av Thomas Morell (SD)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Den 1 juli 2018 skärptes det som kallas beställaransvar för dem som i sin yrkesutövning beställer godstransporter. Vid ett flertal tillfällen har jag ställt frågor till infrastrukturministern gällande den olagliga yrkesmässiga trafiken. Varje gång har statsrådet framhållit att beställaransvaret har skärpts och att den åtgärden är viktig för att stävja den olagliga yrkesmässiga trafiken.
Att det förekommer omfattande fusk inom transportnäringen är välkänt för dem som följer utvecklingen. Manipulerade färdskrivare, körning på andras förarkort och brott mot cabotagebestämmelserna är så vanliga att polisen benämner det ”som att fiska i ett akvarium”!
Under 2019 rapporterade polisen 238 fall av otillåten cabotagetrafik till Transportstyrelsen, och av dessa borde rimligen några fall bli föremål för beställaransvar. Rapporter har också lämnats in av polisen till åklagare. Det sorgliga är att inget kommer ut i ”andra ändan” av dessa rapporter. Alldeles uppenbart är åklagarna handlingsförlamade i frågan – troligtvis eftersom ingen vet hur man ska definiera ”beställare” och ”beställningstillfälle”.
Riksdagens utredningstjänst har fått i uppdrag att undersöka hur många fall som resulterat i fällande domar. Beskedet från RUT var mycket nedslående, ty de hittade inte något fall i rättsdatabaser eller hos Brå.
Trots regeringens ständiga hänvisning till straffskärpningen gällande beställaransvar går det inte att finna ett enda fall som lett till fällande dom. Anmärkningsvärt!
Min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth är:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att syftet med den skärpta lagstiftningen gällande beställaransvar uppnås?