av Hans Wallmark (M)
till Statsminister Stefan Löfven (S)
Med Danmarks besked om att gränserna in till landet ska öppnas för trafik kom också beslutet att detta inte gäller Sverige. I vart fall inte inledningsvis. Arbetspendling är fortsatt möjlig, och transitregler till Kastrup eller genom landet har även mildrats. Samtidigt finns en stor och växande frustration i Sydsverige att det Själland som kan nås på en till två timmars bilresa är stängt för besök. Det uppfattas också som konstigt att danskar som inte vill ha svenskar eller skåningar in i sitt land samtidigt nyttjar möjligheten av en öppen svensk gräns för ett växande antal besök i Sydsverige. Diskussioner förs om någon form av regional lösning på gränshinderfrågan men en allmän känsla är att intresse och engagemang saknats i Stockholm.
I maj rasade en stor debatt i Öresundsregionen om möjligt utsläpp av 290 000 kubikmeter avfallsvatten i Öresund. Ett tilltag som skulle ske utan att föregående kontakter tagits från dansk sida. Det danska tv-programmet Lorry har sedan kommit med nyheter om omfattande utsläpp av orenat vatten under 2014–2018. För människor boende i Skåne uppfattas denna nedskitning av gemensamt vatten som provocerande med tanke på de regelverk som finns i Sverige. Dessutom ses det som märkligt att inga kontakter funnits på myndighetsnivå. Reaktionerna från skånskt håll – och delvis även danskt – har varit tydliga, och besked har nu kommit att 290 000 kubikmeter inte kommer att släppas ut och smutsa ned Öresund, detta som ett resultat av protesterna i regionen på båda sidor av Sundet. Under hela processen har draghjälp från regering, departement och myndigheter varit svag, vilket gör att det finns en allmän känsla av att intresse och engagemang saknats i Stockholm.
Pandemin har resulterat i kraftiga nedgångar när det gäller resandet. Inte minst på flygsidan. Regeringen såg till att via trafikplikt försäkra sig om flyg till ett antal destinationer från Stockholm till Visby samt i norra Sverige från Sundsvall till Kiruna. Några skattemedel har inte använts för att på liknande sätt säkra flygtrafik i Sydsverige. En del regionala flygplatser kämpar också för överlevnad där särskilt den i Ängelholm varit utsatt och riskerats att läggas ned. På återkommande frågor har regeringsföreträdare varit avvisande på någon form av riktat stöd eller annan hjälp till utsatta flygplatser. Det gör att det finns en allmän känsla av att intresse och engagemang saknats i Stockholm
År 2019 påpekade många företag i Sydsverige att det fanns en kapacitetsbrist i fråga om elförsörjningen. Det hotade investeringar, och i vissa fall sas att viktiga beslut som skulle kunna leda till nya arbetstillfällen sköts på framtiden. Vd från bland annat Pågens och Lindab deltog aktivt och tydligt i den allmänna debatten. Genomgående bortförklarades detta från regeringshåll, och många inom sydsvenskt näringsliv ansåg att deras oro inte togs på allvar eller att deras argument inte tillmättes någon betydelse. Det skapade en allmän känsla av att intresse och engagemang saknats i Stockholm.
På hösten 2015 kom den stora migrationsvågen. Den nådde först Skåne och Sydsverige med ett väldigt tryck från dansk sida. Totalt räknas med att Sverige bara under detta år tog emot över 160 000 asylsökande och dessutom merparten under årets sista månader. I efterhand har det visat sig att svenska myndigheter haft stora problem att hantera detta tryck. Kommuner i Sydsverige hade uppfattningen att de inledningsvis fick axla ett stort ansvar utan riktigt adekvat stöd. Som en följd av detta infördes också restriktioner med passkontroll som abrupt försvårade pendlingsmöjligheterna i Öresundsregionen. Efter en utdragen process har vissa lättnader gjorts även om den betydelsefulla tågtrafiken över Öresundsbron mellan Skåne och Själland fortfarande stoppas i Hyllie med viktig tidsförlust som följd. Sveriges svårigheter att hantera våldet och kriminaliteten har också inneburit att Danmark före pandemins utbrott införde styckvisa passkontroller för trafik från skånsk sida just med hänvisning till detta. Hela hanteringen av flyktingvågen och de passkontroller som införts i Öresundsregionen har skapat en allmän känsla av att intresse och engagemang saknats i Stockholm.
Med anledning av detta vill jag fråga statsminister Stefan Löfven:
Avser statsministern att inom ramen för Statsrådsberedningens arbete ta fram någon form av regional matris för att samlat bedöma de ärenden regeringen fattar beslut om, eller agera så att berörda statsråd tar initiativ, så att ingen del av Sverige uppfattar sig missgynnat eller åsidosatt?