Redogörelse till riksdagen 2019/20:RS1
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2019
Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 19 februari 2020 beslutat om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2019.
| Andreas Norlén (M) | Erik Ezelius (S) | Annelie Karlsson (S) |
| talman (ordförande) | ||
| Tobias Billström (M) | Lars Hjälmered (M) | Hans Wallmark (M) |
| Björn Söder (SD | Per Ramhorn (SD) | Ulrika Heie (C) |
| Maj Karlsson (V) | Janine Alm | |
| Ericson (MP) |
Föredragande i riksdagsstyrelsen
Ingvar Mattson riksdagsdirektör
1
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
All offentlig makt i Sverige utgår från folket
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick.
Riksdagen är folkets främsta företrädare
Riksdagens uppgift är att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också granska rikets styrelse och förvaltning.
Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som har fyllt 18 år och som är eller någon gång har varit bosatt i riket.
Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman och tre vice talmän som leder riksdagens arbete. Riksdagen väljer även 15 utskott som bereder ärenden inför beslut i kammaren samt en
Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet
Huvuduppgiften för Riksdagsförvaltningen är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla de resurser, det stöd och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet.
Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att
•svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
•svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier
•främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete
•vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
•vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.
2
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
Innehållsförteckning
3
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
| Året som gått | |
| I början av året röstade riksdagen fram en statsminister, och en ny regering | |
| bildades. Därmed gick riksdagsarbetet in i ett nytt skede efter en höst med | |
| övergångsregering. Det parlamentariska läget har under året medfört att be- | |
| redningen av riksdagsärenden blivit än mer komplex. Kraven på Riksdagsför- | |
| valtningen att ge ett professionellt stöd i beslutsprocessen och att informera | |
| om riksdagsarbetet har i och med det mött nya utmaningar. God planering, | |
| kompetens och flexibilitet har, som alltid, varit viktiga ingredienser i förvalt- | |
| ningens arbete med att ge kammaren, utskotten och |
|
| gerande stöd. | |
| Parallellt med det dagliga stödet till den parlamentariska processen driver | |
| Riksdagsförvaltningen projekt och utvecklingsinsatser för att möta riksdagens | |
| framtida behov av stöd. Arbetet med att ta |
|
| vidare är ett sådant exempel. Bland annat har förvaltningen lagt fram förslag | |
| till mer enhetliga arbetsrutiner för information och överläggning i utskotten | |
| och samråd i |
|
| att skapa en enhetlig och samordnad service till ledamöter och partikanslier. | |
| Exempelvis har det digitala servicecentret utvecklats genom fler tjänster via | |
| Intranätet, och den praktiska hanteringen av ledamöternas övernattningsbostä- | |
| der ses över. | |
| Riksdagens webbplats, riksdagen.se, är en viktig plattform när vi kommu- | |
| nicerar om riksdagens arbete och beslut. Här kan besökarna följa det dagliga | |
| riksdagsarbetet. Genom riksdagens demokratijubileum |
|
| Riksdagsförvaltningen informationen om riksdagen och sätter ljuset på demo- | |
| kratins framväxt och politikens villkor. Firandet av demokratijubileet har in- | |
| tensifierats under året med exempelvis utställningar på länsmuseer, seminarier | |
| och panelsamtal. | |
| Riksdagen ska kunna fungera även om en mindre eller större kris skulle | |
| inträffa. Förvaltningen bedriver därför ett omfattande kontinuitetsarbete. Un- | |
| der året har detta ytterligare samordnats och förstärkts med bland annat ut- | |
| vecklade kontinuitetsplaner för prioriterade processer. Det har också tagits | |
| fram en plan för prioriterade aktiviteter inom ramen för civilt försvar. | |
| Riksdagens hus behöver renoveras för att fungera i framtiden. Totalrenove- | |
| ringen av ledamotshuset är ett av de större projekt som pågår med sikte på att | |
| skapa flexibla och moderna lokaler i demokratins tjänst. Efter flera års förbe- | |
| redelser var det under året dags för byggstart. Samtidigt pågår planeringen in- | |
| för ytterligare renoveringar, bland annat har en fördjupad förstudie om om- | |
| byggnad av kvarteret Cephalus genomförts. |
4
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
För att kunna ge bästa möjliga stöd till riksdagen behöver förvaltningen även bedriva ett eget kontinuerligt utvecklingsarbete. Under året inleddes en satsning på ledningskommunikation för samtliga chefer i förvaltningen, och alla medarbetare har erbjudits utbildningar i feedback. En medarbetarundersökning gick ut till hela förvaltningen i slutet av året. Resultatet kommer att bearbetas 2020 och bli en viktig grund för det framtida utvecklingsarbetet.
Ingvar Mattson riksdagsdirektör
5
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
| Resultatredovisning | |
| 1 Utgångspunkter | |
| 1.1 Riksdagsförvaltningens uppdrag | |
| Riksdagen är folkets främsta företrädare. Den stiftar lagar, beslutar om skatt | |
| till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. | |
| Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har till | |
| uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren, | |
| utskotten, |
|
| och den service de behöver. Riksdagsförvaltningen ska också informera all- | |
| mänheten om riksdagens arbete och om |
|
| som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen | |
| för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och | |
| förvaltningsuppgifter. | |
| Riksdagsförvaltningens uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar | |
| för riksdagens och ledamöternas arbete genom att | |
| • svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott med | |
| mera | |
| • svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikans- | |
| lier | |
| • främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete | |
| • vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar | |
| • vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. | |
| Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i lagar och föreskrifter. De grund- | |
| läggande bestämmelserna finns i regeringsformen, riksdagsordningen och | |
| Riksdagsförvaltningens instruktion1. Mer detaljerade bestämmelser finns i fö- | |
| reskriften om förvaltningens arbetsordning. I den så kallade |
|
| ekonomiadministrativa bestämmelser.2 | |
| 1.2 Ledning | |
| Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen. Styrelsen består av riksda- | |
| gens talman, som är ordförande, och tio riksdagsledamöter. Riksdagsstyrelsen | |
| överlägger om planering av riksdagsarbetet och beslutar i ärenden av större | |
| vikt som rör förvaltningen. Vid styrelsens sammanträden deltar även de vice | |
| talmännen och gruppledarna för de partier som inte är representerade i styrel- | |
| sen. De har yttranderätt men deltar inte i riksdagsstyrelsens beslut. | |
| Riksdagsdirektören är chef för myndigheten Riksdagsförvaltningen och är | |
| föredragande i styrelsen. Under styrelsen leder riksdagsdirektören ledamots- | |
| rådet. I det samråder förvaltningen och ledamöter om frågor som är av större | |
| 1 Lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen. | |
| 2 Lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter. |
6
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
vikt eller principiell betydelse för ledamöterna, som till exempel deras administrativa stöd, tekniska utrustning och lokaler.
Förvaltningens ledningsgrupp samråder om övergripande frågor som rör förvaltningen. Gruppen består av riksdagsdirektören och avdelningscheferna.
1.3 Styrning och uppföljning
Riksdagsförvaltningens verksamhet ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt. Den ska också vara kostnadseffektiv. Förvaltningen arbetar systematiskt med planering och uppföljning för att säkerställa verksamhetens kvalitet och effektivitet.
Planering och beslut
Riksdagsstyrelsen fattar beslut om en strategisk plan som anger de övergripande prioriteringarna för de närmaste åren och om en årlig verksamhetsplan för förvaltningen.3 I styrelsens uppgifter ingår också att lägga fram förslag till anslag och besluta om anslagsdirektiv.4 Planeringsprocessen utgår från de lagar och föreskrifter som gäller för riksdagen och Riksdagsförvaltningen samt de uppgifter och uppdrag som riksdagsstyrelsen beslutar om.
Riksdagsdirektören beslutar om en internbudget som tillsammans med bland annat verksamhetsplanen och anslagsdirektivet är styrande för verksamheten under året.
Verksamheten är indelad i följande fem uppdragsområden som utgår från förvaltningens övergripande uppdrag:
A. Stöd till arbetet i kammare och utskott med mera B. Stöd och service till ledamöter och partikanslier C. Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete D. Vård och bevarande av byggnader och samlingar E. Myndighet och arbetsgivare.
Riksdagsförvaltningen ska i första hand prioritera verksamheten inom uppdragsområdet Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. Därefter ska verksamheten inom uppdragsområdet Stöd och service till ledamöter och partikanslier prioriteras.
Resultatet av förvaltningens arbete redovisas i korthet i avsnitt 2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2019.
Uppföljning och kontroll
Parallellt med planeringsarbetet pågår en kontinuerlig uppföljning och kontroll av verksamheten och budgeten. Uppföljningen resulterar bland annat i tertialrapporter, en helårsrapport och en årsredovisning.
3Riksdagsstyrelsen beslutade om en strategisk plan för
4Riksdagsstyrelsen beslutade om anslagsdirektiv för Riksdagsförvaltningen 2019 den 12 december 2018.
7
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
| Riksdagsförvaltningen arbetar också med intern styrning och kontroll uti- | |
| från bestämmelserna i |
|
| process som syftar till att med rimlig säkerhet säkerställa att en myndighet | |
| fullgör sitt verksamhetsansvar. | |
| Under 2019 identifierade förvaltningen ett antal risker som bedömdes vara | |
| prioriterade med utgångspunkt från att de kan påverka myndighetens möjlig- | |
| heter att genomföra sina uppdrag. De prioriterade riskerna och åtgärderna för | |
| att minska dem har regelbundet redovisats för riksdagsstyrelsen. | |
| Som en del i processen för intern styrning och kontroll genomför samtliga | |
| budgetansvariga chefer en självutvärdering av den interna styrningen och kon- | |
| trollen i den egna verksamheten. Resultatet av självutvärderingarna redovisas | |
| för riksdagsstyrelsen inför årsredovisningens undertecknande. | |
| I samband med att årsredovisningen skrivs under intygar myndighetens led- | |
| ning om den interna styrningen och kontrollen är betryggande och redovisar i | |
| förekommande fall eventuella brister. | |
| Revision | |
| Internrevisionen ska stödja Riksdagsförvaltningens ledning genom att själv- | |
| ständigt granska, verifiera och bedöma kvaliteten i den interna styrningen och | |
| kontrollen. Internrevisionen är fristående från förvaltningens operativa verk- | |
| samhet och bedrivs av ett företag med expertis inom internrevision. | |
| Varje år beslutar riksdagsstyrelsen om en internrevisionsplan som pekar ut | |
| de verksamheter i förvaltningen som internrevisionen ska granska. Internre- | |
| visionen rapporterar löpande till riksdagsstyrelsen. Vid sitt sammanträde den | |
| 27 mars 2019 beslutade styrelsen att inom sig inrätta en grupp med uppdrag | |
| att bereda revisionsfrågor inför beslut i styrelsen. | |
| Den externa revisionen bedrivs av Riksrevisionen enligt lagen (2002:1022) | |
| om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen granskar att Riksdags- | |
| förvaltningens årsredovisning är upprättad enligt gällande regelverk, att den | |
| ger en rättvisande bild i de finansiella delarna och i resultatredovisningen samt | |
| att anslagsmedel och inkomster har använts enligt anslagsdirektiv och övriga | |
| beslut för myndigheten. | |
| Konstitutionsutskottet behandlar Riksdagsförvaltningens årsredovisning i | |
| samband med sin behandling av utgiftsområde 1 Rikets styrelse i budgetpro- | |
| positionen. I utgiftsområdet ingår bland annat riksdagens förvaltningsanslag. | |
| Riksdagsdirektören informerar och svarar på konstitutionsutskottets frågor vid | |
| ett utskottssammanträde inom ramen för utskottets beredning. | |
| 1.4 Personal och organisation | |
| Riksdagsförvaltningen är en kunskapsintensiv organisation vars främsta till- | |
| gång är en kunnig och skicklig personal. Yrkesgrupperna förenas i det gemen- | |
| samma uppdraget att stödja den parlamentariska processen. Förvaltningens | |
| värdegrund slår fast att förvaltningen ska ge ett professionellt stöd i demokra- | |
| tins tjänst och att stödet ska präglas av kvalitet, kompetens och engagemang. |
8
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
Att kontinuerligt utveckla och höja kompetensen på olika områden är en grundläggande förutsättning för att verksamheten ska kunna ge det stöd och den service som ledamöterna och riksdagsarbetet kräver. Aktuella personaluppgifter och statistik redovisas i avsnitt 3.5.
9
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2019
I detta kapitel redovisas en sammanfattning av resultatet för samtliga uppdragsområden och viktigare utvecklingsinsatser. I kapitel 3 redovisas Riksdagsförvaltningens uppdrag, resultat, kostnader och intäkter för respektive uppdragsområde närmare.
Kammare och utskott – uppdragsområde A
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Arbetet i kammaren har i huvudsak genomförts enligt plan.
•Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.
•Utskotten och
•Vid inkommande internationella besök har förutsättningarna varit goda för möten av hög kvalitet.
Arbetet med att skapa driftssäkra
Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Ledamöterna är nöjda med förvaltningens stöd och service.
•Faktaunderlag och utredningstjänster fortsätter att levereras i tid och med hög kvalitet.
•Arbetsverktygen digitala mötestjänsten, Intranätet och kammarappen har fungerat stabilt.
•Rätt säkerhetsnivåer har upprätthållits.
En översyn har gjorts av utredningstjänstens verksamhet. Resultatet visar att utredningarna håller god kvalitet men att det också finns utvecklingsmöjligheter, framför allt när det gäller processfrågor. Det digitala servicecentret har fortsatt att utvecklas och tjänster har lanserats på Intranätet. Via formulär kan nu felanmälningar och beställningar göras till servicecenter och servicecenterit. Riksdagsförvaltningen ingår tillsammans med flera andra myndigheter i ett nystartat samarbete för att utveckla säkerheten i riksdagens närområde.
10
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att externa målgrupper har fått möjlighet att få information och kunskap om riksdagens arbete och beslut. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Det har blivit enklare att söka i, följa och bevaka riksdagens arbete och beslut i bland annat digitala kanaler.
•
•Intresset för visningar av Riksdagshuset samt studiebesök för gymnasieskolan och besök i Demokrativerkstaden fortsätter att vara högt, och verksamheten håller hög kvalitet.
•Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet.
Firandet av demokratijubileet har intensifierats under året med exempelvis utställningar, seminarier, panelsamtal, teater och nytt material på jubileets webbplats. Kommunikationen via film och sociala medier har utvecklats ytterligare; bland annat har animerade filmer om riksdagens grundläggande uppgifter producerats. Ett nytt evenemangssystem har avropats för att det ska bli möjligt att hantera och arrangera evenemang på ett modernare och effektivare sätt.
Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D
Riksdagsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Fastighetsprojekten har i huvudsak bedrivits enligt plan.
•Fastigheter och interiörer har i huvudsak förvaltats enligt upprättade planer.
•Arbetet med att tillgängliggöra äldre riksdagsdokument har bedrivits enligt plan.
Riksdagsförvaltningen har under året startat totalrenoveringen av ledamotshuset. Arbetet med Framtidens riksdagshus som ramverk för de större renoveringarna fortsätter, och en förstudie om ett besöks- och mötescentrum under Riksplan har genomförts liksom en förstudie om ombyggnaden av kvarteret Cephalus. Ytterligare en förstudie har utrett möjligheterna att anpassa klubbrummet så att det bättre stöder ledamöternas arbete. Arbetet med att ta fram underhållsplaner för interiörer och konst samt planer för akut räddning av konst har fortsatt under året. Förvaltningen har arbetat med att utveckla normering och kravställning i fastighetsprojekt, bland annat för att öka förmågan till integrerat säkerhetsarbete.
11
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E
Förvaltningen har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. Be- dömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Förvaltningen har arbetat aktivt för att nå sina arbetsmiljömål.
•Sjukfrånvaron har minskat.
•Tillgången till
•Förvaltningen når sina miljömål.
Riksdagsförvaltningen har fortsatt att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete. Kompetensförsörjningsstrategin har uppdaterats och en satsning på att utveckla och stärka ledningskommunikationen har genomförts. Under hösten genomfördes en medarbetarundersökning för hela förvaltningen. Resultatet ska ligga till grund för arbetet med att utveckla Riksdagsförvaltningen och med det framtida strategiska arbetsmiljöarbetet. En förstudie om utveckling av förvaltningens process för verksamhetsplanering, budgetering och uppföljning har genomförts. Dessutom har det tagits fram en kommunikationsplan för att synliggöra Riksdagsförvaltningen som en attraktiv arbetsgivare.
Tabell 1 Intäkter, kostnader och transfereringar, samtliga uppdragsområden (tkr)
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Intäkter | 34 953 | 35 591 | 46 686 |
| Kostnader | |||
| Nettokostnad | |||
| Transfereringar | |||
| Totalt |
De högre kostnaderna jämfört med 2018 beror främst på ändrad redovisningsprincip för avsättningar för ledamöters pensioner och avgångsförmåner i resultaträkningen. Dessutom ökar kostnaderna för avgångsförmåner året efter ett valår. Kostnaderna för löner, pensioner och hyror har också ökat.
12
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2019
I detta avsnitt redovisas verksamheten inom respektive uppdragsområde och de resultat som har uppnåtts.
3.1 Kammare och utskott – uppdragsområde A
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område A är att svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammaren och utskotten med mera. I uppdraget ingår att stödja kammarens, utskottens,
Resultat och utveckling – sammanfattning
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Arbetet i kammaren har i huvudsak genomförts enligt plan. Kammarsammanträdena har i huvudsak genomförts enligt plan. I vissa fall har ändringar behövt göras i sammanträdesplanen för att anpassa kammararbetet efter förändrade förutsättningar.
•Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.
Riksdagens protokoll tillgängliggjordes under 2019 i rätt tid i enlighet med reglerna i riksdagsordningen.
•Utskotten och
•Vid inkommande internationella besök har förutsättningarna varit goda för möten av hög kvalitet.
Riksdagsledamöterna ska ges möjlighet att i första hand få möta sina motsvarigheter från ett gästande parlament. Vid samtliga inkommande internationella besök under året har riksdagsledamöterna träffat sina utländska motsvarigheter.
Arbetet med att skapa driftssäkra
13
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
särskild krisberedskap samt även tagit fram en plan för prioriterade aktiviteter inom ramen för civilt försvar.
Tabell 2 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde A (tkr)
| 2019 | 2018 | 2017 | ||||
| Intäkter | 1 | 980 | 2 | 493 | 3 | 287 |
| Kostnader | ||||||
| Nettokostnad | ||||||
| Transfereringar | ||||||
| Totalt | ||||||
Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. De något högre kostnaderna för 2019 jämfört med 2018 beror främst på att fördelade lönekostnader till uppdragsområdet ökat samt utskottens utrikes resor och internationella konferenser samt interparlamentariskt samarbete.
Arbetet i och kring kammaren
Varje år tar Riksdagsförvaltningen emot ett stort antal ärenden till riksdagen som ska beredas i utskotten och därefter debatteras och beslutas i kammaren. Riksdagsförvaltningen registrerar och kontrollerar alla ärenden, inklusive EU- ärenden, och föreslår till vilket utskott ärendena ska hänvisas.
Riksdagsförvaltningen ansvarar även för det löpande stödet till arbetet i kammaren, bland annat för konstitutionell rådgivning, för planeringen av riksdagsarbetet under riksmötet och valperioden samt för granskning av interpellationer, skriftliga frågor, motioner med mera.
En viktig uppgift för Riksdagsförvaltningen är att stödja planeringen av arbetet i kammaren. Utgångspunkten är att beslut ska kunna fattas i rätt tid och i rätt ordning, att det ska finnas utrymme för oförutsedda debatter och att arbetsbelastningen ska vara rimlig. Centralt är att förvaltningens kammarplanering ska göra det möjligt för riksdagen att fatta beslut om propositioner med mera som lämnats in och som beretts i utskotten. Kammarplanerna ska också underlätta ledamöternas planering av eget arbete och ge utrymme för ledamöternas aktiviteter utanför riksdagen, till exempel arbete i valkretsen.
Riksdagsförvaltningen tar fram förslag till sammanträdesplaner som beslutas av talmannen efter överläggning med riksdagsstyrelsen och planerar efter beslut av talmannen om sammanträdena när förutsättningarna ändras. Sådana ändringar har genomförts vid flera tillfällen under året, bland annat för att ge plats åt återrapporteringar från regeringen samt särskilda och aktuella debatter. Vidare har antalet tillfällen för interpellationssvar justerats efter hur många interpellationer som lämnats in.
14
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
Tabellen nedan visar antalet inlämnade dokument till kammarkansliet under åren
Tabell 3 Antal inlämnade dokument till kammarkansliet
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Propositioner | 141 | 189 | 170 |
| Skrivelser | 59 | 76 | 52 |
| Framställningar | 7 | 8 | 4 |
| Redogörelser | 22 | 21 | 22 |
| Följdmotioner | 245 | 315 | 268 |
| Motioner från allmänna motionstiden | 3 313 | 2 938 | 3 847 |
| Händelsemotioner | 1 | 0 | 0 |
| Interpellationer | 561 | 294 | 710 |
| Skriftliga frågor | 1 676 | 1 097 | 1 807 |
| Betänkanden* | 338 | 415 | 350 |
| Utlåtanden*5 | 7 | 15 | 18 |
| Riksrevisionens granskningsrapporter | 39 | 35 | 37 |
| Totalt | 6 409 | 5 403 | 7 285 |
* Posterna avser ärenden som har kommit in och behandlats av kammaren.
Riksdagsförvaltningen ansvarar för genomförandet av kammarsammanträdena. Tabellen nedan visar att det totala antalet timmar som kammaren sammanträdde under 2019 ökade något jämfört med 2018 men sjönk jämfört med 2017.
Tabell 4 Plenitimmar i kammaren fördelade på typ av sammanträde
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Ärendebehandling | 272 | 303 | 317 |
| Voteringar | 11,5 | 12,5 | 12 |
| Interpellationsdebatter | 141 | 108,5 | 183 |
| Information från regeringen | 6 | 5 | 6,5 |
| Frågestunder | 33 | 19,5 | 36 |
| Partiledardebatter, aktuella debatter m.m. | 38,5 | 40,5 | 31 |
| Övrigt | 9,5 | 12 | 7 |
| Totalt | 511,5 | 501 | 592,5 |
Av tabellen ovan framgår att tidsåtgången för de olika typerna av sammanträden skiftar mellan åren. De olika sammanträdestyperna kräver i viss mån olika arbetsinsatser från förvaltningen men hanteras genom förvaltningens lång- och kortsiktiga planering.
Kammarens sammanträden har teckentolkats vid tio tillfällen under året.
5Granskningsutlåtanden och prövningsutlåtanden redovisas här gemensamt. För separat redovisning se tabell 6.
15
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
| Riksdagsförvaltningen svarar för att det förs fullständiga protokoll vid | |
| kammarens sammanträden. Riksdagens protokoll tillgängliggjordes under | |
| 2019 i rätt tid i enlighet med reglerna i riksdagsordningen. | |
| Riksdagsförvaltningen ansvarar för att grundläggande skriftlig information om | |
| utvecklingen av riksdagens |
|
| nom riksdagens representant vid EU:s institutioner följer förvaltningen den | |
| aktuella |
|
| representant i Bryssel. |
|
| delseutvecklingen inom olika politikområden. Under 2019 publicerades tolv | |
| av |
|
| behov även ledamöterna i deras deltagande i interparlamentariska EU- | |
| konferenser inom ramen för |
|
| sådana möten. |
Tabell 5 Riksdagsledamöters deltagande i interparlamentariska
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Inbjudningar | 20 | 27 | 27 |
| Antal möten med deltagare från riksdagen | 14 | 15 | 21 |
| Antal ledamöter totalt | 47 | 30 | 53 |
| Kostnad (tkr)6 | 642 | 535 | 616 |
Kammarplaneringen ska göra det möjligt för riksdagen att, inom åtta veckor, ta ställning till om ett
Tabell 6 Antal behandlade utlåtanden och inlämnade
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Granskningsutlåtanden* | 78 | 3 | 14 |
| Prövningsutlåtanden* | 0 | 129 | 410 |
6Avrundat till närmaste tusental. Inkluderar kostnader för ledamöter och medföljande tjänstemän. Uppgiften för 2019 är preliminär på grund av eftersläpning i redovisningen av resor gjorda under hösten.
7De
8Ett av utlåtandena 2019 behandlade fyra
9Två av utlåtandena 2018 behandlade två
10Ett av utlåtandena 2017 behandlade två
16
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 | |||
| 2019 | 2018 | 2017 | ||
| 2 019 | 2 730 | 2 618 | ||
| varav faktapromemorior | 47 | 149 | 109 | |
| 3 | 10 | 10 | ||
| 28 | 146 | 89 | ||
* Ärenden som efter beredning har inkommit och behandlats av kammaren.
Under året inleddes ett projekt för att utveckla riksdagens diarium och elektroniska arkiv för
Förvaltningen ingår i styrelsen för IPEX som är ett verktyg och nätverk för informationsutbyte inom ramen för det interparlamentariska
Arbete med anledning av
Den 1 januari 2019 trädde ett antal ändringar i riksdagsordningen i kraft som resultat av den parlamentariska
I februari 2019 redovisade riksdagsdirektören för riksdagsstyrelsen sitt uppdrag att analysera, bereda och genomföra åtgärder med anledning av EU- kommitténs rekommendationer. Under året har arbetet fortsatt med att ta EU- kommitténs rekommendationer vidare. Förvaltningen tillhandahåller sekretariatsstöd till riksdagens
Ett antal promemorior har arbetats fram. De innehåller bland annat förslag till mer enhetliga arbetsrutiner för utskotten och
17
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
Stödet till arbetet i utskotten och
Vart och ett av de 15 utskotten och
Sammantaget bistår utskottskanslierna vid beredningen av ett stort antal ärenden, vilket redovisas nedan.
Kansliernas arbete har under året påverkats av det parlamentariska läget, vilket bland annat har inneburit delvis förändrade samarbetsmönster mellan partierna. Detta har medfört att utskottens beredning av riksdagsärenden blivit än mer komplex. Bland annat har ärendena ofta behandlats på fler utskottssammanträden än tidigare, och majoriteten i utskotten som valdes hösten 2018 återspeglar inte alltid majoritetsförhållandena i kammaren. Kanslierna har bistått utskotten vid beredningen och behandlingen av de riksdagsärenden som utskotten haft att ta ställning till.
I tabell 7 nedan redovisas antalet ärenden under 2019 uppdelat per utskott och totalt jämfört med tidigare år. Mängden ärenden skiljer sig åt mellan utskotten, vilket beror på respektive utskotts beredningsområde men också på vilka frågor som är politiskt aktuella. Det sammanlagda antalet behandlade propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser uppgick 2019 till
238.Det var en minskning jämfört med 2018, vilket bland annat förklaras av att 2018 var ett valår. Även antalet motioner och det totala antalet betänkanden, utlåtanden och yttranden minskade något jämfört med valåret 2018. An- talet
18
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20192019/20:RS1
Tabell 7 Utskottens ärendehantering 2019
| Utskott | Propositioner, | Motioner11 | EU- | Betänkanden, |
| skrivelser, | dokument12 | utlåtanden, | ||
| framställningar, | yttranden | |||
| redogörelser | ||||
| Konstitutionsutskottet | 23 | 274 | 5 | 38 |
| Finansutskottet | 41 | 167 | 3 | 48 |
| Skatteutskottet | 25 | 339 | 6 | 40 |
| Justitieutskottet | 26 | 445 | 3 | 39 |
| Civilutskottet | 12 | 273 | 0 | 26 |
| Utrikesutskottet | 14 | 176 | 1 | 23 |
| Försvarsutskottet | 5 | 109 | 2 | 18 |
| Socialförsäkrings- | 16 | 259 | 1 | 31 |
| utskottet | ||||
| Socialutskottet | 10 | 417 | 0 | 22 |
| Kulturutskottet | 4 | 182 | 1 | 20 |
| Utbildningsutskottet | 14 | 368 | 3 | 28 |
| Trafikutskottet | 14 | 547 | 7 | 25 |
| Miljö- och jordbruksut- | 10 | 360 | 5 | 28 |
| skottet | ||||
| Näringsutskottet | 11 | 311 | 3 | 26 |
| Arbetsmarknads- | 9 | 207 | 2 | 20 |
| utskottet | ||||
| Sammansatta utrikes- | 4 | 11 | 0 | 4 |
| och försvarsutskottet | ||||
| Totalt 2019 | 238 | 4 445 | 42 | 436 |
| Totalt 2018 | 314 | 5 166 | 152 | 481 |
| Totalt 2017 | 277 | 4 659 | 105 | 468 |
I tabell 8 redovisas utskottens arbete med
11Avser både motioner som har lämnats vid allmänna motionstiden och följdmotioner. Det totala antalet behandlade motioner överensstämmer inte med det antal som har lämnats till kammarkansliet (se tabell 3). Det beror dels på att utskotten kan behandla motioner efter årsskiftet eller skjuta upp behandlingen till ett annat riksmöte (till exempel i väntan på en aviserad proposition), dels på att en motion med fler än ett yrkande kan behandlas i olika utskott.
12Med
19
2019/20:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019
Tabell 8 Utskottens
| Överlägg- | Informations- | Subsidiaritets- | Gransk- | ||
| ningar med | tillfällen med | prövningar | nings- | ||
| regerings- | regeringsföre- | (varav | utlåtanden | ||
| företrädare | trädare | prövningar | |||
| som lett till | |||||
| prövnings- | |||||
| utlåtande) | |||||
| Konstitutionsutskottet | 1 | 6 | 0 | (0) | 2 |
| Finansutskottet | 12 | 12 | 3 | (0) | 0 |
| Skatteutskottet | 14 | 8 | 5 | (0) | 1 |
| Justitieutskottet | 1 | 3 | 2 | (0) | 1 |
| Civilutskottet | 4 | 6 | 0 | (0) | 0 |
| Utrikesutskottet | 1 | 25 | 1 | (0) | 0 |
| Försvarsutskottet | 1 | 5 | 2 | (0) | 0 |
| Socialförsäkrings- | 4 | 8 | 1 | (0) | 0 |
| utskottet | |||||
| Socialutskottet | 2 | 5 | 0 | (0) | 0 |
| Kulturutskottet | 11 | 6 | 0 | (0) | 1 |
| Utbildningsutskottet | 26 | 4 | 3 | (0) | 0 |
| Trafikutskottet | 7 | 6 | 7 | (0) | 0 |
| Miljö- och jordbruks- | 18 | 12 | 4 | (0) | 1 |
| utskottet | |||||
| Näringsutskottet | 2 | 17 | 2 | (0) | 1 |
| Arbetsmarknads- | 11 | 9 | 2 | (0) | 0 |
| utskottet | |||||
| Sammansatta utrikes- | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| och försvarsutskottet | |||||
| Totalt 2019 | 115 | 132 | 32 | (0) | 7 |
| Totalt 2018 | 92 | 145 | 149 (14) | 3 | |
| Totalt 2017 | 140 | 144 | 90 | (5) | 14 |
I tabell 9 redovisas utskottens och
20
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20192019/20:RS1
Tabell 9 Utskottens och
| Sammanträden | Seminarier | Inrikes | Studie- | Övriga | |
| (varav offentliga | och | resor | besök i | besök till | |
| utfrågningar) | konferenser | Sverige | utskotten | ||
| Konstitutions- | 53 (11) | 2 | 1 | 6 | 9 |
| utskottet | |||||
| Finansutskottet | 49 (5) | 2 | 0 | 4 | 30 |
| Skatteutskottet | 30 (0) | 1 | 0 | 5 | 8 |
| Justitieutskottet | 28 (0) | 0 | 0 | 2 | 6 |
| Civilutskottet | 32 (0) | 0 | 0 | 8 | 6 |
| Utrikesutskottet | 45 (1) | 1 | 2 | 3 | 38 |
| Försvarsutskottet | 32 (0) | 0 | 2 | 2 | 24 |
| Socialförsäkrings- | 41 (0) | 0 | 0 | 4 | 15 |
| utskottet | |||||
| Socialutskottet | 33 (1) | 1 | 1 | 4 | 25 |
| Kulturutskottet | 37 (0) | 1 | 0 | 10 | 23 |
| Utbildningsutskottet | 41 (0) | 1 | 0 | 10 | 24 |
| Trafikutskottet | 41 (1) | 0 | 0 | 7 | 31 |
| Miljö- och jord- | 43 (1) | 0 | 1 | 0 | 27 |
| bruksutskottet | |||||
| Näringsutskottet | 40 (0) | 0 | 0 | 8 | 21 |
| Arbetsmarknads- | 35 (0) | 1 | 0 | 7 | 24 |
| utskottet | |||||
| Sammansatta | |||||
| utrikes- och | 10 (0) | 0 | 0 | 0 | 7 |
| försvarsutskottet | |||||
| Totalt 2019 | 590 (20) | 10 | 7 | 80 | 318 |
| Totalt 2018 | 626 (31) | 12 | 9 | 37 | 357 |
| Totalt 2017 | 609 (27) | 16 | 10 | 35 | 324 |
| 52 | 0 | 0 | 1 | 0 | |
| Totalt 2019 | 52 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| Totalt 2018 | 43 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Totalt 2017 | 46 | 0 | 0 | 0 | 0 |
För varje riksmöte gör utskottskanslierna en beskrivning av respektive utskotts verksamhet. I verksamhetsberättelserna redovisas utskottens behandling av riksdagsärenden och verksamheten i övrigt.
Utskottskanslierna planerar, deltar vid och följer upp utskottens utrikes resor. Information om resorna publiceras på riksdagens webbplats. Under 2019 gjorde utskotten sammanlagt 18 utrikes resor. I tabell 10 redovisas utskottens och
21
2019/20:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019
Tabell 10 Utskottens och
| Utrikes resor | Internationella | Internationella | |
| konferenser | besök till | ||
| utskottet | |||
| Konstitutionsutskottet | 1 | 4 | 2 |
| Finansutskottet | 1 | 5 | 13 |
| Skatteutskottet | 1 | 2 | 0 |
| Justitieutskottet | 1 | 0 | 0 |
| Civilutskottet | 1 | 1 | 0 |
| Utrikesutskottet | 2 | 10 | 18 |
| Försvarsutskottet | 2 | 4 | 2 |
| Socialförsäkringsutskottet | 0 | 2 | 0 |
| Socialutskottet | 0 | 3 | 3 |
| Kulturutskottet | 1 | 0 | 0 |
| Utbildningsutskottet | 1 | 1 | 1 |
| Trafikutskottet | 2 | 1 | 2 |
| Miljö- och jordbruksutskottet | 0 | 7 | 2 |
| Näringsutskottet | 2 | 5 | 1 |
| Arbetsmarknadsutskottet | 1 | 6 | 2 |
| Sammansatta utrikes- och | 0 | 0 | 0 |
| försvarsutskottet | |||
| 2 | 3 | 12 | |
| Totalt 2019 | 18 | 54 | 58 |
| Totalt 2018 | 5 | 44 | 52 |
| Totalt 2017 | 28 | 55 | 60 |
På uppdrag av utskotten tar utvärderings- och forskningssekretariatet, i nära samarbete med utskottskanslierna, fram underlag till uppföljningar och utvärderingar samt forskningsöversikter och framtidsanalyser. Utskotten kan också beställa utvärderingar som utförs av externa utredare för utskottens räkning. Utskottens uppföljningar, utvärderingar, forskningsöversikter och öppna utfrågningar publiceras i serien Rapporter från riksdagen (RFR). Under 2019 publicerades sammanlagt 12 rapporter i serien, vilket är en minskning jämfört med 2018 då 23 rapporter publicerades. Detta är inte ovanligt året efter ett valår. Utvärderings- och forskningssekretariatet ger vidare kanslistöd till Sällskapet Riksdagsledamöter och forskare (Rifo). Med stöd av sekretariatet arrangerade Rifo 18 sammankomster i riksdagen under 2019, vilket är färre än 2018 och lika många som 2017.
Internationell verksamhet
Förvaltningen bistår riksdagens talman, vice talmän och ledamöter vid planering, genomförande och uppföljning av internationella besök och resor. Det
22
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
gäller också vid deltagande i internationella parlamentariska församlingar och i samband med ledamöternas uppdrag som valobservatörer i andra länder.
Talmansresor är en viktig del av riksdagens internationella besöksutbyte. Under 2019 genomfördes 24 utgående talmansresor till 19 länder, inräknat talmanspresidiets deltagande i internationella konferenser. Motsvarande siffror 2018 var 15 resor till 13 länder.
Förvaltningen ansvarar för sekretariatsstödet till riksdagens delegationer (se tabell nedan). År 2018 beslutade talmannen att tills vidare inte längre utse en delegation till den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet. Vidare biträder förvaltningen riksdagsledamöterna vid en rad andra internationella möten och konferenser.
Den
Under 2019 var Sverige ordförande i Nordiska rådet. Den
Förvaltningen har också bistått vid ledamöters deltagande i valobservationer. Under 2019 deltog 37 svenska riksdagsledamöter i nio valobservationer vid totalt sju val i följande länder: Moldavien, Ukraina (president- och parlamentsval), Nordmakedonien, Kazakstan, Belarus och Uzbekistan. Huvuddelen av kostnaderna för deltagandet i valobservationerna har belastat OSSE- delegationens budget.
23
2019/20:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019
Tabell 11 De interparlamentariska församlingarnas sessioner och större möten samt medel utbetalda av Riksdagsförvaltningen
| Interparlamentarisk | Delegation | Antal sessioner | Kostnader | Utbetalt |
| församling | och större möten | (tkr) | bidrag13 | |
| (tkr) | ||||
| Nordiska rådet | 20 ord. | 1 session | 1 210 | 15 365 |
| 20 suppl. | 4 presidie- | |||
| och utskottsmöten | ||||
| 1 extra presidiemöte | ||||
| Europarådets parlamenta- | 6 ord. | 4 sessioner | 1 434 | – |
| riska församling | 6 suppl. | |||
| OSSE:s parlamentariska | 8 ord. | 1 session | 1 369 | 1 269 |
| församling | 8 suppl. | 1 vintermöte | ||
| 1 höstmöte | ||||
| Interparlamentariska | 5 ord. | 1 vårsession | 841 | 1 155 |
| unionen | talman och | 1 höstsession | ||
| 2 utskotts- | ||||
| ledamöter14 | ||||
| Natos parlamentariska | 5 ord. | 1 höstsession | 612 | – |
| församling | 5 suppl. | 1 vårsession | ||
| Transatlantic | ||||
| Forum | ||||
| Nordiska rådets 71:a | Se Nordiska | 2 329 | ||
| session | rådet ovan | |||
| Den arktiska parlamentari- | 5 ord. | 1 Nordliga dimen- | 133 | |
| kerkonferensen | sionen | |||
| 3 utskottsmöten | ||||
| Den parlamentariska | 5 ord. | 1 Östersjökonferens | 224 | |
| Östersjökonferensen | 5 utskottsmöten | |||
| Barentskonferensen | 5 ord. | 1 Barentskonferens | 666 | |
| Den parlamentariska för- | 2 | 0 | ||
| samlingen för Unionen | ||||
| för Medelhavet15 | ||||
| Cosacsekretariatet16 | 24 | |||
| Summa 2019 | 8 820 | 17 813 | ||
| Summa 2018 | 6 689 | 16 723 | ||
| Summa 2017 | 5 971 | 15 658 |
Riksdagen har under de senaste åren deltagit regelbundet med tre delegationer som följt verksamheten vid FN i New York. Riksdagsförvaltningen tar i nära samarbete med Sveriges ständiga representation vid FN i New York fram
13Fördelningsnyckeln för bidragsutbetalningarna till Nordiska rådet, OSSE:s parlamentariska församling och Interparlamentariska unionen beräknas med stöd av ländernas bruttonationalinkomst (BNI). För Europarådet och Natos parlamentariska församlingar ges inget bidrag från Riksdagsförvaltningen.
14Vid Interparlamentariska unionens vårsession utvidgades den fasta delegationen med två utskottsledamöter. Därutöver leddes riksdagsdelegationen till vårsessionen av talmannen.
15År 2018 beslutade talmannen att för valperioden
16Finansiering av Cosacs sekretariat enligt beslut i riksdagsstyrelsen den 23 september 2009, dnr
24
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
program för delegationerna och ger tjänstemannastöd på plats. En ledamot från Socialdemokraterna och en från Moderaterna deltog vid öppnandet av generalförsamlingen 2019. Under våren 2019 deltog två delegationer med vardera fem riksdagsledamöter.
Internationella besök i riksdagen
Under 2019 tog riksdagen emot 63 delegationer från 69 länder världen över.17 Besöken av talmän, stats- och regeringschefer, ministrar, parlamentariker och representanter från internationella organisationer är en stor del av den internationella verksamheten. Förvaltningen arbetar med att planera, koordinera, genomföra och följa upp den internationella besöksverksamheten. Kostnaden för inkommande besök varierar beroende dels på hur många besök av statschefer och talmän som tas emot per år, dels på hur stora delegationerna är.
Utgångspunkten för all programplanering är att ge bästa möjliga förutsättningar för mötet. Målsättningen är att riksdagsledamöterna ska få möjlighet att i första hand möta sina motsvarigheter från det gästande parlamentet. Under 2019 träffade riksdagens ledamöter vid samtliga inkommande internationella besök sina utländska motsvarigheter.
Tabell 12 Internationella besök i riksdagen som hanteras av riksdagens internationella kansli
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Antal besök | 63 | 62 | 76 |
| Antal länder | 69 | 54 | 44 |
| Antal besökare (ca) | 680 | 635 | 907 |
| Kostnad inkommande besök (tkr) | 418 | 283 | 549 |
Riksdagstrycket
Riksdagstrycket är en viktig förutsättning för den parlamentariska beslutsprocessen. Förvaltningen ska se till att riksdagstrycket produceras och distribueras så att kammarens tidsplan kan hållas. Förutom riksdagstrycket produceras rapporter, utredningar, informationsmaterial och böcker om riksdagen.
Tabell 13 Antal originalsidor i riksdagstrycket
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Propositioner | 14 300 | 30 000 | 22 000 |
| Motioner | 12 800 | 10 900 | 14 600 |
| Betänkanden | 19 200 | 20 100 | 21 000 |
| Protokoll | 9 000 | 9 500 | 10 700 |
| Framställningar och redogörelser | 1 100 | 2 600 | 800 |
| Totalt | 56 400 | 73 100 | 69 100 |
17Uppgifterna avser internationella besök där förvaltningen bistått riksdagens talman och ledamöter.
25
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
| Antalet originaltrycksidor är ett mått på hur stor textmängd som producerats i | |
| beslutsprocessens olika dokument. Det är de politiska förslagen som styr va- | |
| riationerna i utfallet år från år. | |
| Utveckling av stödet till kammaren och utskotten m.m. | |
| Arbetet med att skapa driftssäkra |
|
| processen fortsätter. Projektet Utveckling av rixsystemen 2.0 startade under | |
| 2018 och är indelat i etapper. Projektets sista etapp, etapp 3, löper från oktober | |
| 2019 till december 2020. Det övergripande målet med projektet är att skapa | |
| förvaltningsbara, tillförlitliga och användarvänliga |
|
| parlamentariska processen. Projektet har under året bland annat tagit fram ett | |
| nytt gränssnitt för Rixportalen med information om riksdagsbeslut, en tydli- | |
| gare presentation av voteringsstegen och möjlighet att skriva ut röstlistor för | |
| alla voteringar. Funktionalitet har utvecklats som ger kammarhandläggarna | |
| möjlighet att granska och godkänna voteringsresultat för bokföring. Denna | |
| funktionalitet togs i bruk vid början av riksmötet 2019/20. | |
| Förvaltningen har haft i uppdrag att inleda arbetet med kravställning för ett | |
| nytt kammarsystem. Under 2019 har ett arbete med säkerheten i kammarsy- | |
| stemen pågått. Resultatet från det genomförda arbetet kommer att påverka | |
| vilka krav som ska ställas på ett nytt system. Livslängden för den tekniska | |
| plattformen för det nuvarande kammarsystemet är dock, enligt en genomförd | |
| marknadsförfrågan, säkrad för ytterligare ett antal år, vilket gjort att arbetet | |
| med ett nytt system kan anstå under det kommande året. | |
| Under året genomfördes en förstudie inför införandet av en plattform för | |
| digital signering. I förstudien kartlade, analyserade och informationsklassade | |
| förvaltningen användningsfall för digital signering. Dessutom utreddes juri- | |
| diska förutsättningar och frågor om informationssäkerhet. Under förstudien | |
| utvecklades även en teknisk pilottjänst. Rekommendationen från förstudien är | |
| att en plattform för digital signering för användare inom riksdagen utvecklas | |
| under 2020. Dialogen om förutsättningarna för elektronisk överföring av do- | |
| kument har fortsatt med företrädare för Regeringskansliet. | |
| Samtliga utskott och |
|
| kallelser och sammanträdeshandlingar sänds ut till ledamöterna digitalt i pek- | |
| plattor och datorer. Mötestjänsten skapar en enklare hantering för ledamöterna | |
| och snabbare distribution av handlingar. En förstudie om utvecklingsbehoven | |
| för den digitala mötestjänsten har genomförts. Förbättringar för administratö- | |
| rerna har genomförts, och arbete pågår med att åtgärda vissa återstående tek- | |
| niska problem i mötestjänsten. Förvaltningen överväger vidare olika alternativ | |
| för att kunna erbjuda ledamöterna en enkel hantering av elektroniska hand- | |
| lingar inför utskottssammanträden. | |
| Under 2019 fortsatte förvaltningen med flera kompetensutvecklingsinsatser | |
| för att bland annat öka kunskapen om betänkandeskrivning, författningsarbete, | |
| resultatstyrning och |
26
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
I juni 2019 beslutade riksdagsstyrelsen om direktiv för en parlamentariskt sammansatt kommitté som under ledning av talmannen ska göra en översyn av vissa frågor som gäller riksdagens arbete. I översynen ingår bland annat att överväga tidpunkten för budgetpropositionens avlämnande, principerna för hur ledamöter i utskotten utses, behovet av åtgärder mot ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet och några frågor som gäller krigsdelegationen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2020. Kommittén biträds av en sekreterare och experter från Riksdagsförvaltningen samt en extern expert.
Kontinuitetshantering, krisberedskap och planering för civilt försvar
Under 2019 har förvaltningen utvecklat metoderna och processerna för arbetet med kontinuitet, krisberedskap och särskild krisberedskap. Arbete pågår till exempel med att ta fram kontinuitetsplaner för prioriterade processer. Inom ramen för den så kallade särskilda krisberedskapen har förvaltningen samverkan med bland annat Regeringskansliet.
Inom området incident- och krishantering har bland annat en stabschefsutbildning genomförts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för ett antal nyckelpersoner och chefer. Riksdagsförvaltningens ledningsgrupp har också genomfört en övning och deltagit i kunskapshöjande aktiviteter. Fler personer har rekryterats till funktionen tjänsteman i beredskap, och formatet för uppföljnings- och förbättringsmötena har utvärderats för att förbättra incidenthanteringen. Ett utkast till projektdirektiv för flytt av larmcentralen har tagits fram.
Under året har förvaltningen tagit fram en plan för prioriterade aktiviteter inom ramen för civilt försvar. I planen sammanfattas det arbete som direkt eller indirekt syftar till att stärka förmågan inom området, bland annat arbete som rör krisberedskap och kontinuitet. Ett projekt har startats för att planera, genomföra och följa upp ett antal övningsaktiviteter med anledning av den externa övningen Totalförsvarsövning 2020.
3.2 Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område B är att svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöterna och partikanslierna. I uppdraget ingår att ge ledamöterna tillgång till bland annat utredningstjänster, intranät, bibliotek och arbetsrum. Förvaltningen hanterar och betalar också ut arvoden, resekostnadsersättningar, traktamenten och pensioner samt stöd till partigrupperna.
27
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
Resultat och utveckling – sammanfattning
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Ledamöterna är nöjda med förvaltningens stöd och service.
Nyvalda riksdagsledamöter 2018 var i stort sett nöjda med förvaltningens stöd i samband med valet men hade också förslag till förbättringar. Under 2019 gjorde förvaltningen en första uppföljning av den handlingsplan som togs fram efter valet 2018 för att utveckla stödet. Förvaltningen ser bland annat över hur kommunikationsvägarna till kandiderande och nyvalda ledamöter kan förbättras. Dessutom pågår en översyn av den praktiska hanteringen av ledamöternas övernattningsbostäder. Resultatet från en användarenkät för Intranätet visar att användarna är nöjda med Intranätet generellt men anser att bland annat sökfunktionen behöver förbättras. En förbättring av sökfunktionen har genomförts under hösten.
•Faktaunderlag och utredningstjänster fortsätter att levereras i tid och med hög kvalitet.
Riksdagens utredningstjänst tog emot cirka 1 600 uppdrag under 2019. En övervägande del levererades inom den tid som uppdragsgivaren önskat. Partikanslierna är överlag nöjda med utredningarna och deras kvalitet. Några synpunkter på områden att utveckla har dock framkommit i dialogen.
•Arbetsverktygen digitala mötestjänsten, Intranätet och kammarappen har fungerat stabilt.
De digitala arbetsverktygen digitala mötestjänsten, Intranätet och kammarappen har i huvudsak fungerat stabilt under året. Kammarappen har haft ett fåtal mindre incidenter och ett något mer omfattande problem med
•Rätt säkerhetsnivåer har upprätthållits.
För att säkerhetsåtgärderna i riksdagen ska vara rätt dimensionerade gör förvaltningen analyser och andra typer av bedömningar av vad som är skyddsvärt, vad som hotar det skyddsvärda och vilka sårbarheter som finns. Utifrån den säkerhetsplan som togs fram 2018 har åtgärder prioriterats, och ansvaret för att genomföra dem har fördelats.
En översyn har gjorts av utredningstjänstens verksamhet. Resultatet visar att utredningarna håller god kvalitet, men att det också finns utvecklingsmöjligheter, framför allt när det gäller processfrågor. Det digitala servicecentret har fortsatt att utvecklas och tjänster har lanserats på Intranätet. Via formulär kan nu felanmälningar och beställningar göras till servicecenter och
28
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
andra myndigheter i ett nystartat samarbete för att utveckla säkerheten i riksdagens närområde.
Tabell 14 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde B (tkr)
| 2019 | 2018 | 2017 | ||||
| Intäkter | 1 | 249 | 3 | 010 | 14 | 397 |
| Kostnader | ||||||
| Nettokostnad | ||||||
| Transfereringar | ||||||
| Totalt | ||||||
De högre kostnaderna jämfört med 2018 beror främst på ändrad redovisningsprincip för ändringen av avsättningar för ledamöters pensioner och avgångsförmåner i resultaträkningen. Dessutom ökar kostnaderna för avgångsförmåner året efter ett valår.
Administrativt ledamotsstöd
Inom det administrativa ledamotsstödet hanteras riksdagsledamöternas ekonomiska ersättningar, till exempel arvoden, traktamenten, resekostnadsersättningar och avgångsförmåner (inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd). Ledamotsstödet svarar även för att ge ledamöterna en introduktion i regelverket. Pensioner, det vill säga ålderspension, efterlevandepension och sjukpension, administreras på förvaltningens uppdrag av Statens tjänstepensionsverk (SPV). Verket sköter även utbetalningarna av avgångsförmåner.
Utbetalningarna av avgångsförmåner varierar under en valperiod. Generellt sett är utbetalningarna som högst året efter ett valår för att sedan sjunka fram till nästa riksdagsval i takt med att utbetalningar av ett- och tvååriga inkomstgarantier och ekonomiskt omställningsstöd upphör.
I september 2019 beslutade riksdagsstyrelsen om direktiv till en särskild utredare att göra en översyn av vissa frågor som gäller riksdagsledamöternas ersättningar. I översynen ingår bland annat att överväga
•behovet av författningsändringar till följd av Pensionsgruppens överenskommelse om en höjd pensionsålder
•regleringen av ledamöternas rätt till traktamente, övernattningsboende och logiersättning
•regleringen av medföljande resenärer och delade resor
•införandet av regler om preskription av anspråk på resekostnadsersättning, traktamente och arvode
•införandet av regler om återkrav och om sanktioner.
I fråga om höjning av åldersgränsen för att ta ut ålderspension från 61 till 62 års ålder skulle uppdraget redovisas senast den 31 januari 2020. I övrigt ska
29
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
| uppdraget redovisas senast den 1 november 2020. Utredaren biträds av en sek- | |
| reterare och experter från Riksdagsförvaltningen samt externa experter. | |
| Omställningsstöd för övergång till yrkesverksamhet | |
| Avgångna ledamöter som inte fyllt 65 år har rätt till omställningsstöd för över- | |
| gång till yrkesverksamhet. Omställningsstödet motsvarar det stöd som erbjuds | |
| genom trygghetsavtalen på arbetsmarknaden, bland annat genom Trygghets- | |
| rådet och Trygghetsstiftelsen. Tjänsten har upphandlats av Riksdagsförvalt- | |
| ningen. Stödet kan bestå av både rådgivningsinsatser och kompletterande ut- | |
| bildning. Kostnaden för åtgärderna får sammanlagt inte överstiga 50 000 kro- | |
| nor per person. Under 2019 avropade 18 tidigare ledamöter omställningsstöd, | |
| vilket kan jämföras med 56 avrop under 2018 och 2 avrop under 2017. Sam- | |
| manlagt har 104 tidigare ledamöter avropat omställningsstödet sedan det in- | |
| fördes 2014. Åtgärderna har bland annat bestått av kompetenskartläggning, | |
| genomgång av det regionala arbetsmarknadsläget, |
|
| kompetensutveckling i styrelsearbete, språk, projektledning och ekonomi. | |
| Stöd till partigrupper | |
| Riksdagspartierna får stöd till partigruppernas och ledamöternas arbete i riks- | |
| dagen genom Riksdagsförvaltningens anslag.18 Stödet betalas ut i form av | |
| basstöd (ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp), stöd till ledamöternas poli- | |
| tiska sekreterare, stöd till ledamöternas resor utomlands och stöd till språkut- | |
| bildning. | |
| En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp. Öv- | |
| riga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 57 000 kro- | |
| nor per ledamot och år. Stödet till politiska sekreterare ska motsvara kostna- | |
| derna för en politisk sekreterare per ledamot. Beloppet 63 100 kronor per po- | |
| litisk sekreterare och månad ligger till grund för beräkningen 2019. Stödet till | |
| resor utomlands är 5 000 kronor per år och ledamot för de första 20 riksdags- | |
| platserna och 2 500 kronor för riksdagsplatser utöver dessa. Partigruppen får | |
| dessutom 2 500 kronor per år och ledamot för resor inom EES och 2 000 kro- | |
| nor per ledamot och år för språkutbildning. |
18Enligt lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.
30
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20192019/20:RS1
Tabell 15 Stödet till partigrupperna (tkr)
| Parti | Grund- | Tilläggs- | Stöd till | EES- | Rese- | Språk- | Totalt |
| belopp | belopp | politiska | resor | bidrag | utbild- | ||
| sekrete- | ning | ||||||
| rare | |||||||
| S | 1 700 | 5 700 | 76 405 | 250 | 300 | 200 | 84 555 |
| M | 3 400 | 4 289 | 53 725 | 175 | 225 | 140 | 61 954 |
| SD | 3 400 | 3 534 | 46 947 | 155 | 205 | 124 | 54 365 |
| C | 3 400 | 1 767 | 23 473 | 77 | 128 | 62 | 28 907 |
| V | 3 400 | 1 596 | 21 012 | 70 | 120 | 55 | 26 253 |
| KD | 3 400 | 1 254 | 16 658 | 55 | 105 | 44 | 21 516 |
| L | 3 400 | 1 140 | 14 576 | 48 | 100 | 39 | 19 303 |
| MP | 1 700 | 912 | 12 653 | 40 | 80 | 32 | 15 417 |
| Totalt | |||||||
| 2019 | 23 800 | 20 192 | 265 449 | 870 | 1 263 | 696 | 312 270 |
| 2018 | 23 800 | 20 164 | 264 870 | 861 | 1 260 | 432 | 311 387 |
| 2017 | 23 800 | 19 893 | 251 974 | 866 | 1 260 | 347 | 298 140 |
Utredningstjänster
Förvaltningen (riksdagens utredningstjänst) gör utredningar på uppdrag av framför allt ledamöter och partikanslier. Förvaltningen tog under 2019 emot 1 608 uppdrag. Det kan jämföras med 1 701 uppdrag 2018 och 1 993 uppdrag 2017.
Drygt hälften av uppdragen kommer från partikanslierna. En dryg fjärdedel kommer från enskilda ledamöter. Antalet uppdrag från partikanslier har minskat medan antalet uppdrag från ledamöter har ökat jämfört med 2018. En sjättedel av uppdragen kommer från utländska parlament.
Tabell 16 Fördelningen av inkomna utredningsuppdrag, antal och procent
| Uppdragsgivare | 2019 | 2018 | 2017 | |||
| Antal | % | Antal | % | Antal | % | |
| Ledamöter | 448 | 27,9 | 271 | 16 | 399 | 20 |
| Partikanslier | 849 | 52,8 | 1 086 | 64 | 1 228 | 62 |
| Utskott19 | 4 | 0,2 | 3 | 0 | 4 | 0 |
| Övriga förvaltningen | 22 | 1,4 | 19 | 1 | 19 | 1 |
| Utländska parlament20 | 266 | 16,5 | 310 | 18 | 302 | 15 |
| Övriga21 | 19 | 1,2 | 12 | 1 | 41 | 2 |
| Totalt | 1 608 | 100 | 1 701 | 100 | 1 993 | 100 |
19Inklusive
20Nationella parlament, delstatsparlament, Europeiskt centrum för parlamentarisk forskning och dokumentations kansli (CERPD) och Europarådets parlamentariska församling (PACE).
21Med övriga menas ECPRD Summary Reports och Statsarvodesnämnden med flera.
31
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | |||
| Faktaunderlag och utredningstjänster fortsätter att levereras i tid och med god | ||||
| kvalitet. En övervägande del av utredningstjänstens utredningar (88 procent) | ||||
| levererades inom den tid som uppdragsgivaren önskat (jämfört med 80 procent | ||||
| 2018 och 79 procent 2017). I de fall förvaltningen inte kan leverera i tid beror | ||||
| det ibland på att uppdragsgivaren angett en för snäv tidsram sett till uppdragets | ||||
| omfattning. En annan orsak är att förvaltningen inte fått statistiska underlag | ||||
| eller andra underlag i tid från externa leverantörer. Förvaltningen följer upp | ||||
| alla tidsplaner med respektive uppdragsgivare. Även kvaliteten på utrednings- | ||||
| tjänsterna följs löpande upp genom dialog med partikanslierna. Under 2019 | ||||
| besökte förvaltningen några partiers gruppmöten. Uppdragsgivarna har över- | ||||
| lag förklarat sig vara nöjda med utredningarna som man menar håller god kva- | ||||
| litet. I dialogen har det också framkommit synpunkter på områden att utveckla. | ||||
| Rapporter från riksdagens utredningstjänst omfattas av uppdragssekretess. | ||||
| Det betyder att rapporterna blir offentliga endast om uppdragsgivaren hänvisar | ||||
| till utredningen i ett offentligt sammanhang. År 2019 offentliggjordes 116 rap- | ||||
| porter tillhörande uppdrag som kommit in från ledamöter och partikanslier un- | ||||
| der året. Detta är färre än 2018 (148) och 2017 (126). | ||||
| På uppdrag av riksdagsdirektören har en arbetsgrupp, bestående av forskare | ||||
| och sakkunniga, gjort en översyn av utredningstjänstens rapporter samt utred- | ||||
| nings- och analysresurser och hur dessa är organiserade. Översynen påbörja- | ||||
| des under våren och resultatet överlämnades den 19 december. En slutsats från | ||||
| översynen är att utredningarna håller god kvalitet. Översynsgruppen ser dock | ||||
| utvecklingsmöjligheter och lämnar också ett antal förslag, framför allt i fråga | ||||
| om process. | ||||
| Riksdagsbiblioteket | ||||
| På uppdrag av riksdagsledamöter, partikanslier och anställda gör Riksdagsbib- | ||||
| lioteket informationssökningar och tar fram faktaunderlag. Under 2019 hade | ||||
| Riksdagsbiblioteket bibliotekarier placerade på riksdagens utredningstjänst | ||||
| två dagar i veckan. Syftet var att minska avståndet mellan utredare och bibli- | ||||
| otekarier för att på så sätt öka kvaliteten på referensuppdragen. Som ett resultat | ||||
| av detta har antalet uppdrag till Riksdagsbiblioteket ökat kraftigt. | ||||
| Tabell 17 Antal uppdrag informationssökningar | ||||
| 2019 | 2018 | 2017 | ||
| Uppdrag | 354 | 238 | 278 | |
Riksdagsbiblioteket ger alla med arbetsplats i riksdagens lokaler tillgång till en nyhets- och mediebevakningstjänst, Nyhetsportalen, med möjlighet till individuellt anpassad bevakning. Andelen ledamöter som använder tjänsten är mycket hög; ungefär 79 procent av ledamöterna har aktiverat en bevakningsprofil (2018: 75 procent, 2017: 80 procent). Antalet lästa artiklar har dock minskat under 2018/19, och det beror delvis på att fler digitala nyhetstjänster erbjuds nu än tidigare.
32
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
Ett av Riksdagsbibliotekets uppdrag är att utbilda ledamöter och förvaltningens medarbetare i att använda bibliotekets tjänster. Den interna introduktionen i omvärldsbevakning har i större utsträckning än tidigare varit målgruppsanpassad. Den finns nu både som allmän introduktion för nyanställda och specifikt för parti- eller utskottskanslier.
Biblioteket gav under 2019 fler utbildningar på direkt förfrågan än tidigare år, vilket har ökat antalet utbildningstillfällen. Exempel på skräddarsydda utbildningar är kurser om EU:s institutioner och lagstiftning för ledamöter.
Under året har biblioteket också utbildat utskottskanslierna i hur de kan få digital bevakning av offentligt tryck, såsom SOU, Ds, propositioner, skrivelser och utskottsbetänkanden. Tidigare har utskotten fått materialet eller delar av materialet i tryckt form, vilket har medfört en omfattande pappersförbrukning och en tidskrävande distribution av dokument.
Intranätet
Intranätet har överlag fungerat stabilt under året, men i samband med en produktionssättning den 24 oktober inträffade en incident som gjorde att Intranätet inte var åtkomligt i alla webbläsare och enheter förrän den 25 oktober.
Under våren lanserades de digitala tjänsterna för servicecentret på Intranätet. Via formulär kan felanmälningar och beställningar göras till servicecenter och
Intranätet fick ett nytt ramverk under våren och delar av designen gjordes om för att ge ett mer enhetligt intryck. Det innebär bland annat att den tekniska hanteringen har blivit enklare och att användarna kan nå sina samarbetsytor via Intranätet.
Under hösten gjordes en uppföljning av den användarenkät som genomfördes 2018. Det var 241 användare som svarade på enkäten 2019, vilket är en ökning med 72 svarande jämfört med året före. Av de som svarade var 179 anställda i förvaltningen, 41 ledamöter och 21 anställda vid partikanslier. En- käten visar att alla tre användargrupperna är nöjda med Intranätet generellt men anser att sökfunktionen behöver förbättras och att laddningstiderna behöver bli snabbare.
En förbättring av Intranätets sökfunktion genomfördes under hösten, och den ger nu mer relevanta och snabbare sökträffar. Det pågår också ett arbete med att ta fram en ny sökresultatsida med möjlighet att filtrera på olika innehållstyper.
En uppgradering till en nyare version av webbpubliceringssystemet Episerver har påbörjats. Intranätet har genomgått en tillgänglighetsrevision enligt de krav som framgår av webbtillgänglighetsdirektivet. En säkerhetsgranskning av Intranätet har också blivit genomförd.
Besökssiffrorna under året (407 885) är de högsta som uppnåtts sedan Intranätet lanserades. Det är en ökning med 38 509 besök jämfört med 2018 och
33
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
| 12 180 besök jämfört med 2017. Intranätet har haft ett snitt på 34 000 besök i | |
| månaden, vilket är en ökning jämfört med 2018 (31 000 besök) och 2017 | |
| (33 000 besök). Cirka 20 procent av besöken har skett via smartmobil eller | |
| pekplatta. | |
| Säkerhetsarbetet | |
| För att de säkerhetsåtgärder som vidtas i riksdagen ska vara rätt dimension- | |
| erade gör förvaltningen säkerhetsanalyser och andra typer av bedömningar av | |
| vad som är skyddsvärt, vad som hotar det skyddsvärda och vilka sårbarheter | |
| som finns i skyddet. Detta görs på såväl strategisk som operativ nivå. | |
| Under året har nya säkerhetsskyddslagar trätt i kraft. Utifrån den säkerhets- | |
| plan som Riksdagsförvaltningen tog fram 2018 har åtgärder prioriterats, och | |
| ansvaret för att genomföra dem har fördelats inom förvaltningen. | |
| Under året har antalet genomförda registerkontroller och antalet tecknade | |
| säkerhetsskyddsavtal med leverantörer ökat markant. Anledningen till den | |
| stora ökningen är att det är väldigt många företag och personer som är delakt- | |
| iga i ombyggnaden av ledamotshuset. | |
| Genomförda mätningar visar att det stora flertalet besökare till riksdagen | |
| som genomgår säkerhetskontroll upplever personalens bemötande och age- | |
| rande samt säkerhetskontrollen som helhet som mycket bra eller bra. | |
| Under året har 24 personer gripits vid säkerhetskontroller, vilket är en hal- | |
| vering jämfört med 2018. Främst har personerna gripits för brott mot knivla- | |
| gen. | |
| Förvaltningens samverkan med bland annat Statens fastighetsverk och de | |
| kungliga hovstaterna har fortsatt under året. Syftet är att vidta åtgärder i det | |
| gemensamma närområdet för att förbättra den fysiska säkerheten. Riksdags- | |
| förvaltningen ingår även i en nyinrättad samverkansgrupp med intresse av sä- | |
| kerheten i vårt närområde där bland annat Polismyndigheten, Säpo, de kung- | |
| liga hovstaterna och Regeringskansliet ingår. | |
| Informationssäkerhet | |
| Förvaltningens arbete med att vidareutveckla regelverk och förmågor inom | |
| informationssäkerhetsområdet pågår, bland annat med anledning av de nya sä- | |
| kerhetsskyddslagarna. Nio projekt i förvaltningen har fått stöd i hur det nya it- | |
| säkerhetsregelverket Säker it ska användas. | |
| Informationssäkerhetsarbete kan beskrivas utifrån förmågor. Det handlar | |
| om att kunna skydda information samt upptäcka och hantera säkerhetsinciden- | |
| ter. I samband med förändringar i förvaltningens |
|
| nomfört analyser för att identifiera skyddsvärden och tekniska säkerhets- | |
| granskningar för att identifiera sårbarheter. Förvaltningen har därigenom kun- | |
| nat ta bort ytterligare sårbarheter i |
|
| veckla förmågan att upptäcka och hantera informationssäkerhetsincidenter. |
34
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
En viktig del av informationssäkerhetsarbetet är kunskap. Under året har mer än 350 personer deltagit i utbildningsinsatser – i olika sammanhang – för ledamöter, partikanslianställda, anställda i förvaltningen och konsulter.
Tabell 18 Informationssäkerhet – tekniska säkerhetsgranskningar
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Tekniska säkerhetsgranskningar | 13 | 12 | 8 |
Tabell 19 Informationssäkerhet – utbildningar 2019
| Typ av utbildning | Antal tillfällen |
| Obligatorisk introduktionsutbildning för nyanställda | 5 |
| Introduktionsutbildning för nya ledamöter | 7 |
| Utbildning/information till utskott m.m. | 8 |
| Dataskyddsutbildning för anställda i förvaltningen | 10 |
| Övriga | 2 |
| Summa | 32 |
Servicecenter
Felanmälningar och förfrågningar från ledamöter, partikanslier och anställda lämnas till förvaltningens servicecenter. Antalet fastighetsärenden ökade något jämfört med förra året (se även avsnitt 3.4 Riksdagens byggnader och samlingar), medan de
Servicen till ledamöter har fortsatt att utvecklas
Förvaltningen har gjort en första uppföljning av den handlingsplan med rekommendationer som togs fram efter valet 2018 för att utveckla stödet till ledamöter och partikanslier i samband med val. Handlingsplanen bygger bland annat på enkätsvar från nyvalda ledamöter. Som en del av handlingsplanen ser förvaltningen över hur kommunikationsvägarna till kandiderande och nyvalda ledamöter kan förbättras. Dessutom pågår en översyn av den praktiska hanteringen av ledamöternas övernattningsbostäder. Handlingsplanen ska följas upp årligen och vara genomförd inför valet 2022.
Under året har förvaltningen fortsatt att arbeta för att skapa en enhetlig och samordnad service till ledamöter, partikanslier och anställda inom Riksdagsförvaltningen.
Till aktiviteterna hör bland annat en kartläggning av nuvarande servicenivåer och utbud samt en förstudie om att ersätta planeringssystemet Valreg med ett mer modernt
35
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
| Inom ramen för projektet Digitalt servicecenter har ett antal nya tjänster | |
| lanserats på Intranätet: Mina serviceärenden, Beställning för ny tjänsteman, | |
| Kontakta servicecenter och Kontakta |
|
| under hösten och arbete med förbättringar pågår parallellt med att nya tjänster | |
| utvecklas. Nästa steg är att möjliggöra för användarna att anmäla, följa och | |
| uppdatera fastighetsärenden via Intranätet. | |
| De digitala arbetsverktygen digitala mötestjänsten, Intranätet och kamma- | |
| rappen har i huvudsak fungerat stabilt under året. Kammarappen har haft ett | |
| fåtal mindre incidenter och ett något mer omfattande problem med |
|
| ionen i appen medan Intranätet inte var åtkomligt under en dag i samband med | |
| en incident. | |
| Förvaltningen har i uppdrag att utveckla den digitala hanteringen av kallel- | |
| ser, möteshandlingar och mötesdokumentation. Arbetet med att ta fram direk- | |
| tiv till en förstudie av de tekniska och praktiska förutsättningarna för en digital | |
| lösning har inletts. |
3.3 Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område C är att främja insynen i och kunskapen om riksdagens funktion, arbete och beslut samt göra information och tjänster användbara och lättillgängliga. I området ingår också att informera om EU. All kommunikation ska vara målgruppsanpassad.
Resultat och utveckling – sammanfattning
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att externa målgrupper har fått möjlighet att få information och kunskap om riksdagens arbete och beslut. Be- dömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Det har blivit enklare att söka i, följa och bevaka riksdagens arbete och beslut i bland annat digitala kanaler.
En satsning på att förbättra tillgängligheten på webbplatserna har genomförts under året. I början av året lanserades också en ny
•
Det totala antalet sändningstimmar från riksdagen har minskat något jämfört med förra året. Inga incidenter eller driftsstopp har hindrat sändningarna under året.
•Intresset för visningar av Riksdagshuset samt studiebesök för gymnasieskolan och besök i Demokrativerkstaden fortsätter att vara högt, och verksamheten håller hög kvalitet.
36
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
Intresset för att besöka riksdagen fortsätter att vara högt när det gäller både visningar och besök i Demokrativerkstaden. Utvärderingar visar att cirka 90 procent av de lärare som under 2019 besökte riksdagen med en gymnasieklass ansåg att elevernas kunskaper ökade i hög eller mycket hög grad. Cirka 84 procent av gymnasielärarna bedömde att besöket ökade elevernas intresse för riksdagens arbete i hög eller mycket hög grad.
•Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet.
Av de lärare som deltagit i kurser och fortbildningsdagar ansåg 97 procent att kurserna som helhet var bra eller mycket bra. Kursen i riksdagskunskap för bibliotekarier har gjort paus under året, eftersom Riksdagsbiblioteket har arbetat med att utveckla kursen inför 2020.
Firandet av demokratijubileet har intensifierats under året med exempelvis utställningar, seminarier, panelsamtal, teater och nytt material på jubileets webbplats. Kommunikationen via film och sociala medier har utvecklats ytterligare; bland annat har animerade filmer om riksdagens grundläggande uppgifter producerats. Ett nytt evenemangssystem har avropats för att det ska bli möjligt att hantera och arrangera evenemang på ett modernare och effektivare sätt.
Tabell 20 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde C (tkr)
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Intäkter | 153 | 149 | 154 |
| Kostnader | |||
| Nettokostnad | |||
| Transfereringar | |||
| Totalt |
De något lägre kostnaderna för 2019 jämfört med 2018 beror främst på lägre kostnader för utställningar i samband med demokratijubileet samt riksdagen.se.
Riksdagens webbplats, riksdagen.se
Under 2019 hade webbplatsen drygt 14,1 miljoner besök, vilket är en minskning med över 1 miljon från valåret 2018 men en ökning med nästan 1 miljon jämfört med 2017. Det är första gången som antalet besök minskar sedan webbplatsen lanserades första gången i november 1996. Delar av minskningen är kopplade till att ökningen under valåret 2018 var extremt hög, men också till att webbplatsen under året haft färre besök via mobila enheter.
Besök från stationära datorer har ökat med 7 procent jämfört med 2018 och är precis som tidigare fortfarande flest av det totala antalet besök under 2019,
37
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
vilket kan tyda på att många besökare använder riksdagen.se som ett arbetsverktyg. Delar som Dokument & lagar, Ledamöter & partier och
Andelen besök från smartmobiler har minskat med 23 procent sedan 2018 och från pekplattor med 41 procent.
Under året har utvecklingsaktiviteterna fokuserats på två områden: tillgänglighet samt film, video och
En ny
En stor satsning på att förbättra tillgängligheten22 på webbplatsen har genomförts under året. Åtgärder har gjorts vad gäller både teknik, pedagogik och innehåll.
Ett utvecklingsarbete som ska göra det möjligt att publicera dokument från
Under 2019 har också två förstudier pågått. En förstudie om uppgradering av mediehanteringssystemet, det system som bland annat möjliggör
Tabell 21 Antal besök på riksdagens webbplats, riksdagen.se
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Antal besök på riksdagen.se | 14 103 410 | 15 384 848 | 13 315 548 |
Riksdagens öppna data
Riksdagens öppna data, data.riksdagen.se, fortsatte att utvecklas under 2019. Det är öppna data som förser riksdagen.se och delvis också Intranätet med dokument och information om beslutsprocessen. Kammarappen får också all information om kammarens planering och ärenden via öppna data.
Öppna data har försetts med en rapportmotor som ska göra det enklare att följa riksdagens arbete. Rapportmotorn gör det möjligt att skapa sammanställningar av innehåll från olika datakällor.
Under 2019 hade riksdagens öppna data över 4 miljoner besök. Det är nästan 32 procent fler besök än 2018, vilket visar på en fortsatt kraftig ökning av användningen.
22Arbetet utgår från de krav som ställs i den nya lagstiftningen på området, lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service.
38
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20192019/20:RS1
Tabell 22 Antal besök på riksdagens öppna data, data.riksdagen.se
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Antal besök på data.riksdagen.se | 4 196 702 | 3 174 441 | 2 619 224 |
Sociala medier
Sveriges riksdag finns i sociala medier på Twitter, Youtube, Instagram och Linkedin. Riksdagsförvaltningen använder sociala medier för att främja kunskapen om riksdagen, riksdagens arbete och EU.
Via kontot @Sverigesriksdag på Twitter kan alla följa och ställa frågor om vad som sker i riksdagen. I kanalen finns målgrupper som medier, ledamöter och partier, påverkare och intresseorganisationer som bevakar och granskar riksdagen. Vid årsslutet 2019 hade kontot drygt 28 500 följare.
Sedan december 2018 har Sveriges riksdag en egen kanal på Youtube. Ka- nalen riktar sig till allmänheten, men en särskilt prioriterad målgrupp är ungdomar som är mycket aktiva användare av Youtube. Vid årsskiftet 2019/20 hade kontot 662 prenumeranter och 537 513 visningar av de 24 filmerna.
Sveriges riksdag har ett eget konto på Instagram, @Sveriges_riksdag, sedan maj 2019. Genom kanalen ska det bli möjligt för fler att upptäcka och uppleva den svenska demokratin. Vid årsskiftet hade kontot cirka 970 följare och 98 inlägg.
Tabell 23 Antal följare och prenumeranter i sociala medier (ca)
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| 28 500 | 24 100 | 20 000 | |
| Youtube | 662 | – | – |
| 970 | – | – | |
| 3 000 | – | – |
Sedan oktober 2019 publicerar Sveriges riksdag även innehåll på Linkedin. Det främsta syftet är att marknadsföra Riksdagsförvaltningen som attraktiv arbetsgivare. Vid årsskiftet hade kontot drygt 3 000 följare och 15 inlägg. (Se även avsnitt 3.5 Myndighet och arbetsgivare.)
Utveckla kommunikationen via film och sociala medier
Under 2019 arbetade Riksdagsförvaltningen brett med att utveckla kommunikationen via film och sociala medier.
Förvaltningen har producerat fem animerade filmer (varav en 2018 och fyra under 2019) om riksdagens grundläggande uppgifter. Dessutom produceras fortlöpande filmer som beskriver riksdagens arbete och beslut samt den parlamentariska processen.
En julfilm med huvudbudskapet att uppmärksamma demokratijubileet togs fram i en svensk och en engelsk version och spreds via Intranätet, webbplatsen och sociala medier.
39
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | |||
| Ett arbete inleddes för att se över förutsättningarna för ett nytt filmformat | ||||
| som skulle kunna spridas i flera kanaler. | ||||
| Som ett led i arbetet med tillgängligheten23 i de digitala kanalerna har Riks- | ||||
| dagsförvaltningen arbetat med att producera tillgänglig film med exempelvis | ||||
| textning, bra kontraster och lagom tempo. | ||||
| Webbplatsen Sveriges riksdags |
||||
| Riksdagsförvaltningen informerar om EU via riksdagsinformation och webb- | ||||
| platsen Sveriges riksdags |
||||
| Under 2019 ökade webbplatsens | besökssiffror | kraftigt till | knappt | |
| 1 169 000, från ungefär 690 000 året före. Ökningen beror sannolikt på EU- | ||||
| valet som genomfördes i maj. Besöken under valmånaden och månaderna före | ||||
| flerdubblades. | ||||
| Samtidigt minskade den tid som en besökare i genomsnitt tillbringar på | ||||
| webbplatsen från knappt 3 till 2 minuter per besök. Anledningen till detta är | ||||
| att webbplatsen runt |
||||
| Generellt är det också så att siffrorna följs åt: när besöken ökar minskar ge- | ||||
| nomsnittstiden för besöken. Omvänt blir genomsnittstiden längre när det totala | ||||
| antalet besök minskar. | ||||
| Under året kompletterades webbplatsen med en sida om |
||||
| Information om valet och Europaparlamentet spreds även i flera andra kanaler | ||||
| med webbplatsen Sveriges riksdags |
||||
| Sidan med |
||||
| Det var lite fler än visningarna av motsvarande |
||||
| den visades ungefär 503 000 gånger. | ||||
| Under året har även nya och uppdaterade filmer om EU tagits fram och | ||||
| publicerats på webbplatsen samt spridits i sociala medier. | ||||
| Tabell 24 Antal besök på webbplatsen Sveriges riksdags EU- | ||||
| information, eu.riksdagen.se24 | ||||
| 2019 | 2018 | 2017 | ||
| Antal besök på eu.riksdagen.se | 1 168 900 | 689 948 | 918 692 | |
Trycksaker och digitala produktioner
Riksdagsförvaltningen tillhandahåller trycksaker och digitala produktioner för både interna och externa målgrupper.
Några exempel på produktioner under 2019 är en ny version av ledamotsförteckningen hösten 2019, en broschyr om Riksdagsförvaltningen som arbetsgivare och en broschyr om Riksdagsförvaltningen som arbetsgivare riktad
23Arbetet utgår från de krav som ställs i den nya lagstiftningen på området, lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service.
24Besöken 2017 avser både
40
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
till konsulter. Dessutom gjordes ett omfattande arbete med olika trycksaker i samband med Sveriges ordförandeskap i Nordiska rådet.
Utöver detta uppdaterades de tryckta broschyrer som beskriver riksdagen på svenska, engelska och lättläst svenska. Huvudbroschyren Så fungerar riksdagen uppdaterades även i de tillgänglighetsanpassade formaten Daisy och punktskrift. Dessutom uppdaterades trycksaker om EU inför valet till Europaparlamentet.
Grafisk profil och visuell identitet
Under året har en förstudie om
Syftet med förstudien har varit att undersöka möjligheter för användare som är inloggade i riksdagens system att använda webbformulär för att själva kunna ta fram formgivna trycksaker, exempelvis visitkort, skyltar och anslag. Mallarna som används ska vara säkrade enligt riksdagens grafiska profil. Re- kommendationen är att ett sådant system köps in och införs under 2020.
Arbetet med att införa riksdagens uppdaterade logotyp i externa kanaler har under året avslutats genom att grafiken i kammaren, presscentret, kammarsalarna och
Under 2019 påbörjades också en översyn av riksdagstryckets grafiska form. En nulägesanalys har genomförts, och 2020 kommer förslag till ny form att tas fram.
Riksdagsinformation svarar på frågor om riksdagen och EU
Riksdagsförvaltningen har både ett
Tabell 25 Antal förfrågningar till riksdagsinformation
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Telefonförfrågningar |
3 654 | 4 437 | 3 855 |
| 4 943 | 6 027 | 6 519 | |
| Totalt | 8 597 | 10 464 | 10 374 |
Frågorna handlar till 50 procent om riksdagens och EU:s arbete och beslut samt om riksdagen och EU som institutioner. Resterande frågor handlar om politiska åsikter, hänvisning till andra myndigheter, pressackreditering och vidarebefordran inom förvaltningen. I samband med
41
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
Ansökningar om riksdagens pressackreditering
Journalister och fotografer kan ansöka om pressackreditering för att kunna arbeta på egen hand i riksdagens lokaler. Pressackreditering kan beviljas personer som i huvudsak har journalistiska arbetsuppgifter för massmedieföretags räkning. Vid årsskiftet 2019/20 hade cirka 640 personer en gällande pressackreditering.
Under 2019 inkom totalt 619 ansökningar om pressackreditering. Den klart övervägande delen beviljades. Under året fattades även 24 beslut om avslag samt 13 beslut om återkallelse av tidigare beviljade pressackrediteringar. Un- der 2019 överklagades 3 beslut om avslag och 1 beslut om återkallelse.
I övriga lokaler har ett antal offentliga utskottsutfrågningar samt pressträffar producerats. Andra större arrangemang som har sänts är Öppet hus i april, Natos parlamentariska församlings seminarium i maj, riksmötets öppnande i september och Nordiska rådets session i riksdagen i månadsskiftet oktober/november.
