av Lars Beckman (M)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Enligt nya siffror från Försäkringskassan redovisade i medierna har antalet unga mellan 19 och 29 år som har förlorat sin aktivitetsersättning tredubblats mellan åren 2016 och 2018. Nästan 1 500 unga vuxna mellan 19 och 29 år har blivit av med sin aktivitetsersättning under årets första åtta månader i år. Hittills i år har lika många fått avslag som under åren 2013, 2014 och 2015 tillsammans. Det har skett en ökning med 450 procent jämfört med samma period 2015. Den stora förändringen skedde 2017. Det året fick lika många avslag som under de tre föregående åren tillsammans.
Försäkringskassan menar att individerna ska få hjälp av Arbetsförmedlingen att hitta ett jobb, medan Arbetsförmedlingen många gånger menar att det inte är möjligt. Enskilda hamnar i kläm, och tidigare i år har medier i Gävleborg uppmärksammat personer i Ljusdal som har hamnat mellan stolarna.
Enligt en överenskommelse mellan januaripartierna sker nu stora förändringar hos Arbetsförmedlingen, vilket betyder att man riskerar att än fler får mindre hjälp – i varje fall under de närmaste åren, innan ett nytt system är på plats. Även om det sägs att de som är funktionsnedsatta inte ska påverkas av omstruktureringen av Arbetsförmedlingen så kan man på goda grunder anta att de påverkas negativt.
I det gemensamma samhällskontraktet är det viktigt att samhället inte sviker dem som behöver samhällets stöd mest. FUB och andra viktiga organisationer larmar nu om situationen för unga vuxna med funktionsnedsättning i Sverige. LSS dras in samtidigt som många förlorar sin ersättning, vilket skapar en helt omöjlig livssituation för den unga vuxna med funktionsnedsättning.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi: