Kommenterad dagordning rådet

2019-11-14

Utrikesdepartementet

Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad, Inre marknaden

Konkurrenskraftsrådets möte (inre marknads-, forsknings- och rymdministrarna) den 28-29 november 2019

Kommenterad dagordning

Torsdagen den 28 november, inre marknad/industri

1. Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

3. Direktiv om grupptalan

- Allmän riktlinje

Typ av behandling i rådet:

Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd:

Lena Micko

Förslagets innehåll:

Förslaget innebär att ett befintligt direktiv om förbudsförelägganden (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/22/EG av den 23 april 2009 om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen) ersätts och att EU-gemensamma regler införs om möjlighet för organisationer och myndigheter att föra en talan i domstol om gottgörelse (t.ex. skadestånd) för en grupp konsumenters räkning, antingen i den egna medlemsstaten eller i

en annan medlemsstat. När det gäller talan i domstol om gottgörelse krävs alltid att konsumenter som har sin hemvist i en annan medlemsstat än den där domstolen är belägen har samtyckt till att ingå i gruppen.

Tillämpningsområdet för direktivet omfattar ett stort antal EU-rättsakter. Bestämmelserna om förbudsförelägganden motsvarar i stora delar vad som gäller i dag och den del av förslaget som rör kollektiv prövning av ersättningsanspråk motsvarar i delar den svenska lagen om grupprättegång.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att förslaget i dess nuvarande lydelse kan stödjas bl.a. för att det innebär bättre möjligheter för konsumenter inom EU att föra talan om kompensation för skador samtidigt som en processdrivande utveckling undviks. Förslaget är inte i konflikt med tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Information lämnades till civilutskottet den 22 maj 2018, den 25 oktober 2018 och den 14 maj 2019. Överläggning ägde rum med civilutskottet den 20 november 2018 och med konstitutionsutskottet den 12 februari 2019. Samråd med EU-nämnden ägde rum den 25 maj 2018 och den 14 maj 2019.

Fortsatt behandling av ärendet:

Efter att rådet beslutat om en allmän inriktning kommer förhandlingar med Europaparlamentet att påbörjas.

Faktapromemoria:

Finansdepartementet 2017/18:FPM82

4. Direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter

- Allmän riktlinje (ev.)

Typ av behandling i rådet:

Beslut om allmän inriktning rörande kommissionens förslag om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer. KOM åberopar artikel 50.1 i EU-fördraget.

Beslut fattas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294 i

2 (18)

fördraget efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Frågan har inte varit uppe på rådets dagordning tidigare.

Ansvarigt statsråd:

Magdalena Andersson

Förslagets innehåll:

Multinationella företag verksamma inom EU med en global omsättning som överstiger 750 miljoner euro ska utarbeta en land-för-land-rapport om sin världsomspännande verksamhet. Banker undantas under vissa villkor eftersom de redan är föremål för strikta rapporteringsregler i EU:s banklagstiftning samt generellt sett redan omfattas av krav på land-för- landrapportering. Rapporten ska innehålla information om verksamheten, antalet anställda, netto-omsättningen, resultat före skatt, inkomstskattebelopp och ackumulerade vinstmedel. Styrelsen ansvarar för rapporteringen och rapporten ska kontrolleras av revisorn. Rapporten ska göras tillgänglig för allmänheten på företagets webbplats under minst fem år. Motsvarande rapportering ska ske avseende verksamhet i skattejurisdiktioner som finns i EU-förteckningen över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet som beslutades av rådet i december 2017.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Frågan avser harmonisering av skatteregler som framförallt är medlemsstaternas befogenhet. Beslut på detta området fattas med enhällighet enligt artiklarna 113 och 115 i EU-fördraget. Regeringen ifrågasätter därför valet av rättslig grund. Regeringen anser vidare att skattefrågor bör behandlas i rådskonstellationen som har ansvar för skattefrågor.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Riksdagen har informerats i september 2016 (civilutskottet) och i december 2016 (skatteutskottet).

Fortsatt behandling av ärendet:

Förhandlingar med Europa-parlamentet.

