av Tobias Andersson (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Det kinesiska coronaviruset sveper över världen och lämnar sjukdom, död och ekonomisk kris efter sig. I skrivande stund kan ingen svensk ha lämnats oberörd av hur viruset påverkat vårt samhälle och vårt land.
Alla har vi någon i vår närhet som tillhör en riskgrupp och som vi oroar oss över. Många har eller har haft bekanta som insjuknat och satts i karantän. Vårt sociala liv har begränsats, och för vissa var det länge sedan man såg sina arbetskollegor på annat sätt än över videosamtal. Vårdpersonal har inte tillgång till korrekt skyddsutrustning, och intensivvårdsplatserna är för få.
De som arbetat hårt, gjort rätt för sig och över tid sparat undan och investerat det de förmått har sannolikt fått se sina värdeökningar försvinna och mer därtill. Otaliga mängder arbetstagare har permitterats in i osäkerhet, och tiotusentals har varslats från sina jobb. Företagare i allmänhet och småföretagare i synnerhet oroas över huruvida regeringens bristfälliga stödåtgärder kommer att räcka för att de ska kunna hålla huvudet över vattnet under denna lågkonjunktursliknande översvämning.
Som om inte alla dessa problem var nog så misslyckas regeringen nu med att utvisa utländska medborgare som inte har i vårt land att göra. Ulrica Granberg, chef för gränspolisen i Bergslagen, sa till P4 Dalarna torsdagen den 2 april att de stängda gränserna gör det mycket svårare att verkställa utvisningsbeslut. Dessförinnan publicerade polisen på sin hemsida den 18 mars ett inlägg om att afghanska myndigheter valt att förhindra verkställandet av utvisningar med anledning av coronaviruset.
Detta innebär i praktiken att personer som av olika skäl inte har rätt att vistas fritt i vårt land nu ändå kommer att få göra det. Polisen formulerade det på följande sätt: ”Om det, efter individuell bedömning, inte längre finns stöd i lagen kan detta medföra att klienter som nu är försvarstagna, kommer att släppas ur förvar.”
Detta innebär i sin tur en ”överhängande risk att personer gömmer sig”, enligt gränspolischefen Ulrica Granberg. Varje person som befinner sig illegalt i vårt land utgör en potentiell säkerhetsrisk, och redan i dag uppgår antalet till tiotusentals.
Det finns för mig två alternativ: Antingen utövar regeringen påtryckningar på Afghanistan och eventuellt andra stater utanför EU genom bilateral diplomati, indraget bistånd med mera. Eller så inför man en tillfällig lagstiftning som möjliggör en förvaring av dem det berör tills verkställande av utvisningsbeslutet kan ske. Givet situationen sett till flygrestriktioner och så vidare torde alternativ två vara mer lämpligt i nuläget.
Att däremot undvika dessa två alternativ och i stället tillåta personer som inte har i Sverige att göra att gå under jorden och utgöra en säkerhetsrisk för laglydiga svenska medborgare äro både ansvarslöst och direkt huvudlöst. Coronaviruset utgör redan i dag en enorm prövning av det svenska samhället, låt oss inte nyttja det som ursäkt för att aktivt förvärra situationen och riskexponera svenskar ytterligare.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Hur ämnar ministern och regeringen agera för att säkerställa att utvisningsdömda immigranter inte släpps fria i väntan på verkställande?