Interpellation 2019/20:135 Sjukvårdens ekonomi

av Karin Rågsjö (V)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Det är med stor oro jag har följt den mycket allvarliga utvecklingen inom regionernas ekonomier. 19 regioner beräknas gå med underskott, och detta kommer för deras del att leda till stora nedskärningar.

I stället för en mer expansiv politik inom hälso- och sjukvården, som exempelvis hade riktats mot nödvändiga personalsatsningar, satsningar på nödvändig digitalisering, öppnande av i dag stängda vårdplatser, en mer robust primärvård, bättre beroendevård etcetera, blir det i stället en helt omvänd situation i regionerna.

Den växande gruppen äldre ökar kostnaderna för både kommuner och regioner eftersom den kräver både äldreomsorg och sjukvård. Den gruppens behov kommer att bli allt svårare att möta med nedskärningar. Dessutom har vi i dag stora kostnader för effektiva läkemedel inom området cancer. Hur ska regionerna kunna svara mot behoven inom avancerad cancervård?

Fler och fler regioner har redovisat stora svårigheter att kunna ge den hälso- och sjukvård vi borde kunna förvänta oss i ett samhälle där välfärden tidigare har prioriterats; detta kommer att drabba patienter. Den personal som hälso- och sjukvården så väl behöver kommer inte att kunna anställas med en krympande budget. Vi står inför stora nödvändiga satsningar på personal inom hela hälso-och sjukvården. Om inga större satsningar görs på just personalen de kommande åren riskerar vi att förlora många vårdarbetare. Dessutom kommer färre att utbilda sig inom området.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

  1. Hur menar ministern att regionerna i en krympande ekonomi ska kunna leverera en hälso- och sjukvård som är patientsäker?
  2. Hur menar ministern att regionerna ska kunna behålla och anställa fler inom vårdsektorn?
  3. Vad anser ministern om regionernas förutsättningar att öka en nödvändig digitalisering i en krympande ekonomi?