av Hans Wallmark (M)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Sverige och EU ska stå upp för folkrätten och den regelbaserade världsordningen. Det blir särskilt betydelsefullt i en tid då grundläggande principer för mellanstatligt samarbete – såväl som de mänskliga fri- och rättigheterna – utmanas alltmer.
Den kinesiska folkkongressens beslut om säkerhetslagar i Hongkong innebär ett tydligt avsteg från principen ett land, två system. Att Peking bryter mot sina internationella åtaganden och den sinobrittiska deklarationen i frågan om Hongkongs självstyrande ställning måste fördömas med all tydlighet från den demokratiska världen. Sverige och EU måste visa handlingskraft i värnandet av multilateralismen.
Hongkongs ställning är även en fråga om medborgerliga fri- och rättigheter. Besluten om säkerhetslagarna har fattats emot Hongkongbornas vilja och utgör ett hårt slag mot dess civilsamhälle och demokratirörelse. Med förfäran kan vi se hur liknande lagar används på fastlandet.
Hongkongs politiska självstyre, pressfrihet och oberoende domstolar utgör även en förutsättning för dess ställning som en öppen och internationell handelsplats, med betydelse för världshandeln.
Kinas närområde präglas i dag av ökade spänningar som en följd av Pekings alltmer aggressiva uppträdande. Kinas militarisering av Sydkinesiska havet utmanar internationell fred och säkerhet. Det går emot EU:s grundläggande intressen. Sverige och EU måste vara tydliga röster för den fria navigationsrätten och synliggöra sitt stöd till likasinnade länder, exempelvis Australien. Den nationalism som kommunistpartiet sprider utgör i sammanhanget en betydande risk. Särskilt i tider av ekonomiska svårigheter.
En av regionens mer framträdande och progressiva demokratier, Taiwan, blir i sammanhanget än mer utsatt, och det finns skäl att befara att de slag som nu riktas mot Hongkong bara är en första fas. I förlängningen kan Taiwan vara nästa måltavla. Och länderna runt Sydkinesiska havet känner tydligt av Folkrepubliken Kinas maktambitioner och militära framryckning i regionen.
Med anledning av ovanstående önskar jag fråga utrikesminister Ann Linde: