av Boriana Åberg (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Syftet med samordningsnummer är att myndigheter och andra samhällsfunktioner ska kunna identifiera personer även om de inte är folkbokförda i Sverige. För att erhålla ett samordningsnummer krävs det varken uppehållstillstånd eller adress i Sverige, och personen som ansöker behöver inte besöka något av Skatteverkets kontor. Dessa låga krav bäddar för bedrägerier.
När systemet med samordningsnummer infördes för ca 20 år sedan var det andra tider. Den internationella rörligheten bland människor var betydligt mindre än i dag, likaså det otillbörliga utnyttjandet av det svenska välfärdssystemet. Skatteverket har under flera år larmat om systematiskt missbruk av samordningsnummer. I rapporten En analys av samordningsnummer för beskattningsändamål uppgavs att samordningsnumret har fått ”en annan innebörd än den avsedda, både oavsiktligt och medvetet” och att företag och individer, men även myndigheter, har den felaktiga bilden att Skatteverket genom att tilldela ett samordningsnummer har säkrat att all information kring personen är korrekt och att inga ytterligare kontroller behövs från deras sida. Hösten 2017 uppgav Skatteverkets rättsavdelning att de skärper sina rutiner genom att i många fall även kräva ett arbetstillstånd för att dela ut samordningsnummer. Trots detta kan det nu, två år senare, konstateras att missbruket med samordningsnummer inte har minskat, snarare tvärtom ökat. I en artikelserie i Svenska Dagbladet beskrivs hur utländska medborgare kan resa till Sverige och genom att skaffa sig ett samordningsnummer begå brott eller illegalt få tillgång till svensk välfärd. Enligt polisen blir dessa personer fler och fler. Det är förkastligt att samordningsnumret används som ett brottsverktyg och bidrar till att skapa ett skuggsamhälle där utländska medborgare kan arbeta och betala skatt i landet, trots att de vistas här illegalt. Under de 20 åren sedan systemet med samordningsnummer infördes har drygt 700 000 samordningsnummer utfärdats, av vilka ca 150 000 har övergått i personnummer. Bakom hur många av de resterande 550 000 samordningsnumren det finns en verklig person är det ingen som vet.
Därför vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson: