Interpellation 2019/20:248 Egenmäktighet med barn

av Mikael Eskilandersson (SD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Problemen är stora i Sverige avseende att förövare till brott där barn rövas bort sällan fälls, trots att bevisning finns tillgänglig. Justeringar behövs i svensk lag, och rättssystemet behöver få stöd för att se till att barn garanteras umgänge med båda sina föräldrar.

Att tillgodose barnets behov av, och rätt till umgänge med, båda föräldrarna bör vara en självklarhet. Även enligt svensk lag och den nyligen stadgade barnkonventionen ska barn ges möjlighet att träffa båda sina föräldrar. Barnets rätt till familjeliv beskrivs i konventionens artiklar 9, 16 och 18. Trots detta leder mindre än 1 procent av anmälda brott gällande egenmäktighet med barn till fällande domar. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, gjordes åren 2014–2018 så många som 1 800–2 000 anmälningar om att föräldrar hindrat eller omöjliggjort barns kontakt med den andra föräldern.

Lagen, som infördes år 2014 genom proposition 2013/14:120, har inte fått avsedd verkan eftersom undantag gjorts gällande den allmänna åtalsplikt som råder vid egenmäktighet med barn. I dag kan en förälder flytta långt bort från den andra föräldern inom Sveriges gränser. Barnets kontakt bryts då med den andre föräldern, och i många fall görs ingenting åt saken.

Barn behöver garanteras rätt till båda sina föräldrar. Därför behöver samhället och rättsväsendet arbeta för möjliggörande av sådan garanti.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder kommer ministern och regeringen att vidta för att se till att rättsväsendet kan bidra till att tillgodose barns behov av och rätt till umgänge med båda föräldrarna?