av Mikael Oscarsson (KD)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Raoul Wallenberg, som gav sitt yttersta i kampen mot nazismen och för att rädda judar under andra världskriget, kom att tillfångatas av Röda armén i östra Ungern år 1945. Vi vet inte vad exakt som därefter hände med den svenske diplomaten.
Nu står det dock klart att det har bekräftats att Raoul Wallenberg förhördes sex dagar efter sitt officiella dödsdatum i juli 1947. Raoul Wallenberg var identisk med fånge nr 7 i Lubjankafängelset i Moskva. Detta informerades den svenska ambassaden i Moskva om redan den 12 oktober 2011. Informationen kom från den tidigare biträdande chefen för FSB:s arkiv, överste Vladimir Vinogradov.
Svenska diplomater ska omedelbart ha rapporterat Vinogradovs uttalanden till regeringen i Stockholm. Trots detta vidtogs inga åtgärder från regeringen. Inte ens Raoul Wallenbergs anhöriga informerades. Överste Vinogradovs erkännande omnämndes inte heller i Utrikesdepartementets Official Review of the Raoul Wallenberg Case 2013, trots att ambassadör Hans Magnusson var informerad.
Det har under flera år varit känt att det finns avgörande dokumentation i ryska arkiv som undanhållits Raoul Wallenbergs familj och forskare i årtionden. Det verkar nu även stå klart att högt uppsatta FSB-företrädare gör bedömningen att den sovjetiska dödsattesten för Raoul Wallenberg, den så kallade Smoltsovrapporten som presenterades 1957, var förfalskad och att ryska myndigheter har farit med osanning.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde: