av Anders Åkesson (C)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Antalet viltolyckor ökar varje år och har, med något undantag, gjort så sedan Nationella Viltolycksrådet började mäta år 2003. Under år 2019 anmäldes 64 911 viltolyckor i landet. Varje viltolycka beräknas ge en samhällskostnad på runt 40 000 kronor, enligt Motormännens och försäkringsbolagens beräkningar. Vid personskador tillkommer lidandet hos människor och djur. Enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) handlar det om samhällskostnader på 3–4 miljarder per år.
Centerpartiet har uppmärksammat detta växande problem och vill se åtgärder från regeringen och ansvariga myndigheter för att minska viltolyckorna. Vi är av åsikten att det framför allt är de växande viltstammarna som orsakar det skenande antalet olyckor.
I ett svar på en skriftlig fråga (2019/20:840) från Gudrun Brunegård (KD) på hur regeringen avser att arbeta med att minska antalet viltolyckor konstaterar infrastrukturminister Tomas Eneroth att ”viltolyckorna har ökat i Sverige och generellt sett så är den främsta orsaken till detta ett ökat trafikarbete”.
Riksdagens utredningstjänst (RUT) har granskat detta påstående och jämfört statistik från Nationella Viltolycksrådet avseende viltolyckor och myndigheten Trafikanalys utredning angående trafikarbetet. Lägger man dessa fakta bredvid varandra kan man konstatera att ministerns förklaring till viltolyckorna inte stämmer. RUT-undersökningen visar att mellan åren 2003 och 2018 ökade viltolyckorna med 92 procent medan trafikarbetet under samma tid endast ökade med 16 procent.
Min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth är därför:
Om det inte är trafikarbetet som är orsaken till den kraftiga ökningen av viltolyckor, vilka andra förklaringar har ministern till det skenande antalet viltolyckor, och vad avser ministern och regeringen att göra för att minska det dramatiskt ökande antalet viltolyckor?