av Helena Bouveng (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringen ska tillsammans med stödpartierna nu ta fram en skattereform. Vad denna skattereform ska innehålla och vilka mer exakta problem den ska lösa är fortfarande i stor utsträckning höjt i dunkel. Hot om höjda skatter på företagande har dock redan kommit från finansministern och en rad så kallade miljöskatter har snabbt höjts och införts.
Sverige har problem med låg tillväxt, det är fortfarande ett grundläggande problem med att det inte lönar sig tillräckligt att jobba och människor upplever samtidigt att de inte får valuta för sina skattepengar givet de höga skatter man betalar.
Januariöverenskommelsen stipulerar att miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka genom en kraftfull grön skatteväxling med höjda miljöskatter. Det tydliga problemet med de olika ”miljöskatter” som regeringen drev igenom förra mandatperioden och nu fortsätter att genomdriva är att de ofta har ingen eller marginell effekt på miljöproblemen men många andra negativa effekter på samhället.
Regeringen ägnade sig förra mandatperioden åt att i miljöns namn införa och höja en mängd skatter som hämmar jobb, tillväxt och sammanhållning. En flygskatt infördes, drivmedelsskatterna sköt i höjden och en kemikalieskatt infördes, för att nämna några saker. Nu fortsätter januariöverenskommelsen med fler skatter i miljöns namn som hämmar jobb och tillväxt såsom skatt på kraftvärme, skatt på avfallsförbränning, plastpåseskatt och höjd kemikalieskatt. Mer dåliga skatter som ska införas i miljöns namn verkar vänta.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson följande:
1. Ser finansministern några negativa effekter på jobb, tillväxt och sammanhållning med de införda miljöskatterna och med de skatter som nu införs eller ska införas genom januariöverenskommelsens gröna skatteväxling, och avser ministern i så fall att ompröva sina tidigare ställningstaganden?
2. Bedömer finansministern att de miljöskatter som regeringen genomdrivit är väl avvägda i förhållande till nyttan för miljön samt kostnaden för företag och konsumenter, och avser finansministern annars att ompröva sina tidigare ställningstaganden?