Interpellation 2019/20:95 Integrationsutmaningen och stundande lågkonjunktur

av Boriana Åberg (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Inför valet 2014 gick Socialdemokraterna till val på att Sverige år 2020 skulle ha den lägsta arbetslösheten av EU:s 28 medlemsländer. Sedan dess har utvecklingen dock gått åt rakt motsatt håll. Sverige är nu på plats 24 av 28 i EU:s arbetslöshetsliga. Sverige återfinns i botten tillsammans med länder som Frankrike, Italien, Spanien och Grekland.

En stor del av dem som är arbetslösa är utrikesfödda. I en uppmärksammad intervju i DN den 21 december 2017 sade Magdalena Andersson att Sverige inte ska ta emot fler flyktingar än ”vi klarar av att integrera”. Någon vecka tidigare hade finansministern presenterat en ljus prognos över tillståndet i svensk ekonomi – stabil tillväxt, sjunkande arbetslöshet och rekordhög sysselsättning. Nu är den ekonomiska situationen en annan – arbetslösheten ökar, och de som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden kommer att ha ännu svårare att få ett jobb. Trots detta har regeringen fattat beslut som lockar fler människor till Sverige. Förra sommaren antogs den så kallade gymnasielagen, och i juni i år togs försörjningskraven för att ta sina anhöriga till Sverige bort.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har länge varnat för att kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd väntas att öka markant när den tvååriga perioden då de nyanlända får etableringsersättning tar slut. Eftersom det ekonomiska biståndet regleras av socialtjänstlagen finns det mycket små möjligheter för kommunerna att påverka dessa kostnader.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson följande:

1. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att mildra effekterna av en stundande lågkonjunktur?
2. Vad är ministerns råd till de kommuner som inte klarar av att fullfölja sitt välfärdsåtagande gentemot invånarna på grund av eskalerande kostnader för ekonomiskt bistånd när etableringsersättningarna upphör, och vilka åtgärder tänker ministern vidta för att kommunerna ska hantera den situationen ekonomiskt?
3. Är finansministern beredd att fatta de beslut som krävs för att löftet från december 2017, att Sverige inte ska emot fler än vi klarar av att integrera, ska bli verklighet?