av Lorena Delgado Varas (V)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Fler och fler pekar på att vägen framåt efter coronakrisen går via omställningen till en hållbar ekonomi och en fossilfri framtid.
Vi behöver vända krisen genom att ge hopp om framtiden. Men för att kunna göra det måste vi vara konsekventa och vi måste vara ett föregångsland.
Det här är inte första gången vi från Vänsterpartiet tar upp vad våra investeringar har för konsekvenser utanför Sveriges gränser. Sverige har satt tydliga klimatmål men litar ofta på att företag och investerare har samma ambitioner som politiken. Tyvärr visar det sig att både investeringar och handel saknar verktygen för att kunna säkerställa ansvar från dem som inte är villiga att nå klimatmålen. Att inte respektera klimatmålen och miljöaspekterna går också oftast hand i hand med att inte respektera människors rättigheter.
I början av juni nåddes vi av nyheten att 20 000 liter diesel släppts ut i de vattentäkter som är länkade till Karahavet i Sibirien och ett större markområde. Spillet hotar bestånd av fisk, fåglar och en flock av renar väster om Tajmyr. Det innebär stor oro för ursprungsbefolkningarna, som är beroende av renarna för sin försörjning. Även WWF har uttryckt oro och menar att det kommer att ta flera år innan området kan återhämta sig. De menar att arbetet med att förhindra ytterligare spridning måste ske skyndsamt och ta i beaktande hur man kan stötta urfolkets arbete med att förvalta naturen i sina områden.
Nornickel var redan en av de stora utsläpparna i Ryssland. De släpper ut både tungmetaller och svaveldioxid som sprids över stora områden. Trots det kunde vi läsa i nyheterna att sjunde AP-fonden och storbanker såsom Swedbank, Handelsbanken och SEB investerat i detta företag. Hos Handelsbanken gjordes till och med placeringar från en så kallad etisk fond. Mycket förvånande med tanke på företagets miljöförstörande verksamheter i olika delar av Ryssland.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Per Bolund: