av Markus Wiechel (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Onsdagen den 3 juni 2020 hände det ofrånkomliga: Statsepidemiologen Anders Tegnell erkände att Sverige som land misslyckats i arbetet mot covid-19. Detta sker i ett läge då Sverige är värst i världen sett till dödsfall per capita.
Socialminister Lena Hallengren (S) var snabb med att kritisera Tegnell och menade att statsepidemiologen saknade svar på hur man kunde gjort på ett annorlunda sätt för att lyckas. Som vanligt saknades självkritik från ministern, som i stället lägger allt ansvar på Folkhälsomyndigheten – den myndighet man byggt hela sin så kallade strategi på och som stått över all annan expertis.
Mitt i detta elände belyser detta vilken absurd situation vi har sett under våren, och utvecklingen borde inte komma som någon överraskning. Det man kallat för den svenska strategin har utgått från scenarier som varit omöjliga att förutspå. I stället för att ta det säkra före det osäkra har regeringen valt en linje som förlitar sig på att samhället, genom en form av flockimmunitet, accepterar allmän smittspridning. Man har valt en strategi som på intet sätt baserats på vetenskap utan i stället på vaga antaganden.
Regeringen bär det yttersta ansvaret för vilken väg Sverige har valt i kampen mot detta virus.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren: