av Jamal El-Haj (S)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
I flera kommuner vill olika politiker berätta för väljarna att man ogillar muslimer eftersom man tror att detta ska ge fler röster. Inte minst moderater och kristdemokrater tävlar med Sverigedemokraterna i detta. En av våra främsta experter på islam, teologiprofessorn Jan Hjärpe, har uppmärksammat företeelsen, och jag vill lyfta upp hans exempel från skolan. Han skriver i sin debattartikel ungefär följande:
I maj 2017 beslutade skolstyrelsen i Ronneby om ett förbud för elever mot att fasta under den muslimska fastemånaden ramadan. Om någon elev befanns ”smygfasta” skulle vederbörande skickas hem och frånvaron noteras som skolk. SD och M i Staffanstorps kommun genomdrev i april 2016 ett ”halalmatsförbud” i skolorna. Alltså ett uttryckligt förbud mot att inköpa och servera kött från djur som slaktats enligt muslimsk sed. I Landskrona, i april 2016, fick företaget al-Azhar avslag på sin begäran att få öppna förskola. Motiveringen: Man skulle ha bordsbön där. Landskrona styrs formellt av Liberalerna i samverkan med M och KD. I realiteten har styret ända sedan sin tillkomst 2006 vilat på ett tyst men fast stöd från SD. På initiativ av SD i Bromölla beslöt SD, M, KD och Alternativet att införa förbud för kommunalanställda mot att be på arbetstid. En kommunalanställd angav sig genast själv för brott mot förbudet. Hon var kristen och brukade be, även under arbetets gång, och det tänkte hon fortsätta med. I juli 2019 inledde Diskrimineringsombudsmannen sin granskning, och saken anmäldes även till JO. I december 2019 var det Skurups kommun som införde ett ”slöjförbud” för skolan, återigen efter en motion från SD. Redan 2012 klargjordes att detta strider såväl mot diskrimineringslagen som religionsfrihetslagen. Något som givetvis politikerna i kommunen vet, vilket igen visar att syftet är att ”mobba muslimer”, sända signaler att de är ovälkomna.
Detta om Hjärpes artikel. Jag tycker att det är oerhört allvarligt att kommunalpolitiker sprider islamofobi inom barnomsorg och skola genom förslag och beslut som har sin udd riktad mot muslimer. Dessa kommunala beslut försätter inte bara föräldrar i förtvivlan utan också skolans personal i en svår sits. De blir plötsligt personligt ansvariga för om regeringsformen eller kommunala beslut är det som ska tillämpas. Lyder de inte kommunledningen kan de själva bli bestraffade och undrar säkert också vad deras motspänstiga beteende kan betyda för löneutveckling och framtida karriär inom kommunen.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Genom vilka åtgärder avser ministern att skydda barn och personal inom skola och barnomsorg mot frihets- och demokratiinskränkande kommunala beslut?