Tabell 26 Sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning), antal
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Plenisalen | 520 | 549 | 592 |
| Förstakammarsalen | 53 | 43 | 57 |
| Andrakammarsalen | 38 | 39 | 56 |
| Skandiasalen | 46 | 59 | 37 |
| Presscenter | 9 | 16 | 3 |
| Totalt | 666 | 706 | 745 |
Riksdagsbibliotekets service för allmänheten
Biblioteket är öppet för allmänheten 37 timmar i veckan cirka 200 dagar per år. Antalet besök minskade 2019, och det beror sannolikt på att bibliotekets administration och utbildningslokaler har flyttat till Oxenstiernska palatset. Det har medfört att bibliotekets personal inte längre passerar besöksräknaren25 i samma utsträckning som när de hade sina arbetsplatser i direkt anslutning till biblioteket. Dessutom hålls de flesta utbildningar och möten numera i Oxenstiernska palatset, vilket även det bidrar till att färre passeringar registreras i besöksräknaren.
Under 2019 höll Riksdagsbiblioteket inte någon kurs i riksdagskunskap för bibliotekarier, vilket annars är brukligt. Under 2018 gjordes en användaranalys
25Biblioteket har en besöksräknare vid entrén till biblioteket. Det innebär att all passering räknas dividerat med två. Det innebär också att biblioteket redovisar besök enligt de regler som Kungliga biblioteket begär för redovisning av den nationella biblioteksstatistiken.
42
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
av externa användare. Som en konsekvens av den arbetade biblioteket under 2019 med att utveckla utbildningen inför 2020.
Riksdagsbiblioteket har under året hållit nio lärarledda utbildningstillfällen för externa grupper med sammanlagt 378 deltagare.
Antalet informationsfrågor till biblioteket via
Tabell 27 Antal fysiska besök i Riksdagsbiblioteket
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Fysiska besök | 31 091 | 43 030 | 44 615 |
Tabell 28 Antal förfrågningar till bibliotekets svarsservice
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Telefonförfrågningar | 831 | 1 049 | 1 038 |
| 2 893 | 1 513 | 1 297 | |
| Totalt | 3 724 | 2 562 | 2 335 |
Skolverksamhet och besök i riksdagen
Riksdagsförvaltningens skolverksamhet ska främja kunskapen om riksdagen och dess arbete. Verksamheten omfattar dels studiebesök för studerande på gymnasienivå, dels besök i riksdagens demokrativerkstad för elever i årskurs
Skolor kan ansöka om resebidrag till studiebesök i riksdagen för studerande på gymnasienivå. Under 2019 kom det in 215 ansökningar om resebidrag, vilket är 25 fler än 2018 och 43 fler än 2017. Riksdagsförvaltningen beviljade 184 av ansökningarna, vilket är 8 fler än 2018 och 26 fler än 2017. Medlen fördelas mellan ansökningar som avser studerande på högskoleförberedande program och ansökningar som avser studerande på yrkesprogram. Inom respektive grupp prioriteras sedan de skolor som har längst resväg. På grund av högt söktryck har de budgeterade medlen inte räckt till, vilket är förklaringen till att fler har fått avslag på sina ansökningar samtidigt som fler har beviljats bidrag.
Intresset bland elever och lärare för att besöka Riksdagshuset fortsätter att vara stort. Bokningsgraden för Demokrativerkstaden var 74 procent under 2019 och för studiebesök för studerande på gymnasienivå 94 procent. Totalt besökte 21 094 elever och lärare Riksdagshuset på detta sätt. Bokningsgraden för visningar av Riksdagshuset var 85 procent.
De lärare som besöker riksdagen med en klass får svara på en enkät efter besöket. Utvärderingar av skolvisningarna i sin helhet visar att cirka 88 procent av lärarna bedömde att elevernas kunskaper ökat i mycket hög eller hög grad. För kategorin studiebesök på gymnasienivå är siffran cirka 90 procent
43
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
(cirka 91 procent 2018). I enkäten finns en ny fråga som mäter om intresset för riksdagens arbete ökat efter besöket. För skolvisningarna i sin helhet bedömer cirka 82 procent av lärarna att elevernas intresse för riksdagens arbete ökat i mycket hög eller hög grad. Siffran för kategorin studiebesök på gymnasienivå är något högre, 84 procent.
Tabell 29 Besök i riksdagen, antal personer
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Ledamotsgrupper och grupper som | 15 562 | 18 142 | 18 268 |
| partikanslierna tar emot | |||
| Gruppvisningar26 | 31 919 | 30 202 | 29 247 |
| Extravisningar27 | 1 440 | 1 583 | 2 133 |
| Skolvisningar28 | 21 094 | 21 889 | 22 033 |
| Totalt | 70 015 | 71 816 | 71 681 |
Riksdagsförvaltningen har genomfört tre tvådagarskurser i riksdagskunskap och två fortbildningsdagar för lärare. Av de lärare som deltog tyckte 97 procent att kurserna som helhet var bra eller mycket bra (91 procent 2018 och 94 procent 2017). Vidare angav 89 procent att det är troligt eller mycket troligt att de kommer att ha användning av kursen i sin undervisning (87 procent 2018 och 89 procent 2017).
Intresset för riksdagens tryckta studiematerial fortsätter att vara högt även om trenden de senaste tio åren är nedåtgående. Under 2019 skickades det ut 55 310 exemplar till skolorna. Året före beställdes 682 000 broschyrer, vilket beror på att 2018 var ett valår, och då brukar beställningarna öka tiofalt. I samband med valet till Europaparlamentet framställdes ett nedladdningsbart skolmaterial om riksdagens arbete med
Genomförande av demokratijubileet
Från 2018 och fram till och med 2022 ska riksdagen uppmärksamma att det gått 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige. En parlamentarisk kommitté har beslutat om vilka aktiviteter som Riksdagsförvaltningen ska genomföra under åren.
Den nationella utställningen Fira demokratin! är på turné på länsmuseerna under
Det finns också en affischutställning som kan laddas ned från demokratijubileets webbplats, firademokratin.riksdagen.se, eller beställas från riksdagen.
26Avser bokade grupper, allmänhetens visningar samt sommar- och konstvisningar.
27Besök till talman, ledamöter, utskott och förvaltning som guiderna har genomfört.
28Avser bokade gymnasie- och högstadieklasser (studiebesök för studerande på gymnasienivå och Demokrativerkstaden).
44
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
I september arrangerades ett seminarium i Riksdagshuset tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med anledning av firandet av att den kommunala och regionala rösträtten fyller 100 år. Demokratijubileet har deltagit med monter på Järvaveckan, i Almedalen och på Bokmässan. Både i Almedalen och på Bokmässan arrangerades också seminarier.
I slutet av maj deltog demokratijubileet på Röstfesten på Trädgården/Under bron i Stockholm då
Två panelsamtal har genomförts i Riksdagsbiblioteket: Från vykort till Fa- cebook om kvinnors strategier för att samarbeta och påverka politiken och Från manifest till sms om folkrörelser och folkets makt och engagemang.
En teatermonolog om Kerstin Hesselgren producerades och uruppfördes på talmannens vårmiddag. Den har senare spelats vid flera andra tillfällen.
På demokratijubileets webbplats har ett nytt fördjupningstema publicerats, liksom tre virtuella tittskåp som bygger på utforskande interaktivitet. Lärarhandledningar för de virtuella tittskåpen finns på webbplatsen. Ett pedagogiskt material för årskurs
Utöver de publika aktiviteterna och utställningarna når demokratijubileet också ut genom riktad kommunikation och marknadsföring. Exempel på insatser är korta filmer på Youtube, annonsering i digitala och tryckta kanaler, nyhetsbrev och inlägg på sociala medier. Talmannen har skrivit två artiklar i Dagens samhälle. Lokala medier uppmärksammar den nationella utställningen och länsbesöken.
Öppet hus
I april 2019 genomförde Sverige riksdag Öppet hus för 15:e gången. Nytt för denna gång var att evenemanget genomfördes under Kulturnatt Stockholm, som är ett samarbete mellan Stockholms stad och Stockholms kulturliv. Östra och Västra riksdagshuset samt Riksdagsbiblioteket hade öppet för besökare mellan klockan 18 och 24.
Öppet hus hade en tydlig koppling till demokratijubileet, och alla aktiviteter och programpunkter genomsyrades av de demokratiska processerna i nutid och genom historien. Under eftermiddagen och kvällen arbetade cirka 250 medarbetare och riksdagsledamöter för att ge de 5 300 besökarna en minnesvärd kväll.
Talmansbesök i länen
De talmansbesök runt om i Sverige som förvaltningen ansvarar för startade på nytt under 2019, nu med tema demokratijubileet, 100 år av demokrati. Tanken med att besöka olika platser i Sverige är att stärka känslan av närhet till riksdagen och talmannen genom att visa öppenhet och prestigelöshet. Syftet med att fokusera på demokratifrågor är att riksdagen ska vara tydlig och effektiv som aktör i samhällsdebatten om demokrati.
45
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
| Vid besöken i länen invigs vandringsutställningen Fira demokratin på läns- | |
| museerna. Det görs även besök på gymnasieskolor och lärosäten där talman- | |
| nen eller någon av de vice talmännen talar om demokrati. Under mandatperi- | |
| oden ska samtliga län besökas, och under 2019 genomfördes sex talmansbe- | |
| sök. | |
| Riksdagens övriga evenemang | |
| Riksdagsförvaltningen deltog under 2019 vid tre externa arenor: Järvaveckan, | |
| Almedalsveckan och Bokmässan. Syftet med att Riksdagsförvaltningen deltar | |
| är att främja dialog och kunskap om riksdagen, öka tillgängligheten till och | |
| insynen i riksdagens arbete samt öka kännedomen om demokratins genom- | |
| brott. I montrarna kunde besökarna bland annat samtala med ledamöter och | |
| delta i ett quiz med frågor om demokratins utveckling de senaste 100 åren. | |
| I Almedalen arrangerades tre seminarier: Är vår demokrati hotad?, Är riks- | |
| dagen jämställd? och Demokrati tar tid. Medverkande var bland andra talman | |
| Andreas Norlén, förste vice talman Åsa Lindestam (S) och andre vice talman | |
| Lotta Johnsson Fornarve (V). | |
| På Bokmässan arrangerades fyra seminarier: Från vykort till riksdagen, Re- | |
| geringsbildningen, Riksdagstrycket – en källa för biblioteken och dess använ- | |
| dare och Demokrati – inte bara en sak. Medverkande var bland andra talman | |
| Andreas Norlén och förste vice talman Åsa Lindestam (S). | |
| Utöver de årliga evenemangen som riksmötets öppnande, talmannens vår- | |
| middag och personal- och ledamotsevenemang genomfördes 2019 även en | |
| höstmiddag. | |
| Nytt evenemangssystem | |
| Under 2019 fortsatte projektet Nytt evenemangssystem. Projektet startade | |
| 2018 med syfte att byta ut det befintliga evenemangssystemet till förmån för | |
| ett system med förbättrad användbarhet och möjlighet till utökad användning | |
| inom Riksdagsförvaltningen. Under 2019 genomfördes ett avrop från det stat- | |
| liga ramavtalet. | |
| 3.4 Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D | |
| Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område D är att vårda och bevara riks- | |
| dagens byggnader och samlingar så att de kan användas i dag och i framtiden. | |
| Arbetet omfattar bland annat underhåll, fastighetsförvaltning, renovering av | |
| byggnader, lokalvård och digitalisering av dokument och bilder. | |
| Resultat och utveckling – sammanfattning | |
| Riksdagsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med att vårda och bevara | |
| riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen | |
| baseras i huvudsak på följande uppgifter: | |
46
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
•Fastighetsprojekten har i huvudsak bedrivits enligt plan.
Projekt för att underhålla, renovera och utveckla riksdagens byggnader har i huvudsak bedrivits enligt plan. I arbetet med ledamotshuset har det uppkommit vissa förseningar under året, men bedömningen är att byggnaden ändå ska kunna tas i bruk enligt plan.
•Fastigheter och interiörer har i huvudsak förvaltats enligt upprättade planer.
Riksdagens fastigheter förvaltas i enlighet med etablerade underhållsplaner, och under året har förvaltningen vidtagit flera åtgärder för att vårda och bevara fastighetsbeståndet.
•Arbetet med att tillgängliggöra äldre riksdagsdokument har bedrivits enligt plan.
Arbetet med att transkribera handskrivna protokoll från ståndsriksdagen har genomförts enligt plan. Två band av prästeståndets protokoll
Riksdagsförvaltningen har under året startat totalrenoveringen av ledamotshuset. Arbetet med Framtidens riksdagshus som ramverk för de större renoveringarna fortsätter, och en förstudie om ett besöks- och mötescentrum under Riksplan har genomförts liksom en förstudie om ombyggnaden av kvarteret Cephalus. Ytterligare en förstudie har utrett möjligheterna att anpassa klubbrummet så att det bättre stöder ledamöternas arbete. Arbetet med att ta fram underhållsplaner för interiörer och konst samt planer för akut räddning av konst har fortsatt under året. Förvaltningen har arbetat med att utveckla normering och kravställning i fastighetsprojekt, bland annat för att öka förmågan till integrerat säkerhetsarbete.
Tabell 30 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde D (tkr)
| 2019 | 2018 | 2017 | ||||
| Intäkter | 2 | 353 | 2 | 037 | 1 | 949 |
| Kostnader | ||||||
| Nettokostnad | ||||||
| Transfereringar | – | – | – | |||
| Totalt | ||||||
De högre kostnaderna jämfört med förra året beror i huvudsak på högre avskrivningskostnader, främst på grund av ett kostnadsfört restvärde för den gamla entrén i ledamotshuset, samt fördelade lönekostnader till uppdragsområdet.
47
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
Framtidens riksdagshus
Riksdagsförvaltningen förvaltar riksbyggnaderna på Helgeandsholmen, ett antal kontorsfastigheter i Gamla stan, fastigheter med övernattningsbostäder och ett antal bostadsrättslägenheter som riksdagens ledamöter disponerar. I förvaltningens fastighetsbestånd ingår även Villa Bonnier som bland annat används för talmannens representation. Riksdagsförvaltningen hyr även lokaler och övernattningsbostäder.
Det finns behov av att renovera och anpassa byggnaderna till en nutida och framtida riksdag. I arbetet med förvaltningens strategiska lokalprogram togs en översiktlig plan fram för stegvis renovering och utveckling av byggnaderna. Under 2018 påbörjade förvaltningen en uppdatering och utveckling av programmet, som nu går under namnet Framtidens riksdagshus.
Målsättningen med Framtidens riksdagshus är att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete, att det ska bli lättare att besöka riksdagen, att lokalerna ska bli effektivare, att ta hänsyn till krav på miljö, säkerhet och tillgänglighet samt att sänka kostnaderna. I arbetet ska byggnadernas stora kulturhistoriska värde tas till vara.
En viktig del i Framtidens riksdagshus är totalrenoveringen av ledamotshuset, och under 2019 startade bygget efter tidigare detaljprojektering. Projektet har inte kunnat hålla planerat tempo under rivningsfasen. Det beror främst på försvårande förutsättningar i byggnaden, men även på förseningar i ett tillstånd för byggkran, vilket saktat ned utforslingen av material. Entreprenören har kommit in med en justering av tidsplanen, och arbetet beräknas pågå till senhösten 2021. Byggnaden ska dock fortfarande kunna tas i bruk fullt ut enligt plan, det vill säga inför valet 2022. Bedömningen av kostnaden för projektet har inte ändrats.
Förvaltningen har genomfört en förstudie om ett besöks- och mötescentrum under Riksplan och avslutat den fördjupade förstudien om ombyggnad av kvarteret Cephalus.
Förvaltning och underhåll
Riksdagens fastigheter förvaltas enligt underhållsplaner. Under året har förvaltningen vidtagit ett stort antal åtgärder för att vårda och bevara byggnaderna. I Riksdagshuset östra har bland annat en ombyggd entré med förbättrad säkerhet öppnats, sammanträdeslokalen Mittpoolen moderniserats och den gröna matta som finns i trapphus och korridorer bytts ut. Tolv av Riksdagsförvaltningens bostadsrätter har totalrenoverats.
Underhåll av hissar i flera byggnader har genomförts, och hissen i fastigheten Aurora har bytts ut. I Aurora har golvet förstärkts, och en utredning om ett eventuellt behov av grundförstärkning av byggnaden har påbörjats.
Möjligheterna att anpassa ledamöternas klubbrum och tidningsrum i Riksdagshuset västra har undersökts. Förstudien kommer att redovisas i början av 2020.
48
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
En förstudie om de inhyrda kontorslokalerna på Jakobsgatan har genomförts för att identifiera eventuella förbättringar i användandet.
Beslut har tagits om att hyra ut lokaler på gatuplan i fastigheten Iason, och förberedande arbeten för detta har påbörjats.
Fastighetsprojekten har i huvudsak bedrivits enligt plan. Ett antal större underhållsprojekt, varav det största är renovering av fog och fasad på Riksdagshuset västra, har inte genomförts som planerat bland annat på grund av utdragna upphandlingar. Planeringen för målning av fönster och en takomläggning på byggnaden Mercurius har gjorts om av kostnadsskäl. Starten för dessa två projekt är planerad till 2020.
Tabell 31 Redovisning av investeringsplan för Riksdagsförvaltningens fastigheter (tkr)
| Utfall 2019 | Investeringsplan | Avvikelse utfall | |
| 2019 | investeringsplan | ||
| Vidmakthållande av befintliga investeringar | |||
| Underhåll och | |||
| renoveringsplan | 44 066 | 62 300 | 18 234 |
| Projekt ledamotshuset | 187 232 | 400 230 | 212 998 |
| Summa utgifter för | 231 298 | 462 530 | 231 232 |
| vidmakthållande | |||
| Finansiering | |||
| Övrig kreditram (lån i Riks- | 222 601 | 462 530 | 239 929 |
| gäldskontoret) | |||
| Anslag (statskapital) | 8 697 | 0 | |
Avvikelsen mellan utfall och investeringsplan för underhåll och renoveringsplan beror främst på att vissa planerade projekt har flyttats fram i tiden för att undvika störningar i verksamheten samt på säkerhetsfrågor.
Avvikelsen mellan utfall och investeringsplan för projekt ledamotshuset beror främst på att projektet inte kunnat hålla planerat tempo under rivningsfasen, se förklaring under rubriken Framtidens riksdagshus.
Lokaler, interiörer och konst
Förvaltningen ska vårda och bevara riksdagens konstsamling och inredning. Under året har arbetet med att ta fram underhållsplaner för interiör och konst påbörjats, ett arbete som kommer att ta flera år. Underhållsplaner för Neptunus och Mercurius del A färdigställdes 2019. Under 2020 kommer en inventering för Cephalus att prioriteras eftersom byggnaden står näst i tur för totalrenovering efter ledamotshuset.
49
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
| Arbetet med planer för akut räddning av konst inom ramen för restvärdes- | |
| räddning29 har fortsatt under året. En inventering är genomförd och en priori- | |
| teringslista håller på att tas fram. Planen för restvärdesräddning kommer också | |
| att innehålla information om vilka lokaler som ska användas för temporär för- | |
| varing. Dessa lokaler ska utrustas med material för akut räddning av konst. | |
| Ett arbete med att se över de olika sammanträdesrummen i sin helhet har | |
| inletts. På sikt eftersträvas en större standardisering. | |
| Förvaltningen har under året reparerat möbler i större utsträckning än pla- | |
| nerat. | |
| Ärenden och processer | |
| Under 2019 inkom 5 104 felanmälningar och förfrågningar som rörde fastig- | |
| hetsområdet (se även avsnitt 3.2 Ledamöter och partikanslier). Av dem som | |
| gav återkoppling på ärendehanteringen var 91 procent mycket nöjda, 6 procent | |
| nöjda och 3 procent missnöjda. Arbetet med att förbättra återkopplingen till | |
| dem som anlitar servicecentret i fastighetsfrågor fortsätter under 2020. Det gör | |
| även arbetet med att förbättra processer och arbetssätt inom uppdragsområdet. | |
| Bland annat har ett uppdrag startats för att identifiera förbättringsmöjligheter | |
| vid hantering av övernattningsbostäder. Utgångspunkt har bland annat varit de | |
| synpunkter som kom fram efter flyttar i samband med valet. Under 2019 fort- | |
| satte arbetet med att införa det |
|
| Ett arbete med att förbättra överlämnandet av byggnadsinformation efter | |
| större renoveringsprojekt har påbörjats. | |
| En granskning av Projekt ledamotshuset har genomförts för att maximera | |
| möjligheterna till ett framgångsrikt projekt samt ge rekommendationer inför | |
| kommande stora renoveringsprojekt. | |
| När det gäller fastighetsprojekt har förvaltningen såväl en kortsiktig som | |
| en långsiktig ambition i fråga om kravställning och normering ur ett säkerhets- | |
| perspektiv. På kort sikt görs detta löpande i pågående förstudier och projekt. | |
| På längre sikt är ambitionen att utarbeta normering för olika delområden – så | |
| kallade säkerhetsprogram – som ska kunna utgöra generiska grunder för krav- | |
| ställning. Under året har arbetet med att ta fram ett sådant säkerhetsprogram | |
| påbörjats. | |
| Under året har även arbetet med att definiera en organisationsförändring för | |
| förvaltningens fastighetsenhet påbörjats i syfte att ännu bättre möta det upp- | |
| drag som finns. | |
| Äldre riksdagsdokument | |
| Arbetet med att transkribera handskrivna protokoll från ståndsriksdagen fort- | |
| satte enligt plan under 2019. Prästeståndets protokoll |
|
| 29 Restvärdesräddning innebär ett arbete för att minimera de materiella och ekonomiska kon- | |
| sekvenserna av till exempel en brand. Det handlar bland annat om att kartlägga var de värde- | |
| fullaste föremålen finns och om hur man tar hand om det som skadats vid en brand eller | |
| annan olycka. |
50
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
publicerats under året, och formgivningen av protokollet för
Digitalisering av bildarkivet
Under året har förvaltningen påbörjat en förstudie om möjligheten att digitalisera samlingarna i riksdagens bildarkiv.
