Riksdagens skrivelser till regeringen

Regeringens skrivelse 2019/20:75

Riksdagens skrivelser till regeringen	Skr.
– åtgärder under 2019	2019/20:75

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 5 mars 2020

Stefan Löfven

Hans Dahlgren (Statsrådsberedningen)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden

1januari–31 december 2019. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar.

Skr. 2019/20:75

Innehållsförteckning

1	Inledning ...........................................................................................		3
2	Redovisning ......................................................................................		4
	2.1	Statsrådsberedningen..........................................................	4
	2.2	Justitiedepartementet ..........................................................	6
	2.3	Utrikesdepartementet........................................................	96
	2.4	Försvarsdepartementet....................................................	103
	2.5	Socialdepartementet .......................................................	112
	2.6	Finansdepartementet.......................................................	137
	2.7	Utbildningsdepartementet ..............................................	187
	2.8	Miljödepartementet ........................................................	210
	2.9	Näringsdepartementet.....................................................	234
	2.10	Kulturdepartementet.......................................................	269
	2.11	Arbetsmarknadsdepartementet .......................................	292
	2.12	Infrastrukturdepartementet .............................................	301
3	Kronologiskt register ....................................................................		338
4	Utskottsindelat register .................................................................		353
	4.1	Konstitutionsutskottet.....................................................	353
	4.2	Finansutskottet ...............................................................	354
	4.3	Skatteutskottet ................................................................	357
	4.4	Justitieutskottet...............................................................	358
	4.5	Utrikesutskottet ..............................................................	360
	4.6	Försvarsutskottet ............................................................	360
	4.7	Socialförsäkringsutskottet ..............................................	361
	4.8	Socialutskottet ................................................................	362
	4.9	Kulturutskottet................................................................	364
	4.10	Utbildningsutskottet .......................................................	365
	4.11	Trafikutskottet ................................................................	366
	4.12	Miljö- och jordbruksutskottet .........................................	367
	4.13	Näringsutskottet .............................................................	369
	4.14	Arbetsmarknadsutskottet ................................................	371
	4.15	Civilutskottet ..................................................................	372
	4.16	Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet ...................	373
5	Regelbeståndet 2019 .....................................................................		374
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2020 .........			377

1	Inledning	Skr. 2019/20:75

Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen).

Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari–31 december 2019. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redo- visningsperiodens utgång.

Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riks- dagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivel- sen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärende- grupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2020 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.

Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvud- avsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2017/18, 2018/19 och det nu pågående riksmötet 2019/20 fram till årsskiftet.

Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 121 från riksmötet 2018/19 till och med nr 137 från riksmötet 2019/20. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkänna- givanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskotts- betänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*).

De departementsvisa avsnitten kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4).

Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivel- serna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författ- ningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5).

Skr. 2019/20:75 Statsråds- beredningen

2Redovisning

2.1Statsrådsberedningen

Nyare riksmöten

Riksmötet 2018/19

1. Rskr. 2018/19:121

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Bet. 2018/19:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 februari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

2. Rskr. 2018/19:231

Verksamheten i Europeiska unionen under 2018

Skr. 2018/19:115, bet. 2018/19:UU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 7 november 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

3. Rskr. 2018/19:265

Granskningsbetänkande

Bet. 2018/19:KU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 oktober 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

4. Rskr. 2018/19:279

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2018 Skr. 2018/19:75, bet. 2018/19:KU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 7 november 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

5. Rskr. 2018/19:282

Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2018 Skr. 2018/19:103, bet. 2018/19:KU32

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 7 november 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Riksmötet 2019/20

6. Rskr. 2019/20:81

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.	Skr. 2019/20:75
	Statsråds-
Punkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2020:	beredningen
Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
2020 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1), och den 11 december 2019
beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende
Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1).

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

2.2Justitiedepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2012/13

1. Rskr. 2012/13:144

Snabbare betalningar

Prop. 2012/13:36, mot. 2012/13:C2 och C332, bet. 2012/13:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 24), 2014/15:75 (Ju 17), 2015/16:75 (Ju 13), 2016/17:75 (Ju 11), 2017/18:75 (Ju 4) och 2018/19:75 (Ju 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 (reservation 1) om ytterligare förslag om betalningstiderna*: Riksdagen har tillkännagett vad som anförs i reservation 1 under punkt 2 (rskr. 2012/13:144 och bet. 2012/13:CU6 s. 14 f.). Under våren 2013 upprättades i Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd närings- och innovationsminstern in företrädare för närings- livet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 i att det inom näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig. Näringsdepartementet har dessutom under våren 2018 remitterat en promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om betal- ningstider för de stora företagen. Med anledning av remissinstansernas yttranden gav regeringen under hösten 2018 Bolagsverket och Tillväxt- verket i uppdrag att utreda vissa kompletterade frågor. Uppdraget redo- visades under våren 2019 och arbete med förslaget pågår inom Regerings- kansliet. Under hösten beviljade regeringen Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet en miljon kronor i syfte att stärka arbetet med att öka företagens anslutning till näringslivets uppförandekod för kortare betaltider. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2013/14

2. Rskr. 2013/14:201

Konsumenträtt

Mot. 2013/14:N423 yrkande 4, bet. 2013/14:CU20

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 39) och 2015/16:75 (Ju 19), 2016/17:75 (Ju 17), 2017/18:75 (Ju 8) och 2018/19:75 (Ju 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om betalningstider i näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att en fordran vid handelstransaktioner mellan näringsidkare alltid ska betalas senast 30 dagar efter det att borgenären framställt krav på betalning (bet. 2013/14:CU20 s. 51 f.). Under våren 2013 upprättades i Justitiedeparte- mentet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kart- läggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd närings- och innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 till att det inom näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig. Näringsdepartementet har dessutom under våren 2018 remitterat en promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om betal- ningstider för de stora företagen. Med anledning av remissinstansernas yttranden gav regeringen under hösten 2018 Bolagsverket och Tillväxt- verket i uppdrag att utreda vissa kompletterade frågor. Uppdraget redo- visades under våren 2019 och arbete med förslaget pågår inom Regerings- kansliet. Under hösten beviljade regeringen Föreningen för effektiva affärstransaktioner en miljon kronor i syfte att stärka arbetet med att öka företagens anslutning till näringslivet uppförandekod för kortare betal- tider. Punkten är inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2013/14:326

Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor Mot. 2013/14:So13 yrkande 2, bet. 2013/14:SoU23

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 68), 2015/16:75 (Ju 20), 2016/17:75 (Ju 18), 2017/18:75 (Ju 9) och 2018/19:75 (Ju 4). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om preskriptionstiden för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska låta göra en översyn av om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Den 16 juni 2017 beslutade justitie- och migrationsministern att ge en utredare i uppdrag att bland annat överväga om preskription bör avskaffas för sexualbrott och andra allvarliga brott mot barn samt, oavsett ställningstagande, lämna författningsförslag (Ju

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	2017:H). Riksdagen informerades om uppdraget i budgetpropositionen för
Justitie-	2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Uppdraget redovisades i
departementet	juni 2018 genom promemorian Vissa frågor om barnpornografibrottet och
	om avskaffad preskription för allvarliga brott mot barn (Ds 2018:23).
	Regeringen beslutade den 23 januari 2020 propositionen Barnporno-
	grafibrottet och preskription av brott mot barn (prop. 2019/20:69). I
	propositionen konstaterar regeringen att en översyn nu har gjorts och att
	riksdagens tillkännagivande därmed är tillgodosett. Punkten är slut-
	behandlad.
	Riksmötet 2014/15
	4. Rskr. 2014/15:77
	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
	Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22),
	2016/17:75 (Ju 19), 2017/18:75 (Ju 10) och 2018/19:75 (Ju 5).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en
	redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala
	poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skrivelse 2016/17:75 redovisades
	denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte
	hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet
	skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296).
	I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6)
	meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen.
	Ett av syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt
	förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av
	polisreformens intentioner har regeringen under flera år begärt in
	återrapportering av olika slag. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde
	regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen
	informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande
	avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan rikspolis-
	chefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polis-
	myndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild
	vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad
	polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under
	2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån
	inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i
	lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har
	det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära
	medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I
	november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns
	på lokalpolisområdesnivå. Av myndighetens årsredovisning för 2018
	framgår att andelen vid årets slut hade ökat till 50 procent. I reglerings-
	brevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma
	hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer
	närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle
8	också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär

närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörj- ningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att också redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripande- personalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för både 2019 och 2020.

Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombild- ningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om.

Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civil- anställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024.

Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om bostadsinbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att arbetet mot bostadsinbrott ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 40 f.). Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksdagen informe-

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	rades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av
Justitie-	kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad.
departementet	Punkt 22 om brott som begås av djurrättsaktivister*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att arbetet mot brott
	som begås av djurrättsaktivister ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 44).
	I regeringens skrivelse 2016/17:75 angavs mot bakgrund av vidtagna
	åtgärder att skrivelsen i denna del avsåg läggas till handlingarna.
	Riksdagen har slutligt behandlat skrivelse 2016/17:75 (bet.
	2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). Regeringen beslutade därför den
	16 november 2017 att riksdagsskrivelse 2014/15:77 punkt 22 om brott
	som begåtts av djurrättsaktivister skulle läggas till handlingarna. I
	skrivelse 2017/18:75 upplyste regeringen riksdagen om att så hade skett
	och att punkten därmed var slutbehandlad. Av Konstitutionsutskottets
	betänkande (2017/18:KU21, rskr. 2017/18:325) framgår dock att Justitie-
	utskottet anser att de redovisade åtgärderna inte kan anses innebära att
	arbetet mot brott som begås av djurrättsaktivister prioriteras. Enligt
	utskottet behövs en tydligare redovisning av vilka åtgärder som vidtagits
	för att prioritera arbetet mot sådana brott och att punkten därmed inte kan
	anses vara slutbehandlad. I budgetpropositionen för 2019 (2018/19:1
	utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen därför riksdagen att punkten
	åter står som öppen. Den 21 mars 2019 gav regeringen Polismyndigheten
	i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar för att motverka
	brottslighet kopplad till djurrättsaktivism. Redovisningen ska lämnas
	senast den 1 mars 2020. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i
	budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6).
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 21 och 22.
	5. Rskr. 2014/15:102
	Tydligare reaktioner på ungas brottslighet
	Prop. 2014/15:25, mot. 2014/15:2971, bet. 2014/15:JuU9
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 24), 2016/17:75 (Ju 20),
	2017/18:75 (Ju 11) och 2018/19:75 (Ju 6).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om helgavskiljning med fotboja*: Riksdagen har tillkännagett vad
	utskottet anför om att regeringen bör se över hur ungdomspåföljden
	helgavskiljning med fotboja kan utformas och återkomma till riksdagen
	med ett sådant förslag (bet. 2014/15:JuU9 s. 11 f.). Riksdagens tillkänna-
	givande motsvaras av förslag om nya påföljder för unga lagöverträdare
	som Påföljdsutredningen lämnat i betänkandet Nya påföljder (SOU
	2012:34). Det betänkandet utgjorde också underlag för förslagen i propo-
	sitionen Tydligare reaktioner på ungas brottslighet (prop. 2014/15:25),
	som antogs av riksdagen i samma betänkande som tillkännagivandet.
	Betänkandet Nya påföljder har härutöver legat till grund för regeringens
	förslag i propositionen Strafflindring vid medverkan till utredning av egen
	brottslighet	(prop.	2014/15:37),	som	riksdagen	antagit
	(bet. 2014/15:JuU8), och propositionen Ny påföljd efter tidigare dom
	(prop. 2015/16:151), som riksdagen antagit (bet. 2015/16:JuU30). Bered-

ningen fortsätter av kvarvarande förslag i betänkandet. Den 21 december

2016 beslutade justitie- och migrationsministern att ge en utredare i upp- drag att överväga och komplettera de bedömningar och förslag som lämnats av Påföljdsutredningen om nya påföljdsinslag för unga lag- överträdare. Uppdraget redovisades i juni 2017 i promemorian Nya ung- domspåföljder (Ds 2017:25). Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 17 juni 2019. En lagrådsremiss beslutades den 13 februari 2020. Lagrådsremissen behandlar förslagen i departements- promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) och de förslag i Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012: 34) som rör nya påföljdsslag för unga lagöverträdare (ungdomsövervakning och kontaktskyldighet för unga). I lagrådsremissen föreslås att en ny påföljd för unga, ungdomsövervakning, införs. Påföljden föreslås innefatta tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, som utgångspunkt i form av s.k. helghemarrest. Rörelseinskränkningarna ska kontrolleras med hjälp av elektronisk övervakning. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2014/15:127

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse Framst. 2014/15:JO1, bet. 2014/15:KU11

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 32), 2016/17:75 (Ju 24), 2017/18:75 (Ju 13) och 2018/19:75 (Ju 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utredning i fråga om utlämnande av allmänna handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av utredning i fråga om mycket frekventa och omfattande framställningar att få ta del av allmänna handlingar (bet. 2014/15:KU11 s. 15–16). I april 2016 fick en utredare i uppdrag att kartlägga och vid behov föreslå åtgärder i fråga om förekomsten hos myndigheterna av frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ju 2016:C). Utredaren redovisade sitt arbete i en promemoria Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ds 2017:37) i juni 2017. Promemorian har remissbehandlats. Arbete pågår med att ta fram en lagrådsremiss. Avsikten är att en efterföljande proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under innevarande riksmöte. Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2014/15:138

Straffrättsliga frågor

Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25), 2017/18:75 (Ju 14) och 2018/19:75 (Ju 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om köp av sexuell handling av barn (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2508 yrkande 2, 2014/15:2524 yrkande 32 och 2014/15:2970 yrkande 8 och

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	delvis bifallit motion 2014/15:2319 yrkandena 1 och 2. Att överväga om
Justitie-	straffskalan för brottet bör ändras, och i det sammanhanget särskilt
departementet	överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter ur
	straffskalan, omfattades av uppdraget till 2014 års människohandels-
	utredning (dir. 2014:128). Uppdraget redovisades i delbetänkandet Ett
	starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av
	barn genom köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). Den 11 juli
	2019 beslutade regeringen propositionen Straffrättsliga åtgärder mot
	utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (prop. 2018/19:157). I
	propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 19 om köp av sexuell tjänst*: Riksdagen har tillkännagett vad
	utskottet anför om köp av sexuell tjänst (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och
	därmed bifallit motionerna 2014/15:2508 yrkande 1 och 2014/15:2970
	yrkande 9 och delvis bifallit motion 2014/15:1711 yrkande 1. Att analys-
	era om det finns behov av förändringar i straffbestämmelsen för att
	säkerställa att försvårande omständigheter får genomslag vid straffvärde-
	bedömningen, och i det sammanhanget särskilt överväga en höjning av
	straffminimum genom att ta bort böter i straffskalan vid allvarliga fall av
	köp av sexuell tjänst, omfattades av 2014 års människohandelsutredning
	(dir. 2014:128). Uppdraget redovisades i delbetänkandet Ett starkt straff-
	rättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom
	köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). Den 11 juli 2019 beslutade
	regeringen propositionen Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn
	genom köp av sexuell handling (prop. 2018/19:157). I propositionen
	bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är
	slutbehandlad.
	Punkt 26 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet
	anför om inbrottsstöld (bet. 2014/15:JuU14 s. 40 f.) och därmed bifallit
	motionerna 2014/15:2246 och 2014/15:2970 yrkande 2. Vissa frågor om
	bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänk-
	andet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom
	lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker
	i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden
	bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en
	utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser.
	Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga
	åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Prome-
	morian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet
	bereds i Regeringskansliet. Riksdagen informerades om uppdraget i
	propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop.
	2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riks-
	dagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid
	flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit
	motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och
	delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av
	Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder (SOU 2012:34).
	Regeringen beslutade den 17 mars 2016 prop. 2015/16:151 Ny påföljd
	efter tidigare dom. I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att
12	reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska

tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärdebedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Frågan bereds inom Regeringskansliet.

Punkt 65 om försök till häleri*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om försök till häleri (bet. 2014/15:JuU14 s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 8. Frågan om kriminali- sering av häleri av normalgraden på försöksstadiet har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på för- mögenhetsbrottsområdet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Prome- morian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 26, 48 och 65.

8. Rskr. 2014/15:152

Polisfrågor

Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26), 2017/18:75 (Ju 15) och 2018/19:75 (Ju 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014–2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositio-

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	nen Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna
Justitie-	tar över uppgifter på djurområdet (2016/17:224). I propositionen föreslog
departementet	regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndig-
	heten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polis-
	myndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018. Regeringen
	avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polis-
	myndighetens arbetsuppgifter. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	9. Rskr. 2014/15:153
	Kriminalvårdsfrågor
	Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27),
	2017/18:75 (Ju 16) och 2018/19:75 (Ju 12).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*:
	Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör
	skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad
	brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i
	juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i
	betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott
	(SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen
	Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop.
	2018/19:77). Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2015/16
	10. Rskr. 2015/16:36
	Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för
	utvinningsindustrin
	Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66), 2016/17:75 (Ju 30),
	2017/18:75 (Ju 19) och 2018/19:75 (Ju 13).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om
	kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6
	s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om före-
	tagens	rapportering	om	hållbarhet	och	mångfaldspolicy

(prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Det kommer att behandlas i samband med arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). En proposition kan tidigast beslutas 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2015/16:86

Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism Skr. 2014/15:146, mot. 2015/16:190 m.fl., bet. 2015/16:JuU7

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 71), 2016/17:75 (Ju 31), 2017/18:75 (Ju 20) och 2018/19:75 (Ju 14).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om kriminalisering av terrorismresor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om kriminalisering av terrorismresor och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU7 s. 18 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2015/16:190 yrkandena 1 och 3, 2015/16:254 yrkande 2, 2015/16:1298 yrkande 1, 2015/16:1979, 2015/16:2129 yrkande 8, 2015/16:2397 yrkande 1, 2015/16:2715 yrkande 3, 2015/16:3031 och 2015/16:3072 yrkande 16. Den 24 oktober 2019 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt straffansvar för samröre med en terrorist- organisation (prop. 2019/20:36). Regeringen konstaterade att det före- slagna straffansvaret för samröre bl.a. innebär en kriminalisering av medverkan i flera olika stödfunktioner inom en terroristorganisation. Mot den bakgrunden ansåg regeringen att tillkännagivandet fick anses till- godosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

12. Rskr. 2015/16:106

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73), 2016/17:75 (Ju 32) och 2017/18:75 (Ju 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om uppföljning av den nya polisorganisationen*: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om uppföljning av den nya polis- organisationen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1

s.49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropo- sitionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Regeringen har noga följt Polismyndighetens arbete med att utveckla sin organisation alltsedan den nya myndigheten bildades och på olika sätt begärt och tagit del av information. Det har dels skett genom löpande dialog dels genom skriftlig redovisning. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret har sammanlagt presenterat tre rapporter och uppdraget slutredovisades hösten 2018. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetproposi- tionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är där- med slutbehandlad.

Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det ut- skottet anför om en effektivare polis och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget-

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade
Justitie-	regeringen att punkten därför åter står som öppen. Regeringen har i en rad
departementet	budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Polisverksamhet är en
	personalintensiv verksamhet och för att stärka och utveckla den polisära
	verksamheten är det därför främst mer personal som behövs. Regeringens
	satsning på Polismyndigheten ger myndigheten förutsättningar att till 2024
	ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 anställda jämfört med
	antalet anställda vid ingången av 2016.
	Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur
	resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och
	utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har med anledning av
	uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet
	anställda med 10 000 till 2024. Den betydande personalökningen kommer
	innebära att både antalet civilanställda och antalet poliser kommer att bli
	väsentligt fler. Den personella ökningen kommer också innebära att fler
	poliser kommer att kunna arbeta med uppgifter där en polismans
	kompetens är nödvändig. Redan i dag finns möjligheter för civilanställda
	att erhålla polismans befogenhet. Antalet civilanställda som arbetar med
	utredningsverksamhet har ökat stort under senare år. Polismyndigheten
	genomför härutöver funktionsutbildningar och avser att utvidga dessa
	ytterligare. Funktionsinriktad polisutbildning innebär att civilanställda i
	Polismyndigheten kan genomgå polisutbildning och därmed erhålla
	polismans fulla befogenhet. Utifrån den kraftfulla satsning som görs på
	polisverksamheten kommande år förväntar sig regeringen att verk-
	samheten utvecklas och stärks vartefter personalresurserna ökar.
	Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser,
	bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla
	polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten.
	För att göra polisverksamheten mer effektiv har regeringen dessutom
	genomfört en renodling av verksamheten. Vissa uppgifter, exempelvis en
	del transporter av frihetsberövade och en del djurärenden, har flyttats till
	andra myndigheter. Syftet med dessa reformer är att frigöra tid för polisens
	kärnverksamhet. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budget-
	propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har
	ställt sig bakom det utskottet anför om vikten av polisens närvaro i
	brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet.
	2015/16:JuU1 s. 50). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som
	slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen
	hade vidtagit var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet
	skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296).
	I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6)
	meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.
	I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten
	skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i
	målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i
	lokalsamhället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polis-
	myndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta
	områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017.
16

I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen 2018 beskriver Polismyndig- heten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot definierade effektmål. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp.

Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och myndig- heterna har nu utvecklat det lokala arbetet mot organiserad brottslighet med en ökad förmåga att hantera organiserad brottslighet i utsatta områden. Under 2018 har de tolv myndigheterna dessutom ökat den samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter till samverkan.

Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten.

Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budget- propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om Kriminalvårdens kostnader m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att låta analysera Kriminalvårdens kostnadseffektivitet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 54 f.). Regeringen avser att hantera de frågor som tas upp i tillkännagivandet inom ramen för styrningen av Kriminalvården. I regleringsbreven för budgetåren 2016 och 2017 avseende Kriminalvården har regeringen gett myndigheten i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder som syftar till ett effektivt resursutnyttjande. Uppföljning av kostnadsutveckling för lokalförsörjning samt om den nuvarande häktes- och anstaltsorganisationen tillgodoser verksamhetens behov och lever upp till krav på flexibilitet och kostnadseffektivitet sker löpande i dialog med myndigheten bl.a. vid kvartalsmöten och den årliga

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	myndighetsdialogen. Regeringen har vidare i oktober 2019 gett
Justitie-	Kriminalvården och övriga myndigheter i rättskedjan tillsammans med
departementet	Brå ett förnyat och utvecklat uppdrag att bedöma framtida verk-
	samhetsvolymer i rättskedjan. Syftet med uppdraget är att myndigheterna
	ska ta fram ett så välgrundat underlag som möjligt över hur verksamhets-
	volymerna i brottmålsprocessens centrala delar förväntas utvecklas och
	vad detta kan innebära för myndigheternas resursbehov. i samband med
	myndigheternas budgetunderlag för 2021–2023. Mot bakgrund av den
	kraftiga klienttillströmning som påverkat beläggningsgraden i häkte och
	anstalt under de senaste åren har regeringen i Kriminalvårdens
	regleringsbrev för 2020 gett myndigheten i uppdrag att redovisa myndig-
	hetens plan för den framtida platskapaciteten. Av redovisningen ska bl.a.
	framgå hur myndigheten har planerat för att skapa en hög grad av
	flexibilitet i platstillgången, på vilket sätt de verksamhetsmässiga behoven
	tillgodoses samt hur kravet på resurseffektivitet tillgodoses. Uppdraget ska
	redovisas i samband med budgetunderlaget för 2021–2023. Kriminal-
	vården ska även, i årsredovisningen, redovisa vilka åtgärder myndigheten
	har vidtagit inom verksamheten i syfte att uppnå ett effektivt utnyttjande
	av den befintliga platskapaciteten. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 39 om polisens tillgänglighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det
	utskottet anför om att öka polisens tillgänglighet och tillkännager detta för
	regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Polismyndigheten har uppmärk-
	sammat att väntetiderna för att komma fram till Polismyndighetens
	kontaktcenter (PKC) via telefon har varit allt för långa. Myndigheten har
	under de senaste åren arbetat för att bättra tillgängligheten. Sedan slutet av
	2016 får den som ringer 114 14 sitt ärende besvarat och behandlat i den
	region där brottet ägt rum. Polismyndigheten har också ökat antalet
	anställda i PKC-verksamheten och öppnat nya kontaktcenter. Det finns nu
	ett PKC i varje region. Samtidigt ska kontaktcentrena ta ett större ansvar
	för främst mängdbrott tidigt i utredningsprocessen, i syfte att avlasta övrig
	utredningsverksamhet och förbättra servicen till medborgarna. En ny
	enhetlig grundutbildning, anpassad för det utökade uppdraget för PKC-
	operatörer, genomförs sedan den 1 september 2016. Den genomsnittliga
	tiden för att få ett samtal besvarat hos PKC minskade mellan 2016 och
	2017. Under 2018 ökade väntetiden igen men under 2019 har stora
	förbättringar avseende svarstiderna skett. Utifrån den medborgar-
	mötesstrategi som Polismyndigheten fastställde 2017 har myndigheten
	arbetat för att förbättra servicen mot allmänheten. Som ett led i detta arbete
	har myndigheten under 2017 och 2018 introducerat olika typer av e-
	tjänster, bl.a. för ansökan av olika tillstånd. Polismyndigheten fick,
	tillsammans med ett antal andra myndigheter i rättskedjan, i reglerings-
	breven för 2018 i uppdrag att genomföra en förstudie avseende digital
	bevisning. Uppdraget redovisades i februari 2019. Av samma redovisning
	framgår att Polismyndigheten har påbörjat ett arbete för att undersöka
	möjligheten att utveckla ”Mina sidor” i syfte att kunna erbjuda
	medborgarna enkla digitala kontaktvägar till myndigheten. Under 2019
	har Polismyndigheten tagit fram en strategisk verksamhetsplan som
	sträcker sig fram till 2024. Inom ramen för detta arbete finns ett särskilt
	serviceprogram som syftar till att säkerställa att polisens möte med
	medborgarna präglas av öppenhet, enkelhet och hög tillgänglighet.
18

Ambitionen är att kontaktvägarna till polisen ska vidareutvecklas utifrån medborgarnas behov. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer. (bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Polismyndigheten har tillförts ökade resurser i syfte att myndigheten ska kunna anställa mer personal för att förstärka verksamheten, vilket också har skett. Antalet anställda har de senaste fyra åren ökat med ca 3 500 personer. En stor del av de tillkommande resurserna har lagts på utredningsverksamheten. På förslag av regeringen har även särskilda medel tillförts i syfte att bl.a. öka kapaciteten vid Nationellt forensiskt centrum, en viktig del av utredningsverksamheten. Så gjordes i vårändringsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:99). Utöver nyanställningar arbetar Polismyndigheten på andra sätt för att utveckla utredningsverksamheten. Myndigheten har sett över den dagliga styrningen av verksamheten och vidtar åtgärder för att kunna utbilda fler förundersökningsledare som ska ha en, för Polis- myndigheten, gemensam kompetens. Polismyndigheten arbetar också med att stärka brottssamordningen, stärka förmågan hos första polis på brotts- plats och stärka samverkan mellan utredningsverksamheten och den forensiska verksamheten. Sammantaget har detta lett till vissa resultat- förbättringar under de senaste åren. Exempelvis har antalet ärenden som redovisas till åklagare för beslut i åtalsfrågan ökat 2017 och 2018. Polismyndighetens uppfattning är att utredningsresultatet förbättrades under 2018. Regeringen delar denna bedömning. Baserat på Polismyndig- hetens månatliga verksamhetsuppföljning verkar den positiva utveck- lingen ha fortsatt under 2019, men en avmattning syns mot slutet av året.

Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förunder- sökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt infor- mationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. I regleringsbrevet för 2020 får Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	brottsofferarbetet gav regeringen myndigheten ett uppdrag i reglerings-
Justitie-	brevet för 2019. Redovisningen kommer att ske i årsredovisningen som
departementet	ska lämnas i februari 2020. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i
	budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6).
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 46 om information om möjlighet till vittnesstöd*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vittnen ska få
	information om möjligheterna till olika former av vittnesstöd (bet.
	2015/16:JuU1 s. 12) och därmed bifallit motion 2015/16:2303 yrkande 10.
	Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket redovisade i november 2015
	ett gemensamt uppdrag om en långsiktigt hållbar organisation och
	finansiering av vittnesstödsverksamheten (Ju2014/3767/KRIM). Redovis-
	ningen innehåller bland annat förslag till åtgärder för att vittnen ska få
	ytterligare information om möjligheterna till olika former av vittnesstöd.
	Bland annat föreslås att Domstolsverket och domstolarna ska ta ett större
	ansvar för att utveckla och sprida den centrala informationen om
	möjligheterna att få tillgång till vittnesstöd. Brottsoffermyndigheten har
	även av regeringen i regleringsbrevet för 2017 fått i uppdrag att ta fram en
	webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd. Uppdraget skulle redo-
	visas senast den 30 april 2019. Regeringen har också i regleringsbreven
	för 2017 gett Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att
	återrapportera till regeringen vilka åtgärder som myndigheterna har
	vidtagit med anledning av förslagen i rapporten. I skrivelse 2016/17:75
	angav regeringen att tillkännagivandet i och med redovisade åtgärder var
	slutbehandlat. Riksdagen delade inte regeringens bedömning att åtgär-
	derna var tillräckliga för att betrakta tillkännagivandet som slutbehandlat
	(bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018
	redogör regeringen för hanteringen av tillkännagivandet (prop.
	2017/2018:1 utg.omr. 4 s. 47). I propositionen föreslår regeringen också
	att anslaget till Brottsoffermyndigheten ska ökas med 1 000 000 kronor
	2018 för uppdraget att ta fram en webbaserad grundutbildning för nya
	vittnesstöd. De beslutade uppdragen om återrapportering redovisades i
	respektive myndighets årsredovisning för 2017. I budgetpropositionen för
	2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.5.7) redogör regeringen för den
	återrapportering av genomförda åtgärder som Domstolsverket och
	Brottsoffermyndigheten lämnat. Myndigheterna har vidtagit flera åtgärder
	för att förbättra informationen om de möjligheter till vittnesstöd som finns.
	Ett exempel är att möjligheten att få vittnesstöd tydligt ska framgå av den
	kallelse som domstolarna skickar ut. Brottsoffermyndigheten har vidare
	gjort en översyn av befintlig information om vittnesstödsverksamheten
	samt även utvecklat ett webbforum för vittnesstödssamordnare där de kan
	utbyta erfarenheter och ge varandra tips på hur de kan utveckla de lokala
	verksamheterna. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr.
	4 avsnitt 2.6), där tillkännagivandet slutbehandlades, redogör regeringen
	för de ytterligare åtgärder som vidtagits för att förbättra informationen till
	vittnen. Inom Sveriges Domstolar har flera åtgärder vidtagits för att
	förbättra informationen till målsäganden och vittnen. Bland annat har
	Domstolsverket genomfört en omfattande klarspråksöversyn av kommu-
	nikationsmallar och informationsblad med syfte att snabbt få en enhet-
	lighet och modernisering av Sveriges Domstolars kommunikation i mål
20	och ärendehantering. Åtgärderna har höjt kvalitén när det gäller läsbarhet

och förståelse av mallarnas innehåll för mottagarna. Brottsoffermyndig-	Skr. 2019/20:75
heten har uppdaterat informationen om vittnesstödsverksamheten på	Justitie-
myndighetens webbplats och lanserat det webbforum för erfarenhetsutbyte	departementet
som utvecklades under 2018. Brottsoffermyndigheten har också på rege-
ringens uppdrag tagit fram en webbutbildning för att främja en likvärdig-
het i det stöd som erbjuds vittnen och målsäganden. Riksdagen har i sitt
betänkande över budgetpropositionen (bet. 2019/20:JuU1, rskr.
2019/20:103) inte haft något att invända mot regeringens hantering av
tillkännagivandet. Punkten är slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 7, 18, 39 och 44.
13. Rskr. 2015/16:149
Vissa frågor om Försvarsmaktens personal
Mot. 2015/16:95 och 2015/16: 2172, bet. 2015/16:FöU8
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 8) och skr.
2017/18:75 (Fö 6) och 2018/19:75 (Ju 18).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om Veteranutredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen vad utskottet anför om Veteranutredningens förslag (bet.
2015/16:FöU8 s. 18 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende
yrkande 11 och delvis bifallit motion 2015/16:95.
Frågan om ett veterancentrum behandlades i Veteranutredningens betän-
kande (SOU 2014:27). Betänkandet har remissbehandlats. I Försvars-
maktens regleringsbrev för 2016 fick myndigheten i uppdrag att senast i
samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett
särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för
2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.4.4 s. 46) bedömde regeringen
att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 skulle inrättas inom
Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare be-
dömde regeringen att det inte finns skäl att införa en nationell
veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det föreslås i
Veteranutredningen. Ett av skälen till regeringens bedömning var att
remissinstanserna motsatte sig förslaget.
I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017 uppdrog regeringen åt
Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta ett särskilt veteran-
centrum inom myndigheten. Vidare fick Försvarsmakten i reglerings-
brevet uppgiften att redovisa system och metoder för stöd till de veteraner
som är i behov av sådant, dels att redovisa genomförd och planerad
verksamhet inom ramen för myndighetssamverkan. I budgetpropositionen
för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 27) redovisade
regeringen att Försvarsmakten har inrättat ett Veterancentrum den 1 juli
2017. Mot bakgrund av den redovisningen bedömde regeringen att
tillkännagivandet var omhändertaget och därmed slutbehandlat.
Riksdagen har meddelat (bet. 2017/18:KU21) att den inte delar
regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som slutbehandlat
och har därmed gjort ett nytt tillkännagivande till regeringen (se Ju 40
punkt 2). De militära aspekterna i detta tillkännagivande har riksdagen inte
haft några synpunkter på. Frågan om åtgärder avseende stöd till civila som
gjort internationell insats kvarstår. Ärendet bereds inom Regeringskansliet	21
	21

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

genom att möjliga åtgärder analyseras. Frågan är komplex på grund av de olika förutsättningarna som råder för olika utsända personalkatego- rier. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2015/16:158

Åtgärder mot missbruk av svenska pass

Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 42) och skr. 2017/18:75 (Ju 24) och skrivelse 2018/19:75 (Ju 19).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga pass*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25 s. 8).

Frågan har hanterats i utredningen Åtgärder för ett effektivare återvändande och motverkande av missbruk av resehandlingar. Betän- kandet Klarlagd identitet – om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93) överlämnades till regeringen den 27 november 2017. Regeringen beslu- tade den 6 februari 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över lagråds- remissen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten. En proposition är avsedd att överlämnas till riksdagen den 7 april 2020 för riksdags- behandling före sommaruppehållet. Punkten är inte slutbehandlad.

15. Rskr. 2015/16:174

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26) och 2018/19:75 (Ju 20).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behand- lingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga

frigivningen. Mot den bakgrunden remitterades den 22 oktober 2019 ett utkast till lagrådsremiss En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. I utkastet föreslås att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare föreslås utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Remisstiden gick ut den 22 januari 2020 och remissvaren analyseras för närvarande. Lag- rådsremiss planeras före sommaren 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

16. Rskr. 2015/16:187

Hyresrätt m.m.

Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27) och 2018/19:75 (Ju 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Skrivelsen omfattar även vissa närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder, som inte behandlas närmare i betänkandet. Ytterligare beredningsunderlag måste inhämtas. Justitie- departementet höll därför 2017 ett samrådsmöte med berörda myndigheter och organisationer som företräder fastighetsägarnas och hyresgästernas intressen för att diskutera frågorna och få ytterligare underlag. Ett analysarbete pågår inom Justitiedepartementet. I underlaget för arbetet ingår även de senare motioner som har väckts i frågan och i närliggande frågor (se bl.a. mot. 2018/19:285, 2018:/19:614, 2018/19:2528, 2018/19:2590, 2018/19:2831 och 2018/19:2914). I dessa delar, liksom beträffande frågan om hyrköpsystem, saknas det beredningsunderlag. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2015/16:196

Straffrättsliga frågor

Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31) och 2018/19:75 (Ju 23).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege-

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhets- brottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksdagen infor- merades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad.

18. Rskr. 2015/16:197

Polisfrågor

Mot. 2015/16:2646 yrkandena 7 och 8, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55),2017/18:75 (Ju 32) och 2018/19:75 (Ju 24).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 8) punkt 20 redogör regeringen vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Frågan bereds i Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att kravet på tillstånd för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103, samt delvis bifallit motionerna 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348; 2015/16:1597. 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 55.

19. Rskr. 2015/16:205

Vallagsfrågor

Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34) och 2018/19:75 (Ju 26).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.	Skr. 2019/20:75
	Justitie-
Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har	departementet
tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för
synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har
därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande

3.Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Regeringens avsikt nu är att under början av 2020 tillsätta en utredning som bl.a. ges i uppdrag att utreda hur synnedsatta kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

20. Rskr. 2016/17:45

Falska polisbilar

Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 93), 2017/18:75 (Ju 35) och 2018/19:75 (Ju 28).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om kriminalisering*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Arbetet med att utvärdera lagstiftningen har inletts. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om förhindra fortsatt färd*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande

5.Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Arbetet med att utvärdera lagstiftningen har inletts. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffnings- medel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande

2.Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Arbetet med att utvärdera

lagstiftningen har inletts. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75	Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har tillgång
Justitie-	till tvångsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför
departementet	om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har tillgång till
	tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6
	s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 och delvis
	bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Lagen (2016:1122) om skydd för
	vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari
	2017. Arbetet med att utvärdera lagstiftningen har inletts. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–5.
	21. Rskr. 2016/17:90
	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
	Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), 2017/18:75 (Ju 37) och
	2018/19:75 (Ju 30).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen ställer sig bakom det som
	utskottet anför om en lokalt förankrad polis och tillkännager detta för
	regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades
	denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte
	hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet
	skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296).
	I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6)
	meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av
	syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt förankrad
	och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens
	intentioner har regeringen under flera år begärt in återrapportering av olika
	slag. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på
	Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta
	arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på
	de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I
	regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i
	årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av
	genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av
	redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet
	med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften
	av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att
	öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förut-
	sättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera
	finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redo-
	visades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolis-
	områdesnivå. Av myndighetens årsredovisning för 2018 framgår att an-
	delen vid årets slut hade ökat till 50 procent.
	I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att
	analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsätt-
	ningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället.
	Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp
26	mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen
26

redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verk- samhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 ålade regeringen Polismyndigheten att också redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polis- myndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för både 2019 och 2020.

Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om fler områdespoliser och kommun- poliser och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slut- behandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.

Kommunpoliser och områdespoliser etablerades som viktiga polisiära funktioner i lokalsamhället i och med myndighetsombildningen 2015. Kommunpolisernas huvuduppdrag är att driva myndighetens brotts-

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	förebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen
Justitie-	och övriga samhället. Områdespolisernas ska arbeta långsiktigt med
departementet	kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete
	utifrån framtagen problembild. De ska vara kända i lokalsamhället och
	besitta goda kunskaper om sitt område. Områdespoliserna kan tas i
	anspråk som ingripanderesurs och vid kommenderingar, men helst inom
	sitt eget område.
	I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag
	att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i
	målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i
	lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan
	verka på det sätt som är avsett gav regeringen i regleringsbrevet för 2018
	Polismyndigheten i uppdrag att i årsredovisningen för 2018 redovisa i
	vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå
	och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande,
	brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.
	Enligt Polismyndighetens årsredovisning för 2018 hade samtliga 290
	kommuner, vid 2018 års utgång, tillgång till en kommunpolis. I vissa fall
	finns flera kommunpoliser i samma kommun, och i andra fall finns
	kommunpoliser som ansvarar för flera kommuner samtidigt. Antalet
	områdespoliser ökade från 580 i december 2017 till 616 i december 2018.
	Områdespoliser fanns vid utgången av 2018 i 90 av de 95 lokalpolis-
	områdena, jämfört med december 2016 då det fanns områdespoliser i drygt
	hälften av lokalpolisområdena.
	I fördelningen av resurser har utsatta områden varit prioriterade och den
	personella resursen har ökat i dessa områden. I regleringsbrevet för 2018
	gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga
	mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska
	operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av
	vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I
	årsredovisningen för 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig
	strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I
	strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete.
	Myndighetens långsiktiga vision är att det inte ska finnas några utsatta
	områden i Sverige. På kortare sikt är målet att den negativa utvecklingen i
	utsatta områden ska vändas så att tryggheten ökar och att det finns en god
	förmåga att bekämpa brott. Ett av de arbetssätt som Polismyndigheten
	lyfter fram för att komma tillrätta med utsatta bostadsområden är att vara
	en fysiskt närvarande polis som arbetar relationsskapande och gräns-
	sättande med åtgärder utifrån lokala lägesbilder. En av förutsättningarna
	för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens
	satsning på fler polisanställda. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med
	regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i
	områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i
	de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot
	definierade effektmål.
	Härutöver kan nämnas att polisen använder medborgarlöften, med-
	borgardialoger och lokal samverkan som verktyg för att skapa en effek-
	tivare brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Med-
	borgardialoger ger en fördjupad kunskap om den lokala lägesbilden och
28	bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende för polisen ökar genom

den relation som uppstår vid mötet. Samverkansöverenskommelser utgör grunden till arbetet med medborgarlöften och beskrivs vara av avgörande betydelse för samverkan med kommunerna. Vid utgången av 2018 fanns utfärdade medborgarlöften i 287 av landets 290 kommuner. Detta är en ökning i förhållande till de 280 kommuner som hade medborgarlöften vid utgången av 2017.

Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut- behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är därmed slutbehandlad.

Punkt 17 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 70). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade redovisat var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.

I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen 2018 beskriver Polismyndig- heten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot definierade effektmål. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp.

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att
Justitie-	vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför
departementet	i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i
	landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet
	innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på
	segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten.
	Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat
	brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional
	och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande
	arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budget-
	propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Punkt 21 om mer praktik i polisutbildningen*: Riksdagen har ställt sig
	bakom det utskottet anför om mer praktik i polisutbildningen och till-
	kännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 71). Polismyndigheten
	har utformat utbildningen så att det ska vara en ändamålsenlig balans
	mellan teori och praktik. Generellt sett innehåller utbildningen många
	löpande moment. Utbildningen innehåller dessutom en hel termins
	praktik, den s.k. aspiranttjänstgöring. För att återigen pröva om det råder
	balans mellan teori och praktik har myndigheten på eget initiativ inlett en
	översyn av utbildningens innehåll.
	Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut-
	behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4
	avsnitt 2.6). Punkten är därmed slutbehandlad.
	Punkt 35 om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det
	utskottet anför om brott mot äldre och tillkännager detta för regeringen
	(bet. 2016/17:JuU1 s. 73). Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett
	Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna
	åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. Polismyndigheten
	redovisar att man under 2018 vidtagit en rad åtgärder, både reaktiva och
	proaktiva, för att förbättra bekämpningen av brott mot äldre personer.
	Utredningar av brott mot äldre är komplexa och kräver ett nationellt
	helhetsperspektiv. Det finns därför en särskild arbetsgrupp, Circa-
	gruppen, som har i uppdrag att verka nationellt mot det aktuella
	brottsområdet. I uppdraget ingår att identifiera seriebrott mot äldre i
	anmälningsflödet, identifiera misstänkta gärningsmän, initiera samord-
	ning av brott och ärenden, utreda brott, bistå med metod- och verksam-
	hetsstöd till andra utredningsgrupper och arbeta brottsförebyggande.
	Under 2018 lades särskild kraft vid att identifiera seriebrott i ärendeflödet,
	detta för att bidra till såväl adekvat lagföring av gärningspersoner som till
	att kunna ge fler brottsoffer upprättelse. Lagförda brott rapporteras till
	Europol eftersom de som dömts ofta återkommer i samma eller liknande
	brottslighet i andra länder.
	Circa-gruppen har även genomfört utbildningsinsatser för polisanställda
	över hela landet för att höja kunskapen om den här brottsligheten och om
	vad som är viktigt att tänka på i kontakten med brottsoffren. Det har också
	bedrivits ett brottsförebyggande arbete i form av bl.a. föreläsningar i
	samverkan med seniora intresseorganisationer.
	Äldre tillhör en särskilt drabbad grupp när det gäller bedrägerier genom social
	manipulation, s.k. vishing. För att stävja utvecklingen, som under 2018 eskalerade
30

allt mer, har Polismyndigheten bedrivit omfattande informationsinsatser riktade mot äldre via tv och radio samt flera andra typer av kanaler.

Brott som systematiskt begås mot äldre utförs inte sällan av inter- nationella brottsnätverk som snabbt rör sig över stora geografiska områden. I februari 2018 presenterade regeringen ett åtgärdspaket i syfte att göra Sverige till ett mindre attraktivt land för den här typen av inresta, kriminella ligor. Bland annat har Polismyndigheten fått i uppdrag att långsiktigt förstärka de polisiära insatserna mot den aktuella brottsligheten och säkerställa att brotten utreds på ett ändamålsenligt sätt, med effektiva metoder och med rätt resurser. Inom ramen för uppdraget ska också Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen analysera om myndigheterna genom en närmare samverkan dem emellan kan försvåra för nätverken att begå brott i Sverige.

Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut- behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är därmed slutbehandlad.

Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att, inom ramen för uppdraget att stödja genomförande och uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (S2017/01221/JÄM), genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck. Kartläggningen ska utformas med hänsyn till möjligheten att genom senare undersökningar göra jämförelser över tid. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om kommittédirektiv Starkare skydd mot barn- äktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (dir. 2017:25). I utredningsuppdraget ingår bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan statistik skulle kunna tas fram. Regeringen har senast i skr. 2017/18:75 redovisat sin bedömning att de åtgärder som tas upp i tillkännagivandet är omhändertagna och aviserat att man avser att lägga skrivelsen vad avser denna del till handlingarna. Riksdagen har i sitt betänkande (2017/18:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser inte motsatt sig regeringens hantering av denna punkt. Regeringen har därefter den 21 februari 2019 beslutat att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna och redovisat detta i skr. 2018/19:75. Riksdagen har därefter i sitt betänkande (2018/19:KU21) ansett att tillkännagivandet inte kan anses vara slutbehandlat som regeringen angett i skr. 2018/19:75. Punkten står därmed åter öppen.

Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. Polismyndigheten redovisar att myndigheten har satsat mycket på arbetet mot bedrägerier de senaste åren, både genom reaktiva och proaktiva insatser. En viktig utveckling på området har varit inrättandet av polisens Nationella bedrägericenter (NBC) i syfte att göra arbetet mot

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	bedrägerier mer effektivt och strukturerat. NBC har bidragit till stora
Justitie-	förbättringar i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden.
departementet	Samtidigt beskriver Polismyndigheten att inflödet av anmälda
	bedrägerier är oerhört stort och så väl regeringen som Polismyndigheten
	konstaterar att bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. För att
	minska inflödet behöver berörda samhällsfunktioner göras än mer
	delaktiga i arbetet mot bedrägerier. Polismyndigheten arbetar aktivt i
	samverkan med andra aktörer inom bl.a. bank- och finanssektorn samt e-
	handelsbranschen för att få till stånd åtgärder som kan förebygga
	bedrägerier på ett effektivt vis. Under året hade Polismyndigheten
	återkommande möten med representanter från de större bankerna om
	kortsäkerhet och arbetade aktivt mot företag med webbsidor där olovliga
	köp utförts eller där kortuppgifter stulits för att höja dessa företags
	säkerhet och minska antalet brottsdrabbade.
	Genom NBC tilldelades Polismyndigheten 2018 års Polisstipendium
	från Stöldskyddsföreningen för sitt brottsförebyggande arbete. I sin
	motivering lyfte juryn bl.a. vikten av att följa med sin tid: ”I en tid då den
	internetrelaterade brottsligheten ökar kraftfullt har NBC förstärkt kun-
	skapen om hur bedrägerierna förändras i takt med teknikens utveckling
	samt lyft brottsförebyggande åtgärder genom att skapa stor uppmärk-
	samhet i media och på olika kunskapsarenor.”
	Under 2018 deltog Polismyndigheten i en nationell informations-
	kampanj för att öka allmänhetens samt små och medelstora företags
	kunskap om vilka grundläggande säkerhetsåtgärder som kan och bör
	vidtas för att skydda sig mot it-incidenter inklusive id-stölder. Kampanjen
	ingick i ett regeringsuppdrag riktat till Myndigheten för samhällsskydd
	och beredskap (MSB). Fokusområden var lösenordshantering, kort-
	bedrägerier (CNP) samt identitetskapningar med koppling till företagande.
	Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora
	utredningsresurser. Regeringen har tillfört Polismyndigheten väsentligt
	ökade resurser i en rad budgetar. Satsningen på Polismyndigheten ger
	myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med
	sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid
	ingången av 2016. De ökade resurserna kommer inte minst komma
	utredningsverksamheten till del genom utökad kompetens och fler
	personer.
	Polismyndigheten har lämnat förslag som de uppfattar skulle kunna
	minska antalet bedrägerier. Regeringen har vidtagit åtgärder på flera
	punkter. En föreslagen åtgärd har varit att minska antalet accepterade
	identitetskort och göra det möjligt med digital kontroll för att på så sätt
	begränsa möjligheterna till att använda falska identitetskort. Under 2017
	tillsatte regeringen en utredning för att se över frågan om bedrägerier som
	begås med falska eller stulna id-handlingar. Utredningen redovisade sina
	resultat i SOU 2019:14 Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation där
	en ny lag föreslås om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om
	ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation.
	I brottsutredningar med ekonomisk koppling är Polismyndigheten
	beroende av information från bankerna. Regeringen har lämnat förslag till
	ny lagstiftning i propositionen Finansiella företags uppgifter till brotts-
	utredande myndigheter (prop. 2017/ 18:291) som riksdagen beslutade om
32	under 2018. Lagändringen innebär att bankernas svar till de brotts-

utredande myndigheterna ska ske skyndsamt och i digital form från och med den 1 september 2019.

När det gäller bedrägerier som begås mot äldre så har Polismyndigheten vidtagit en rad åtgärder för att komma till rätta med problematiken. Ett viktigt sätt för polisen att vara effektiv i att utreda och förebygga brott mot äldre och funktionshindrade är arbetet med s.k. brottssamordning. Genom samordning av brott kan man identifiera mönster i tillvägagångssätt och jämföra spår från brottsplatser i syfte att undersöka om det finns gemensamma faktorer som kan tyda på exempelvis seriebrottslighet. Polismyndigheten har en särskild grupp (Circa-gruppen) som varje dag går igenom alla anmälningar av brott mot äldre och funktionshindrade i landet och identifierar likheter och skillnader mellan tillvägagångssätt. Gruppen ser också till så att tillräckliga utredningsåtgärder genomförs för att snabbt kunna lösa brotten. Gruppen hanterar utredningar från alla polisregioner och utgör samtidigt metod- och utredningsstöd till dessa. Polismyndig- heten arbetade även med brottsförebyggande åtgärder avseende bedrägerier mot äldre under året. Exempelvis hölls föreläsningar i samverkan med seniora intresseorganisationer. Utbildningsinsatser inom Polismyndigheten genomfördes över hela landet för att höja kunskapen om brottsområdet och vad som är viktigt i kontakten med denna typ av brottsoffer.

Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut- behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är därmed slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 17 och 44.

22. Rskr. 2016/17:133

Associationsrätt

Mot. 2015/16:775 m.fl., bet. 2016/17:CU6

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 38) och 2018/19:75 (Ju 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om könsfördelning i bolagsstyrelser m.m.*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att det även fortsättningsvis ska vara en fråga för ett aktiebolags ägare att bestämma könsfördelningen i styrelsen. Regeringen har inte vidtagit några lagstiftningsåtgärder i syfte att påverka könsfördelningen i bolags- styrelser.

Punkt 2 om EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser. EU-kommissionen lade 2012 fram ett förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Förhandlingarna om förslaget pågår alltjämt i Europeiska rådet. Sverige ingår, med anledning av riksdagens tidigare ställningstaganden, i den blockerande minoriteten mot förslaget.

Punkt 6 om sänkt krav på aktiekapital*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	aktiebolag sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Europeiska kom-
Justitie-	missionen återkallade i juli 2018 det förslag till direktiv om privata
departementet	enmansbolag (s.k. SUP-bolag) som riksdagen åberopar i tillkänna-
	givandet. Justitiedepartementet höll 2017 ett samrådsmöte med berörda
	myndigheter om bl.a. effekterna av den sänkning av kravet på aktiekapital
	som genomfördes 2010. Våren 2019 remitterade Justitiedepartementet en
	departementspromemoria med förslag på en sänkning av kravet på
	aktiekapital för privata aktiebolag till 25 000 kronor (Ds 2019:6). Med
	promemorian som underlag beslutades en lagrådsremiss i september 2019
	och en proposition den 3 oktober 2019 (prop. 2019/20:21 Lägre kapital-
	krav för privata aktiebolag). Genom förslaget i propositionen tillgodosågs
	riksdagens tillkännagivande. Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2.
	23. Rskr. 2016/17:189
	Familjerätt
	Mot. 2015/16:550, 2015/16:2482 yrkande 26, 2015/16:2780 yrkande 3,
	2015/16:3099 yrkande 18, 2016/17:1078 yrkande 11, 2016/17:1829,
	2016/17:2345 yrkandena 2–5, 2016/17:3143 yrkande 1–5 och 12 och 13,
	2016/17:3347 yrkande 48, bet. 2016/17:CU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 47) och skr. 2018/19:75
	(Ju 32).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om barnäktenskap och tvångsäktenskap*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast
	möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möj-
	ligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap
	begränsas ytterligare (bet. 2016/17:CU10 s. 13 f.). Frågan har behandlats
	av Utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap
	och brott med hedersmotiv i delbetänkandet Utvidgat hinder mot erkän-
	nande av utländska barnäktenskap (SOU 2017:96). Regeringen beslutade
	därefter den 23 augusti 2018 propositionen Förbud mot erkännande av
	utländska barnäktenskap (prop. 2017/18:288). I skrivelse 2018/19:75
	redovisade regeringen att punkten var slutbehandlad. I samband med riks-
	dagens behandling av skrivelsen ansåg dock civilutskottet att regeringen
	inte redovisat någon åtgärd som innebär att tillkännagivandet borde anses
	avslutat i den del som avser tvångsäktenskap. Avsikten är nu att frågan
	ska behandlas inom ramen för arbetet med betänkandet Strängare regler
	om utländska månggiften (SOU 2020:2). Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 18 om vårdnad, boende och umgänge*: Riksdagen har tillkänna-
	gett det som utskottet anför om vad regeringen särskilt bör beakta i det
	kommande lagstiftningsarbetet med anledning av 2014 års vårdnadsutred-
	ning (bet. 2016/17:CU10 s. 46 f.). 2014 års vårdnadsutredning överläm-
	nade sitt betänkande Se barnet! (SOU 2017:6) i februari 2017. Betänkan-
	det har remissbehandlats och arbete pågår nu med att ta fram en lagråds-
	remiss. Avsikten är att tillkännagivandet ska övervägas inom ramen för
	det arbetet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 24 om överförmyndare, gode män och förvaltare*: Riksdagen har
34	tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen snarast bör ta
34

initiativ till en uppföljning av hur lagstiftningen på området fungerar, och i det sammanhanget bör regeringen även överväga andra förbättringar av systemet med gode män och förvaltare (bet. 2016/17:CU10 s. 56 f.). I september 2017 redovisade de sju länsstyrelser med tillsyn över över- förmyndarna ett regeringsuppdrag om att förbättra tillsynen över och stödet till överförmyndarna. I december 2017 redovisade Riksrevisionen sin granskningsrapport Tillsyn av ställföreträdare och överförmyndare – Statens bristande ansvar för samhällets mest utsatta (RiR 2017:33). I april 2018 redovisade regeringen i skr. 2017/18:128 till riksdagen sin bedöm- ning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen hade gjort i sin rapport. I maj 2018 beslutade regeringen två uppdrag, dels till länsstyrelserna om bl.a. ställföreträdarnas redovisning och statistik, dels till Statskontoret om tillsynsarbetet. Uppdragen redovisades i april 2019. Dessutom beslutades en förordningsändring i förmyndarförordningen (1995:379) för att tydliggöra länsstyrelsernas tillsynsarbete. Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna om gode män och förvaltare (dir. 2019:44). Översynen syftar bl.a. till att förbättra tillsynen på området, skapa bättre förutsättningar för att kompetenta personer ska ställa upp som ställföreträdare och stärka enskildas ställning och skydd. Uppdraget ska redovisas senast den 24 februari 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 18.

24. Rskr. 2016/17:200

Valfrågor

Mot. 2016/17:3293 yrkande 4, bet. 2016/17:KU22

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 51) och 2018/19:75 (Ju 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om ökat valdeltagande bland utlandssvenskar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökat valdeltagande för utlandssvenskar (bet. 2016/17:KU22 s. 15). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3293 yrkande 4. Frågan om att utreda huruvida det bör vara möjligt för utlandssvenskar att under vissa förutsättningar kunna brevrösta från Sverige bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringens avsikt är att under början av 2020 tillsätta en utredning med uppdrag att överväga den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

25. Rskr. 2016/17:203

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2016/17:1534, 2016/17:3232 och 2016/17:3287, bet. 2016/17:JuU19 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 52) och 2018/19:75 (Ju 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 19 om att säkerställa Kriminalvårdens arbete mot våldsbejakande extremism*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa Kriminalvårdens arbete mot våldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen. (bet. 2016/17:JuU19 s. 35 f.). Rege-

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

ringen gav den 13 oktober 2016 Kriminalvården i uppdrag att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. Regeringen har därefter den 9 november 2017 fattat beslut om ett utökat uppdrag till Kriminalvården att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. Kriminalvården har tillförts ytterligare resurser för uppdraget som bland annat omfattar intensifierade utbildningsinsatser och utökat kunskapsutbyte såväl nationellt som internationellt. Uppdraget ska slutredovisas senast den 3 april 2020. Regeringen avvaktar Kriminalvårdens slutredovisning. Punkten är inte slutbehandlad.

26. Rskr. 2016/17:209

Konsumenträtt

Mot. 2015/16:2462 yrkande 2, 2016/17:3147 yrkande 12, 2016/17:3173 yrkande 10, 2016/17:823 yrkande 3, 2016/17:2483, bet. 2016/17:CU12 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 54) och 2018/19:75 (Ju 35).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om köp av levande djur*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen vad utskottet anför om att regeringen både nationellt och inom EU bör initiera överväganden om huruvida reglerna i konsumentköplagen för köp av levande djur är ändamålsenligt utformade (bet. 2016/17:CU12 s. 40 f.). Sedan hösten 2017 har förhandlingar pågått i EU om Europa- parlamentets och rådets antagna direktiv (EU) 2019/771 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv 2009/22/EG samt om upphävan- de av direktiv 1999/44/EG (varudirektivet). Det ersätter nuvarande 1999 års konsumentköpdirektiv, som genomförts i svensk rätt i konsument- köplagen och som omfattar köp av levande djur. Sverige har i förhand- lingarna verkat för att sådana köp ska få undantas från varudirektivets tillämpningsområde. I direktivet finns nu ett sådant undantag. Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till hur varudirektivet ska genomföras och särskilt överväga om köp av levande djur helt eller delvis bör undantas från tillämpningen av de regler som genomför direktivet och om andra åtgärder bör vidtas för att få till stånd en ordning som är ändamålsenlig för både näringsidkare och kon- sumenter (dir. 2019:45). Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2020. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

27. Rskr. 2016/17:211

Straffrättsliga frågor

Mot. 2016/17:443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55) och 2018/19:75 (Ju 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om livstids fängelsestraff för mord*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att livstidsstraffet för mord bör användas i betydligt större utsträckning än tidigare och vara normalstraffet

i den bemärkelsen att det förutses dömas ut i en majoritet av fallen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 15 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:2288 och 2016/17:3388 yrkande

25.Regeringen beslutade den 5 juni 2019 propositionen Straffet för mord (prop. 2018/19:138). I propositionen föreslogs att straffet för mord skärps. Förslaget innebar att det i straffbestämmelsen om mord anges att det som skäl för livstids fängelse särskilt ska beaktas om gärningen föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2019/20:JuU4, rskr. 2019/20:34). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 9 om kränkande fotografering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att bestämmelsen om kränkande fotografering bör utvärderas i syfte att säkerställa att den omfattar alla situationer som den rimligtvis borde omfatta och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 28 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande

35.I Brottsförebyggande rådets (Brå) regleringsbrev för 2017 gav regeringen Brå i uppdrag att följa upp implementeringen av bestämmelsen om kränkande fotografering. Studien ska belysa inflödet av anmälningar och vilken typ av gärningar som blivit anmälda och utredda som kränkande fotografering, samt den vidare hanteringen av ärendena genom rättskedjan fram till domslut. I uppdraget ingår att redovisa polis, åklagares och domares erfarenheter av att tillämpa lagstiftningen. Brå redovisade sitt uppdrag i maj 2019 i rapporten Kränkande fotografering – en uppföljning av lagens tillämpning (2019:7). Rapporten visar sammanfattningsvis att lagen visat sig vara tillämplig och användbar som bibrottsrubricering i ärenden där huvudbrottet är sexualbrott eller andra fridsbrott mot kvinnor och barn. Lagens utformning har även medfört att vissa smygtagna bilder som motiverats av ett sexuellt intresse för barn, men som inte klassas som barnpornografiska, har kriminaliserats. Tidigare farhågor om att journalisters fri- och rättigheter skulle inskränkas tycks däremot ha varit obefogade. När det gäller integritetskränkande smygfotografering på offentliga platser, som sker på ett visst avstånd, anges de varken omfattas av bestämmelsen om kränkande fotografering eller av bestämmelserna om sexuellt ofredande eller ofredande. Vidare anges att om en utökad tillämpning skulle förordas, skulle straffansvaret kunna utvidgas antingen genom en omprövning av rekvisiten för brottet kränkande fotografering eller genom en justering av rekvisiten i andra bestämmelser, t.ex. bestämmelserna om sexuellt ofredande och ofredande. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. inom ramen för analysen av bestämmelsen om sexuellt ofredande analysera och ta ställning till om smygfotografering på ett visst avstånd bör kriminaliseras och i så fall lämna förslag på hur det kan åstadkommas (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 12 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om grovt sexuellt ofredande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 32 f.) och därmed bifallit

