av Joar Forssell (L)
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Det tidigare statsrådet Gustav Fridolin skrev en krönika i tidningen Arbetet tidigare i år där han med en enda mening lyckas fånga vad som verkar vara essensen av modern socialdemokrati: ”Socialdemokraterna gillar stora saker”. Kanske är det därför Aftonbladets artikelserie om hur den socialdemokratiskt ledda regeringen använt skattemedel i hundramiljonersklassen till att försöka locka hit ett antal stora amerikanska företag inte förvånar.
Vi liberaler har i grunden inget emot stora amerikanska företag. Sveriges och världens välstånd ökar när företag gör affärer och etablerar sig över gränser. Företag som är stora på grund av att de lyckats erbjuda sina kunder en överlägsen produkt eller tjänst har blivit stora på helt rättmätiga grunder.
Vi liberaler har heller inget emot att enskilda människor blir rika om de blivit det på rättvisa grunder. Det är viktigt att människor kan bli rika genom hårt jobb, ansträngning och hög produktivitet. Det är också viktigt att det finns enskilda individer eller juridiska personer som har tillräckligt mycket pengar för att investera i andras idéer, företag och entreprenörskap. Det skapar sjysta livschanser för fler, det skapar mänskliga framsteg och ger människor jobb.
Något som däremot är djupt problematiskt är att utsätta vanliga hederligt arbetande och företagsamma människor för ett av världens högsta skattetryck samtidigt som en öppnar statskassan och öser mångmiljonbelopp i bidrag till andra företag. Sveriges företag dignar under bördan av idel regelkrångel och höga skatter. Samtidigt behandlas enskilda företag som skattefrälse, och näringspolitiken riskerar att gynna bidragsentreprenörer snarare än företagsamma människor.
Ytterligare ett bekymmer med det som framkommit i Aftonbladets artikelserie är statsrådens till synes märkliga syn på vad som utgör en effektiv närings- och skattepolitik. Företagen Amazon och Facebook (som båda förekommer i Aftonbladets artikelserie) erbjuder uppenbarligen sina kunder något som de efterfrågar – de skapar värde. Om lokala småföretag, handlare eller Sverigebaserade nätbutiker erbjuder kunderna något de hellre vill ha så skapar det också värde. Miljontals kunder gör varje dag fria val där de väljer den tjänst eller den produkt som ger dem mest värde för deras pengar. På det sättet ökar Sveriges och världens välstånd.
Omfördelning via skattsedeln innebär inte bara en kostsam byråkrati utan förutsätter också att staten skulle ha mer information än medborgarna själva om vad som skapar störst värde. Om statsråden tror att kostsam byråkrati, omfördelning genom skattsedeln från lönsamma bolag till bidrag och deras egna bedömningar snarare än marknadens är en effektiv politik riskerar Sveriges välstånd och skatteunderlag att bli mindre än om människor själva med mindre statlig inblandning fått allokera resurserna.
Sedan i januari förra året ingår Liberalerna i ett budgetsamarbete med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet. Tillsammans har vi även enats om att genomföra en skattereform och en grön skatteväxling för jobb och företagande. Vi liberaler tar till det samarbetet med oss grundsynen att marknadsekonomins principer ska råda, och jag hoppas att vi möts i samsyn.
Mot den bakgrunden vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Är det ministerns och regeringens ställningstagande att enskilda bolag bör kunna ges positiv särbehandling genom åtgärder av regeringen, och hur motiverar ministern i så fall sitt ställningstagande?