Bildarkivet innehåller fysiska bilder och fotografier, ritningar med mera och består av både arkivhandlingar och biblioteksmaterial. I dagsläget är endast ett mindre antal fotografier digitaliserade. Syftet med en digitalisering är att öka insynen i riksdagens arbete och historia genom att göra materialet tillgängligt och sökbart. Förstudien ska vara klar den 31 mars 2020.
3.5 Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område E är att vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare för att på bästa sätt kunna stödja den parlamentariska processen. Till detta område hör bland annat verksamhetsplanering och uppföljning, budgetarbete, kompetensförsörjning,
Resultat och utveckling – sammanfattning
Förvaltningen har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. Be- dömningen baseras i huvudsak på följande uppgifter:
•Förvaltningen har arbetat aktivt för att nå sina arbetsmiljömål. Riksdagsförvaltningen har i enlighet med arbetsmiljömålen arbetat för att öka förutsättningarna för delaktighet. Arbete har bedrivits enligt intentionerna i samverkansavtalet. Ett arbetsmiljömål är att ytterligare stärka ledarskapet i organisationen. Ledarskap stod i fokus vid årets chefskonferens där ett tema var ledningskommunikation. Förvaltningen har också genomfört feedbackutbildningar för chefer och tagit fram en feedbackguide med praktiska övningar.
•Sjukfrånvaron har minskat.
Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 3,7 procent 2019. Det är en minskning jämfört med både 2018 och 2017, men en något högre nivå än under
•Tillgången till
Tillgången till
51
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
•Förvaltningen når sina miljömål.
Förvaltningen nådde under 2019 huvuddelen av sina miljömål. Koldioxidutsläppen från förvaltningens fordon var lägre än tidigare och arbetet med att minska energianvändningen i samband med renovering av ledamotshuset fortsatte. Förvaltningen minskade också mängden avfall och ställde miljökrav i upphandlingar.
Riksdagsförvaltningen har fortsatt att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete. Kompetensförsörjningsstrategin har uppdaterats och en satsning på att utveckla och stärka ledningskommunikationen har genomförts. Under hösten genomfördes en medarbetarundersökning för hela förvaltningen. Resultatet ska ligga till grund för arbetet med att utveckla Riksdagsförvaltningen och med det framtida strategiska arbetsmiljöarbetet. En förstudie om utveckling av förvaltningens process för verksamhetsplanering, budgetering och uppföljning har genomförts. Dessutom har en kommunikationsplan för att synliggöra Riksdagsförvaltningen som en attraktiv arbetsgivare tagits fram.
Tabell 32 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde E (tkr)
| 2019 | 2018 | 2017 | ||||
| Intäkter | 29 | 218 | 27 | 902 | 26 | 899 |
| Kostnader | ||||||
| Nettokostnad | ||||||
| Transfereringar | – | |||||
| Totalt | ||||||
De högre kostnaderna för 2019 jämfört med 2018 beror framför allt på fördelade lönekostnader till uppdragsområdet samt hyreskostnader som en följd av evakueringen av ledamotshuset.
Fortsatt utvecklingsarbete i förvaltningen – i enlighet med Riksdagsförvaltningens hus
Riksdagsförvaltningens hus (nedan) består av ett antal byggstenar. Tillsammans är de utgångspunkter för allt arbete i förvaltningen. Med gemensamma utgångspunkter underlättas samarbete och delaktighet i hela förvaltningen, och behovet av att detaljstyra och kontrollera minskar. Alla ska ha möjlighet att föreslå och genomföra förbättringar i det dagliga arbetet. Huset gör det möjligt att hålla ihop helheten, och på så sätt kan små förbättringar leda till stora förbättringar – för ledamöterna, för allmänheten och för Riksdagsförvaltningen.
Arbetet med att utveckla verksamheten och genomföra förbättringar i enlighet med byggstenarna i huset har fortsatt. Under 2019 togs till exempel ett stödmaterial fram för arbetet med verksamhetsplanen för 2020 som ska stärka uppföljningen av den löpande verksamheten och underlätta ständiga förbättringar. En förstudie om utveckling av processen för planering, budgetering och
52
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
uppföljning har genomförts. Förstudien har bland annat undersökt förutsättningarna för att införa ett digitalt stöd för planerings- och budgetprocessen och föreslår att ett sådant stöd införs för att förbättra arbetsprocessen för verksamhetsplanering.
För att främja ökad samverkan mellan avdelningarna och stärka
Byggstenen ledarskap stod i fokus under 2019 års chefskonferens där ett tema var ledningskommunikation.
Klarspråk i förvaltningen
Riksdagsförvaltningen arbetar systematiskt med klarspråk med en flerårig handlingsplan som grund. Tyngdpunkten i handlingsplanen ligger på att stärka skribenternas förmåga att använda klarspråk. Insatserna pågår löpande och riktas i första hand till de delar av förvaltningen där behovet av stöd är som störst. Ett konkret exempel är
Under 2019 deltog 31 medarbetare i förvaltningens grundkurs i klarspråk. Det är nu sammanlagt 568 personer som har gått kursen sedan den startade 2013.
I januari 2015 beslutade riksdagsdirektören att inrätta en permanent funktion som klarspråkssamordnare med placering vid ledningsstaben. En uppföljning 2019 visade att syftet med funktionen har uppnåtts och att den har bidragit till en ökad förståelse och uppmärksamhet kring målsättningen med klarspråk. I uppföljningen framkom dock önskemål om att klarspråksfunktionen tillsammans med övriga delar av förvaltningen, exempelvis kommunikationsavdelningen, ser över hur det gemensamma arbetet med språkfrågor kan stärkas ytterligare. Ett sådant arbete inleddes under den senare delen av 2019.
53
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
Digitaliseringsuppdrag
Riksdagsförvaltningen har i uppdrag att förbättra förutsättningarna för digitalisering i förvaltningen. Digitaliseringen ska användas som ett sätt att förbättra stödet till riksdagen och ledamöterna, men också vara ett medel för verksamhetsutveckling inom alla delar av förvaltningen. Målet är att göra processer och tjänster säkrare, mer effektiva och lättillgängliga.
Arbete som syftar till digitalisering genomförs både i löpande verksamhet och i projektform. För att kunna utveckla och sedan genomföra digitala tjänster och arbetsprocesser krävs att vissa basplattformar finns på plats, såsom
Under året har flera steg tagits i den riktningen. Några exempel är den förstudie som har genomförts inför införandet av en plattform för digital signering och det pågående projektet om att anskaffa ett
Systemförvaltning
Arbetet med att etablera en effektiv och praktisk systemförvaltning för
Förvaltningen ska tillhandahålla den support och de redskap som ledamöter och anställda behöver när det gäller teknik, utrustning och programvaror.
Tillgången till
Antalet mycket kritiska incidenter har varit tre, vilket är färre än 2017 och 2018. Enligt den fastställda servicenivån ska ett prio
Tabell 33 Antal mycket kritiska
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Prio |
3 | 4 | 4 |
| varav lösta i tid | 2 | 0 | 2 |
Centrala utvecklingsprojekt
För att underlätta prioriteringar av utvecklingsarbetet har förvaltningen en central budgetpost för större projekt. (Fastighetsprojekten ingår inte i denna budget utan finansieras främst från fastighetsanslaget.)
54
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
Under 2019 arbetade förvaltningen med nio projekt och sex förstudier som finansierades av den centrala projektbudgeten. Här kommenteras några av dem utifrån uppdragsområde.
A. Stöd till kammare och utskott
Projektet Utveckling av rixsystemen 2.0 ska vidareutveckla och förbättra de
B. Stöd och service till ledamöter och partikanslier
Projektet Riksbudget tar fram en lösning som gör det möjligt att sammanställa förslaget till statsbudget från regeringen, oppositionspartierna och utskotten för varje budgetår. Tabellerna kan användas som underlag till motioner och betänkanden.
C. Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete
Ett nytt evenemangssystem är upphandlat och ska användas vid bland annat riksmötets öppnande. En förstudie om en strategi för riksdagens digitala kommunikationskanaler ska ta fram förslag på hur den digitala kommunikationen kan utvecklas så att fler får kunskap och information om riksdagens arbete, funktion och beslut.
E. Väl fungerande myndighet och arbetsgivare
Projektet Digitalt servicecenter fortsätter att införa fler digitala servicetjänster på Intranätet. Ett projekt om att anskaffa ett
Stöd till myndigheterna under riksdagen
Riksdagsförvaltningen ska enligt förvaltningens instruktion30 biträda myndigheterna under riksdagen, det vill säga Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksbanken. I det ingår bland annat att upprätta anslagsdirektiv för var och en av myndigheterna, förutom Riksbanken, och att ingå centrala kollektivavtal. Mot en avgift utför förvaltningen även administrativa och
30Lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen.
55
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
Stöd till riksdagens nämndmyndigheter
Riksdagens nämndmyndigheter är självständiga myndigheter under riksdagen med eget verksamhetsansvar, men finansieras genom Riksdagsförvaltningens anslag.
Riksdagsförvaltningen ska enligt sin instruktion erbjuda nämndmyndigheterna kanslistöd. Överenskommelser om sådant stöd finns med samtliga nämndmyndigheter. Överenskommelserna följs upp minst en gång vartannat år och revideras vid behov. Det finns en instruktion inom Riksdagsförvaltningen för samordningen av stödet.
Nämndmyndigheterna ska upprätta en arbetsordning och senast den 22 februari varje år lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Enligt instruktionen för varje nämnd ska verksamhetsberättelsen innehålla en redovisning av verksamhetens kostnader. Enligt förarbetena till lagen (2016:1091) om budget- och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter, den så kallade
En sammanställning över uppgifter om antalet sammanträden, ledamöter och kostnader 2019 redovisas nedan.
För ytterligare uppgifter om nämndmyndigheternas verksamhet under året hänvisas till respektive nämnds verksamhetsberättelse.
Tabell 34 Riksdagens nämndmyndigheter – sammanträden, ledamöter och kostnader (tkr)
| Antal | Antal | Summa | |
| sammanträden | ledamöter | kostnader | |
| Riksdagens överklagandenämnd | 5 | 6 | 232 |
| Partibidragsnämnden | 3 | 3 | 175 |
| Riksdagens arvodesnämnd | 10 | 3 | 358 |
| Statsrådsarvodesnämnden | 5 | 3 | 171 |
| Nämnden för lön till riksdagens | 5 | 3 | 187 |
| ombudsmän och riksrevisorerna | |||
| Valprövningsnämnden | 32 | 8 | 1 170 |
| Riksdagens ansvarsnämnd | 0 | 5 | 7 |
| Nämnden för prövning av statsråds | 1 | 5 | 353 |
| och statssekreterares övergångs- | |||
| restriktioner31 | |||
| Totalt 2019 | 61 | 36 | 2 653 |
| Totalt 2018 | 33 | 34 | 2 181 |
| Totalt 2017 | 39 | 29 | 1 293 |
31Nämnden inrättades den 1 juli 2018.
56
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
Antalet anställda inom Riksdagsförvaltningen med en tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning var 688 vid utgången av 2019, vilket är 5 fler
(683)än 2018, och 8 fler än 2017 (680). Antalet årsarbetskrafter uppgick till 626, vilket är högre än 2018 (618) och 2017 (602).
Tabell 35 Antal anställda fördelat på ålder och kön
| Ålders- | Kvinnor | Män | Totalt | Ålder, andel | Totalt | Totalt |
| intervall | antal | av samtliga | antal | antal | ||
| 2019 | (%) | 2018 | 2017 | |||
| <24 år | 1 | 0 | 1 | 0 | 1 | 1 |
| 35 | 20 | 55 | 8 | 45 | 51 | |
| 109 | 72 | 181 | 26 | 175 | 187 | |
| 167 | 104 | 271 | 39 | 269 | 262 | |
| 63 | 57 | 120 | 18 | 123 | 112 | |
| >59 år | 41 | 19 | 60 | 9 | 70 | 67 |
| Totalt | 416 | 272 | 688 | 100 | 683 | 680 |
Medelåldern för de anställda, för både kvinnor och män, var 48 år, vilket är en liten minskning (0,7 år) jämfört med 2018 och oförändrat jämfört med 2017. Andelen kvinnor av samtliga anställda var cirka 60 procent vid utgången av 2019, vilket är i det närmaste oförändrat jämfört med 2018 och 2017.
Personalomsättningen var 9,2 procent 2019, jämfört med 7,5 procent 2018 och 10,1 procent 2017. Det är något fler som börjat och slutat under året samtidigt som antalet anställda är något större.
Tabell 36 Sjukfrånvaro
| 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
| Total sjukfrånvaro i % av | 3,7 | 4,1 | 4,3 | 3,4 | 2,9 | 2,6 |
| tillgänglig arbetstid | ||||||
| Långtidssjukfrånvaro (60 | ||||||
| kalenderdagar) i förhållande | 50,4 | 50,5 | 54,7 | 48,2 | 44,2 | 36,2 |
| till total sjukfrånvaro i % | ||||||
| Kvinnors sjukfrånvaro i % | 3,8 | 4,4 | 4,5 | 4,0 | 3,4 | 3,1 |
| av tillgänglig arbetstid | ||||||
| Mäns sjukfrånvaro i % av | 3,7 | 3,8 | 3,9 | 2,4 | 2,3 | 1,8 |
| tillgänglig arbetstid | ||||||
| Sjukfrånvaro för åldersgrup- | ||||||
| pen 29 år eller yngre i % av | 3,2 | 4,7 | 3,1 | 0,8 | 1,2 | 1,1 |
| tillgänglig arbetstid | ||||||
| Sjukfrånvaro för åldersgrup- | ||||||
| pen |
4,1 | 4,4 | 4,4 | 3,4 | 2,7 | 2,2 |
| lig arbetstid | ||||||
| Sjukfrånvaro för åldersgrup- | ||||||
| pen 50 år eller äldre i % av | 3,5 | 3,9 | 4,1 | 3,4 | 3,2 | 3,1 |
| tillgänglig arbetstid |
57
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
| Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 3,7 procent | |
| 2019. Det är en minskning jämfört med både 2018 och 2017; förändringarna | |
| är dock relativt små. Långtidssjukfrånvaron som andel av den totala sjukfrån- | |
| varon var 50,4 procent. Det är främst variationen i den längre sjukfrånvaron | |
| som ligger bakom både den ökade och den minskade totala sjukfrånvaron se- | |
| dan 2014. Det finns inte någon skillnad i sjukfrånvaro mellan kvinnor och | |
| män. Tidigare år har kvinnor haft en högre sjukfrånvaro. | |
| Kompetensförsörjning | |
| Riksdagsförvaltningen har genomfört en uppföljning av kompetensförsörj- | |
| ningsstrategin som togs fram 2013. | |
| Under året har förvaltningsgemensamma kompetensutvecklingsinsatser ge- | |
| nomförts i form av bland annat projektutbildning och språkutbildning. Intro- | |
| duktionsutbildningen för nya medarbetare genomförs löpande. | |
| Riksdagsförvaltningen har ett samarbete med Regeringskansliet om kom- | |
| petensutbyte. Under 2019 hade förvaltningen 6 medarbetare på utbyte, och | |
| Regeringskansliet hade13 medarbetare på utbyte. | |
| Förvaltningen är positivt inställd till att ta emot praktikanter och hade sju | |
| praktikanter under 2019. | |
| Som en del av chefsutvecklingsprogrammet har samtliga chefer deltagit i | |
| diskussioner och seminarier kring utvecklingsområdet feedback. Under 2019 | |
| deltog även medarbetarna i seminarier på samma tema. | |
| Ett arbete har inletts med att ta fram underlag till förslag om ett nytt chefs- | |
| och ledarutvecklingsprogram för perioden |
|
| Liksom tidigare har en stor del av förvaltningens chefer deltagit i så kallade | |
| handledningsgrupper, vilket innebär att chefer träffas i mindre grupper under | |
| ledning av en extern handledare. Även teamledare på säkerhetsenheten och | |
| samordnare inom lokalvården har deltagit i särskilda handledningsgrupper. | |
| Nya chefer i förvaltningen har erbjudits utbildning i lönesättande samtal | |
| samt grundläggande arbetsmiljöutbildning. Chefer som är nya i chefsrollen er- | |
| bjuds alltid den externa utbildningen Ny som chef. | |
| Under 2019 hade förvaltningen 133 anställningar utannonserade (67 an- | |
| ställningar 2018 och 101 anställningar 2017). Antalet mottagna ansökningar | |
| var 4 910 med en variation på |
|
| anställning, 2017: 3 952, |
|
| Utveckla och stärka ledningskommunikationen | |
| Under 2019 inleddes en satsning på ledningskommunikation i tre steg. | |
| Det första steget var tre timmars utbildning för cheferna i förvaltningen. | |
| Nästan alla chefer (68 av 70) deltog. Kursen leddes av strateger och kommu- | |
| nikatörer på kommunikationsavdelningen. Det blev totalt nio kurstillfällen un- | |
| der perioden |
|
| Syftet med utbildningen var att förse alla chefer inom förvaltningen med | |
| kunskaper och verktyg i ledningskommunikation och att gemensamt utveckla |
58
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
strukturen för en effektiv ledningskommunikation. Utvärderingen visade på ett mycket gott resultat.
Det andra steget i satsningen var workshoppar där förvaltningens chefer fick tillämpa kunskaperna från utbildningen i praktiken, bland annat genom att kartlägga ledningskommunikationen inom den egna avdelningen och identifiera förbättringsområden. Det tredje steget är individuell coachning för alla chefer, och planen är att genomföra den under 2020.
Chefer – rekrytering och struktur
Under året har fem chefer rekryterats – tre kvinnor och två män. Könsfördelningen i chefsgruppen är jämn. Kvinnornas andel är 47 procent, vilket är relativt lika jämfört med tidigare år (43 procent 2018 och 47 procent 2017). Me- delåldern för cheferna i Riksdagsförvaltningen är 51 år, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.
Tabell 37 Antal chefer fördelat efter ålder och kön
| Åldersintervall | Kvinnor | Män | Totalt | Andel av | Totalt | Totalt |
| 2019 | samtliga (%) | 2018 | 2017 | |||
| – | 1 | 1 | 1 | – | – | |
| 6 | 4 | 10 | 15 | 10 | 12 | |
| 14 | 19 | 33 | 48 | 30 | 31 | |
| 7 | 9 | 16 | 24 | 16 | 11 | |
| >59 år | 5 | 3 | 8 | 12 | 9 | 10 |
| Totalt | 32 | 36 | 68 | 100 | 65 | 64 |
Förvaltningen som attraktiv arbetsgivare
Förvaltningen har tagit fram en kommunikationsplan för att synliggöra Riksdagsförvaltningen som en attraktiv arbetsgivare. En del i planen är använda Linkedin som kanal (se även avsnitt 3.3 Kunskap om riksdagen). Det omfattar en plattform där Riksdagsförvaltningen presenterar myndighetens arbete och uppdrag samt publicerar lediga anställningar. Vidare har bilder lagts till i alla förvaltningens platsannonser. En broschyr om Riksdagsförvaltningen som arbetsgivare har tagits fram för att delas ut vid anställningsintervjuer, på mässor, till nya medarbetare och vid vissa evenemang. Dessutom har nya sidor med temat Arbeta hos oss publicerats på riksdagen.se.
Avtal och förhandlingar
Riksdagsförvaltningen och de centrala arbetstagarorganisationerna har med anledning av ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd om rätten att kvarstå i anställning träffat en överenskommelse om ändrad uppsägningstid i chefsavtalet för riksdagens myndigheter. Konsekvensändringar har även införts i villkorsavtalen för riksdagens myndigheter.