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	motionerna 2016/17:3078 yrkande 22 och 2016/17:3388 yrkande 26.
Justitie-	Regeringen beslutade den 15 mars 2018 propositionen En ny sexualbrotts-
departementet	lagstiftning byggd på frivillighet (prop. 2017/18:177). Den nya regle-
	ringen innebär att straffansvaret för våldtäkt och sexuellt övergrepp
	utvidgades på det sättet att vissa gärningar som tidigare bedömdes som
	sexuellt ofredande omfattas av bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt
	övergrepp, under förutsättning att den sexuella handlingen når upp till den
	nivå som krävs för bestämmelsernas tillämpning. Det kan handla om s.k.
	överrumplingsfall, dvs. där den sexuella handlingen utförs på ett sådant
	sätt att offret överrumplas av den. Ett exempel på överrumplingsfall kan
	vara sexuella handlingar som utförs i folksamlingar under festivaler,
	konserter och liknande arrangemang. Ett annat exempel på fall som
	tidigare straffades som sexuella ofredanden men som med den nya
	regleringen omfattas av tillämpningsområdet för våldtäkt och sexuellt
	övergrepp är situationer där den utsatte, som inte kan anses vara i en
	särskilt utsatt situation, bemöter ett övergrepp med passivitet. Mot den
	bakgrunden ansåg regeringen att det inte finns behov av att införa ett nytt
	brott, grovt sexuellt ofredande. Riksdagen delar dock inte regeringens
	uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet.
	2017/18:JuU29, rskr. 2017/18:302). Punkten står därför åter som öppen.
	Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a.
	se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt
	brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars
	2021. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 19 om straffvärdesbedömning*: Riksdagen har ställt sig bakom
	det som utskottet anför om straffvärdebedömning och tillkännagett detta
	för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 41 f.) och därmed bifallit motion
	2016/17:1538 yrkande 3. Regeringen beslutade den 5 juni 2019
	propositionen Straffet för mord (prop. 2018/19:138). I propositionen
	föreslogs att straffet för mord skärps. Förslaget innebar att det i
	straffbestämmelsen om mord anges att det som skäl för livstids fängelse
	särskilt ska beaktas om gärningen föregåtts av noggrann planering,
	präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan
	brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt
	hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna
	komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare. Riksdagen
	informerades om åtgärden i budgetpropositionen för 2020 (prop.
	2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Riksdagen har antagit regeringens
	lagförslag (bet. 2019/20:JuU4, rskr. 2019/20:34). En särskild utredare har
	haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den
	straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år
	(dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att
	den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid
	straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades
	den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga
	(SOU 2018:85). Bland annat föreslås att den s.k. straffrabatten slopas för
	lagöverträdare i åldern 18–20 år. Betänkandet bereds inom Regerings-
	kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen
	har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för
38	blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16

s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:865 yrkandena 7–9, 2016/17:1080 yrkandena 10–13, 2016/17:1535 yrkande 2, 2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1–3 och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443, 2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936, 2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2710. Innehållet i tillkännagivan- det omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redo- visades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslås att sabotage mot blåljusverksamhet införs som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverk- samhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljus- verksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslås att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärps till fängelse i lägst ett och högst sex år. I propositionen bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som avser att en ny brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en särskild straff- skärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses genom förslaget. Övriga delar bereds i Regeringskansliet. Arbete med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 42 om tillträdesförbud till butiker*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud till butiker och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2016/17:1180 yrkande 2 och 2016/17:3230 yrkande 7 och delvis bifallit motion 2016/17:702. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 43 om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motion 2016/17:865 yrkande 15. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redo- visades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	Regeringskansliet. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen
Justitie-	Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43).
departementet	Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 12, 19, 24, 42 och 43.
	28. Rskr. 2016/17:212
	Processrättsliga frågor
	Mot. 2016/17:508 yrkande 1, 2016/17:3388 yrkande 13, 2016/17:1080
	yrkande 17, 2016/17:1769 yrkande 5, 2016/17:2248, 2016/17:2284
	yrkande 9, 2016/17:3177, 2016/17:3241, 2016/17:396 yrkande 2 och
	2016/17:3387 yrkande 13, bet. 2016/17:JuU17
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 56) och 2018/19:75 (Ju 37).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om kameraövervakning på allmänna platser*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kamera-
	övervakning i områden som är utsatta för allvarlig brottslighet (bet.
	2016/17:JuU17 s. 14 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna
	2016/17:508 yrkande 1 och 2016/17:3388 yrkande 13 och delvis bifallit
	motionerna 2016/17:1080 yrkande 17, 2016/17:1769 yrkande 5,
	2016/17:2248, 2016/17:2284 yrkande 9, 2016/17:3177 och 2016/17:3241.
	Den 16 juni 2017 överlämnade Utredningen om kameraövervakning –
	brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) betänkandet En ny
	kamerabevakningslag (SOU 2017:55). Den 19 april 2018 beslutade
	regeringen propositionen Ny kamerabevakningslag (prop. 2017/18:231).
	Den nya lagen ska bl.a. underlätta för Polismyndigheten och kommuner
	att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser i brotts-
	bekämpande och trygghetsskapande syfte. Förslagen innebär också att
	Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ges utökade möjligheter att
	tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd vid risk för allvarlig
	brottslighet. Riksdagen ställde sig bakom förslagen (bet. 2017/18:JuU36,
	rskr. 2017/18:391). Den 13 december 2017 beslutade regeringen vidare att
	tillsätta en utredning – Kamerabevakningsutredningen (Ju 2017:14) – med
	uppdraget att föreslå förenklingar vid kamerabevakning som sker i
	brottsbekämpande syfte (dir. 2017:124). Utredningen överlämnade i
	augusti 2018 delbetänkandet Kamerabevakning i brottsbekämpningen –
	ett enklare förfarande (SOU 2018:62). Den 19 juni 2019 beslutade
	regeringen propositionen Kamerabevakning i brottsbekämpningen – ett
	enklare förfarande (prop. 2018/19:147). I den föreslås att kamera-
	bevakningslagen ändras så att Kustbevakningen, Polismyndigheten,
	Säkerhetspolisen och Tullverket får bedriva kamerabevakning utan
	tillstånd av Datainspektionen. För att upprätthålla ett starkt integritets-
	skydd föreslår regeringen att myndigheterna även i fortsättningen ska få
	bedriva kamerabevakning bara om intresset av bevakningen väger tyngre
	än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Denna intresseavvägning
	ska göras av myndigheterna själva och dokumenteras. Datainspektionen
	ska utöva tillsyn och kunna ta ut en sanktionsavgift av den myndighet som
	inte gör en dokumenterad intresseavvägning. Riksdagen ställde sig bakom
	förslagen (bet. 2019/20:JuU5, rskr. 2019/20:35). Punkten är slutbehand-
40	lad.
40

Punkt 15 om hot och våld mot anställda i rättsväsendet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i betänkandet om att regeringen bör se över hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas (bet. 2016/17:JuU17 s. 32 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande 18. Regeringen beslutade i december 2015 att tillsätta en utredning för att se över bestämmelserna om ordning i domstol och vid behov föreslå förändringar (dir. 2015:126). Utredaren skulle bl.a., om det bedöms möjligt och lämpligt, föreslå ett förbud mot att vid en förhandling bära kläder eller symboler som kan uppfattas som hotfulla av personer som medverkar i förhandlingen eller av domstolens personal. Den 30 maj 2017 överlämnades betänkandet Stärkt ordning och säkerhet i domstol (SOU 2017:46). I betänkandet lämnas förslag som ska underlätta för domstolarna att upprätthålla ordningen så att domstolarna kan vara trygga och säkra miljöer för alla som medverkar i en domstolsförhandling. Regeringen beslutade i mars 2019 propositionen Stärkt ordning och säkerhet i domstol (prop. 2018/19:81). I propositionen föreslogs bl.a. att deltagande genom videokonferens ska vara tillåtet om det är nödvändigt av säkerhetsskäl och att åhörare ska kunna hänvisas till en sidosal på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl. Vidare föreslogs att säkerhetskontrollen ska bli effektivare genom att fler personer omfattas av den. Domstolen ska få ta upp bild i en rättssal när domstolens överfallslarm har utlösts och sekretessen för uppgifterna i domstolarnas incidentrapporter stärks. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2019. Regeringen gav i reglerings- brevet för 2017 Domstolsverket i uppdrag att särskilt redovisa åtgärder som vidtagits för att förbättra ordningen i domstol och öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer som besöker domstolarna. Motsvarande uppdrag gavs i regleringsbrevet för 2018. Regeringen beslutade den 22 december 2016 att tillsätta en utredning som skulle överväga och föreslå de ändringar som behövs för att åstadkomma ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Utredaren skulle bl.a. överväga om det i straffrättsligt hänseende bör ses allvarligare på angrepp mot vissa samhällsnyttiga funktioner än mot andra, t.ex. om det finns skäl att se särskilt allvarligt på angrepp mot rättsväsendet och andra funktioner med sådana centrala uppgifter i samhället som att garantera säkerhet, liv och hälsa. Den 17 januari 2018 överlämnades bestänkandet Stärkt straff- rättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner (SOU 2018:2). Regeringen beslutade i juli 2019 propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslogs bl.a. att ett nytt gradindelat brott införs i brottsbalken, sabotage mot blåljusverksamhet. Vad som där- igenom straffbeläggs är att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brotts- bekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet föreslås vara fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. För att stärka det straffrättsliga

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

skyddet för myndighetsutövning föreslår regeringen att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärps till fängelse i lägst ett och högst sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. Vidare har regeringen den 17 augusti 2017 beslutat att ge Polismyndigheten i uppdrag att intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet inom ett antal områden där hot och våld utgör ett sådant. Polismyndigheten har redovisat uppdraget. Under 2018 beslutade myndighetens ledning att avsätta 50 miljoner kronor extra årligen under perioden 2018–2020 för att möjliggöra en ambitionshöjning inom en rad områden som har bäring på medarbetarnas arbetsmiljö, särskilt inom området hot och våld där ett tjugotal uppdrag pågår. Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99 s. 51) föreslagit ett tillskott till Polismyndigheten för att säkra tillgång till skyddsutrustning och förstärkningsvapen samt kroppsburna kameror. Tillgången till sådan utrustning är av betydelse för att förbättra arbetsmiljön, framför allt för poliser i yttre tjänst. Slutligen har Åklagarmyndigheten, på fråga från Justitiedepartementet, den 30 april 2019 redovisat att myndigheten systematiskt arbetar med att förebygga och hantera situationer där medarbetare utsätts eller kan utsättas för våld eller hot (ÅM2019-926). I prop. 2018/19:155 bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna fick anses slut- behandlat. Riksdagen har inte haft något att invända mot regeringens hantering av tillkännagivandet (bet. 2019/20:JuU8, rskr. 2019/20:43). Punkten är slutbehandlad.

29. Rskr. 2016/17:221

Framtidsfullmakter

Prop. 2016/17:30, mot. 2016/17:3600 yrkande 3, 2016/17:3601, bet. 2016/17:CU11

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 58) och 2018/19:75 (Ju 38). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om framtidsfullmakter*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen vad utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att överväga frågan om upprättande och hantering av elektroniska framtidsfullmakter (bet. 2016/17:CU11 s. 6 f.). Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna om gode män och förvaltare (dir. 2019:44). I uppdraget ingår bl.a. att överväga om och hur framtids- fullmakter ska kunna upprättas och hanteras elektroniskt. Uppdraget ska redovisas senast den 24 februari 2021. Genom direktiven ansågs tillkänna- givandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

30. Rskr. 2016/17:224

Unga lagöverträdare

Mot. 2016/17: 341, 393, 568, 865, 1534, 2003, 2303, 3234, 3388 och 3430, bet. 2016/17:JuU21

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 60) och 2018/19:75 (Ju 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om sociala insatsgrupper m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ökad användning av sociala insatsgrupper och

tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 7 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3234 yrkande 2, 2016/17:3430 yrkandena 9 och 10 samt delvis motion 2016/17:341. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att låta utvärdera såväl resultatet för de ungdomar som varit föremål för arbetet i en social insatsgrupp som hur själva sam- verkansformen fungerar. Uppdraget slutredovisades den 30 september 2017 och bereds fortfarande i Regeringskansliet. Inom ramen för regeringsuppdraget att främja kompetens och stabilitet samt kvalitets-

utveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården (S2018/00535/FST), uppger Socialstyrelsen att myndigheten avser komplettera den utvärdering av sociala insatsgrupper som redan genom- förts med ytterligare en uppföljning av effekter på längre sikt. Syftet är att kunna visa om samverkansformen medfört långsiktiga förbättringar för de ungdomar som deltagit i sociala insatsgrupper. Därtill planerar Socialstyrelsen att se över möjligheten att öka kunskapen om betydelsen av de lokala variationerna vad avser utformning och genomförande av sociala insatsgrupper. Myndigheten planerar att lämna en redovisning av arbetet i början av 2020. Regeringskansliet kommer att följa detta arbete.

Iregeringens 34-punktsprogram om åtgärder mot gängkriminalitet finns en punkt som bland annat handlar om det fortsatta arbetet med sociala insatsgrupper, punkt nr 30. För närvarande pågår beredning i Regerings- kansliet om vilka åtgärder som avses att vidtas på detta område. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om fler former av påföljder för unga*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att införa fler olika former av påföljder för unga och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:568, 2016/17:1534 yrkande 7, 2016/17:3234 yrkande 8 och 2016/17:3430 yrkande 12. I juni 2017

överlämnade en utredare promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 17 juni 2019. En lagrådsremiss beslutades den 13 februari 2020. Lagrådsremissen behandlar förslagen i departementspromemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) och de förslag i Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012:34) som rör nya påföljdsslag för unga lagöverträdare (ungdomsövervakning och kontaktskyldighet för unga). I lagrådsremissen föreslås att en ny påföljd för unga, ungdoms- övervakning, införs. Påföljden föreslås innefatta tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, som utgångspunkt i form av s.k. helghemarrest. Rörelseinskränkningarna ska kontrolleras med hjälp av elektronisk över- vakning. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 13.

31. Rskr. 2016/17:236

Arbetskraftsinvandring

Mot. 2016/17:3267, 3302, bet. 2016/17:SfU17

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 63) och skrivelse 2018/19:75 (Ju 40).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	Punkt 5 om förstärkt arbete mot missbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom
Justitie-	det som utskottet anfört om att införa direktåtkomst för Migrationsverket
departementet	till vissa uppgifter hos andra myndigheter och om uppdrag till Migrations-
	verket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för
	arbetskraftsinvandring (2016/17:SfU17 s. 7).
	Regeringskansliet har fört en löpande dialog med Migrationsverket med
	anledning av de synpunkter som lämnats i samband med remitteringen av
	betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmark-
	naden (SOU 2016:91) för att säkerställa att regleringen ska uppnå syftet,
	nämligen att informationsutbytet mellan myndigheterna ska fungera på ett
	tillfredställande sätt.
	Migrationsverket har under 2019 kommit in med en hemställan om
	författningsändringar för att underlätta informationsutbytet. I hemställan
	anger Migrationsverket bland annat att det är möjligt att konstruera infor-
	mationsöverföringen som ett utlämnande på medium för automatiserad
	behandling i stället för direktåtkomst och att såväl Migrationsverket som
	de utlämnande myndigheterna anser att det är den konstruktion som bör
	väljas för den nu aktuella informationsöverföringen. De efterfrågade för-
	ordningsändringarna beslutades av regeringen den 20 februari 2020.
	Regeringen har den 6 februari 2020 gett en särskild utredare i uppdrag
	att bl.a. kartlägga olika former av missbruk av reglerna för arbets-
	kraftsinvandring och vid behov lämna författningsförslag eller föreslå
	andra åtgärder (dir. 2020:8). Punkten är inte slutbehandlad.
	32. Rskr. 2016/17:272
	Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott
	Mot. 2016/17:3230 och 3697, prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70) och 2018/19:75 (Ju 41).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om inbrottsstöld*: Riksdagen har ställt sig bakom det som
	utskottet anför om att regeringen senast den 1 april 2018 ska återkomma
	till riksdagen med ett förslag som innebär att inbrottsstöld, med ett
	minimistraff om fängelse i ett år, införs som en ny brottsrubricering i
	brottsbalken och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13
	s. 16 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionen 2016/17:3697. Vissa
	frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen
	i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85).
	Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en
	stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att
	stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick
	en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet
	avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian
	Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds
	2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni
	2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksdagen informerades om
	uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud
	(prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som
44	utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang,
44

och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i decem- ber 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege- ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts- området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksdagen informe- rades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontakt- förbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad.

33. Rskr. 2016/17:275

Avlägsnande – en ny form av särskild handräckning

Prop. 2016/17:159, mot. 2016/17:3672, 3673 och 3693, bet. 2016/17:CU13

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju73) och 2018/19:75 (Ju 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 b) om regeringens lagförslag*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen senast årsskiftet 2017/2018 bör ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av regleringen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 10 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3672 yrkandena 5 och 6. I Kronofogdemyndighetens regleringsbrev för 2018 har regeringen gett myndigheten i uppdrag att göra en uppföljning och utvärdering av de nya reglerna om avlägsnande (lagar och anslutande förordningar som ändrades per den 1 juli 2017). Vid behov ska förslag till författningsändringar lämnas. Även Polismyndigheten har i regleringsbrevet för 2018 fått i uppdrag att följa upp och redogöra för hur myndighetens arbete vid ingripanden mot otillåtna bosättningar fortskrider efter regeländringarna. Kronofogdemyndigheten har i sin redovisning av uppdraget framfört att reglerna inneburit en bättre anpassad process som på ett enklare, billigare och mer rättssäkert sätt gör det möjligt för markägare att få tillbaka besittningen till sin mark. Avsikten med lag- stiftningen har fått ett tydligt genomslag i den praktiska tillämpningen. Sökandena anger enligt rapporten att kostnaderna har minskat p.g.a. den ökade effektiviteten i förfarandet och de yrkar aldrig ersättning i verkställighetsmålet. Kronofogdemyndigheten framför i redovisningen att det inte är motiverat att föreslå några förändringar i lagstiftningen. Polis- myndigheten redovisade uppdraget i årsredovisningen för 2018. I budget- propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), där till- kännagivandet slutbehandlades, redovisade regeringen att såväl Krono- fogdemyndigheten som Polismyndigheten är överens om att avsikterna med lagstiftningen om avlägsnande har fått ett genomslag i praktiken. Inga åtgärdsförslag lämnades av myndigheterna. Riksdagen har inte haft något

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	att invända mot regeringens hantering av tillkännagivandet (bet.
Justitie-	2019/20:JuU1, rskr. 2019:20:103). Punkten är slutbehandlad.
departementet	Punkt 2 om kränkningar av äganderätten och Polismyndighetens
	befogenheter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om
	att regeringen bör ta initiativ till att Polismyndighetens befogenheter att
	hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en
	otillåten bosättning med stöd av polislagen förtydligas och tillkännagett
	detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 18 f.) och därmed bifallit
	motion 2016/17:3693 yrkande 1. Se vad som anförs under punkt 1 b. I
	budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), där
	tillkännagivandet slutbehandlades, redovisade regeringen att Polis-
	myndigheten bedömer möjligheten att ingripa mot otillåtna bosättningar
	som god samt att myndigheten inte har gett utryck för ett behov av utökade
	befogenheter för att t.ex. kunna hantera kvarlämnad egendom. Regeringen
	meddelade även sin bedömning att ytterligare åtgärder inte bör vidtas.
	Riksdagen har inte haft något att invända mot regeringens hantering av
	tillkännagivandet (bet. 2019/20:JuU1, rskr.2019/20:103). Punkten är slut-
	behandlad.
	Punkt 4 om svarandens ansvar för kostnader i den summariska
	processen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att
	regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att samma
	ansvar för kostnader ska gälla alla vid utslaget kända svarande och
	tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 23 f.) och därmed
	bifallit motion 2016/17:3672 yrkande 2. Se vad som anförs under punkt 1
	b. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6)
	redovisade regeringen att Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten
	är överens om att avsikterna med lagstiftningen om avlägsnande har fått
	ett genomslag i praktiken. Inga åtgärdsförslag lämnades av myndig-
	heterna. Därutöver har Kronofogdemyndigheten i återrapporteringen till
	regeringen gett uttryck för att antalet identifierade svarande är litet, att de
	svarande mycket sällan har utmätningsbara tillgångar och att sökanden
	inte yrkar ersättning för ansökningsavgiften (Fi2018/03480/S3). Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om förrättningskostnader vid verkställighet av ett avlägs-
	nande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att
	regeringen bör ta initiativ till att sökandens ansvar för förrättningskostna-
	der begränsas och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13
	s. 25 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3693 yrkande 3 och delvis
	bifallit motionerna 2016/17:3672 yrkande 7 och 2016/17:3673 yrkande 1.
	Regeringen har begränsat sökandens ansvar för förrättningskostnader
	genom en ändring i förordningen (1992:1094) om avgifter vid Krono-
	fogdemyndigheten (SFS 471). Se härutöver vad som anförs under punkt 1
	b. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6),
	där tillkännagivandet slutbehandlades, redovisade regeringen de vidtagna
	åtgärderna. Riksdagen har inte haft något att invända mot regeringens
	hantering av tillkännagivandet (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103).
	Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 4.
46

34. Rskr. 2016/17:318

Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring Mot. 2016/17:3717, bet. 2016/17:SfU22

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 78) och 2018/19:75 (Ju 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandring (2016/17:SfU22 s. 5).

