av Maria Stockhaus (M)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Idrottsplatsen Boovallen i Nacka utanför Stockholm har fått restriktioner gällande öppettider samt krav på uppförande av bullerplank till en kostnad av 10–12 miljoner kronor. Detta efter att mark-och miljödomstolen slagit fast att bullernivåerna från idrottsplatsen överstiger gränsvärdena för industribuller vid fasaderna på elva angränsande fastigheter. Denna dom kan bli prejudikat och i så fall påverka idrottsanläggningar över hela landet.
Enligt praxis genom tidigare domar i Mark- och miljööverdomstolen bedöms buller från idrottsanläggningar som industribuller, vilket gör att gränserna är lägre än exempelvis vid bostäder vid en väg. Den vägledning som används för att bedöma industribuller är framtagen av Naturvårdsverket och tänkt för att bedöma buller från industri och tekniska installationer, inte buller från lek- och idrottsutövning.
Fasadnivåerna vid mätningarna på bostadshusen vid Boovallen år 2014 visade värden på som högst 55 dBA, vilket är över riktvärdet för industribuller för kvällar och helger på 45 dBA men i linje med, eller under, riktvärdena för till exempel vägtrafik (55 dBA) och spårtrafik (60 dBA).
Att bedöma buller från en idrottsplats som industribuller innebär att många fler kommuner runt om i Sverige riskerar att behöva bygga bullerplank runt sina idrottsplatser. På sikt kan det även hindra byggnation av nya idrottsplatser eftersom kostnaden för plank fördyrar investeringen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att barns idrottande vid idrottsplatser inte ska bedömas som industribuller?