59
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
| Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna Saco, fackförbun- | |
| det ST och Seko har under året träffat ett nytt lokalt avtal om ersättning vid | |
| beredskap och avtal om nya löner från den 1 november 2019. | |
| Arbetsmiljö | |
| En bra arbetsmiljö bidrar till att göra Riksdagsförvaltningen till en attraktiv, | |
| utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats. Ett av förvaltningens arbetsmil- | |
| jömål är att öka förutsättningarna för delaktighet för medarbetarna inom för- | |
| valtningen. Förvaltningens arbete i enlighet med samverkansavtalet är ett av | |
| verktygen för delaktighet. Resultatet av den utvärdering som gjordes av avtalet | |
| i slutet av 2018 och som redovisades 2019 visar att samverkansarbetet i stort | |
| fungerar bra men att det även finns behov av fortsatt utveckling. Ett annat ar- | |
| betsmiljömål är att ytterligare stärka ledarskapet i organisationen. Ledarskap | |
| stod i fokus vid årets chefskonferens där ett tema var ledningskommunikation. | |
| Förvaltningen har också genomfört feedbackutbildningar för chefer och tagit | |
| fram en feedbackguide med praktiska övningar. Alla medarbetare har erbjudits | |
| möjlighet att delta i föreläsningar inom feedback. Detta arbete kommer att | |
| fortsätta nästkommande år. Vissa aktiviteter som är kopplade till arbetsmiljö- | |
| målen och som var planerade att genomföras under året har flyttats fram till | |
| 2020. | |
| Ett partsgemensamt arbete med att ta fram nya mål för den organisatoriska | |
| och sociala arbetsmiljön har påbörjats. De nya målen kommer att gälla för | |
| Riksdagsförvaltningen har ansvar för den fysiska arbetsmiljön där ledamö- | |
| ter och partikanslier har sina arbetsplatser, eftersom arbetet bedrivs i riksda- | |
| gens lokaler. Under 2019 utfördes skyddsronder för att säkerställa en god fy- | |
| sisk arbetsmiljö. | |
| Samverkansgruppen för arbetsmiljö har sammanträtt fyra gånger under året | |
| och diskuterat aktuella teman. Därutöver har löpande arbete pågått med arbets- | |
| miljöronder, arbetsskador och utbildning i arbetsmiljö för nya chefer. | |
| I november 2019 genomfördes en medarbetarundersökning för hela förvalt- | |
| ningen. Resultatet kommer att bearbetas under 2020 och ligga till grund för | |
| arbetet med att utveckla Riksdagsförvaltningen och med det framtida strate- | |
| giska arbetsmiljöarbetet. | |
| Likabehandling | |
| En partsgemensam likabehandlingsplan har tagits fram för |
|
| omfattar områden som rör arbetsförhållanden, förvärvsarbete och föräldra- | |
| skap, trakasserier, intern rörlighet samt rekrytering. Åtgärder i enlighet med | |
| likabehandlingsplanen vidtogs under 2019. En lönekartläggning enligt diskri- | |
| mineringslagen är genomförd för 2019. |
60
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
Friskvård
Målsättningen med Riksdagsförvaltningens friskvård är att bevara det friska friskt, öka frisknärvaron, minska antalet arbetsskador och förkorta tiden för rehabilitering i samband med sjukskrivning. Vidare ingår att göra ledamöter och anställda medvetna om betydelsen av en livsstil som minskar riskerna för fysisk och psykisk ohälsa samt stimulera och motivera till vardagsmotion.
Friskvården inriktas särskilt på att aktivera dem som är fysiskt inaktiva, både på individ- och på gruppnivå. Under 2019 genomfördes bland annat följande aktiviteter: hälsoprofiler, coachning, friskvårdsdagar, stegtävling samt kurser och rådgivning om stress, sömn, avspänning och kost. Vidare har det varit möjligt att styrketräna och delta i motions- och styrkepass.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Riksdagsförvaltningen arbetar löpande med att förbättra tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Tillgänglighet ska inte vara ett hinder för att kunna arbeta i eller besöka riksdagens byggnader.
Under året har ett stort antal aktiviteter genomförts för att förbättra tillgänglighet och användbarhet i riksdagens byggnader. Bland annat har arbetet med att förbättra kontrastmarkeringar i trappor både in- och utvändigt fortsatt, liksom arbetet med förbättring av kontrastmarkeringar vid
Arbetet med att förbättra tillgängligheten i Riksdagsförvaltningens digitala kanaler har intensifierats under 2019 för att säkerställa att kraven i den nya lagstiftningen, lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service, efterlevs senast september 2020 då de sista åtgärderna måste vara genomförda.
Riksdagsförvaltningens miljöarbete
Riksdagsförvaltningen är sedan 2009 miljöcertifierad enligt ISO 14001. Det betyder att miljöarbetet är systematiserat i ett miljöledningssystem. Riksdagsstyrelsen har fattat beslut om följande övergripande miljömål för Riksdagsförvaltningen:
•minska utsläppen av växthusgaser
•minska energianvändningen
•minska mängden avfall
•minimera förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus
•begränsa miljöpåverkan genom hållbara inköp.
61
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
| Utgångspunkten för miljömålen är de nationella miljökvalitetsmål som riks- | |
| dagen har fastställt samt de områden där Riksdagsförvaltningen har bedömt | |
| att verksamheten påverkar miljön i högre grad. | |
| Riksdagsförvaltningen har under 2019 sett över miljömålen inför en ny mil- | |
| jömålsperiod. Riksdagsstyrelsen beslutade i mars om övergripande miljömål | |
| för |
|
| för perioden. Handlingsplaner för hur miljömålen ska uppnås har också utar- | |
| betats under året. | |
| I enlighet med miljömålen har förvaltningen under året minskat koldioxid- | |
| utsläppen från sina fordon med 20 procent och reducerat innehav av köldmedia | |
| i kylanordningar motsvarande nästan 68 ton koldioxid. Beträffande klimat- | |
| kompensering för flygresor utanför EU har förvaltningen valt att avvakta med | |
| detta för att säkerställa att klimatkompensation genomförs på ett ansvarsfullt | |
| sätt. | |
| Därutöver fortsatte förvaltningen arbetet med att bland annat minska ener- | |
| gianvändningen i samband med renovering av ledamotshuset, minska mäng- | |
| den avfall och med att ställa miljökrav i upphandlingar. | |
| Åtgärder planeras och vidtas utifrån de detaljerade miljömålen. Miljöarbe- | |
| tet följs upp och redovisas för riksdagsstyrelsen tre gånger om året i samband | |
| med tertialuppföljningarna av Riksdagsförvaltningens övriga verksamhet. |
62
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 | |||
| Finansiell redovisning | ||||
| 4.1 Resultaträkning | ||||
| (Belopp anges i tkr) | ||||
| Not | ||||
| Verksamhetens intäkter | ||||
| Intäkter av anslag | 1 | 1 561 877 | 1 475 189 | |
| Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2 | 33 288 | 33 050 | |
| Intäkter av bidrag | 3 | 0 | 7 | |
| Finansiella intäkter | 4 | 1 665 | 2 534 | |
| Summa | 1 596 831 | 1 510 780 | ||
| Verksamhetens kostnader | ||||
| Kostnader för personal och ledamöter | 5 | |||
| Kostnader för lokaler | 6 | |||
| Övriga driftskostnader | ||||
| Finansiella kostnader | 7 | |||
| Avskrivningar och nedskrivningar | ||||
| Summa | ||||
| Verksamhetsutfall | ||||
| Transfereringar | ||||
| Medel som erhållits från statens budget för | ||||
| finansiering av bidrag | 516 122 | 518 211 | ||
| Lämnade bidrag | 8 | |||
| Saldo | 0 | 0 | ||
| Årets kapitalförändring | 9 | |||
63
2019/20:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019
4.2 Balansräkning
(Belopp anges i tkr)
| Tillgångar | Not | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | ||
| Balanserade utgifter för utveckling | 36 025 | 24 668 | |
| Rättigheter och andra immateriella anläggnings- | 3 450 | 4 042 | |
| tillgångar | |||
| Summa | 39 476 | 28 710 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | ||
| Byggnader, mark och annan fast egendom | 1 179 932 | 1 178 632 | |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 18 960 | 10 028 | |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 113 594 | 108 287 | |
| Pågående nyanläggningar | 260 777 | 89 292 | |
| Summa | 1 573 263 | 1 386 239 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 12 | ||
| Andelar i bostadsrättsföreningar | 2 159 | 2 159 | |
| Summa | 2 159 | 2 159 | |
| Fordringar | |||
| Kundfordringar | 13 | 2 433 | 8 674 |
| Fordringar hos andra myndigheter | 14 | 38 145 | 26 086 |
| Övriga fordringar | 171 | 195 | |
| Summa | 40 748 | 34 955 | |
| Periodavgränsningsposter | 15 | ||
| Förutbetalda kostnader | 42 840 | 43 044 | |
| Upplupna intäkter | 3 307 | 0 | |
| Summa | 46 147 | 43 044 | |
| Avräkning med statsverket | 16 | ||
| Kassa och bank | |||
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 128 085 | 186 887 | |
| Kassa, plusgiro och bank | 30 | 30 | |
| Summa | 128 115 | 186 917 | |
| Summa tillgångar | 1 765 480 | 1 559 301 |
64
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 | |||
| (Belopp anges i tkr) | ||||
| Kapital och skulder | Not | |||
| Myndighetskapital | 17 | |||
| Statskapital | 853 037 | 850 559 | ||
| Donationskapital | 2 141 | 2 161 | ||
| Balanserad kapitalförändring | ||||
| Kapitalförändring enligt resultaträkningen | ||||
| Summa | ||||
| Avsättningar | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande | 18 | 5 722 875 | 5 429 610 | |
| förpliktelser | ||||
| Övriga avsättningar | 19 | 8 023 | 7 382 | |
| Summa | 5 730 898 | 5 436 992 | ||
| Skulder m.m. | ||||
| Lån i Riksgäldskontoret | 20 | 691 136 | 522 629 | |
| Skulder till andra myndigheter | 40 770 | 28 946 | ||
| Leverantörsskulder | 100 850 | 77 247 | ||
| Övriga skulder | 18 545 | 18 266 | ||
| Summa | 851 302 | 647 087 | ||
| Periodavgränsningsposter | 21 | |||
| Upplupna kostnader | 47 963 | 49 804 | ||
| Övriga förutbetalda intäkter | 7 779 | 6 528 | ||
| Summa | 55 742 | 56 332 | ||
| Summa kapital och skulder | 1 765 480 | 1 559 301 | ||
65
2019/20:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019
4.3 Anslagsredovisning
(Belopp anges i tkr)
| Ramanslag |
Not | Ingående | Årets | Indragning | Totalt disp. | Netto | Utgående |
| överförings- | tilldelning | belopp | utgifter | överförings- | |||
| belopp | enl. anslags- | belopp | |||||
| direktiv och | |||||||
| regleringsbrev | |||||||
| Uo 01 2:1 Riksdagens | |||||||
| ledamöter och partier m.m. | |||||||
| Ap.1 Riksdagens leda- | |||||||
| möter och partier m.m. | 22 | 32 055 | 926 469 | 0 | 958 524 | ||
| Uo 01 2:2 Riksdagens | |||||||
| förvaltningsanslag | |||||||
| Ap.1 Förvaltnings- | |||||||
| kostnader | 23 | 29 457 | 819 396 | 0 | 848 853 | 27 138 | |
| Uo 01 2:3 Riksdagens | |||||||
| fastighetsanslag | |||||||
| Ap.1 Riksdagens | |||||||
| fastighetsanslag | 24 | 66 807 | 100 000 | 0 | 166 807 | 50 127 | |
| Uo 01 6:5 Stöd till | |||||||
| politiska partier | |||||||
| Ap.1 Stöd till | |||||||
| politiska partier | 25 | 171 500 | 0 | 167 611 | 73 | ||
| Uo17 13:4 Bidrag till | |||||||
| riksdagspartiers | |||||||
| kvinnoorganisationer | |||||||
| Ap.1 Stöd till | |||||||
| riksdagspartiers | |||||||
| kvinnoorganisationer | 0 | 15 000 | 0 | 15 000 | 0 | ||
| Summa anslag | 124 430 | 2 032 365 | 0 | 2 156 794 | 69 371 |
66
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20192019/20:RS1
Redovisning av beställningsbemyndiganden i årsredovisningen
| Anslagsbenämning | Tilldelat | Ingående | Utestående | Utestående | |
| bemyndigande | åtaganden | åtaganden | åtaganden | ||
| Uo 01 6:5 Ramanslag | |||||
| Stöd till politiska partier | |||||
| Ap. 1 Stöd till | |||||
| politiska partier | 169 200 | 126 941 | 126 941 | 126 941 | |
| Uo 17 13:4 Ramanslag | |||||
| Bidrag till riksdagspartiers | |||||
| kvinnoorganisationer | |||||
| Ap. 1 Stöd till | |||||
| riksdagspartiernas | |||||
| kvinnoorganisationer | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | |
| Summa | 184 200 | 141 941 | 141 941 | 141 941 | 0 |
67
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
4.4 Tilläggsupplysningar och noter
Alla belopp redovisas i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter
Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för Riksdagsförvaltningen.
I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF) tillämpar Riksdagsförvaltningen den 5 januari som brytdag. Efter brytdagen har fakturor som överstiger 100 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.
Kostnadsmässig anslagsavräkning
För semesterdagar som har intjänats före 2009 avräknas fr.o.m. 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans 2018 på 5 596 tkr har 2019 minskat med 728 tkr till 4 868 tkr.
Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier samt omställningsstöd undantas från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, i enlighet med 2 kap. 11 §
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret.
Materiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 30 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som materiell anläggningstillgång.
68
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
Immateriella anläggningstillgångar
För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften överstiger 100 tkr.
Pågående arbeten
Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska bokföras som anläggningstillgång eller inte vid tidpunkten då lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar.
Tillämpade avskrivningstider
Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Budgetåret 2016 införde Riksdagsförvaltningen komponentredovisning enligt ESV:s regelverk, vilket innebär att fastigheterna kommer att skrivas av enligt komponentens beräknade nyttjandeperiod. Införandet av komponentredovisning kommer att ske successivt.
Tabell Tillämpade avskrivningstider
| Typ av anläggningstillgång | Avskrivningstid | |
| Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Balanserade utgifter för utveckling | 3 | år |
| Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | ||
| Materiella anläggningstillgångar | ||
| Byggnader, mark och annan fast egendom | ||
| Byggnadsinventarier | ||
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | ||
| Maskiner, inventarier, installationer m.m. | ||
Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som en anläggningstillgång eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.
Avsättningar för beslutade och latenta pensioner och avgångsförmåner
Pensioner och avgångsförmåner till talmannen och riksdagsledamöter regleras i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter och i vissa äldre, upphävda författningar som är tillämpliga i vissa fall enligt övergångsbestämmelser.
69
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
| Sedan den 1 maj 2014 finns två parallella system för avgångsförmåner: dels | |
| det tidigare systemet med inkomstgaranti, dels ett nytt system med ekonomiskt | |
| omställningsstöd. Inkomstgarantin gäller ledamöter som valts in i riksdagen | |
| före valet 2014 medan det ekonomiska omställningsstödet omfattar övriga le- | |
| damöter. Successivt kommer inkomstgarantin att ersättas av ekonomiskt om- | |
| ställningsstöd som avgångsförmån. | |
| Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomst- | |
| garantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräk- | |
| ningen. Sedan 2009 redovisas Europaparlamentarikernas pensioner m.m. i | |
| posten Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat riksdagen. | |
| Riksdagsförvaltningen har sedan 2008 förfinat beräkningarna för såväl le- | |
| damöternas pensioner som avgångsförmåner. | |
| Sedan 2011 ingår även inkomstgaranti för de tjänstgörande riksdagsleda- | |
| möter som har tjänat in rätt till inkomstgaranti (latent) samt en avsättning för | |
| den inkomstgaranti som sökts men inte utnyttjats (vilande). | |
| Sedan 2015 ingår avsättningen för omställningsstödet som en latent utfäs- | |
| telse, och fr.o.m. 2017 ingår även beslutade omställningsstöd i avsättningen. | |
| Den samlade kostnaden för ledamöternas intjänande av framtida pensioner | |
| och avgångsförmåner redovisas som en avsättning. Då avsättningen är undan- | |
| tagen från kostnadsmässig anslagsavräkning medför det att årets förändring av | |
| avsättningen inte har någon anslagspåverkan. | |
| Från och med budgetåret 2018 har nya beräkningsgrunder använts vid be- | |
| räkningen av pensionsskulden, dvs. pension och avgångsförmåner. Det är de | |
| beräkningsgrunder som SPV använder för pensionsrörelsens pensionsskuld | |
| förutom under tid en förmån är knuten till inkomstindex, balansindex eller ar- | |
| vodesindex. Bruttoräntan är då minskad men 1 procentenhet. Under tid när | |
| förmånen indexeras med |
|
| eller arvodesindex har bruttoräntan |
|
| I posten balanserad kapitalförändring redovisas den upparbetade skulden | |
| fr.o.m. 2007 som huvudsakligen avser pensioner och inkomstgarantier samt | |
| omställningsstödet för ledamöterna inklusive sociala avgifter. Därmed uppvi- | |
| sar saldot ett stort negativt belopp. Fram t.o.m. 2018 var den balanserade ka- | |
| pitalförändringen |
|
| 192 648 tkr till |
|
| Fordringar | |
| Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning | |
| beräknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balans- | |
| dagens kurs. | |
| Skulder m.m. | |
| Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har vär- | |
| derats till balansdagens kurs. |
70
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
Övriga upplysningar
Riksdagsförvaltning har fr.o.m. budgetåret 2014 inte upprättat någon finansieringsanalys då
71
2019/20:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019
Noter
Resultaträkning
| (Belopp anges i tkr) | 2019 | 2018 |
| Not 1 Intäkter av anslag | ||
| Utgifter enligt anslagsavräkningen | 2 087 423 | 2 014 511 |
| Minskning av intjänad semesterlöneskuld före 2009 | ||
| Inköp av tillgångar avräknat mot statskapital | ||
| Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering | ||
| av bidrag | ||
| Summa | 1 561 877 | 1 475 189 |
| Utfallet i inköp av tillgångar avräknat mot statskapital avser främst renovering av | ||
| bostadsrätter. | ||
| Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar | ||
| Intäkter av hyror | 21 816 | 20 878 |
| Service överenskommelse med JO | 5 703 | 5 285 |
| Försäljning riksdagstryck | 1 967 | 2 483 |
| Försäljning interntryckeriet | 804 | 2 514 |
| Övriga intäkter | 2 998 | 1 890 |
| Summa | 33 288 | 33 050 |
I posten övriga intäkter ingår bland annat ersättning från Vasakronan med 1 750 tkr samt försäljning av presentartiklar,
| Not 3 Intäkter av bidrag | ||
| Periodisering bidrag från Kulturfonden | 0 | 7 |
| Summa | 0 | 7 |
| Not 4 Finansiella intäkter | ||
| Ränteintäkter från Riksgäldskontoret | 1 488 | 2 355 |
| Övrigt | 178 | 179 |
| Summa | 1 665 | 2 534 |
72
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 | ||
| (Belopp anges i tkr) | 2019 | 2018 | |
| Not 5 Kostnader för personal och ledamöter | |||
| Kostnader för ledamöter (inkl. sociala avgifter) | |||
| Kostnader för personal (inkl. sociala avgifter) | |||
| Summa | |||
| varav löne- och arvodeskostnader, exkl. | |||
| sociala avgifter | |||
| Från och med 2019 redovisas övrig förändring av avsättningen av pensioner och liknande | |||
| förpliktelser till ledamöter i resultaträkningen, se Tilläggsupplysningar och noter under | |||
| rubriken Redovisningsprinciper. Detta påverkar utfallet på kostnader för ledamöter (inkl. | |||
| sociala avgifter). | |||
| Not 6 Kostnader för lokaler | |||
| Lokalkostnader | |||
| Summa | |||
| Ökningen av lokalkostnader beror på evakueringskostnader med anledning av renovering | |||
| av ledamotshuset. | |||
| Not 7 Finansiella kostnader | |||
| Ränta till Riksgäldskontoret | |||
| Övrigt | |||
| Summa | |||
| Not 8 Lämnade bidrag | |||
| Stöd till politiska partier | |||
| Stöd till partigrupperna i riksdagen | |||
| Stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer | |||
| Nordiska rådet | |||
| IPU | |||
| OSSE | |||
| Skolbidrag | |||
| Övrigt | |||
| Summa | |||
| I posten övrigt ingår bland annat bidrag till Sveriges nationaldag 600 tkr, Rifo 265 tkr och | |||
| Veteranföreningen 240 tkr. | |||
| Not 9 Årets kapitalförändring | |||
| Avskrivningar anslagsfinansierade anläggningstillgångar | |||
| Årets förändring av avsättning för pensioner, | |||
| inkomstgarantier och omställningsstöd till ledamöter | 0 | ||
| Summa | |||
Från och med 2019 redovisas övrig förändring av avsättningen av pensioner och liknande förpliktelser till ledamöter i resultaträkningen, se Tilläggsupplysningar och noter under rubriken Redovisningsprinciper. Detta påverkar utfallet på årets förändring av avsättning för pensioner, inkomstgarantier och omställningsstöd till ledamöter.