Riksdagen beslutade, i samband med att regeringens skrivelse med anledning av riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring lades till handlingarna, att tillkännage ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvand- ringen. I tillkännagivandet anförs att regeringen bör säkerställa att det görs en helhetsbedömning vid handläggningen av uppehållstillstånd för arbete. Som beskrivs i redovisningen av rskr. 2017/18:41 (Ju 37) gäller i dag en sådan ordning. Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket för arbets- kraftsinvandring och överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas (Dir. 2020:8), Åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare). Uppdraget bygger på en överens- kommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. I tillkänna- givandet anförs även att Migrationsverket ska få direktåtkomst till upp- gifter hos bl.a. Skatteverket. I redovisningen av rskr. 2016/17:236 (Ju 31) beskrivs arbetet i frågan inom Regeringskansliet.

Slutligen anförs att handläggningstiderna måste förkortas. Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna avsevärt samt i regleringsbreven för 2018 och 2019 angett att handläggningstiderna för ansökningar om uppehållstillstånd på grund av bl.a. arbete ska vara så korta som möjligt. I förordningen om instruktion för Migrationsverket (2019:502) anges att myndigheten ska verka för att handläggningstiderna för arbetstillstånd blir så korta som möjligt utifrån ärendets beskaffenhet.

Regeringen har följt myndighetens arbete med att genomföra handlings- planen och kan konstatera att förbättringar skett under 2018 och 2019. Den genomsnittliga handläggningstiden för förstagångsansökningar har mins- kat från 84 dagar 2017 till 65 dagar 2019, och från 150 dagar 2017 till 105 dagar 2019 för förlängningsansökningar. Inom ramen för Migrationsver- kets utveckling av certifieringssystemet för arbetsgivare har handlägg- ningstiderna vid förlängningsansökningar under 2019 minskat till 33 dagar att jämföra med 116 dagar 2017 och 43 dagar 2018. I direktiven till den ovan nämnda utredningen anges att det genomgående bör beaktas vad som kan göras för att hålla korta handläggningstider samtidigt som kravet på en rättssäker och ändamålsenlig handläggning upprätthålls. Punkten är inte slutbehandlad.

35. Rskr. 2016/17:321

Tillsammans mot brott – ett nationellt brottsförebyggande program Mot. 2016/17:3692, bet. 2016/17:JuU15

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 79) och 2018/19:75 (Ju 44).

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Justitie-
departementet	Punkt 5 om en nationell samordnare m.m.*: Riksdagen har ställt sig
	bakom det som utskottet anfört om att regeringen dels inte ska tillsätta en
	nationell samordnare för brottsförebyggande frågor, dels ska återkomma
	till riksdagen med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande
	åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa
	åtgärder (bet. 2016/17:JuU15 s. 6 f.). Regeringens brottsförebyggande
	satsning pågår och arbetet bedrivs i enlighet med de mål som regeringen
	har slagit fast i det nationella brottsförebyggande programmet,
	Tillsammans mot brott (skr. 2016/17:126). En rad åtgärder har vidtagits
	inom olika politikområden, bl.a. har en utredare fått i uppdrag att med
	utgångspunkt i redan vidtagna och planerade åtgärder lämna förslag på
	vilka eventuella ytterligare insatser, framför allt av socialpreventiv
	karaktär, som bör vidtas för att förebygga brottsligheten och öka
	människors trygghet i socialt utsatta områden (Ju2017/06760/LP).
	Utredningen (Ju 2017:L) har lämnat rapporten Tillsammans mot brott –
	prioriterade områden, som bereds i Regeringskansliet. Tullverket har fått
	i uppdrag att, i samverkan med Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten
	och Skatteverket, förebygga brottslighet kopplad till smuggling av alkohol
	(Fi2017/02815/S3). Ett annat exempel är uppdraget till Boverket att ta
	fram en vägledning för brottsförebyggande och trygghetsskapande
	perspektiv	och	åtgärder	i	samhällsbyggnadsprocesser
	(N2018/04599/SPN). 14 av de myndigheter som omnämns i Tillsammans
	mot brott har fått i uppdrag att redovisa insatser som har genomförts eller
	påbörjats sedan 2017 och som på kort eller lång sikt kan ha betydelse för
	programmets strategiska målsättningar. Redovisningen kommer att ligga
	till grund för en kommande återrapportering till Riksdagen. Regeringen
	har gett en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag om hur
	kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete
	(dir. 2019:94). Brottsförebyggande rådet (Brå) ska den 31 mars varje år
	lämna en rapport om hur det brottsförebyggande arbetet har bedrivits och
	utvecklats (Ju2017/01526/KRIM). Rapporten ska ge en övergripande bild
	av hur det brottsförebyggande arbete som bedrivits på nationell, regional
	och lokal nivå har utvecklats. Rapporten ska även belysa vad insatserna
	har lett till och lyfta fram de mest centrala fortsatta utvecklingsbehoven.
	Brås rapport kommer att ligga till grund för eventuella ytterligare förslag
	till åtgärder på området. Regeringen följer kontinuerligt upp det brotts-
	förebyggande programmet och avser att regelbundet återrapportera till
	riksdagen om arbetet. Nästa återrapportering planeras till 2020 därefter
	kan punkten slutbehandlas. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

	Riksmöte 2017/18
	36. Rskr. 2017/18:34
	Sjöfylleri
	Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474,
	2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576,
48	2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236,

2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575, 2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 93) och 2018/19:75 (Ju 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om sjöfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som ut- skottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010 (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian görs bedömningen att det inte finns behov av att ändra regleringen om sjöfylleri. Promemorian har remitterats och remisstiden går ut den 20 mars 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

37. Rskr. 2017/18:41

Möjlighet att avstå återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har anmält brister

Prop. 2016/17:212, bet. 2017/18:SfU7

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 98) och 2018/19:75 (Ju 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser (bet. 2017/18:SfU7 s. 6 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:1030 yrkande 1, 2017/18:1940, 2017/18:2816 yrkande 3, 2017/18:3122, 2017/18:3165 yrkande 4, 2017/18:3180 yrkande 4, 2017/18:3181 yrkande 4, 2017/18:3394 yrkande 30 och 2017/18:3447 yrkande 3. En särskild utredare har haft i uppdrag att bl.a. lämna förslag på för- fattningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av att arbetsgivare utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Uppdraget har, när det gäller denna del, redovisats i promemorian Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd (Ds 2017:64). I promemorian beaktas inte material som blivit tillgängligt efter den 11 december 2017. Promemorian har remissbehandlats. Av rättsfallen MIG 2017:24 och MIG 2017:25, som meddelades den 13 december 2017 och därmed inte beaktas i promemorian, följer bl.a. att en helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor i det enskilda fallet måste göras för att kunna avgöra om dessa är i överensstämmelse med vad som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Om en sådan bedömning utmynnar i att förutsättningarna för arbetstillståndet, trots vissa brister, varit uppfyllda innebär det att arbetskraftsinvandraren inte utvisas. Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller s.k. kompetensutvisningar av arbetskraftsinvandrare samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas och vid behov lämna

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

författningsförslag (dir. 2020:8). Tillkännagivandet omnämns i budget- propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 8 s. 23). Punkten är inte slutbehandlad.

38. Rskr. 2017/18:65

Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, mot. 2017/18:3917 yrkande 1 och 2,

bet. 2017/18:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102) och 2018/19:75 (Ju 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om höjda maximistraff*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att höja maximistraffen för synnerligen grovt vapenbrott och synnerligen grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2017/18:3917 yrkande 1. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om höjda maximistraff för synnerligen grova brott. Utredaren har den 2 juli 2019 redovisat sitt uppdrag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att fler vapenbrott ska anses som grova och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2017/18:3917 yrkande 2. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om kvalifikationsgrunder för grova brott. Utredaren har den 2 juli 2019 redovisat sitt uppdrag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds i Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.

39. Rskr. 2017/18:92

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2017/16:1, mot. 2017/18:3569 m.fl., bet. 2017/18:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 104) och 2018/19:75 (Ju 48) och 2018/19:75 (Ju 48).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 86). I samband med ombildningen av polisen gav regeringen i regleringsbrevet för 2015 Polismyndigheten i uppdrag att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av verksamheten. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att vidare- utveckla och konkretisera uppföljningen samt säkerställa att den

implementerades i hela myndigheten. Regeringen gav dessutom Polis-	Skr. 2019/20:75
myndigheten den 16 februari 2017 i uppdrag att ytterligare utveckla sitt	Justitie-
arbete med att följa upp, analysera och presentera resultatet av myndig-	departementet
hetens samlade verksamhet och de resurser som finansierar den
verksamhetsuppföljningen. Polismyndigheten har utvecklat verksamhets-
uppföljningen och rapporterar regelbundet resultat och statistik till rege-
ringen. Polismyndigheten presenterar och bedömer utredningsresultaten i
förhållande till de mål som riksdag och regering har beslutat om, d.v.s. att
verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet
och effektivitet och att brottsuppklaringen ska öka. I regleringsbrevet för
2018 begär regeringen att Polismyndigheten månatligen ska redovisa
statistik för ekonomi, verksamhet, personal, uppskattningar av dödligt våld
och skjutningar. Därutöver har regeringen begärt att Polismyndigheten
kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden, Polis-
myndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har
för arbetet i utsatta områden och hur målen ska operationaliseras. Vidare
fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma vilka resultat
som uppnåtts genom arbetet med medborgarlöften samt redovisa detta i
årsredovisningen för 2018. Under 2019 har Polismyndigheten vidare-
utvecklat den interna styrningen och uppföljningen. Myndigheten har
genomfört ett omfattande arbete med att ta fram en strategisk verksam-
hetsplan som ska gälla för åren 2020–2024. Den bygger på strategi 2024 i
vilken myndigheten har fastställt vision, verksamhetsidé, långsiktiga mål
och strategiska initiativ. De tre långsiktiga målen är framgångsrik
brottsbekämpning och uppklaring, stark lokal närvaro och attraktiv
arbetsplats och samarbetspartner. Under varje långsiktigt mål finns ett
antal delmål och till dessa knyts ett antal nyckelaktiviteter som kommer
att genomföras och följas upp. Polismyndigheten har också tagit fram ett
antal indikatorer som ska följas upp och analyseras löpande. Punkten är
inte slutbehandlad.
Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela
landet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en lokalt
förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet och tillkännager detta
för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med ombildningen
av polisen har varit att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i
hela landet. Regeringen delar utskottets uppfattning att det är viktigt att på
olika sätt säkerställa polisreformens intentioner rörande lokalt polisarbete
och har därför under flera år begärt in återrapportering av olika slag. I
regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polis-
myndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta
arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på
de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I
regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i
årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av
genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av
redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet
med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften
av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att
öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förut-
sättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera
finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017	51

Skr. 2019/20:75	redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokal-
Justitie-	polisområdesnivå. Av myndighetens årsredovisning för 2018 framgår att
departementet	andelen vid årets slut hade ökat till 50 procent. I regleringsbrevet för 2017
	fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt
	myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och
	tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också
	bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro
	i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredo-
	visning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polis-
	myndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regerings-
	kansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat
	följas upp. I regleringsbrevet för 2018 ålade regeringen också Polis-
	myndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på
	lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med
	kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.
	Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns
	likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt
	bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsföre-
	byggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen
	gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrappor-
	tering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att
	åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har
	regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för
	både 2019 och 2020.
	Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombild-
	ningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin
	slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten
	sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som
	regeringen följer noga och får löpande information om.
	Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civil-
	anställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten
	mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge
	myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med
	sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid
	ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att
	redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt
	stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom
	uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet
	anställda med 10 000 till 2024.
	Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser,
	bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla
	polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten.
	Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med
	nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budget-
	propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 41 om en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden*:
	Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om polisens närvaro i
	brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet.
	2017/18:JuU1 s. 92).
52

I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i mål- sättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsam- hället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot definierade effektmål. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp.

Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och myndig- heterna har nu utvecklat det lokala arbetet mot organiserad brottslighet med en ökad förmåga att hantera organiserad brottslighet i utsatta områ- den. Under 2018 har de tolv myndigheterna dessutom ökat den samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter till samverkan.

Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 46 om en särskild brottskod för brott med hedersmotiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU1 s. 101). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3586 yrkande 6 samt delvis motionerna 2017/18:3186 yrkande 5 och 2017/18:499 yrkande 3. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt
Justitie-	skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. I
departementet	uppdraget ingick bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över
	hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan
	statistik skulle kunna tas fram (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget
	slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot
	hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). En lagrådsremiss beslutades
	den 6 februari 2020. Regeringens ambition är att besluta en proposition
	under våren 2020. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 49 om statistik om angrepp på s.k. blåljuspersonal*: Riksdagen
	har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att det bör göras en
	kartläggning av brottsutvecklingen över tid när det gäller angrepp på polis,
	räddningstjänst och ambulanspersonal och en analys av vilka åtgärder som
	är verksamma mot denna företeelse och tillkännager detta för regeringen
	(bet. 2017/18:JuU1 s. 94 f.). Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerade i
	september 2016 en studie om otillåten påverkan mot myndighetspersoner.
	Studien baserades på en enkätundersökning riktad till samtliga tjänstemän
	vid ett antal myndigheter, inklusive Polismyndigheten. Brå avser att
	publicera en fördjupad kortanalys av resultaten avseende anställda vid
	Polismyndigheten. Brå har även undersökt utsatthet för hot och våld bland
	poliser inom ramen för en utvärdering av kroppsburna kameror. Studien
	publicerades i februari 2020. Regeringen beslutade den 4 juli 2019
	propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och
	myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslår rege-
	ringen att ett nytt gradindelat brott införs i brottsbalken, sabotage mot
	blåljusverksamhet. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2020. Att
	brottet införs innebär att statistik över anmälda, handlagda och uppklarade
	brott samt lagförda personer kommer att finnas tillgänglig från och med
	2020. Polismyndigheten redovisade hösten 2018 ett regeringsuppdrag om
	att intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende bland annat
	hot och våld. Polismyndigheten har även avsatt 50 miljoner kronor extra
	årligen under perioden 2018–2020 för att möjliggöra en ambitionshöjning
	inom en rad områden som har bäring på medarbetarnas arbetsmiljö,
	särskilt inom området hot och våld där ett tjugotal uppdrag pågår. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Punkt 65 om ökad kompetens i arbetet mot människohandel med barn*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att
	regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att öka rättsväsendets
	kompetens i arbetet mot människohandel med barn (bet. 2017/18:JuU1 s.
	107 f.). Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att öka kompetensen i
	arbetet mot människohandel med barn. Regeringen har tagit fram en
	handlingsplan till skydd för barn mot människohandel, exploatering och
	sexuella övergrepp. Handlingsplanen gäller för 2016–2018 och innehåller
	23 åtgärder för att förebygga, skydda och stödja barn samt skapa
	förutsättningar för att effektivt lagföra gärningsmän. Åtgärderna ska bl.a.
	bidra till att ständigt utveckla kunskapen och kompetensen inom området.
	För att stärka det straffrättsliga skyddet mot bl.a. människohandel har
	regeringen beslutat propositionen Det straffrättsliga skyddet mot
	människohandel och människoexploatering (prop. 2017/18:123). Lagänd-
	ringarna trädde i kraft den 1 juli 2018. Lagändringarna innebär bl.a. att
54	barn får ett särskilt starkt skydd mot människohandel. Straffansvaret för

människohandel mot en person som är under arton år gäller numera även vid oaktsamhet i fråga om offrets ålder.

I det följande redovisas åtgärder som vidtagits för att höja kompetensen inom rättsväsendet i arbetet som rör människohandel med barn. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att identifiera och redogöra för vilka åtgärder som myndigheten vidtar för att stärka förmågan att bekämpa människohandel i hela landet. Uppdraget och redovisningen skulle inkludera åtgärder som rör utveckling av såväl det operativa arbetet som kompetenshöjande insatser. I slutredovisningen av uppdraget den 13 december 2018, framgick att Polismyndigheten har identifierat framgångsrika arbetssätt och arbetar för at utveckla och sprida metoderna. För att ytterligare stärka förmågan att bekämpa människo- handel har Polismyndigheten tagit fram en plan mot människohandel. Polismyndigheten fortsätter att utveckla pågående utvecklingsinsatser och kompetenshöjande insatser har genomförts bl.a. för de regionala män- niskohandelsgrupperna och för gränspolisen. Sedan april 2017 erbjuder Polismyndigheten tillgång till en interaktiv utbildning om människohandel med barn. Under hösten 2017 tog myndigheten fram ett särskilt utbildningsmaterial om människohandel för gränspolisen, där barnpers- pektivet är belyst.

Polismyndigheten genomför även kompetenshöjande åtgärder avseende sexualbrott mot barn. I april 2018 redovisades ett regeringsuppdrag, där myndigheten informerade om att de kommer att införa specialiserade utredningsgrupper för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn i de regionala it-brottscentrumen, som är under utveckling. På regionala it- brottscentrum inrättas specialistfunktioner för utredning av sexuella över- grepp mot barn där utredarna är specialiserade på kombinationen internet och sexualbrott mot barn liksom utredning av komplexa cyberbrott.

Åklagarmyndigheten har vidtagit ett flertal åtgärder för att höja kompetensen och ge åklagarna bättre förutsättningar att utreda och lagföra brott som rör människohandel med barn och vuxna. Åklagarmyndigheten har beslutat att ärenden om människohandel ska hanteras av Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet (RIO.) Beslutet har införts i myndighetens arbetsordning som trädde i kraft den 1 april 2018. Detta innebär att varje människohandelsärende handläggs av seniora åklagare med särskild kompetens och erfarenhet av brottstypen. Den koncentrerade handläggningen bidrar till att människohandelsärenden handläggs på ett effektivare sätt. Det bidrar också till att ärenden handläggs på ett korrekt och rättssäkert sätt med respekt för målsägandens rättigheter.

För att säkra en effektiv hantering av människohandelsärenden har Åklagarmyndigheten tagit fram ett metodstöd i form av en handledande checklista med operativ inriktning som stöd för den handläggande åklagaren. Den syftar till att säkerställa att alla åklagare får grundkunska- per för att ärenden ska upptäckas och för hantering av ärenden på jourtid. Åklagarmyndigheten har också beslutat om att lägga in ett avsnitt om människohandel i jourutbildningen och att de redan befintliga e- utbildningarna ska spridas inom myndigheten.

Domstolsakademin ansvarar för kompetensutvecklingen för domare och andra jurister inom Sveriges Domstolar. Domstolsakademin tillhanda- håller utbildningar om bl.a. barnet i rättsprocessen, barnets bästa, barn och

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	unga i migrationsmål, målsägande och tilltalad i sexualbrott och våld i nära
Justitie-	relationer.
departementet	Utöver de kompetenshöjande åtgärder som riktats mot rättsväsendets
	personal har regeringen uppdragit till Socialstyrelsen att ta fram en
	informationsskrift till socialtjänsten när det gäller att utreda barns behov
	av stöd och skydd i transnationella ärenden där barn utsatts för människo-
	handel eller sexuella övergrepp. Uppdraget slutredovisades till regeringen
	den 1 december 2018. Utbildningsinsatser om människohandel med vuxna
	och barn har även genomförts för personal inom Migrationsverket. Den
	1 juli 2018 trädde regeringens beslut om ändring i högskoleförordningen
	(1993:100) i kraft, genom att kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld
	i nära relationer införts i examensbeskrivningarna för bl.a. juristexamen.
	För övrigt kan nämnas att det nationella uppdrag om prostitution och
	människohandel för sexuella och andra ändamål som Länsstyrelsen i
	Stockholms län tidigare har haft permanentades den 1 januari 2018 genom
	att	uppdraget	fördes	över	till	Jämställdhetsmyndigheten

(skr. 2016/17:10, dir. 2016:108). Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) redovisat de åtgärder som vidtagits samt bedömningen att tillkännagivandet mot den bakgrunden är tillgodosett och att punkten därmed kan anses slutbehandlad. Riksdagen har inte haft något att invända mot regeringens hantering av tillkännagivandet (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 67 om polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 135). Polismyndigheten har behov av att stärka och utveckla polisverksamheten. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser som framförallt ska ge myndigheten möjlighet att utöka antalet anställda och därmed höja förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten från tre till fem som kan tillhandahålla polisutbildning. Åtgärderna medför bättre möjligheter för Polismyndigheten att både stärka och utveckla polisverksamheten, däribland arbetet mot narkotikabrotts- ligheten.

Kompetensförsörjningen inom myndigheten är en viktig fråga för regeringen men det hör till Polismyndighetens uppgifter att planera för och rekrytera rätt kompetens utifrån verksamhetens behov. Polismyndigheten fick därför i juli 2017 i uppdrag att ta fram en strategisk och långsiktig plan för att säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen. Uppdraget redovisades i maj 2018.

I syfte att minska tillgången på narkotika i samhället och därmed försvåra missbruk av narkotika gav regeringen i augusti 2019 Polis- myndigheten i uppdrag att förstärka och utveckla bekämpningen av illegal handel med narkotika, inbegripet narkotikaklassade läkemedel. I upp- draget ingår även att förstärka bekämpningen av illegal produktion av narkotika. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 oktober 2021. En delredovisning ska lämnas senast den 30 juni 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att förbättra polisens återkoppling till brottsutsatta och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 136). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förundersök- ningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informa- tionsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken utsträckning tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. I regleringsbrevet för 2020 får Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gav regeringen myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Redovisningen kommer att ske i årsredovisningen som ska lämnas i februari 2020. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 74 om särskild utbildning för den som hör eller förhör barn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f.). Hos Polismyndigheten finns särskilt utbildade barnutredare som är vana att möta och prata med barn och unga som har blivit utsatta för brott. För dessa utredare finns särskilda utbildningar på högskolenivå. Efter att ha genomgått steg 1, en kurs om utredningsmetodik, bedöms man ha kompetens för barnutredningar. Åklagare är notariemeriterade och har därför från domstol ofta viss erfarenhet av processer med barn. Även på juristutbildningen finns tillgång till kurser i barnrätt. Ärenden där barn är inblandade brukar handläggas av åklagare med särskild erfarenhet och utbildning. Kammaråklagare kan specialisera sig på bl.a. övergrepp mot barn och brott i nära relation. Det finns sedan tidigare handledning och utbildningar i barnförhör.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i ett gemensamt projekt tagit fram en omfattande handledning för polis och åklagare om praktiska frågor vid planering och genomförande av förhör med barn och med vuxna som har osynliga funktionsnedsättningar. Handledningen syftar till att öka enhetligheten i arbetet med barnförhör och att stärka samarbetet mellan åklagaren och barnförhörsledaren. Vidare är syftet att öka uppmärk- samheten på att bemötande och förhör kan behöva anpassas när den person som ska höras, såväl barn som vuxen, har intellektuella eller vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Handledningen har beslutats

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

under oktober 2018. Det framgår av handledningen att myndigheterna planerar fortsatt arbete på området. Åklagarmyndigheten har under 2019 tagit fram ett kompletterande metodstöd till handledningen och har tillsammans med Polismyndigheten genomfört ett projekt för att möjlig- göra åklagarnärvaro vid fler barnförhör via videolänk.

Barnafrid – Nationellt kunskapscentrum vid Linköpings universitet har genomfört en utvärdering av svenska barnahus på regeringens uppdrag. Uppdraget redovisades till regeringen den 31 mars 2019. Av utvärderingen framgår att många barnahus inte har tillgång till utbildade barnförhörs- ledare inom polisen som kan genomföra barnförhör. Detta innebär att dessa genomförs av polisanställda utan adekvat vidareutbildning. Polis- myndigheten har i regleringsbrevet för 2020 fått i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften och tillämpar den handledning som har tagits fram på området. Av redovis- ningen ska framgå vilka utbildningar som finns på området, hur många utredare som genomgår dessa samt en bedömning av hur många av barn- förhören som genomförs av utbildad personal. Punkten är inte slutbehand- lad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 21, 36, 41, 46, 49, 67, 73 och 74.

40. Rskr. 2017/18:100

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 105) och 2018/19:75 (Ju 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om stöd till civila som gjort internationell insats*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:FöU1 s. 17–18). Ärendet bereds inom Regerings- kansliet genom att möjliga åtgärder analyseras. Frågan är komplex på grund av de olika förutsättningarna som finns för olika utsända personal- kategorier. Punkten är inte slutbehandlad.

41. Rskr. 2017/18:123

Associationsrätt

Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 107) och 2018/19:75 (Ju 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). De regler om hållbarhetsrapportering som föreslogs i propositionen Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193) och som trädde i kraft den 1 decem- ber 2016 har fått fullt genomslag först i samband med de årsredovisningar som offentliggjordes under 2018. Under 2020 avser Europeiska kommis-

sionen att presentera resultatet av sin översyn av det direktiv som ligger till grund för den svenska lagstiftningen. Kommissionen väntas då föreslå en revidering av direktivet. Ställning till vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet kan tas först därefter. Punkten är inte slutbehandlad.

42. Rskr. 2017/18:127

Polisens kameraövervakning Utskottsinitiativ, bet. 2017/18:JuU19

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 108) och 2018/19:75 (Ju 51). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om polisens kameraövervakning*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att polisens tillståndskrav för kamera- övervakning ska tas bort och ersättas av en anmälningsplikt. Med hänsyn till frågans komplexitet var det inte möjligt att, med beaktande av regeringsformens beredningskrav, hinna ta fram förslag som kunde be- handlas inom ramen för det då pågående lagstiftningsarbetet med en ny kamerabevakningslag. Regeringen tillsatte därför en utredning som skulle föreslå förenklingar vid kamerabevakning i brottsbekämpande syfte. Utredningen överlämnade i augusti 2018 delbetänkandet Kamerabevak- ning i brottsbekämpningen – ett enklare förfarande (SOU 2018:62). Den 19 juni 2019 beslutade regeringen propositionen Kamerabevakning i brottsbekämpningen – ett enklare förfarande (prop. 2018/19:147) där tillkännagivandet behandlas. I propositionen föreslås att kamerabevak- ningslagen ändras så att Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhets- polisen och Tullverket får bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. För att upprätthålla ett starkt integritetsskydd föreslås att myndigheterna även i fortsättningen ska få bedriva kamerabevakning bara om intresset av bevakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Denna intresseavvägning ska göras av myndig- heterna själva och dokumenteras. Datainspektionen ska utöva tillsyn och kunna ta ut en sanktionsavgift av den myndighet som inte gör en dokumenterad intresseavvägning. Tillkännagivandet har i och med dessa förslag ansetts slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

43. Rskr. 2017/18:145

Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet

Prop. 2016/17:224, mot. 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 57).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 ytterligare renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12,
Justitie-	2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion
departementet	2017/18:2480 yrkandena 2 och 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 8) punkt 20
	har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla
	Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga
	former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbets-
	uppgifter. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehand-
	lad.
	44. Rskr. 2017/18:175
	Unga lagöverträdare
	Bet. 2017/18:JuU18
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 64).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om utvärdering av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen vad utskottet anför om att utvärdera de
	sekretessbrytande bestämmelser som infördes 2013 för information om
	unga som delas mellan polis och socialtjänst (bet. 2017/18:JuU18 s. 8).
	Den 10 oktober 2019 beslutade regeringen ett uppdrag till Brottsförebyg-
	gande rådet (Brå) att undersöka förutsättningarna att dela information
	mellan olika aktörer i arbetet med att förebygga brott och att vid behov
	lämna förslag till åtgärder. I uppdraget ingår att utvärdera hur den
	sekretessbrytande bestämmelse avseende information om unga som
	infördes 2013 tillämpas i det lokala förebyggande arbetet och bedöma om
	eventuella utvecklingsbehov föreligger. Uppdraget ska redovisas senast
	den 1 december 2020. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 8 om drogtester av barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen vad utskottet anför om att möjligheterna att drogtesta barn
	under 15 år bör utvärderas i syfte att säkerställa att sådana tester kan
	genomföras i tillräcklig omfattning (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Regeringen
	beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att
	utvärdera bestämmelserna om drogtester av barn under 15 år som
	misstänks för brott och bedöma om de är ändamålsenligt utformade, och
	lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms
	nödvändiga för att säkerställa att drogtester kan genomföras i tillräcklig
	omfattning (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni
	2021. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 10 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkom-
	ma med förslag på åtgärder för snabbare lagföring av brott som begås av
	ungdomar (bet. 2017/18:JuU18 s. 28). En utredare har haft i uppdrag att
	utreda och föreslå åtgärder som leder till en snabbare lagföring av brott,
	med särskilt fokus på bl.a. unga som begår brott. Uppdraget delredovisa-
	des i promemorian En snabbare lagföring – Försöksprojekt med ett
	snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36). Utifrån förslag i promemorian
	har en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål inletts i
	januari 2018. Uppdraget slutredovisades i april 2018 i promemorian Snab-
	bare lagföring (Ds 2018:9). Där behandlas bl.a. frågan om en snabbare
60	lagföring för unga. I promemorian föreslås att det inom ramen för den
60

pågående försöksverksamheten införs en särskild försöksverksamhet med ett snabbförfarande för unga lagöverträdare. Promemorian har remiss- behandlats. Regeringen beslutade den 14 februari 2019 ett uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöver- trädare under 18 år. Försöksverksamheten bygger på utredningsåtgärder hos Polismyndigheten och på en ökad samverkan mellan polisen och socialtjänsten. Brottsförebyggande rådet kommer senast den 1 april 2020 att redovisa en utvärdering av försöksverksamheten. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av snabbförfarandet (dir. 2020:6). Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 13 om utredning av brott som begåtts av personer under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler brott som begåtts av personer under 15 år ska utredas (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt, och lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om strafföreläggande om ungdomstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att åklagare bör kunna besluta om kortare ungdomstjänst för ringa brott genom strafföreläggande (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör införas en möjlighet för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ung- domstjänst och i vilka situationer det i så fall bör vara möjligt, och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa fler former av påföljder för unga (bet. 2017/18:JuU18 s. 38). I juni 2017 överlämnade en utredare pro- memorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Ett utkast till lagråds- remiss har remitterats och remisstiden gick ut den 17 juni 2019. En lag- rådsremiss beslutades den 13 februari 2020. Lagrådsremissen behandlar förslagen i departementspromemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) och de förslag i Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012:34) som rör nya påföljdsslag för unga lagöverträdare (ung- domsövervakning och kontaktskyldighet för unga). I lagrådsremissen föreslås att en ny påföljd för unga, ungdomsövervakning, införs. Påföljden föreslås innefatta tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, som utgångspunkt i form av s.k. helghemarrest. Rörelseinskränkningarna ska kontrolleras med hjälp av elektronisk övervakning. Punkten är inte slut- behandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 13, 16 och 21.

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

45. Rskr. 2017/18:184

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2017/18:3188 yrkande 1, 10 och 11, 2017/18:3837 yrkande 1, bet. 2017/18:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 66). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella. En utveckling som Kriminal- vården såväl som andra rättsvårdande myndigheter behöver förhålla sig till är de gängbildningar som har uppstått i socialt utsatta områden. De klienter som kommer från dessa områden har ofta en bakgrund med omfattande grov kriminalitet, tidig kriminell debut och en hög risk för återfall i brott. Riksdagen tillkännager därför att regeringen bör vidta åtgärder för att möjliggöra bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella. Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Förstärkta återfalls- förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). Förslagen innebär bl.a. att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Vidare föreslås att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Vidare har Kriminalvården i reglerings- brevet för 2020 fått i uppdrag att redovisa frivårdens insatser för unga under 21 år, särskilt avseende dömda som har kopplingar till kriminella nätverk, samt vilka utvecklingsområden som myndigheten har identifierat inom detta område. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om att tillsätta en utredning med motsvarande uppdrag som den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att tillsätta en utredning med motsvarande uppdrag som den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård hade för att utvärdera det återfalls- förebyggande arbetet inom Kriminalvården. Frågan hanteras för när- varande inom ramen för den ordinarie myndighetsstyrningen. Kriminal- vården har bl.a. i regleringsbrevet för budgetåret 2019 fått i uppdrag att vid varje prognostillfälle redovisa vidtagna och planerade åtgärder för en resurseffektiv verksamhet. Motsvarande uppdrag har lämnats till Kriminalvården i regleringsbrevet för budgetåret 2020. Regeringen har vidare fått biträde från Statskontoret i syfte att titta närmare på effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning. Regeringen överväger löpande ytterligare åtgärder för att tillmötesgå tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om kontroll av försändelser*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa att försändelser till en intagen, förutom försändelser till och från den egna advokaten samt annan myndighetspost, i hög utsträckning kontrolleras av kriminalvårdspersonal. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

46. Rskr. 2017/18:188

Socialtjänstfrågor

Mot. 2017/18:3191 yrkande 3 och 2017/18:3191 yrkande 4, bet. 2017/18:SoU13

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om bestämmelserna om socialtjänstens yttranden om unga lagöverträdare är ändamålsenligt utformade och, vid behov, föreslå åtgärder för att säkerställa att yttrandena håller hög kvalitet, och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 25 om socialtjänstens deltagande vid inledande förhör med unga*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med unga och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med barn under 18 år som misstänks för brott och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är slutbehandlad.

47. Rskr. 2017/18:195

Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Mot. 2017/18:122, bet. 2017/18:FöU8.

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 12).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 10 om medalj för särskilt berömvärda internationella insatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en medalj för särskilt berömvärda internationella insatser (bet. 2017/18:FöU1 s. 19 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:122. Den 7 november 2019 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt samman- satt kommitté i uppdrag att göra en översyn av det offentliga belönings- systemet och de allmänna flaggdagarna samt att överväga utformningen av riksdagens anslag till hovet (dir. 2019:76). Se även rskr. 2017/18:337 och rskr. 2017/18:338. Punkten är slutbehandlad.

48. Rskr. 2017/18:208

Arbetskraftsinvandring

Mot. 2017/18: 1030, 3180, 3394 och 3406, bet. 2017/18:SfU17 Tidigare redovisad, se skrivelse 2018/19:75 (Ju 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Punkt 8 om att förkorta handläggningstiderna*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att korta handläggnings- tiderna för arbetstillstånd och utöka den digitala hanteringen. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har som tidigare redovisats vidtagit åtgärder för att förkorta handläggningstiderna, se rskr. 2016/17:318 (Ju 34). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om missbruk av regler*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett regeringsuppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. I rskr. 2016/17:236 (Ju 31) och rskr. 2016/17:318 (Ju 34) beskrivs arbetet inom Regeringskansliet som syftar till att uppnå de mål som riksdagen tillkännagett. Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga olika former av missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring och vid behov lämna författningsförslag eller föreslå andra åtgärder (dir. 2020:8). Punkten är inte slutbehandlad.

49. Rskr. 2017/18:213

Kommunala och regionala frågor

Mot. 2017/18:3576 yrkande 20, delvis mot. 2016/17:2659 yrkande 6 och 2017/18:3125, bet. 2017/18:KU33

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 74). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om lokalt brottsförebyggande arbete*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kommunernas roll i det brotts- förebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen. Utskottet anser att lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad uppgift att arbeta brottsförebyggande inom ramen för sina ansvarsområden. Rege- ringen fattade den 28 november 2019 beslut om att tillsätta en särskild utredare som bl.a. ska lämna förslag om hur ett lagstadgat ansvar för kommunerna att arbeta brottsförebyggande kan utformas. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag den 15 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

50. Rskr. 2017/18:218

Civilt försvar och krisberedskap

Bet. 2017/18:FöU7

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om länsstyrelsernas övningsverksamhet och beredskap*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att den bör se över länsstyrelsernas krisberedskap när det gäller krav på övningsverksamhet och beredskap (bet. 2017/18:FöU7 s. 32 f.). I den regleringsbrevsändring till länsstyrel- serna som regeringen beslutade om den 14 mars 2019 får länsstyrelserna i uppdrag att i sitt arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar särskilt prioritera att planera och genomföra övningar. Länsstyrel- serna ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och hur övningarna bidragit till uppnådda resultat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 43 om delande av sekretessbelagd information mellan blåljus- aktörer*: Riksdagen har tillkännagett att mot bakgrund av utredningen

Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7) regeringen utan dröjsmål bör vidta åtgärder i syfte att åstadkomma en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar (bet. 2017/18:FöU7 s. 100 f.). Trafikverket och Teracom Group AB lämnade för drygt två år sedan underlag om ett utvecklat och säkert kommunikationssystem. Eftersom teknikutvecklingen på området går så snabbt har de i juni 2019 lämnat uppdaterade underlag. Dessa analyseras för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.

51. Rskr. 2017/18:228

Författningsfrågor

Mot. 2016/17:3294 yrkande 1, 2017/18:3128 yrkandena 2 och 3, 2017/18:3588 yrkandena 1–3, 2017/18:3128 yrkande 4 och 2017/18:3569 yrkande 35, bet. 2017/18:KU36

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 80). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 19 om domstolarnas oberoende*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över behovet av att ytterligare stärka domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt, särskilt i fråga om grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder, en möjlighet för de högsta dom- stolarna att sammanträda i särskild sammansättning samt Domstolsverkets organisation, styrning och roll (bet. 2017/18:KU36 s. 87–98). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3294 yrkande 1, 2017/18:3128 yrkandena 2 och 3 samt 2017/18:3588 yrkandena 1–3 och delvis bifallit motionerna 2017/18:3128 yrkande 4 och 2017/18:3569 yrkande 35. Regeringen har den 13 februari 2020 beslutat direktiv till en parla- mentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utreda bl.a. de frågor som tillkännagivandet avser. Punkten är därmed slutbehandlad.

52. Rskr. 2017/18:229

Offentlig förvaltning

Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om tjänstemannaansvar*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänste- mannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f. ). Arbete med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

53. Rskr. 2017/18:240

Straffrättsliga frågor

Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner
Justitie-	såsom akutmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
departementet	som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom
	hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och
	sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om
	sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har där-
	med bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3,
	2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569
	yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4.
	Arbete med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för
	rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.).
	Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863,
	2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766
	yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en
	utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafik-
	brott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019
	genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad
	trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för
	sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bland annat att maximi-
	straffet för olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i
	sex månader till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri
	höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian
	bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt
	omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats
	och remisstiden går ut den 20 mars 2020. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 33 om en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv*:
	Riksdagen har	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
	införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv (bet.
	2017/18:JuU 14 s. 77 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna
	2017/18:1318, 2017/18:2060 yrkande 3, 2017/18:3586 yrkande 9,
	2017/18:3736 yrkande 1, 2017/18:3848 yrkande 2 i denna del och
	2017/18:3867 yrkande 5. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild
	utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att
	säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott
	med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades
	den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad
	brottslighet (SOU 2018:69). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om
	det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med heders-
	motiv. I uppdraget ingick däremot inte att ta ställning till om det bör
	införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Den 18 juli
	2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och
	ta ställning till om det bör införas en särskild straffbestämmelse, med en
	egen brottsbeteckning, som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld
	och förtryck samt lämna förslag på en sådan reglering oavsett
	ställningstagande när det gäller frågan om huruvida ett särskilt hedersbrott
	bör införas	(dir. 2019:43). Uppdraget ska redovisas senast den

30 september 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om en särskild straffskärpningsgrund för brott mot heders- motiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU14 s. 77 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:3586 yrkande 8, 2017/18:3685 yrkande 37 och 2017/18:3736 yrkande 2. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. En lagråds- remiss beslutades den 6 februari 2020. Regeringens ambition är att besluta en proposition under våren 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 20, 33 och 34.

54. Rskr. 2017/18:254

Polisfrågor

Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7, 2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Krono- fogdemyndigheten*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om åtgärder för att underlätta informationsutbyte mellan Polis- myndigheten och Kronofogdemyndigheten (bet. 2017/18:JuU13 s. 44 f.). Därmed har riksdagen bifallit motion 2017/18:3192 yrkande 7. Avsikten är att frågan ska övervägas i samband med den fortsatta beredningen av Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att öka säkerheten på sjukhus. Därmed har riksdagen bifallit motion 2017/18:3867 yrkande 11. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 33 om tillgången till id-handlingar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar. Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I be- tänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 18 och 33.

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

55. Rskr. 2017/18:255

Elektronisk övervakning av kontaktförbud

Prop. 2017/18:81, mot. 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4, bet. 2017/18:JuU25

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 90). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om kontaktförbud med elektronisk övervakning som förstahands- åtgärd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett utvidgat kontaktförbud med elektronisk övervakning ska kunna beslutas som en förstahandsåtgärd (bet. 2017/18:JuU25 s. 6 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4. Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga vilka förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras med anledning av tillkänna- givandet och lämna förslag på nödvändiga författningsändringar (Ju 2019:05, dir. 2019:43). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

56. Rskr. 2017/18:270

Fri- och rättigheter m.m.

Mot. 2017/18:3126 yrkande 1, 2017/18:3583 yrkande 3 och 2017/18:3735 yrkande 2, bet. 2017/18:KU34.

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 97). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 17 om nationell samordning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om En nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar. Den 1 januari 2018 inrättade regeringen Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. En av centrets uppgifter är att verka för en hög grad av effektivitet och samordning i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Utöver denna insats har regeringen tillsatt en kommitté som under åren 2018–2021 ska planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati (dir. 2018:53). Insatserna ska bidra till ökad delaktighet, förankring och motståndskraft i demokratin. Regeringen har dessutom initierat en nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. En särskild ut- redare har fått uppdraget att i samarbete med relevanta aktörer arbeta med utåtriktade insatser som ökar människors motståndskraft mot desinfor- mation, propaganda och näthat, t.ex. genom medie- och informations- kunnighet (dir. 2018:88). Med dessa insatser har regeringen vidtagit relevanta åtgärder för att stärka den nationella samordningen mot våldsbejakande extremism och för att relevanta aktörer ska sprida kunskap om demokratiska värderingar. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) redovisat de åtgärder som vidtagits samt bedömningen att tillkännagivandet mot den bakgrunden är tillgodosett och att punkten därmed kan anses slutbehandlad. Riksdagen har inte haft något att invända mot regeringens hantering av till-

kännagivandet (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Punkten är slut- behandlad.