Faktapromemoria:

2015/16:FPM81

3 (18)

5. Externa dimensionen av Europas konkurrenskraft

- Riktlinjedebatt

Typ av behandling i rådet:

Presentation och diskussion

Ansvarigt statsråd:

Anna Hallberg

Förslagets innehåll:

Diskussionen väntas handla om den externa dimensionen av den europeiska konkurrenskraften, det vill säga behovet av en omfattande, ambitiös och framtidsinriktad tillväxtagenda för att EU ska bli mer konkurrenskraftig på globala marknader och för att säkerställa en hållbar tillväxt. Den europeiska industrins förmåga att konkurrera på globala marknader är beroende av ett aktivt deltagande i globala värdekedjor. Vidare kan konkurrenskraften säkerställas genom att skapa en integrerad och sammanhållen politik, att stärka den inre marknaden utifrån Europas företag samt undvika onödig lagstiftning och extra efterlevnadskostnader.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar diskussionen om EU:s konkurrenskraft och handel. Samtidigt ökar protektionismen och handelspolitiken styrs i allt högre grad av ensidiga nationella särintressen och geopolitiska drivkrafter.

I tider med ökande handelsspänningar i världen är det viktigt att lyfta fram betydelsen av att öppna ekonomier skapar välstånd och ekonomisk tillväxt. EU:s öppenhet är nyckeln till EU:s konkurrenskraft. EU bör vara en god förebild och inte anta omotiverade regler som innebär ökad protektionism eller som stänger EU:s marknader gentemot omvärlden. Regeringen ser en tilltagande vilja från kommission och vissa medlemsstater att oftare använda handelspolitiska skyddsinstrument.

Kommissionen har också föreslagit regler för att skydda EU:s marknad för offentlig upphandling från utländsk konkurrens. Brist på öppenhet i världen kan aldrig vara ett argument för en mer stängd EU-politik gentemot handel och investeringar. Regeringen vill stärka den internationella handeln och

4 (18)

fördjupa den inre marknaden för att skapa förutsättningar för nya jobb. EU måste fortsätta att visa ett starkt ledarskap genom att vara en ansvarsfull och tillförlitlig förebild.

Ett sätt att visa ledarskap är hur EU har axlat ett stort ansvar att driva igenom ett nödvändigt moderniseringsarbete inom WTO. Länders handelspolitiska svårigheter ska i första hand lösas genom WTO och dess regelverk – handelskonflikter drabbar inte enbart de berörda länderna utan påverkar det multilaterala handelssystemets legitimitet.

Regeringen vill se en industripolitik i EU som bidrar till omställningen till ett samhälle med netto-noll utsläpp av växthusgaser och tar tillvara de möjligheter som grön omställning, strukturomvandling, digitalisering samt den ökade betydelsen av tjänstifiering och regionala värdekedjor medför. Detta svarar mot de utmaningar EU står inför i en föränderlig global kontext.

På handelssidan finns möjligheter att främja utveckling och spridning av ny teknologi genom handelsliberalisering och att skapa plattformar för samarbete kring hållbarhets- och klimatfrågor genom frihandelsavtalen.

6. Övrigtpunkter:

a) Bättre lagstiftning för att stödja hållbar tillväxt

- Information från ordförandeskapet

Typ av behandling i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Ibrahim Baylan

Förslagets innehåll:

Finska ordförandeskapet har tagit initiativ till en diskussion om bättre reglering i förhållande till hållbar tillväxt. Diskussionen har skett i rådsarbetsgruppen om bättre reglering.

5 (18)

Ordförandeskapet förväntas sammanfatta diskussionen och lyfta fram bland annat nyttan av bättre reglering i syfte att förenkla inremarknadsregelverket och reducera regulatoriska handelshinder. Vidare förväntas ordförandeskapet betona vikten av att regelgivning på EU-nivå är innovationsfrämjande, reducerar regelbördan samt är utformad med hänsyn till mindre företag.

b) Förstärkning av digitaliseringen av EU:s turistnäring

- Information från ordförandeskapet

Typ av behandling i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Ibrahim Baylan

Förslagets innehåll:

Under denna punkt förväntas ordförandeskapet informera om det arbete som har genomförts inom turismområdet. I maj, under det rumänska ordförandeskapet, antog rådet slutsatser om turistsektorns konkurrenskraft som en drivkraft för hållbar tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning i EU. Det finländska ordförandeskapet har fokuserat på digitalisering inom turistsektorn. Arbetet har bland annat kretsat kring hur digitala verktyg kan användas för en mer hållbar sektor, tillgång till stora datamängder samt mindre företags förmåga att hantera data.

c) Resultat av ministermötet med gruppen Industrins vänner 2019

- Information från den österrikiska delegationen

Typ av behandling i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Ibrahim Baylan

Förslagets innehåll:

Österrike avser återrapportera från det sjunde mötet inom ramen för forumet Friends of Industry, vilket hölls i Wien den 4 oktober 2019. Friends of

6 (18)

Industry, som är öppet för alla EU:s medlemsstater, träffas en gång om året för att informellt diskutera de mest angelägna frågorna kopplade till EU:s industripolitik. Vid mötet antogs en deklaration som 17 medlemsstater skrev under, inklusive Sverige.

d) Genomförandet av den nya förordningen om konsumentskyddssamarbete

- Information från kommissionen

Typ av behandling i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Lena Micko

Förslagets innehåll:

Europeiska kommissionen väntas lyfta betydelsen av en fullgod anpassning av nationella regler till den så kallade CPC-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2394 av den

12 december 2017 om samarbete mellan de nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen och om upphävande av förordning (EG) nr 2006/2004) samt erbjuda sitt stöd till medlemsstaterna när det gäller arbete som rör förordningen.

CPC-förordningen träder i kraft den 17 januari 2020 och innehåller bl.a. villkor för tillsynsmyndigheternas samarbete samt en förteckning över utrednings- och tillsynsbefogenheter för tillsynsmyndigheter på konsumentområdet. Ett arbete med att ta fram kompletterande bestämmelser till förordningen pågår i Regeringskansliet.

e) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

- Information från den kroatiska delegationen

Typ av behandling i rådet:

Informationspunkt

7 (18)

Ansvarigt statsråd:

Anna Hallberg

Förslagets innehåll:

Den kroatiska delegationen förväntas presentera arbetsprogrammet för sitt inkommande ordförandeskap.

x) Konkurrens inom Europeiska Försvarsfonden, EDF [FÖRESLAGEN DAGORDNINGSPUNKT, ÄNNU EJ FASTSTÄLLD]

- Information

Typ av behandling i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Peter Hultqvist

Förslagets innehåll:

Förslaget om inrättande av förordningen för den europeiska försvarsfonden EDF är för närvarande vilande i avvaktan på att budgetförhandlingarna för nästa budgetperiod slutförs. Vidare är frågan om samarbete med tredjeland vilande, främst i avvaktan på villkoren för Storbritanniens utträde.

8 (18)

Fredagen den 29 november, rymd/forskning

7. Slutsatser om rymdlösningar för ett hållbart Arktis

- Antagande

Typ av behandling i rådet:

Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd:

Matilda Ernkrans

Förslagets innehåll:

Det finska ordförandeskapet har presenterat ett förslag till rådslutsatser om rymdlösningar för ett hållbart Arktis. Rådslutsatserna lyfter fram hur EU:s rymdlösningar kan bidra till att möta Arktisregionens särskilda utmaningar och möjligheter. Rådslutsatserna konstaterar att regionen Arktis kan dra nytta av de tjänster som den europeiska rymdinfrastrukturen bidrar med. Det gäller t.ex. jordobservation (Copernicus), satellitnavigering (Galileo, EGNOS), satellitkommunikation och rymdlägesbild som täcker Arktisområdet.

Avslutningsvis rekommenderar rådslutsatserna att kommissionen och EU:s Höge Representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik tillsammans uppdaterar EU:s Arktispolicy så att den beaktar nya utmaningar och möjligheter för regionen, inklusive rymdlösningar.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar rådslutsatserna.

Rådslutsatserna ger en kortfattad men konkret och väl underbyggd beskrivning av vad EU:s rymdlösningar kan bidra med för att stödja ett hållbart Arktis.

Rådslutsatserna ligger väl i linje med den svenska Arktisstrategins huvudprioriteringar genom att europeiska rymdlösningar kan verka stödjande inom strategins tre tematiska områden; klimat och miljö, ekonomisk utveckling och den mänskliga dimensionen.

Den rekommendation och de ställningstaganden som anges i den senaste versionen av rådslutsatserna är väl valda och regeringen föreslår att rådslutsatserna som helhet kan stödjas.

9 (18)

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med utbildningsutskottet den 22 oktober och den 14 november 2019.

8. Främjande av en hållbar rymdekonomi

- Riktlinjedebatt

Typ av behandling i rådet:

Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd:

Matilda Ernkrans

Förslagets innehåll:

Riktlinjedebatten kommer att hållas under rubriken Främjande av en hållbar rymdekonomi. Underlaget utgår från den europeiska rymdstrategin från 2016 och Kommissionens förslag till sammanhållen rymdförordning för 2021- 2027 och redogör för hur rymdverksamheten kan möjliggöra hållbar tillväxt genom digitalisering och klimatåtgärder samt för vikten av en hållbar rymdekonomi och hållbar användning av rymden.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt tar sin utgångspunkt i den nationella rymdstrategin som Riksdagen ställde sig bakom i november 2018.

Rymden och rymdverksamhetens betydelse för olika samhällsfunktioner växer på många områden, t.ex. för kommunikation, navigation, finansiella transaktioner, jordobservation och klimatövervakning. Samhället har därför blivit allt mer beroende av de tjänster och funktioner som det ökande antalet satelliter tillhandahåller. Rymdverksamhet har också utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska dimensioner, vilket blir mer påtagligt när allt fler aktörer engagerar sig i rymden.

Det har därmed blivit viktigare att vi skyddar rymdmiljön och bidrar till ett långsiktigt hållbart och fredligt nyttjande av rymden för att säkerställa

10 (18)

tillgången till den. Rymdverksamhet måste bedrivas med nyttan för samhället i fokus där bl.a. möjligheterna att bidra till Agenda 2030 tas till vara.

Rymdverksamheten är innovationsdrivande och flera högteknologiska produkter och tjänster för samhället baseras på upptäckter inom rymdforskningen som sedan har utvecklats i samverkan med näringslivet. Det har gett upphov till nya innovationer och tillämpningar på andra områden än de ursprungligen avsedda, t.ex. inom hållbara material.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med utbildningsutskottet den 14 november 2019.

9. Förordningen om Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

- Partiell allmän riktlinje

Typ av behandling i rådet:

Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd:

Matilda Ernkrans

Förslagets innehåll:

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) inrättades 2008 genom förordning (EG) nr 294/2008 med syfte att bemöta stora samhällsutmaningar och förbättra EU:s innovationsförmåga och innovationsresultat genom integrering av kunskapstriangelns tre sidor, utbildning, forskning och innovation. EIT uppnår dessa mål främst genom sina kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupperna, på engelska förkortat till KIC). EIT är en integrerad del av kommissionens förslag om inrättande av Horisont Europa. Under perioden 2021–2027 kommer Horisont Europa att vara det unionsprogram som finansierar EIT.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att modellen från det europeiska institutet för innovation

11 (18)

och teknik (EIT) med integration av kunskapstriangeln (som omfattar forskning, utbildning och innovation), med inriktning på samhällsutmaningar och syftande till global konkurrenskraft, på ett konkret sätt kan ge ett europeiskt mervärde.

Regeringen betonar vikten av att EIT skapar synergier med andra program och initiativ på EU- och nationell nivå, särskilt med Europeiska innovationsrådet, samt tydligare roll för medlemsstaternas grupp av företrädare. Regeringen anser även att det är viktigt med en internationell öppenhet, att excellens främjas i kunskapstriangelns alla delar samt att näringslivet aktivt deltar.

Det är positivt att stärka den regionala förankringen av Kunskaps- och innovationsgruppernas (KI-gruppernas) verksamhet. Regeringen anser att Sverige kan ställa sig bakom förslaget på kulturella och kreativa näringar som ett område för en ny KI-grupp. Regeringen anser att de kulturella och kreativa näringarna har potential att främja europeisk konkurrenskraft och stärka andra insatser inom områden såsom kulturarv, demokrati, social inkludering och social innovation.

När KI-grupperna inte längre erhåller medfinansiering från EIT, anser regeringen att de bör kunna erhålla strategiskt stöd från EIT för att uppnå finansiell hållbarhet. Stödet kan till exempel bestå av rådgivning om hur KI- grupperna kan attrahera medel från andra EU-program, privata investeringar och andra finansieringskällor. Även efter det att medfinansiering från EIT upphört, bör KI-grupper ges möjlighet att delta i EIT-finansierade aktiviteter.

Vidare anser regeringen att förslag till nya KI-grupper bör beredas inom ramen för den strategiska planeringsprocessen för Horisont Europa.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom den allmänna riktlinjen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med utbildningsutskottet den 22 oktober 2019 och den 14 november 2019.

