av Hampus Hagman (KD)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
I mars 2019 remitterades betänkandet Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9). I juni hade över 80 organisationer, statliga, kommunala och aktörer i branschen svarat på remissen. Frågan är angelägen. Privat initiativrätt skulle innebära att fler detaljplaner kan produceras och att det därmed skapas fler planer som kan verkställas, samtidigt som processen också kan gå snabbare. Enligt utredningen kan planintressentens medverkan förtydligas och utvecklas, vilket kan leda till att tiden mellan ett positivt planbesked och påbörjad planläggning kan användas mer effektivt.
Utredningen föreslår nya bestämmelser i plan- och bygglagen. En sådan är att kommunen i planbeskedet ska ange vilket planeringsunderlag som kan behövas för att en detaljplan ska kunna tas fram, vilket ger planintressenten möjlighet att ta fram de utredningar och underlag som kan behövas. Det bör leda till att planläggningen kan ske snabbare. Utredningen föreslår också att det ska tydliggöras i plan- och bygglagen att andra än kommunen, till exempel planintressenten, får ta fram planeringsunderlag. Dessa förändringar skulle vara mycket positiva. Fler planer är nödvändigt för att byggandet av fler bostäder, kontor och andra typer av lokaler som behövs. Det skulle dessutom förmodligen innebära att kommunernas resurser i högre utsträckning kan fokuseras på strategiska frågor, såsom infrastrukturprojekt.
Det har nu gått ett drygt halvår sedan remissvaren inkom till Regeringskansliet. Regeringen bör därför ha berett frågan om hur den vill gå vidare med de förslag till ändringar i plan- och bygglagen som finns i utredningen.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund: