av Håkan Svenneling (V)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Under de nio år som kriget i Syrien har pågått har Turkiet varit en aktiv part i det imperialistiska stormaktsspel som gör att kriget fortfarande pågår. Genom militära maktmedel har Erdoğan utnyttjat situationen för turkiska intressen. Invasionerna av Afrin, Rojava och nu senast Idlib har skapat förödelse för människor i en redan mycket utsatt situation. Bara sedan december har omkring 900 000 människor flytt från de intensiva striderna i nordvästra Syrien. Den humanitära situationen är katastrofal. Överfulla flyktingläger gör att människor tvingas sova utomhus i minusgrader och att barn har dött på grund av kylan. Det är en situation så allvarlig att FN kallat den för den största humanitära katastrofen under 2000-talet. Nu hotar Erdoğan dessutom med att intensifiera offensiven i Idlib. Medierna har rapporterat om tusentals soldater och militära fordon som förflyttats de senaste veckorna.
För människor på flykt är gränsen mot Turkiet alltjämt stängd. Med hjälp av en mur och genom att pressa tillbaka flyktingar för att mota bort kurderna från delar av Syrien använder man kriget som ett verktyg i kampen mot ett ökat kurdiskt inflytande.
I Aktuellt den 18 februari uppgav utrikesministern att hon lyft situationen för de syriska flyktingarna i möte med EU:s utrikesministrar. Samtidigt låter man Erdoğan vara grindvakt för Fort Europa genom det så kallade flyktingavtalet mellan EU och Turkiet. De syriska flyktingar Turkiet har tagit emot har blivit andra klassens medborgare. I samma inslag i Aktuellt sa utrikesministern också att Turkiet har tagit ansvar för flyktingarna. Det ger upphov till vissa frågor. Att aktivt delta i ett krig som orsakat så mycket lidande för så många människor samtidigt som man stänger gränserna är svårligen att ta ansvar.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Är det ministerns uppfattning att Turkiet, trots nämnda agerande, har tagit ansvar för de syriska flyktingarna och om så inte är fallet, avser ministern att vidta några åtgärder för att påverka Turkiet att ta ett större ansvar?