Faktapromemoria:

2018/19:FPM56

12 (18)

10. Beslut om det strategiska innovationsprogrammet för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

- Partiell allmän riktlinje / lägesrapport

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Matilda Ernkrans

Förslagets innehåll:

Det strategiska innovationsprogrammet, KOM (2019) 330, fastställer EIT:s prioriterade områden, långsiktiga strategi och finansiella behov. Det strategiska innovationsprogrammet säkerställer en anpassning till målen för Horisont Europa och beskriver synergier med andra relevanta unionsprogram.

Förslaget för strategiska innovationsprogrammet presenterar ett antal förbättringar av EIT:s befintliga funktionsmodell. Det gäller bland annat anpassning av regler för styrning, en förbättring av den befintliga finansieringsmodellen, och införandet av möjligheten för EIT att ingå samarbetsavtal med KI-grupperna.

Strategiska innovationsprogrammet ger en översikt över de ekonomiska och mänskliga resurser som är nödvändiga för genomförandet av EIT:s mål. Tydliga bestämmelser för övervakning och utvärdering av aktiviteterna definieras. Förslaget framhäver särskilt kommunikation, identifiering och spridning av god praxis samt internationellt samarbete som viktiga aktiviteter för EIT:s kommande verksamhetsperiod. Ett annat viktigt verksamhetsområde för EIT föreslås bli att utöka och förstärka den regionala spridningen av kunskap och innovation genom regionala nätverk.

I det strategiska innovationsprogrammet anges de kulturella och kreativa näringarna som ett prioriterat område för en ny KI-grupp som ska inrättas 2021. En ytterligare ny KI-grupp planeras till 2024 men området definieras inte nu utan ska tas fram i en senare process.

13 (18)

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att Sverige bör kunna notera framstegsrapporten. Ordförandeskapet har ännu inte presenterat framstegsrapporten.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med utbildningsutskottet den 22 oktober 2019 och den 14 november 2019.

Faktapromemoria:

2018/19:FPM56

11. Horisont Europa-paketet: förordning om ramprogrammet för forskning och innovation 2021–2027

a) Skäl

b) Bilaga IV (synergier)

- Partiell allmän riktlinje

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd:

Matilda Ernkrans

Förslagets innehåll:

Den 7 juni 2018 presenterade EU-kommissionen förslaget till ramprogram för forskning och innovation för perioden 2021–27, Horisont Europa, som utgör det nionde ramprogrammet för forskning och innovation sedan 1984. Den 30 november 2018 kom forskningsministrarna överens om en allmän inriktning för programmet. I mars 2019 nådde rådet en överenskommelse med Europaparlamentet om förordningen. De inledande skälen och bilaga IV ingick inte i dessa överenskommelser. De inledande skälen till förordningen om Horisont Europa syftar till att beskriva lagstiftarnas intentioner med förordningen.

14 (18)

Bilaga IV till förordningen om Horisont Europa anger på vilket sätt Horisont Europa kan eller bör kopplas samman med andra EU-program för att uppnå bästa synergier. De EU-program som främst anses kunna skapa synergier med Horisont Europa är programmet för den gemensamma jordbrukspolitiken; europeiska havs- och fiskerifonden; den regionala utvecklingsfonden; europeiska socialfonden; fonden för ett sammanlänkat Europa; Digitala Europa; programmet för den inre marknaden; programmet för miljö och klimatprojekt (LIFE); utbildningsprogrammet Erasmus; europeiska rymdprogrammet; Instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete; instrumentet för stöd inför anslutningen; fonden för inre säkerhet; Invest-EU; innovationsfonden; Euratoms forsknings- och utbildningsprogram samt försvarsfonden.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att de inledande skälen beskriver intentionen med förordningen väl. Skälen ligger i linje med den överenskommelse som nåddes mellan rådet och Europaparlamentet i mars 2019.

Regeringen anser att möjligheter till synergier mellan EU-program är en förutsättning för ett effektivt utnyttjande av EU-budgeten. Bilaga IV till förordningen om Horisont Europa beskriver på ett bra sätt möjliga synergier med relevanta EU-program. Det är även viktigt att program som berör forskning och innovation har tydliga regler och avgränsningar så att direkta överlappningar mellan program inte sker.