57. Rskr. 2017/18:278

Förstärkt följerätt

Prop. 2017/18:92, mot. 2017/18:152, 2460, 3405 yrkande 38, delvis mot. 2017/18:917 yrkande 3, 1431, 2774, bet. 2017/18:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 98).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av privatkopieringsersättningen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en översyn av privat- kopieringsersättningen och tillkännagett det för regeringen (bet. 2017/18:NU14 s. 7 f.). Regeringen avser att under våren 2020 ge en särskild utredare i uppdrag att se över den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

58. Rskr. 2017/18:289

Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskydds- lag

Prop. 2017/18:89, mot. 2017/18:3999, bet. 2017/18:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 102). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter ska regleras i säkerhetsskyddslagen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU21 s. 20). En särskild utredare har haft i uppdrag att utreda och föreslå bl.a. hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad samt lämna nödvändiga författningsförslag för detta. Betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82) överlämnades den 30 november 2018. I betänkandet föreslås bl.a. att tillsynsmyndigheternas uppdrag och befogenheter ska regleras i säkerhetsskyddslagen. Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resurs- fördelning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resurs- fördelning och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU21 s. 20). Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor har bl.a. haft i uppdrag att utreda och föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad. I betänkandet (SOU 2018:82) föreslås bl.a. en ny tillsynsstruktur. Betänkandet har remiss- behandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 5 om säkerhetsskyddet i Regeringskansliet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att utreda om säkerhetsskyddslagen i större omfattning bör gälla för Regeringskansliet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU21 s. 20 f.). Den 9 maj 2019 fick en

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att analysera
Justitie-	regleringen om säkerhetsskydd i bl.a. Regeringskansliet och ta ställning
departementet	till om det finns behov av att ytterligare bestämmelser i säkerhets-
	skyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) ska
	omfatta myndigheten (Ju 2019:B). Uppdraget ska redovisas den 12 maj
	2020. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 3–5.
	59. Rskr. 2017/18:302
	En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet
	Prop. 2017/18:177,	mot. 2017/18:4125 m.fl., bet. 2017/18:JuU29
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 105).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om skärpt straff för våldtäkt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anfört om att höja straffminimum för
	våldtäkt av normalgraden från fängelse i två år till fängelse i tre år (bet.
	2017/18:JuU29 s.	8 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion

2017/18:4125 och delvis bifallit motionerna 2017/18:170, 2017/18:1130, 2017/18:2986 yrkande 2, 2017/18:3438, 2017/18:3685 yrkande 18 och 2017/18:4115 yrkande 1. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5) Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att straffskalan för köp av sexuell handling av barn bör skärpas dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse i lägst sex månader, dels genom att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år (bet. 2017/18:JuU29 s. 21 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:278 yrkande 4 och delvis bifallit motionerna 2017/18:880 yrkande 16, 2017/18:2358 yrkande 2 och 2017/18:3867 yrkande 9. Den 11 juli 2019 beslutade regeringen proposi- tionen Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (prop. 2018/19:157) och föreslog bl.a. att straffskalan för köp av sexuell handling av barn skulle skärpas genom att maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet när det gäller maximistraffet för köp av sexuell handling av barn var tillgodosett. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

60. Rskr. 2017/18:336

Ändrade mediegrundlagar

Prop. 2016/17:222, prop. 2017/18:49, prop. 2017/18:59, bet. 2017/18:KU16

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 110). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 c) om personlig integritet och grundlagsskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en utredning bör få i uppdrag att på nytt utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter om att enskilda har begått lagöverträdelser, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel (bet. 2017/18:KU16 s. 39–42). Den 13 juni 2019 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté (Ju 2018:01), se dir. 2019:29. Punkten är slutbehandlad.

61. Rskr. 2017/18:337

Allmänna helgdagar m.m.

Mot. 2017/18:1467, bet. 2017/18:KU28

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 Ju 111).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om översyn av det offentliga belöningssystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av det offentliga belöningssystemet (bet. 2017/18:KU28 s. 6 f.).

Punkt 2 om översyn av de allmänna flaggdagarna*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en översyn av de allmänna flaggdagarna och tillkännagett det för regeringen (bet. 2017/18:KU28 s. 7).

Den 7 november 2019 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att göra en översyn av det offentliga belöningssystemet och de allmänna flaggdagarna samt att överväga utformningen av riksdagens anslag till hovet (dir. 2019:76). Se även rskr. 2017/18:195 och rskr. 2017/18:338. Punkterna är slutbehandlade.

62. Rskr. 2017/18:338

Allmänna helgdagar m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:KU28 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 64).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om utformningen av riksdagens anslag till hovet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om överväganden om utformningen av riksdagens anslag till hovet (bet. 2017/18:KU28 s. 6 f.). Den 7 november 2019 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att göra en översyn av det offentliga belöningssystemet och de allmänna flaggdagarna samt att överväga utformningen av riksdagens anslag till hovet (dir. 2019:76). Se även rskr. 2017/18:195 och rskr. 2017/18:337. Punkten är slutbehandlad.

63. Rskr. 2017/18:391

Ny kamerabevakningslag

Prop. 2017/18:231, mot. 2017/18:3192 yrkande 5, 2017/18:3569 yrkande 16, 2017/18:3685 yrkande 14, 2017/18:3898 yrkande 4, 2017/18:4172 yrkande 2 och 2017/18:4176, bet. 2017/18:JuU36

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 122).

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75 Skrivelsen är slutbehandlad. Justitie-

departementet Punkt 3 om polisens kamerabevakning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att ta bort tillståndsplikten för Polismyndig- hetens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning genom att myndigheternas kamerabevakning helt undantas från den nya kamerabevakningslagen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU36 s. 24). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2017/18:3192 yrkande 5, 2017/18:3569 yrkande 16, 2017/18:3685 yrkande 14, 2017/18:3898 yrkande 4, 2017/18:4172 yrkande 2 och 2017/18:4176. Kamerabevakningsutredningen (Ju 2017:13) överlämnade i augusti 2018 delbetänkandet Kamerabevakning i brottsbekämpningen – ett enklare förfarande (SOU 2018:62). Den 19 juni 2019 beslutade regeringen propositionen Kamerabevakning i brottsbekämpningen – ett enklare förfarande (prop. 2018/19:147) där tillkännagivandet behandlas. I propositionen föreslås att kamerabevakningslagen ändras så att Kust- bevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket får be- driva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. För att upprätt- hålla ett starkt integritetsskydd föreslås att myndigheterna även i fortsätt- ningen ska få bedriva kamerabevakning bara om intresset av bevakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Denna intresseavvägning ska göras av myndigheterna själva och dokumenteras. Datainspektionen ska utöva tillsyn och kunna ta ut en sanktionsavgift av den myndighet som inte gör en dokumenterad intresseavvägning. Tillkännagivandet har i och med dessa förslag ansetts slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

64. Rskr. 2017/18:404

Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning

Prop. 2017/18:129, mot. 2017/18:4024 yrkande 1, bet. 2017/18:CU36

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 126).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om skriftlighetskravets omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster, som bl.a. lotterier och paketresor, och återkomma med förslag (bet. 2017/18:CU36 s. 9 f.). Regeringen har den 13 februari 2020 gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget ska redovisas senast den 13 augusti 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

65. Rskr. 2018/19:73

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:2936 yrkande 12, bet. 2018/19:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 148).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Justitie-

Punkt 2 om fördubblad kränkningsersättning*: Riksdagen har tillkänna- departementet gett för regeringen det som utskottet anför om fördubblad kränknings-

ersättning till brottsoffer (bet. 2018/19:JuU1 s. 46). Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 redovisat att regeringen avser att se över nivån på kränkningsersättning till brottsoffer och att anslaget 1:11 minskas tills vidare eftersom befintlig ersättningsnivå innebär att anslaget inte tas i anspråk i sin helhet. Anslagsnivån återställs från och med 2022 för att möjliggöra en översyn av nivån på kränkningsersättningen (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8). Riksdagen har inte haft några syn- punkter på redovisningen och har bifallit regeringens förslag till anslags- fördelning (2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Regeringen har den 19 december 2019 gett en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning nivåerna på kränkningsersättning bör höjas. Uppdra- get ska redovisas senast den 30 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

66. Rskr. 2018/19:127

Översyn av Riksrevisionen – vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen, m.m.

Bet. 2018/19:KU14 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 februari 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 26–31).

67. Rskr. 2018/19:130

En ny kustbevakningslag

Prop. 2018/19:16, 2018/19:FöU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 februari 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 32–47).

68. Rskr. 2018/19:133

Ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter 2018/19:KU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 februari 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 109 och 110).

69. Rskr. 2018/19:134

2018 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlännings- kontroll

Skrivelse 2018/19:17, 2018/19:JuU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Den 19 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

70. Rskr. 2018/19:135

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2017 Skr. 2018/19:19, bet. 2018/19:JuU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 mars 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

71. Rskr. 2018/19:159

Anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform Prop. 2018/19:37, bet. 2018/19:JuU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s data- skyddsreform. Den 4 april 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 179 och 180).

Punkt 2 om direktåtkomst för Tullverket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ge Tullverket direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret (bet. 2018/19:JuU18 s. 5 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:3024. Regeringen beslu- tade den 22 augusti 2019 om förordning (2019:567) om passagerarregister i vilken det föreskrivs att Tullverket får ha direktåtkomst till person- uppgifterna i passagerarregistret för sådan verksamhet som avses i ändamålsbestämmelsen i 4 § lagen (2006:444) om passagerarregister. Förordningen trädde i kraft den 1 oktober 2019. Regeringen redovisade denna åtgärd och att tillkännagivandet kan anses slutbehandlat i budget- propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 s. 51). Punkten är slutbehandlad.

72. Rskr. 2018/19:160

Genomförande av rättshjälpsdirektivet

Prop. 2018/19:42, mot. 2018/19:3025 yrkande 1, bet. 2018/19:JuU20 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om nationell domstolsjour*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell domstolsjour (bet. 2018/19:JuU20 s. 6 f.). Regeringen gav den 7 mars 2019 Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag på en ordning för utvidgad beredskap vid tingsrätterna för brådskande beslut om förordnande av offentliga för- svarare. Domstolsverket redovisade uppdraget den 2 maj 2019. Rege- ringen tog fram en promemoria med förslag på förordningsändringar för att införa beredskapen och remitterade promemorian den 14 juni 2019. Regeringen utfärdade förordningsändringar den 7 november 2019 (SFS 673). Förordningsändringarna innebär att det införs en beredskap vid tingsrätterna för att förordna offentliga försvarare under andra tider än ordinarie öppet- och beredskapstider för misstänkta som är gripna eller anhållna där det finns ett särskilt brådskande behov av försvarare. Dom- stolsverket ges rätt att meddela närmare föreskrifter om beredskapen.

Domstolsverkets föreskriftsrätt trädde i kraft den 10 december 2019 och övriga förordningsändringar rörande beredskapen träder i kraft den 1 april 2020. Regeringen avser att i en proposition under 2020 lämna en samlad redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om lagförslaget i övrigt: Den 4 april 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 177 och 178). Punkten är slutbehandlad.

73. Rskr. 2018/19:169

Processrättsliga frågor

Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5–7, 2018/19:933, 2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17– 19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861 yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13 och bet. 2018/19:JuU12

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om polismyndighetens kameraövervakning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att tillståndsplikten för Polismyndighetens kameraövervakning ska tas bort (bet. 2018/19:JuU12 s. 10). Den 19 juni 2019 beslutade regeringen propositionen Kamerabevakning i brotts- bekämpningen – ett enklare förfarande (prop. 2018/19:147) där tillkänna- givandet behandlas. I propositionen föreslås att kamerabevakningslagen ändras så att Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket får bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspek- tionen. För att upprätthålla ett starkt integritetsskydd föreslås att myndigheterna även i fortsättningen ska få bedriva kamerabevakning bara om intresset av bevakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Denna intresseavvägning ska göras av myndigheterna själva och dokumenteras. Datainspektionen ska utöva tillsyn och kunna ta ut en sanktionsavgift av den myndighet som inte gör en dokumenterad intresseavvägning. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 16 om översyn av regelverket om förundersökningsbegränsning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regelverket om förunder- sökningsbegränsning ska ses över (bet. 2018/19:JuU12 s. 41). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 26 om ett system med kronvittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att ett system med kronvittnen ska utredas (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Den 21 november 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska analysera åtgärder för att stärka rätts- processen och öka lagföringen, bland annat vid brottslighet med kopp- lingar till kriminella nätverk. I uppdraget ingår att analysera om ett system med så kallade kronvittnen bör införas (dir. 2019:85). Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 27 om anonyma vittnen*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att utreda möjligheten att vittnen i vissa fall ska kunna avlägga sina vittnesmål anonymt (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Den 21 november 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska analysera om det finns ett behov av och är lämpligt att införa en möjlighet att vittna anonymt och vid behov, lämna förslag till nödvändiga

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	författningsändringar (dir. 2019:85). Uppdraget ska redovisas senast den
Justitie-	21 maj 2021. Punkten är slutbehandlad.
departementet	Punkt 28 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka
	skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). I regeringens åtgärds-
	program mot gängkriminalitet ingår en punkt om att Polismyndigheten bör
	prioritera vittnesskyddsprogrammet (punkt 26). Regeringen beslutade den
	21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå
	åtgärder för att förbättra stödet till vittnen och överväga åtgärder för att
	stärka skyddet av vittnen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 16 och 28.
	74. Rskr. 2018/19:170
	Unga lagöverträdare
	Mot. 2018/19:2592 yrkande 12 och bet. 2018/19:JuU15
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 7 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att
	systemet med bevistalan bör ses över (bet. 2018/19:JuU15 s. 17). Rege-
	ringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de
	författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget
	ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är slutbehandlad.
	75. Rskr. 2018/19:177
	Utvisning på grund av brott
	Mot. 2018/19: 2819 , 2018/19:2870, 2018/19:2921, 2018/19:1898
	2018/19:2861, 2018/19:2469 2018/19:2765 och 2018/19:2596, bet.
	2018/19:SfU16.
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 19 om att utvisning på grund av brott bör användas i fler fall*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över
	lagstiftningen och återkomma med förslag som möjliggör utvisning av
	icke svenska medborgare som begår brott i fler fall än i dag (bet.
	2018/19:SfU: 16, s. 77–79).
	Regeringen avser tillsätta en utredning i syfte att göra en översyn av
	lagstiftningen gällande utvisning på grund av brott. Utredningsdirektiv
	håller på att tas fram. Punkten är inte slutbehandlad.
	76. Rskr. 2018/19:179
	Civilt försvar och krisberedskap
	Mot. 2018/19:533, 2018/19:1203, 2018/19:1669 yrkande 2,
	2018/19:1754 och bet. 2018/19:FöU7
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 19 om positionering av nödställda människor*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör se över
	möjligheterna att samhällets alarmeringstjänst ska tillåtas positionera
76	hjälpsökandes mobiltelefoner per automatik. SOS Alarm Sverige AB har

låtit framställa en applikation för mobiltelefoner (112-appen), som möjliggör GPS-positionering när hjälpsökande ringer med appen. Hittills har den laddats ner ca. 1,3 miljoner gånger. Dessutom har SOS Alarm infört systemet Advanced Mobile Location (AML) som möjliggör automatisk positionering i Sverige via en mobiltelefons GPS-utrustning vid 112-samtal. Punkten är inte slutbehandlad.

77. Rskr. 2018/19:180

Familjerätt

Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17, 2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8, 2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59, 2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om utredningar om faderskap för ogifta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör prioritera den fortsatta beredningen av förslagen från Utredningen om faderskap och föräldraskap och överväga vissa ytterligare moderniseringar (bet. 2018/19:CU7 s. 23 f.). Utredningens betänkande Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 26 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör gå vidare med arbetet att se över möjligheten att registrera testamenten i ett register som tillhandahålls i offentlig regi och i ett lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen och redovisa resultatet av arbetet (bet. 2018/19:CU7 s. 86 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

78. Rskr. 2018/19:181

Straffrättsliga frågor

Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om översyn av straffskalorna för sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn av straffskalorna för brott enligt 6 kap. brottsbalken i syfte att skärpa straffen (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om skärpt straff för våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden höjs till fängelse i tre år (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar
Justitie-	(dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten
departementet	är inte slutbehandlad.
	Punkt 14 om skärpt straff för sexuellt övergrepp*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att straffminimum för sexuellt övergrepp bör
	höjas från fängelse i 14 dagar till fängelse i minst sex månader (bet.
	2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild
	utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap.
	brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att
	dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget
	ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 15 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag om
	grovt sexuellt ofredande (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari
	2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över
	bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör
	införas (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 23 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som
	innebär att inbrottsstöld, med ett minimistraff om fängelse i ett år, ska
	införas som en ny brottsrubricering i brottsbalken (bet. 2018/19:JuU11 s.
	57 f.). Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskydds-
	utredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU
	2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att
	även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna
	leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari
	2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som
	tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom
	promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra
	brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut
	den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	Punkt 34 om stärkt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma
	till riksdagen med ett lagförslag om stärkt straffrättsligt skydd för
	blåljuspersonal (bet. 2018/19:JuU11 s. 79 f.). Den 4 juli 2019 beslutade
	regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljus-
	verksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen
	föreslås att sabotage mot blåljusverksamhet införs som ett nytt gradindelat
	brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt
	stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad
	att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brotts-
	bekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera
	människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av
	särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet.
	Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och
	för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och
	högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslås att straffskalan för grovt
	våld eller hot mot tjänsteman skärps till fängelse i lägst ett och högst sex
78	år. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses

tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 42 om skärpt straff för övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet. 2018/19:JuU11 s. 90 f.). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas och lämna förslag som sammantaget innebär höjda straffnivåer för brotten (Ju 2019:11, dir. 2019:85). Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 48 om skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att straffen bör skärpas avsevärt för brott kopplade till kriminella uppgörelser (bet. 2018/19:JuU11 s. 94 f.). Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 52 om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra (bet. 2018/19:JuU11 s. 103 f.) . Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå skärpta straff för den som överlåter narkotika till andra. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 59 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att preskriptionen av vissa sexualbrott bör avskaffas respektive förlängas (bet. 2018/19:JuU11 s. 116 f.). Regeringen beslutade den 23 januari 2020 propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn (prop. 2019/20:69). I propositionen föreslogs att preskription ska avskaffas för bl.a. våldtäktsbrott som begåtts mot barn. När det gäller de övriga, mindre allvarliga, brotten i 6 kap. brottsbalken anförde regeringen att skälen för preskription väger över och att någon förändring avseende dem därför inte bör göras. Genom ställningstagandena i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet när det gäller avskaffad preskrip- tion är tillgodosett. Arbete pågår också med att ta fram kommittédirektiv om en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 62 om tillträdesförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om tillträdesförbud till butiker (bet. 2018/19:JuU11 s. 122 f.). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 12–15, 23, 42, 48, 52, 59, 62 och 64.

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

79. Rskr. 2018/19:182

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2018/19:735 yrkandena 2 och 3, 2018/19:2598 yrkande 2 och 2018/19:2819 yrkande 53, bet. 2018/19:JuU14

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 39 om skärpt straff för överträdelser av kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för överträdelse av kontaktförbud (bet. 2018/19:JuU14 s. 56 f.). Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga vilka förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras med anledning av tillkännagivandet och lämna förslag på nödvändiga författningsändringar (Ju 2019:05, dir. 2019:43). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 50 om brottsofferportal för drabbade av bedrägerier och identitetskapningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en brottsofferportal för drabbade av bedrägerier och identitetskapningar (bet. 2018/19:JuU14 s. 63 f.). Polismyndigheten arbe- tar förbyggande mot bedrägerier genom sitt nationella bedrägericenter (NBC). NBC samverkar bl.a. med aktörer inom bank- och finanssektorn och e-handelsbranschen. NBC genomför också informationsinsatser för att öka kunskapen i samhället om hur man kan skydda sig mot brott. Exempelvis deltog NBC under 2018 i en nationell informationskampanj för att öka allmänhetens samt små- och medelstora företags kunskap om vilka grundläggande säkerhetsåtgärder som kan och bör vidtas för att skydda sig mot it-incidenter inklusive id-stölder. På regeringens uppdrag har en särskild utredare i mars 2019 lämnat förslag som syftar till att minska antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade id- handlingar. Utredaren föreslår ett nytt statligt id-kort som ska utfärdas av Polismyndigheten. Det nya id-kortet ska utfärdas på ett säkert sätt och vara lätt att kontrollera. På så sätt ska identitetsmissbruk och bedrägerier kunna motverkas. Förslagen finns i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). Betänkandet har remitterats och förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Brottsoffermyndigheten beviljades under våren 2017 närmare

2 miljoner kr från EU:s fond för inre säkerhet för att ta fram en ny webb- plats med behovsanpassad information för brottsoffer. Brottsoffer ska kunna söka och få information bland annat utifrån vilken typ av brott som de utsatts för, var i rättsprocessen de befinner sig och var de är bosatta. Ett mål med webbplatsen är att brottsoffer ska kunna få relevant och överskådlig information för varje del av processen. De kommer även att kunna hitta information om vilka organisationer som erbjuder stöd för brottsoffer på deras bostadsort. Webbplatsen ska vara klar under 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

80. Rskr. 2018/19:184

Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situa- tioner

Prop. 2018/19:50, bet. 2018/19:CU14 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 234– 239).