73
2019/20:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019
Balansräkning
| (Belopp anges i tkr) | 2019 | 2018 |
| Not 10 Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Balanserade utgifter för utveckling | ||
| IB anskaffningar | 116 234 | 103 161 |
| Årets anskaffningar | 19 372 | 13 074 |
| Tidigare års avskrivningar | ||
| Årets avskrivningar | ||
| Bokfört värde | 36 025 | 24 668 |
| Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | ||
| IB anskaffningar | 9 064 | 5 946 |
| Årets anskaffningar | 300 | 3 118 |
| Tidigare års avskrivningar | ||
| Årets avskrivningar | ||
| Bokfört värde | 3 450 | 4 042 |
| Summa bokfört värde immateriella | ||
| anläggningstillgångar | 39 476 | 28 710 |
| Not 11 Materiella anläggningstillgångar | ||
| Byggnader, mark och annan fast egendom | ||
| IB anskaffningar | 1 984 453 | 1 945 420 |
| Årets anskaffningar | 19 560 | 32 061 |
| Årets utrangeringar | 0 | |
| Fört från pågående nyanläggningar | 15 755 | 6 973 |
| Tidigare års avskrivningar | ||
| Årets utrangeringar, avskrivningar | 8 871 | 0 |
| Årets avskrivningar | ||
| Bokfört värde | 1 179 932 | 1 178 632 |
| Taxeringsvärden | 528 966 | 405 551 |
Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9, Kvasten 8, Aurora 2 och Ormsaltaren 6. Taxeringsvärdet beräknades 2019, nytt taxeringsvärde beräknas vart tredje år. Taxeringsvärdet för 2018 har ändrats jämfört med föregående år.
74
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 | ||||
| (Belopp anges i tkr) | 2019 | 2018 | |||
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | |||||
| IB anskaffningar | 29 540 | 19 104 | |||
| Årets anskaffningar | 10 595 | 10 436 | |||
| Tidigare års avskrivningar | |||||
| Årets avskrivningar | |||||
| Bokfört värde | 18 960 | 10 028 | |||
| IB anskaffningar | |||||
| Maskiner, inventarier, installationer, byggnadsinventarier m.m. | |||||
| IB anskaffningar | 401 083 | 371 607 | |||
| Årets anskaffningar | 29 189 | 40 893 | |||
| Årets utrangeringar, anskaffningsvärde | |||||
| Tidigare års avskrivningar | |||||
| Årets avskrivningar | |||||
| Årets utrangeringar, avskrivningar | 15 433 | 11 417 | |||
| Bokfört värde | 113 594 | 108 287 | |||
| Pågående nyanläggningar | |||||
| IB anskaffningar | 89 292 | 38 248 | |||
| Årets anskaffningar | 187 240 | 58 016 | |||
| Avslutade, fört till Byggnader, mark och annan fast egendom | |||||
| Bokfört värde | 260 777 | 89 292 | |||
| Pågående nyanläggningar består av upparbetade kostnader för Cephalus 357 tkr, ledamots- | |||||
| huset 257 924 tkr, RÖ Entré riksplan (etapp 3) 1 660 tkr, Sammanträdespoolen 600 tkr, lo- | |||||
| kalanpassningar Iason 120 tkr och fasadrenovering RÖ (etapp 2) 116 tkr. | |||||
| Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar | 1 573 263 | 1 386 239 | |||
| Not 12 Finansiella anläggningstillgångar | |||||
| Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde | 2 159 | 2 159 | |||
| Bokfört värde | 2 159 | 2 159 | |||
| Not 13 Kundfordringar | |||||
| Vasakronan, lokalanpassningar Jakobsgatan 6, 4 tr | 0 | 6 250 | |||
| Övriga kundfordringar | 2 433 | 2 424 | |||
| Bokfört värde | 2 433 | 8 674 | |||
75
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | |||
| (Belopp anges i tkr) | 2019 | 2018 | ||
| Not 14 Fordringar hos andra myndigheter | ||||
| Mervärdesskattefordran | 34 738 | 20 999 | ||
| Fordran JO, överenskommelse m.m. | 3 396 | 3 864 | ||
| Övrigt | 11 | 1 223 | ||
| Summa | 38 145 | 26 086 | ||
| Not 15 Periodavgränsningsposter | ||||
| Förutbetalda hyror | 18 853 | 17 512 | ||
| Förutbetalda kostnader, årskort flyg | 3 219 | 4 207 | ||
| Förutbetalda kostnader, årskort tåg | 11 650 | 12 246 | ||
| Förutbetalda kostnader, Crayon | 301 | 752 | ||
| Övriga förutbetalda kostnader | 8 817 | 8 327 | ||
| Upplupna intäkter | 3 307 | 0 | ||
| Summa | 46 147 | 43 044 | ||
Upplupna intäkter avser främst förlikningsavtal med Vasakronan på 2 962 tkr.
| Not 16 Avräkning med statsverket | |||
| Anslag i icke räntebärande flöde | |||
| Ingående balans | 0 | 0 | |
| Redovisat mot anslag | 182 537 | 185 839 | |
| Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats | |||
| Fordringar/skulder avseende anslag i icke ränte- | 0 | 0 | |
| bärande flöde | |||
| Anslag i räntebärande flöde | |||
| Ingående balans | |||
| Redovisat mot anslag | 1 904 886 | 1 828 672 | |
| Anslagsmedel som tillförts räntekonto | |||
| Skulder avseende anslag i räntebärande flöde | |||
| Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag | |||
| Ingående balans | 5 596 | 6 157 | |
| Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln | |||
| Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har | |||
| redovisats mot anslag | 4 869 | 5 596 | |
| Summa avräkning med statsverket | |||
76
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20192019/20:RS1
(Belopp anges i tkr)
Not 17 Förändring av myndighetskapitalet
| Statskapital | Donations- | Balanserad | Kapitalförändring | Summa | |
| kapital | kapitalförändring, | enligt resultat- | |||
| anslagsfinansierad | räkningen | ||||
| verksamhet | |||||
| Utgående balans 2018 | 5 427 592 | 6 239 | 4 581 111 | ||
| Ingående balans 2019 | 5 427 592 | 6 239 | 4 581 111 | ||
| Föregående års | |||||
| kapitalförändring | 6 219 | 20 | 0 | 0 | |
| Årets investeringar | 0 | 0 | 0 | ||
| Årets kapitalförändring | 0 | 0 | 0 | 107 400 | 107 400 |
| Årets förändring av | |||||
| avsättningar till | |||||
| pensioner samt övriga | |||||
| förmåner | 0 | 0 | 192 648 | 192 648 | |
| Summa årets förändring | 5 620 240 | 107 400 | |||
| Utgående balans 2019 | 5 620 240 | 107 400 | 4 872 462 |
Saldot på Balanserad kapitalförändring består huvudsakligen av kostnader för avsättningar för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter som ännu inte har utbetalats. I praktiken innebär det att kostnaderna redovisas löpande men att anslagsavräkningen görs först när pensionerna och inkomstgarantierna betalas ut.
77
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | |||
| (Belopp anges i tkr) | 2019 | 2018 | ||
| Not 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | ||||
| Pensioner för tjänstemän | ||||
| Ingående avsättning | 4 035 | 851 | ||
| Årets pensionskostnad | 903 | 3 737 | ||
| Årets pensionsutbetalningar | ||||
| Utgående avsättning | 3 147 | 4 035 | ||
| Tillkommer särskild löneskatt med | 763 | 979 | ||
| Pensionsavsättning till ledamöter | ||||
| Ingående avsättning | 3 701 826 | 3 290 141 | ||
| Varav avgångna ledamöter | 2 777 851 | 2 202 417 | ||
| Varav aktiva ledamöter | 923 974 | 1 087 724 | ||
| Avsatt till pensioner | 382 494 | 511 559 | ||
| Årets pensionskostnad | 13 220 | |||
| Årets pensionsutbetalningar | ||||
| Utgående avsättning | 4 009 644 | 3 701 827 | ||
| Varav avgångna ledamöter | 2 911 863 | 2 777 851 | ||
| Varav aktiva ledamöter | 1 097 781 | 923 974 | ||
| Tillkommer särskild löneskatt med | 972 740 | 898 063 | ||
| I utgående avsättning ingår ledamöters pensioner med 4 001 865 tkr samt latenta tilläggs- | ||||
| belopp med 7 779 tkr. | ||||
| Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen | ||||
| Ingående avsättning | 307 301 | 174 939 | ||
| Årets kostnad för inkomstgarantier | 163 007 | |||
| Årets utgifter för inkomstgarantier | ||||
| Utgående avsättning | 246 899 | 307 301 | ||
| Tillkommer särskild löneskatt med 34 741 tkr och | 67 328 | 85 721 | ||
| arbetsgivaravgifter med 32 587 tkr | ||||
| Inkomstgaranti för ledamöter i riksdagen | ||||
| Ingående avsättning | 269 671 | 386 597 | ||
| Årets kostnad för inkomstgarantier | ||||
| Årets förändring av inkomstgarantier | ||||
| Utgående avsättning | 264 379 | 269 671 | ||
| Tillkommer särskild löneskatt med 19 601 tkr och | 77 283 | 78 401 | ||
| arbetsgivaravgifter med 57 682 tkr | ||||
78
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 | ||
| (Belopp anges i tkr) | 2019 | 2018 | |
| Omställningsstöd till ledamöter | |||
| Ingående avsättning | 63 623 | 31 738 | |
| Årets kostnad för omställningsstöd | |||
| Årets förändring av omställningsstöd | 32 135 | ||
| Utgående avsättning | 61 401 | 63 623 | |
| Tillkommer arbetsgivaravgifter med | 19 292 | 19 990 | |
| Summa avsättningar för pensioner och liknande | 5 722 875 | 5 429 610 | |
| förpliktelser | |||
| Not 19 Övriga avsättningar | |||
| Kompetensåtgärder | |||
| Ingående balans | 7 382 | 6 962 | |
| Utnyttjat under året | |||
| Årets avsättningar | 1 013 | 979 | |
| Utgående balans | 8 023 | 7 382 | |
| Summa övriga avsättningar | 8 023 | 7 382 | |
| Not 20 Lån i Riksgäldskontoret | |||
| Ingående balans | 522 629 | 461 962 | |
| Under året upptagna lån | 216 078 | 104 703 | |
| Årets amorteringar | |||
| Utgående balans | 691 136 | 522 629 | |
| Av riksdagen beviljad låneram (enl. anslagsdirektivet) | 1 120 000 | 650 000 | |
| Not 21 Periodavgränsningsposter | |||
| Upplupen semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter | 34 182 | 32 805 | |
| Upplupna löner och arvoden inkl. sociala avgifter | 5 535 | 4 251 | |
| Övriga upplupna kostnader | 8 247 | 12 748 | |
| Förutbetalda intäkter | 2 142 | 1 133 | |
| Förutbetalda hyresintäkter | 5 637 | 5 395 | |
| Summa periodavgränsningsposter | 55 742 | 56 332 | |
79
2019/20:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019
Anslagsredovisning
| (Belopp anges i tkr) | 2019 | 2018 |
| Not 22 Utg.omr. 01 2:1 Ap. 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. | ||
| Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) | 27 794 | 27 139 |
| Under året har 7 968 tkr utnyttjats av anslagskrediten. | ||
| Not 23 Utg.omr. 01 2:2 Ap. 1 Riksdagens förvaltningsanslag | ||
| Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) | 24 581 | 24 434 |
Årets tilldelade medel på förvaltningsanslaget uppgår till 819,4 miljoner kronor och det ingående anslagssparandet från 2018 uppgick till ca 29,5 miljoner kronor. Anslagsutfallet för 2019 är 821,7 miljoner kronor, vilket innebär att det upparbetade anslagssparandet minskat till 27,1 miljoner kronor. En post med lägre utfall än planerat är avskrivningar. Inom anslagsutrymmet avsattes också en dispositionsmedelspost som till stor del inte utnyttjats.
Not 24 Utg.omr. 01 2:3 Ap. 1 Riksdagens fastighetsanslag
| Av riksdgen beviljad anslagskredit (3 %) | 3 000 | 3 600 |
Anslagskonstruktionen på fastighetsanslaget är sådan att den avses bestämmas år från år för att kunna hantera variationer i utfallet för fastighetsverksamheten. För 2019 sattes anslagsnivån till 100 miljoner kronor och det tidigare anslagssparande på 66,8 miljoner kronor behölls. Utfallet för 2019 uppgår till 116,7 miljoner kronor och anslaget har minskat med 50,1 miljoner kronor. Ett antal större underhållsprojekt har dock inte genomförts och uppvisar ett lägre utfall än planerat. Inom anslaget avsattes också en dispositionsmedelspost för oförutsedda åtgärder som inte behövde utnyttjas. Det kan bli aktuellt att återlämna en del av det totala anslagssparandet under 2020.
| Not 25 Utg.omr. 01 6:5 Ap. 1 Stöd till politiska partier | ||
| Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) | 5 076 | 5 009 |
80
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20192019/20:RS1
4.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter
(Belopp anges i tkr)
| 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | |
| Låneram Riksgälden | |||||
| Verksamheten | |||||
| Beviljad | 120 000 | 100 000 | 100 000 | 100 000 | 100 000 |
| Utnyttjad | 76 944 | 66 118 | 66 747 | 64 076 | 52 906 |
| Fastigheter | |||||
| Beviljad | 1 000 000 | 550 000 | 500 000 | 500 000 | 500 000 |
| Utnyttjad | 614 192 | 456 511 | 395 215 | 386 396 | 398 482 |
| Kontokrediter Riksgälden | |||||
| Beviljad | 184 587 | 183 914 | 176 120 | 168 251 | 164 751 |
| Maximalt utnyttjad | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Räntekonto Riksgälden | |||||
| Ränteintäkter | 1 488 | 2 355 | 2 270 | 2 184 | 1 174 |
| Räntekostnader | 223 | 646 | 663 | 637 | 338 |
| Avgiftsintäkter | |||||
| Avgiftsintäkter som disponeras | |||||
| Avgiftsintäkter | 33 288 | 33 050 | 31 717 | 31 035 | 31 968 |
| Beräknat belopp enligt | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| anslagsdirektivet | |||||
| Anslagskredit | |||||
| Beviljad | |||||
| Riksdagens ledamöter | 27 794 | 27 139 | 26 409 | 26 014 | 25 556 |
| och partier m.m. | |||||
| Riksdagsförvaltningens | 24 581 | 24 434 | 23 037 | 21 461 | 21 169 |
| förvaltningskostnader | |||||
| Stöd till politiska partier | 5 076 | 5 008 | 5 166 | 5 166 | 5 136 |
| Riksdagens | 3 000 | 3 600 | 3 390 | 3 000 | 2 700 |
| fastighetsanslag | |||||
| Utnyttjad anslagskredit | |||||
| Riksdagens ledamöter | |||||
| och partier m.m. | 7 967 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Riksdagsförvaltningens | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| förvaltningskostnader | |||||
| Stöd till politiska partier | 0 | 3 889 | 0 | 0 | 0 |
| Riksdagens | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| fastighetsanslag | |||||
81
2019/20:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019
| 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | ||
| Anslagssparande | ||||||
| Ramanslag | ||||||
| Riksdagens ledamöter | 0 | 32 055 | 43 334 | 36 490 | 37 983 | |
| och partier m.m. | ||||||
| Riksdagsförvaltningens | 27 138 | 29 457 | 30 492 | 42 037 | 47 442 | |
| förvaltningskostnader | ||||||
| Stöd till politiska partier | 73 | 0 | 69 | 69 | 319 | |
| Riksdagens | 50 127 | 66 807 | 44 029 | 49 428 | 17 649 | |
| fastighetsanslag | ||||||
| Bemyndiganden | ||||||
| Stöd till politiska partier | 169 200 | 166 950 | 172 200 | 171 200 | 171 200 | |
| Utestående åtaganden | 126 941 | 125 224 | 129 098 | 129 098 | 129 098 | |
| Stöd till riksdagspartier- | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | |
| nas kvinnoorganisationer | ||||||
| Utestående åtaganden | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | |
| Personal | ||||||
| Medelantalet anställda (st) | 683 | 689 | 671 | 642 | 637 | |
| Antalet årsarbetskrafter (st) | 626 | 618 | 602 | 583 | 591 | |
| Driftskostnad per | ||||||
| årsarbetskraft* | 1 457 | 1 420 | 1 355 | 1 337 | 1 259 | |
| Kapitalförändring | ||||||
| Årets | ||||||
| Balanserad | ||||||
*Med driftskostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader avseende riksdagsledamöter.
82
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | 2019/20:RS1 |
Riksdagsstyrelsens uppdrag och ersättningar
Nedan redovisas riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt de ersättningar32 som betalades ut av Riksdagsförvaltningen 2019.
Ersättningar till riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2019
(Belopp anges i kr)
| Ersättning | |
| Andreas Norlén (M), ordförande | 2 086 972 |
| Övriga uppdrag: | |
| Kurirengruppen i Sverige AB, suppleant | |
| Länstidningen Östergötland AB, suppleant | |
| Förvaltningsaktiebolaget Länstidningen Östergötland, suppleant | |
| Erik Ezelius (S), ledamot | 923 245 |
| Övriga uppdrag: | |
| Radio Tidaholm Aktiebolag, ordförande | |
| Annelie Karlsson (S), ledamot | 936 269 |
| Tobias Billström (M), ledamot | 926 670 |
| Jessika Roswall (M), ledamot | 946 881 |
| Övriga uppdrag: | |
| Juristbyrån A Roswall AB, ordförande | |
| Länsstyrelsen i Uppsalas insynsråd, ledamot | |
| Domarnämnden, ledamot | |
| Hans Wallmark (M), ledamot | 1 087 591 |
| Övriga uppdrag: | |
| Svenska Medialen AB, ordförande | |
| Norrköpings Tidningars Media AB, ledamot | |
| Mattias Karlsson i Norrhult (SD), ledamot | 930 634 |
| Per Ramhorn (SD), ledamot | 926 925 |
| Anders W Jonsson (C), ledamot | 948 840 |
| Övriga uppdrag: | |
| Randello AB, ordförande | |
| Mia Sydow Mölleby (V), ledamot | 930 185 |
| Övriga uppdrag: | |
| Riksrevisionens parlamentariska råd, ledamot | |
| Janine Alm Ericson (MP), ledamot | 870 269 |
| Övriga uppdrag: | |
| Speedheater System AB, suppleant | |
32Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som återfinns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2019.
83
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 | |
| Mattias Jonsson (S), suppleant | 802 932 | |
| Övriga uppdrag: | ||
| Förvaltnings AB Järntorgskvarteret, ledamot | ||
| Pia Nilsson (S), suppleant | 820 632 | |
| Övriga uppdrag: | ||
| Sala Sparbank, ledamot | ||
| Karin Enström (M), suppleant | 951 269 | |
| Lotta Finstorp (M), suppleant | 915 793 | |
| Lars Hjälmered (M), suppleant | 848 280 | |
| Övriga uppdrag: | ||
| Lindholmen Science Park AB, ledamot | ||
| Julia Kronlid (SD), suppleant | 803 325 | |
| Björn Söder (SD), suppleant | 753 373 | |
| Övriga uppdrag: | ||
| Kristianstads Airport AB, ledamot | ||
| Ulrika Heie (C), suppleant | 809 925 | |
| Övriga uppdrag: | ||
| Sätra Bruk AB, ledamot | ||
| Br Johanssons Bygghandel AB, suppleant | ||
| Ramsågen Invest AB, suppleant | ||
| BJT Hyvel AB, suppleant | ||
| Insynsrådet för Yrkeshögskolan, ledamot | ||
| Maj Karlsson (V), suppleant | 797 852 | |
| Annika Hirvonen Falk (MP), suppleant | 538 535 | |
| Övriga uppdrag: | ||
| Nämnden för brottsskadeersättning, suppleant | ||
| Ingvar Mattson, riksdagsdirektör | 1 703 916 | |
84
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20192019/20:RS1
Ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen 33
(Belopp anges i kr)
| Ersättning | |
| Anders Ygeman (S), ledamot till och med den 21 januari 2019 | 51 797 |
| Jonas Eriksson (MP), suppleant till och med den 3 november 2019 | 810 720 |
| Maria Ferm (MP), suppleant till och med den 30 januari 2019 | 44 823 |
33Här redovisas ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen och de ersättningar som Riksdagsförvaltningen betalade ut till dem 2019. Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som återfinns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2019.
85
| 2019/20:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2019 |
86
Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2020