Interpellation 2019/20:98 Åtgärder för fler sysselsatta

av Kjell Jansson (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Inför valet 2014 gick Socialdemokraterna till val på att Sverige år 2020 skulle ha den lägsta arbetslösheten av EU:s 28 medlemsländer. Sedan dess har utvecklingen dock gått åt rakt motsatt håll. Sverige är nu på plats 24 av 28 i EU:s arbetslöshetsliga. Sverige återfinns i botten tillsammans med länder som Frankrike, Italien, Spanien och Grekland.

Januariöverenskommelsen saknar tydliga mål och effektfulla reformer för högre tillväxt och full sysselsättning. Mycket är också fortfarande höljt i dunkel kring den utlovade skattereform som är en del av överenskommelsen. Nu ökar arbetslösheten, och allt tyder på att läget i svensk ekonomi är på väg att försämras. Det är tydligt att regeringen inom ramen för januariöverenskommelsen saknar en tydlig plan för vilka åtgärder som bör vidtas för att mildra effekterna av en stundande lågkonjunktur och för att trygga jobben och välfärden.

I januariöverenskommelsen anges att det ekonomiska utrymme som finns ska användas till att öka drivkrafterna till arbete och bidra till ökad sysselsättning. ”Arbetslinjen gäller”, fastslås ordagrant i januariöverenskommelsen. Samtidigt anges att beskattningen av företag ska ”bli mer gynnsam” och sänkas. Trots detta har finansministern i uttalanden pekat på att företagsskatterna kan behöva höjas.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansministern följande:

 

  1.  Hur menar ministern att januariöverenskommelsens förslag bidrar till att öka drivkrafterna till arbete, ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet?
     
  2.  Vilka konkreta åtgärder i regeringens ekonomiska politik menar ministern bidrar till att värna arbetslinjen?
     
  3.  Vilken beskattning av företag avser ministern att göra mer gynnsam framöver, och hur?