av Gudrun Brunegård (KD)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Utbildningsplikten som infördes 2018 innebär att den som inte bedöms vara matchningsbar mot arbetsmarknaden ska gå utbildning under etableringsprogrammets tid. I april 2019 var det ca 13 000 personer som omfattades av utbildningsplikten, men endast 1 200 personer gick komvux på grundläggande nivå, och antalet med yrkesinriktad sfi var endast 47 personer.
Detta antal skulle sannolikt kunna vara större, enligt Skolverkets granskning av de krav som ställs för att nyanlända ska få komma vidare i sin utbildning. Även Skolinspektionen gör bedömningen att många kommuner skulle kunna utöka arbetet med att erbjuda sfi-studerande möjligheten att kombinera sfi med kurser på grundläggande och gymnasial nivå inom komvux. Granskningen visade att det vanligtvis förekom formella språkkrav trots att det inte finns något sådant lagstöd. Behörighetskravet som finns i vuxenutbildningen är ”att ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”.
Skolverket bedömer att dessa formella språkkrav därmed inte utgår från personens förutsättningar för att ta till sig av utbildningen, vilket riskerar att försvåra integrationsprocessen då en kombinerad yrkesinriktning med svenskkurser inte erbjuds. Det gör att antalet utrikes födda som går vuxenutbildningarna blir färre och att de utrikes födda som faktiskt går har relativt hög utbildningsbakgrund, ofta högre än de inrikes födda. Förväntningarna på språket ska förstås i regel vara höga, men det är samtidigt inte positivt ifall trappsteget in i vidare yrkesstudier – som kan vidareutveckla språkkunskaperna och leda till jobb – är för högt.
Därför bör det tydliggöras att en individuell bedömning av förutsättningarna att genomföra utbildning inom komvux och annan yrkesrelaterad utbildning ska göras för nyanlända med syfte att möjliggöra för fler att läsa en yrkesinriktning.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att komma åt det beskrivna problemet?