Många potentiella synergier, till exempel mellan strukturfonder och ramprogrammet för forskning och innovation, skapas av de som genomför projekten. Det är därför viktigt att de som tar emot bidrag från flera program är medvetna om möjligheterna och begränsningarna i de olika programmen. Här har kommissionen en viktig informationsroll.

Regeringen anser också att synergier även med nationella satsningar bör uppmuntras under nästa ramprogram. Det görs lättast genom att forskningsfinansiärer deltar i gemensamma programaktiviteter, där även nationell finansiering krävs. På det sättet skapas synergier som förstärker satsningar både på nationell och EU-nivå.

Regeringen anser att Sverige kan ställa sig bakom den allmänna riktlinjen gällande de inledande skälen samt bilaga IV om synergier.

15 (18)

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med utbildningsutskottet den 14 november 2019.

Faktapromemoria:

2017/18:FPM155

12.Euratom-programmet som kompletterar Horisont Europa

- Partiell allmän riktlinje / lägesrapport

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt / informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Matilda Ernkrans

Förslagets innehåll:

Europeiska atomenergigemenskapens forsknings och utbildningsprogram (Euratom) ska enligt Euratomfördraget genomföras med en tidslängd på fem år. Forskningssamarbete inom Euratom påbörjades 1957. Det pågående programmet avslutas 2020.

Kommissionens förslag till Euratoms forsknings och utbildningsprogram för 2021–25 presenterades den 7 juni 2018 och kompletterar ramprogrammet för forskning och innovation Horisont Europa. Programmet finansierar forskning och utbildning inom kärnenergiområdet. Programmet är bundet av en tidslängd på fem år enligt artikel 7 i Euratomfördraget.

Det främsta syftet med Euratom-finansierad forskning är att unionen ska bedriva forsknings- och utbildningsverksamhet på kärnenergiområdet, för att främja en kontinuerlig förbättring av kärnsäkerhet och strålskydd.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att forskningssatsningar inom Euratom bör fortsätta på samma nivå som tidigare och i linje med tidigare programs inriktning. Regeringen ser positivt på inriktningen mot forskning om kärnsäkerhet och strålskydd, och anser att det är bra att säkerställa att unionsfinansierad

16 (18)

forskning och utbildning inom kärnvetenskap och kärnteknik fortsätter med god kontinuitet.

Om frågan är uppe som beslutspunkt anser regeringen att Sverige kan ställa sig bakom beslutet om Euratoms forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2021–25. Om frågan är uppe som informationspunkt anser regeringen att Sverige bör kunna notera informationen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Den 9 augusti 2018 skedde en överläggning med utbildningsutskottet kring regeringens ståndpunkt. Den 16 maj 2019 informerade regeringen utbildningsutskottet om läget i förhandlingarna. Överläggning ägde rum med utbildningsutskottet den 14 november 2019.

Faktapromemoria:

2018/19:FPM56

13. Slutsatser om EU:s uppdaterade bioekonomistrategi

- Antagande

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt

Ansvarigt statsråd:

Matilda Ernkrans

Förslagets innehåll:

Den 11 oktober 2018 presenterade kommissionen en uppdatering av sin bioekonomistrategi från 2012 i meddelandet En hållbar bioekonomi för Europa: En starkare koppling mellan ekonomin, samhället och miljön (se Faktapromemoria 2018/19:FPM12). Det finländska ordförandeskapet presenterade förslag till rådslutsatser om den uppdaterade strategin för bioekonomi den 11 september 2019.

I rådsslutsatserna välkomnas den holistiska, tvärsektoriella ansatsen i strategin. Vidare uppmanas medlemsstaterna och kommissionen att genomföra strategin utan dröjsmål. Kommissionen uppmanas att ge råd till

17 (18)

medlemsstaterna kring att finna synergier i finansieringen av genomförandet, bland annat genom strukturfonderna. I slutsatserna omnämns regionala initiativ inom EU som kan bidra i genomförandet. Bland dessa nämns östersjöstrategin.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att rådsslutsatserna på ett bra och balanserat sätt följer upp den uppdaterade strategin från 2018 och anser därför att Sverige bör ställa sig bakom rådsslutsatserna.

14. Övrigtpunkter Rymdfrågor och forskning

Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

- Information från den kroatiska delegationen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Matilda Ernkrans

Förslagets innehåll:

Det kommande ordförandeskapet i rådet, Kroatien, förväntas presentera arbetsprogrammet för sitt ordförandeskap.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen ska notera informationen.

18 (18)