Interpellation 2019/20:262 Karens vid ansökan om medborgarskap

av Ludvig Aspling (SD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Migrationsverket har en central roll för att värna Sveriges nationella säkerhet. Generaldirektör Mikael Ribbenvik intervjuades i Aktuellt den 29 november angående det faktum att Iraks tidigare försvarsminister al-Shammari fått svenskt medborgarskap med falsk identitet och dessutom lever på sjukpenning här.

Intervjun handlade delvis om ett regeringsbeslut från 2004 som stadgar en karenstid om 25 år för medborgarskap i de fall den sökande varit verksam i eller haft ett bestämmande inflytande över en organisation vars verksamhet innefattat systematiska, omfattande och grova övergrepp.

Ribbenvik hävdade att regeln inte tillämpas automatiskt bara för att en person varit general i exempelvis Saddam Husseins armé, utan att det i stället krävs ett individuellt ansvar för en viss gärning och att karenstiden främst rör personer som deltagit i organisationer inom säkerhets- eller underrättelsetjänst.

Migrationsöverdomstolen har tolkat regeln i två fall från 2007. Det ena handlar om en person som samlat in pengar och delat ut tidningar för samt varit politiskt aktiv i en terrorklassad organisation, det andra om en tidigare general i den afghanska säkerhetstjänsten. I båda fallen beslutade domstolen att 25 års karens skulle gälla.

Enligt domskälen räcker det med att personen har ”varit verksam” i organisationen eller ”haft ett bestämmande inflytande” över den. Domstolen noterar dessutom uttryckligen att ”i regeringens praxis uppställs inget krav på att den enskilde själv ska ha varit direkt eller indirekt delaktig”.

Det faktum att både regeringsbeslutet och praxis stöder sig på just deltagande i en organisation som begår omfattande och grova övergrepp, utan att ta hänsyn till den specifika typen av organisation (militär, underrättelsetjänst, terrorgrupp), gör att Ribbenviks påstående om att det krävs individuellt ansvar i det förevarande fallet och att den automatiska karensen tillämpas för organisationer inom säkerhetsunderrättelsetjänst saknar explicit stöd. Uttalandet måste ses som Migrationsverkets egen, mer restriktiva tolkning.

 

Statistik över antalet fall

Beslutsgrunder

2016

2017

2018

2019

FLER ÄN TVÅ GRUNDER

3

3

1

3

HAR EJ PUT

232

252

213

462

HEMVIST + IDENTITET

157

199

156

59

HEMVIST + VANDEL

22

27

20

6

HEMVIST + ÖVRIGT

11

7

 

5

HEMVISTVILLKORET 4 ÅR EJ UPPFYLLT

10

31

14

3

HEMVISTVILLKORET EJ UPPFYLLT

3955

4074

2707

2254

OKLAR IDENTITET

1137

984

1630

1545

VANDEL + IDENTITET

11

18

21

13

VANDELSVILLKORET EJ UPPFYLLT

1233

1340

1177

1046

VILLKOR OM 5 ÅRS VISTELSE I RIKET EJ UPPFYLLT (AUTOUTSK

47

260

139

15

ÅLDER + ÖVRIGT

 

2

 

 

ÅLDERSVILLKORET EJ UPPFYLLT

55

59

31

 

ÖVRIGT

428

366

318

272

(tom)

9

10

90

519

VANDEL + ÖVRIGT

 

 

1

 

ÖVRIGT + OKLAR IDENTITET

 

 

3

1

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

 

 

 

49

Totalt

7310

7632

6521

6252


Koden mänskliga rättigheter började användas av Migrationsverket i december 2019; innan dess fanns ingen säker statistik för i hur många fall regeln tillämpats. Även efter december 2019 kan fall där regeln tillämpas registreras under en annan kod. Det är med andra ord omöjligt för riksdagen att få en klar bild över regelns tillämpning.

Med anledning av detta vill jag justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

1. Anser ministern att den statistik som finns angående tillämpning av karensregeln är tillräcklig?

2. Bedömer ministern, mot bakgrund av det anförda, att reglerna när det gäller karens bör ses över och förtydligas?

3. Är ministern i så fall beredd att utreda frågan, till exempel i ett tilläggsdirektiv till Medborgarskapsutredningen?