Interpellation 2019/20:130 Outsourcing av svensk betalningsinfrastruktur

av Mattias Karlsson i Luleå (M)

till Statsrådet Per Bolund (MP)

Sverige är ett världsledande land inom Fintech där svenska företag uppfinner nya innovativa lösningar och tjänster som hjälper våra medborgare i deras vardag. Ett tydligt exempel är Swish, som i dag kopplar samman ca 6,7 miljoner svenskar dagligen.

Swish kan ses som ett naturligt steg i den utveckling som betalmarknaden just nu genomgår, en utveckling där allt fler svenskar betalar via kort och appar. Men i takt med att fler betalningar sker direkt ställs också ökade krav på att betalningarna kan göras snabbt och smidigt, dygnet runt, varje vecka, året om. Därför behövs nya lösningar för avvecklingstjänster, som är en viktig infrastruktur för hela det finansiella systemet och i synnerhet utifrån ett säkerhetsperspektiv.

Riksbanken vill nu uppgradera sina avvecklingstjänster och har beslutat om Target Instant Payment System (Tips). Tips är en ECB-utvecklad betalinfrastruktur som i dag enbart ansluter ett tjugotal banker inom Europa. I dag är Lettlands riksbank den enda europeiska riksbank som är ansluten. Nu står Sverige inför att implementera detta system, ett system som outsourcar all svensk betalinfrastruktur till Banca d’Italia och ECB. Sverige har redan i dag outsourcat sedelproduktionen och är nu på väg att göra detsamma med vår digitala betalinfrastruktur.

Jag undrar: Vad händer vid en krissituation eller ett systemfel och hur kan vi tillgodose säkerhet i vårt betalsystem när alltmer kritisk infrastruktur outsourcas till andra länder? Och ska Sverige verkligen vara ett experimentland med att implementera ett system som bara en annan europeisk riksbank har valt att implementera?

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

1. Ska beslut som handlar om vårt lands betalinfrastruktur och därmed påverkar alla medborgare och företag kunna fattas utan behandling i regering eller riksdag?
2. Anser statsrådet att strategiska beslut som påverkar vårt lands förmåga att vid en krissituation ha kontroll över exempelvis tryckning av landets sedlar eller betalinfrastrukturen ska fattas av en självständig myndighet eller av demokratiskt folkvalda i Sveriges riksdag?
3. Om statsrådet anser att Riksbanken ska ta dessa beslut, vilket ansvar kommer regeringen att ta om denna outsourcing leder till stora bekymmer för tillgång till svensk valuta eller icke-fungerande transaktionssystem?
4. Ser statsrådet några kopplingar mellan sitt ansvar för landets finansiella stabilitet och risker med en potentiell implementering av Target Instant Payment System (Tips)?