av Lars Beckman (M)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Den som skadas av skönhetsingrepp har i dag i princip ingenstans att vända sig. Som konsument som har råkat ut för en felbehandling kan man vända sig till ARN, men det är många företag som inte följer nämndens beslut – och ARN själva säger att de sannolikt inte har kompetens på det här området. Trots att många skönhetsbehandlingar både kräver medicinsk kompetens och har betydande hälsorisker finns det ingen lag som direkt reglerar skyddet för den som blir skadad. Behandlingarna omfattas inte av de lagar som gäller inom hälso- och sjukvården, eftersom de inte har som syfte att behandla sjukdomar eller skador. I dag kan i princip vem som helst göra större medicinska ingrepp på en annan människa utan någon som helst utbildning.
Det bristande skyddet har varit känt länge, men lagändringar har dröjt. Alliansregeringen tillsatte redan 2014 en utredning på området, som redovisades för regeringen hösten 2015. Det är sannolikt så att de flesta i Sverige tror att det finns ett starkt konsumentskydd på alla områden – inklusive skönhetsbehandlingar. Nu finns det en lagrådsremiss där regeringen skriver att en ny lagstiftning ska kunna vara på plats den 1 januari 2021. Att den här lagstiftningen har dröjt 5–6 år innebär dock att många konsumenter kan ha kommit till skada i onödan innan den nya lagstiftningen kommit på plats.
Mina frågor till socialminister Lena Hallengren är:
1. Vilka åtgärder vidtar ministern inom sitt ansvarsområdet för att hjälpa de som blivit felbehandlade innan den nya lagstiftningen kommit på plats?
2. Är ministern beredd att införa ett system där den som innehar en tillståndspliktig verksamhet också får teckna en strikt ansvarsförsäkring där den som utför skönhetsbehandlingen betalar den försäkringspremie som kan ersätta den som eventuellt blir felbehandlad?