81. Rskr. 2018/19:191

Polisfrågor

Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819 yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om specialenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta vissa specialenheter inom Polismyndigheten. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2819 yrkandena 26 och 45, 2018/19:2869 yrkande 2 och 2018/19:2871 yrkande 19. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Det hör till Polismyndighetens uppgifter att planera för och rekrytera rätt kompetens. Regeringen har vid flera tillfällen klargjort att det är verksamhetens behov som ska styra sammansättningen av kompetenser i Polismyndigheten. Polismyndigheten har i linje med detta fått i uppdrag att ta fram en strategisk och långsiktig plan för att säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen. Uppdraget redovisades den 23 maj 2018.

Polismyndigheten har beslutat om att inrätta specialiserade utred- ningsgrupper för att hantera internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. Grupperna ska vara en del av de regionala it-brottscentrumen som nu håller på att inrättas i Polismyndigheten. Etableringen av regionala it- brottscentrum ska vara klar 2020. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är därmed slutbehandlad.

Punkt 38 om färre godkända id-handlingar*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar. Därmed har riksdagen bifallit motionen 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar. Syftet är var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitets- handlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 52 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränk- ningsersättning till poliser (bet. 2018/19:JuU10 s. 164 f.). Regeringen har den 19 december 2019 gett en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas.

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. Punkten är inte slut-
Justitie-	behandlad.
departementet	Följande punkter är inte slutbehandlade: 38 och 52.
	82. Rskr. 2018/19:192
	Kriminalvårdsfrågor
	Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Kriminalvårdens arbete med
	att förebygga återfall bör förstärkas. Den 22 oktober 2019 remitterades
	utkastet till lagrådsremiss En tydligare koppling mellan villkorlig fri-
	givning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. I utkastet föreslås
	att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning
	än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande
	åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i
	samhället. Vidare föreslås utökade möjligheter att skjuta upp den
	villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verk-
	ställighetstiden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
	Remisstiden gick ut den 22 januari 2020 och remissvaren analyseras för
	närvarande. Lagrådsremiss planeras före sommaren 2020. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 3 om nationellt exitprogram*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram.
	Den 19 december beslutade regeringen att ge Kriminalvården, Polis-
	myndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att
	ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att
	förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och
	våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2919//KRIM).
	Uppdraget ska delredovisas den 15 april 2020 och slutredovisas den
	1 december 2020. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården
	ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen
	bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37,
	2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Frågan bereds
	inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 31 om ökat samarbete med andra länder*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att Kriminalvården ska öka samarbetet med
	andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i
	hemlandet och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen har i
	Kriminalvårdens regleringsbrev för 2020 uppdragit åt myndigheten att
	redovisa hur man har bidragit till ett effektivt förfarande avseende
	överförande av straffverkställighet. Regeringen har vidare den 30 januari
	2020 beslutat lagrådsremissen En effektivare hantering av ärenden om
	överförande av straffverkställighet. I lagrådsremissen föreslås bl.a. ett krav
	på skyndsam handläggning av denna typ av ärenden, såväl hos Kriminal-
	vården som i de allmänna domstolarna. Lagändringarna föreslås träda i
82	kraft den 1 juli 2020. Punkten är inte slutbehandlad.
82

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 28 och 31.

83. Rskr. 2018/19:195

En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden

Prop. 2018/19:66, bet. 2018/19:JuU22 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 244– 249).

84. Rskr. 2018/19:196

Högsta domstolens sammansättning i utlämningsärenden Prop. 2018/19:60, bet. 2018/19:JuU17

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 243).

85. Rskr. 2018/19:201

Fastighetsrätt

Mot. 2018/19:1012 m.fl., bet. 2018/19:CU13

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om andelstal i vägsamfälligheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör utreda hur en lagreglering som innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andels- tal i en gemensamhetsanläggning kan utformas och återkomma till riks- dagen i frågan. Frågan behandlas i ett förslag som har lämnats in till Justitiedepartementet av Riksförbundet Enskilda Vägar (REV). Bered- ningen av frågan pågår i Regeringskansliet. Bland annat har Lantmäteriet fått i uppdrag att analysera frågan. Ett svar från Lantmäteriet är att vänta i början av 2020. Därefter kan ställning tas till vilka ytterligare berednings- åtgärder som bör vidtas. Punkten är inte slutbehandlad.

86. Rskr. 2018/19:205

Insolvensregister enligt 2015 års insolvensförordning

Prop. 2018/19:48, bet. 2018/19:CU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 250– 255).

87. Rskr. 2018/19:206

Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor

Prop. 2018/19:71, bet. 2018/19:JuU21 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75 Den 11 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS

Justitie-263–265). departementet

88. Rskr. 2018/19:213

Nya EU-regler om aktieägares rättigheter

Prop. 2018/19:56, bet. 2018/19:CU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 284–291).

89. Rskr. 2018/19:214

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Mot. 2018/19:2817 yrkande 1, 2018/19:2821 yrkande 5, 2018/19:2840 yrkande 9, bet. 2018/19:KU28

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med inriktningen att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen (bet. 2018/19:Ku28 s. 14 f.). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

90. Rskr. 2018/19:216

Författningsfrågor

Bet. 2018/19:KU30

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om utredning om krigsdelegationen*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt samman- satt kommitté med uppgift att se över regleringen av krigsdelegationen (bet. 2018/19:KU30 s. 122–124). Ärendet bereds för närvarande i Rege- ringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

91. Rskr. 2018/19:217

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder.

Bet. 2018/19:KU34

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 329).

92. Rskr. 2018/19:226

Ändring i offentlighets- och sekretesslagen med anledning av lagen om bostadsanpassningsbidrag

Prop. 2018/19:61, bet. 2018/19:KU36 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 311).

93. Rskr. 2018/19:227

Stärkt ordning och säkerhet i domstol

Prop. 2018/19:81, bet. 2018/119:JuU23

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 298–305).

94. Rskr. 2018/19:228

Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning Prop. 2018/19:77, mot. 2018/19:2598 m.fl., bet. 2018/19:JuU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning: Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 463 och 464).

Punkt 2 om bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en tydligare koppling mellan deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2598 yrkande 5, 2018/19:3056 yrkande 2 och 2018/19:3062. Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfalls- förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfalls- förebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden remitterades den 22 oktober 2019 utkastet till lagrådsremiss En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. I utkastet föreslås att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare föreslås utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Remisstiden gick ut den 22 januari 2020 och remissvaren analyseras för närvarande. Lagrådsremiss planeras före sommaren 2020. Punkten är inte slutbehand- lad.

Punkt 6 om reformering av systemet med villkorlig frigivning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en reformering av systemet med villkorlig frigivning. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2596 yrkande 26, 2018/19:2819 yrkande 29 och 2018/19:2861 yrkande 16 och delvis bifallit motionerna 2018/19:136 yrkande 18, 2018/19:1546, 2018/19:1914, 2018/19:2469 yrkande 1.1, 2018/19:2867 yrkande 13, 2018/19:3056 yrkande 1 och 2018/19:3058 yrkande 1. Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop.

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en
Justitie-	ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i
departementet	återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den
	bakgrunden remitterades den 22 oktober 2019 utkastet till lagrådsremiss
	En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i
	återfallsförebyggande åtgärder. I utkastet föreslås att den villkorliga
	frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den
	som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller
	andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället.
	Vidare föreslås utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga
	frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden.
	Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Remisstiden gick
	ut den 22 januari 2020 och remissvaren analyseras för närvarande. Lag-
	rådsremiss planeras före sommaren 2020. Punkten är inte slutbehandlad.
	95. Rskr. 2018/19:229
	Skärpt straff för subventionsmissbruk
	Prop. 2018/19:78, bet. 2018/19:JuU24
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
	(SFS 310).
	96. Rskr. 2018/19:238
	Personuppgiftsbehandling i viss verksamhet som rör allmän ordning och
	säkerhet – anpassningar till EU:s dataskyddsreform
	Prop. 2018/19:65, 2018/19:JuU26
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 429–
	437).
	97. Rskr. 2018/19:260
	Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett
	avtalslöst brexit
	Prop. 2018/19:119, bet. 2018/19:SfU25
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 13 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
	(SFS 462).
	98. Rskr. 2018/19:264
	Åtgärder mot handel med hyreskontrakt
	Prop. 2018/19:107, bet. 2018/19:CU17
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 523
	och 524).
86

99. Rskr. 2018/19:266

Fler tillval för hyresgäster

Prop. 2018/19:108, bet. 2018/19:CU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 533–537).

100. Rskr. 2018/19:281

Fri- och rättigheter, m.m.

Mot. 2018/19:2819 yrkande 112, 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13, bet. 2018/19:KU27

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om stärkt äganderätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet (bet. 2018/19:KU27 s. 54–58). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 112 och delvis bifallit motionerna 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.

101. Rskr. 2018/19:285

Skydd för beteckningar som omfattas av EU:s handelsavtal med Japan Prop. 2018/19:93, bet. 2018/19:NU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 512).

102. Rskr. 2018/19:295

Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Prop. 2018/19:128, bet. 2018/19:SfU26 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 481–487).

103. Rskr. 2018/19:296

Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten

Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2 och bet. 2018/19:JuU27

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 497–499).

Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet*: Riksdagen har

tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). Ärendet bereds inom Rege- ringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

104. Rskr. 2018/19:297

Polisens tillgång till underrättelser från Försvarets radioanstalt Prop. 2018/19:96, 2018/19:JuU28

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 547–549).

105. Rskr. 2018/19:298

Vapenfrågor

Mot. 2018/19:133 yrkande 9, 2018/19:136 yrkande 2, 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:1706, 2018/19:1724, 2018/19:2589 yrkande 14, 2018/19:2606 yrkande 15, 17 och 18, 2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17, 2018/19:2819 yrkande 32, 2018/19:2861 yrkande 12, 2018/19:2890 yrkande 11, 12, 14 och 17, bet. 2018/19:JuU29.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om straffet för vapenbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen så snart som möjligt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär skärpta straff för vapenbrott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:1706 och 2018/19:2819 yrkande 32 och delvis bifallit motionen 2018/19:136 yrkande 2. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågorna om höjda maximistraff för synnerligen grova brott och ändrade kvalifikations- grunder för grova och synnerligen grova brott. Utredaren har den 2 juli 2019 redovisat sitt uppdrag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om vapensmuggling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för smuggling av vapen. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2589 yrkande 14 och 2018/19:2861 yrkande 12 och delvis bifallit motionen 2018/19:133 yrkande 9. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om det bör införas ett särskilt vapensmugglingsbrott, innefattande både grovt och synnerligen grovt brott, med strängare straffskalor. Utredaren har den 2 juli 2019 redovisat sitt uppdrag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds i Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen och tillkännager detta för regeringen. Därmed har riksdagen bifallit motio- nerna 2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11. Berednings-

underlag saknas och en utredning behöver tillsättas. Ärendet bereds i	Skr. 2019/20:75
Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.	Justitie-
Punkt 13 om licenskrav för ljuddämpare*: Riksdagen ställer sig bakom	departementet
det som utskottet anför om att avskaffa kravet på särskilt tillstånd för
ljuddämpare och tillkännager detta för regeringen. Därmed har riksdagen
bifallit motionerna 2018/19:1724, 2018/19:2606 yrkande 17 och
2018/19:2890 yrkande 17. En utredare har haft i uppdrag att biträda
Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens
område, bl.a. frågan om lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare. Ut-
redaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillstånds-
prövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remiss-
behandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slut-
behandlad.
Punkt 15 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen ställer sig bakom det
som utskottet anför om tidsbegränsade licenser och tillkännager detta för
regeringen. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2606
yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772
yrkande 9. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte
slutbehandlad.
Punkt 20 om utökad vapengarderob*: Riksdagen ställer sig bakom det
som utskottet anför om en utökad vapengarderob och tillkännager detta för
regeringen. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:1350,
2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137
yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att
biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapen-
lagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Ut-
redaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillstånds-
prövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remiss-
behandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slut-
behandlad.
Punkt 25 om införande av vapen till Sverige m.m.*: Riksdagen ställer
sig bakom det som utskottet anför om en översyn av reglerna för
europeiskt skjutvapenpass och tillkännager detta för regeringen. Därmed
har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 17 och
2018/19:2890 yrkande 12. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är
inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 4, 9, 13, 15, 20 och 25.
Riksmötet 2019/20
106. Rskr. 2019/20:14
Fortsatt giltighet av lagen om försök med tillgänglighetsdelgivning i
brottmål
Prop. 2018/19:139, bet. 2019/20:JuU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 31 oktober 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
(SFS 665).
	89

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

107. Rskr. 2019/20:15

Elektroniska fraktsedlar vid vägtransport

Prop. 2018/19:141, bet. 2019/20:CU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 7 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 721, 1194 och 1195).

108. Rskr. 2019/20:26

Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av andra tjänstepensions- direktivet

Prop. 2018/19:159, bet. 2019/20:FiU13 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 825 och 826).

109. Rskr. 2019/20:34

Straffet för mord

Prop. 2018/19:138, mot. 2019/20:50 yrkande 2 och 2019/20:51, bet. 2019/20:JuU4

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om straffet för mord: Den 21 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 805).

Punkt 4 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att mord och vissa andra allvarliga brott ska kunna preskriberas endast om lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet. En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–

20år (dir. 2017:122). Uppdraget redovisades i december 2018 i betän- kandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Utredningen föreslår bland annat att mord och vissa andra allvarliga brott ska preskriberas endast om lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.

110. Rskr. 2019/20:35

Kamerabevakning i brottsbekämpningen – ett enklare förfarande Bet. 2019/20:JuU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1163).

111. Rskr. 2019/20:36

Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling

Prop. 2018/19:157, mot. 2019/20:264 m.fl., bet. 2019/20:JuU7

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 21 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 806).

Punkt 2 om straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att höja straffminimum för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling från fängelse till fängelse i lägst sex månader (bet. 2019/20:JuU7 s. 5 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

112. Rskr. 2019/20:37

Förlängda möjligheter för migrationsdomstolarna att överlämna mål Prop. 2019/20:19, bet. 2019/20:JuU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 724).

113. Rskr. 2019/20:42

Brott mot förtroendevalda

Prop. 2018/19:154, mot. 2019/20:318 m.fl., bet. 2019/20:JuU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om brott mot förtroendevalda: Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 828).

Punkt 3 om ett mer heltäckande straffrättsligt skydd mot system- och demokratihotande brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda frågan om ett förstärkt straffrättsligt skydd för yrkesgrupper som är särskilt betydelsefulla för det demokratiska systemet (bet. 2019/20:JuU6 s. 5 f.). Arbete med att ta fram kommitté- direktiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

114. Rskr. 2019/20:43

Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighets- utövning

Prop. 2018/19:155, mot. 2019/20:263 m.fl., bet. 2019/20:JuU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om livstidsstraff för grovt sabotage mot blåljusverksamhet: Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1162).

Punkt 2 om ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning: Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1162).

Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna
Justitie-	2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Arbete med att ta fram
departementet	kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett
	utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner (bet.
	2019/20:JuU8 s. 8 f.). Arbete med att ta fram kommittédirektiv pågår.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om en särskild straffskärpningsgrund*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild
	straffskärpningsgrund för angrepp mot viktiga samhällsfunktioner (bet.
	2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande
	2, 2019/20:300 yrkande 3, 2019/20:316 yrkande 1 och 2019/20:2728
	yrkande 25. Arbete med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman
	med en skärpt straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att
	våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara
	minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) Arbete med att ta
	fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 12 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till
	kränkningsersättning till poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 19 f.). Regeringen
	har den 19 december 2019 gett en särskild utredare i uppdrag att se över
	vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få
	ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning
	till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas.
	Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 13 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att ökad säkerhet på sjukhus (bet.
	2019/20:JuU8 s. 22 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna
	2019/20:316 yrkande 2 och 2019/20:2728 yrkande 26. Under rskr.
	2017/18:254 punkt 18 (Ju 54) har regeringen redogjort för vad man gör för
	att öka säkerheten på sjukhus. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 5–8, 12 och 13.
	115. Rskr. 2019/20:44
	Ny lag om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter
	Prop. 2018/19:163, 2019/20:JuU9
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 28 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 1182–1188).
	116. Rskr. 2019/20:45
	Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag
	Prop. 2018/19:164, bet. 2019/20:JuU10
	Skrivelsen är slutbehandlad.
92

Den 28 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit	Skr. 2019/20:75
(SFS 829–831).	Justitie-
117. Rskr. 2019/20:50	departementet
117. Rskr. 2019/20:50
Digitaliserade hyresförhandlingar
Prop. 2019/20:8, bet. 2019/20:CU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
(SFS 1171).
118. Rskr. 2019/20:61
Höständringsbudget för budgetåret 2019
Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade
anslag: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regle-
ringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 1:4 Ekobrottsmyndig-
heten, anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. och
anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre
säkerhet under utgiftsområde 4 Rättsväsendet samt anslaget 2:4 Kris-
beredskap under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev
för budgetåret 2019 avseende Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap. Den 17 december 2019 beslutade regeringen om ändring av
regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 1:6 Kriminalvården
under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Den 19 december 2019 beslutade
regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende
anslaget 1:5 Sveriges Domstolar under utgiftsområde 4 Rättsväsendet.
Punkten är slutbehandlad.
119. Rskr. 2019/20:72
Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre
utbildning
Prop. 2019/20:9, bet. 2019/20:SfU10
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 5 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
(SFS 1208–1211).
120. Rskr. 2019/20:73
Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande
Prop. 2019/20:10, bet. 2019/20:SfU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 5 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
(SFS 1204).
	93

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

121. Rskr. 2019/20:78

Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Prop. 2019/20:21, bet. 2019/20:CU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1264).

122. Rskr. 2019/20:82

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2020: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och 6:3 Datainspektionen. Punkten är slutbehandlad.

123. Rskr. 2019/20:103

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:JuU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 4: Den 17 och den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehand- lad.

Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Polismyndigheten och fastställde därigenom bemyn- digande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad.

124. Rskr. 2019/20:106

Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om anslag inom utgiftsområde 6 Avseende a) Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Statens haverikommission) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Delpunkt a är slutbehandlad.

Avseende b) Beställningsbemyndigande: Regeringen har genom beslut den 19 december 2019 om regleringsbrev för Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap för 2020 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor samt för anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Delpunkt b är slutbehandlad.

Avseende c) Krediter i Riksgäldskontoret: Delpunkt 4 om att besluta att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 550 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 19 december 2019 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2020 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Punkt c är slutbehandlad.

Avseende d) Investeringsplaner: Delpunkt 3 om krisberedskap för 2020– 2022 som riktlinje för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 19 december 2019 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap för 2020 fastställt en investeringsplan enligt riksdagens beslut. Delpunkt d är slutbehandlad.

125. Rskr. 2019/20:126

Utgiftsområde 8 Migration

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SfU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 8: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehandlad.

Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Migrationsverket och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar enligt riksdagens beslut. Delpunk- ten är slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Justitie- departementet

Skr. 2019/20:75	2.3	Utrikesdepartementet
Utrikes-
departementet	Äldre riksmöten

Riksmötet 2015/16

1. Rskr. 2015/16:288

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Bet. 2015/16:UU15

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (UD 9), 2017/18:75 (UD 3), 2018/19:75 (UD 2).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om Kuba*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Kuba (bet. 2015/16:UU15 s. 11 f.). Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 5 s. 28) en samlad redovisning av vidtagna åtgärder. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Regeringen har i ett antal svar på riksdagsfrågor och interpellationer redogjort för hur regeringen har svarat upp mot det som framhålls i betänkandet. Avtalet om dialogen mellan EU och Kuba har förhandlats klart. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 7 om Ryssland*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Ryssland (bet. 2015/16:UU15 s. 24 f.). Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 5 s. 28–

29)en samlad redovisning av vidtagna åtgärder. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Regeringen har i ett antal svar på riksdagsfrågor och interpellationer redogjort för hur regeringen har svarat upp mot det som framhålls i betänkandet. Regeringen har i förhållande till Ryssland fört en tvåspårspolitik som innefattar å ena sidan tydlig kritik mot Rysslands brott mot folkrätten och den internationella regelbaserade ordningen, samt markeringar mot demokratiunderskottet och MR-brott i Ryssland. Samtidigt har regeringen arbetat för ett stärkande av mellanfolkliga kontakter, inklusive genom stöd till det ryska oberoende civilsamhället, och har även utnyttjat ordförandeskapen i Östersjöstaternas råd och i Barentsrådet till att främja det mellanfolkliga utbytet. Det svenska stödet till demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet i Ryssland bedrivs inom ramen för den strategi som regeringen beslutade 2014. Regeringen har genom en särskild satsning, omfattande 10 miljoner kronor årligen avseende anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen för perioden 2018–2020, bland annat utökat det stöd som ges till ryska civilsamhällesorganisationer. Den särskilda satsningen har även möjlig- gjort ytterligare insatser, främst inom områdena demokrati, yttrandefrihet, jämställdhet och stöd till oberoende medier i Ryssland. Punkten är slut- behandlad.

Riksmötet 2016/17

2. Rskr. 2016/17:107

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Prop. 2016/17:32. bet. 2016/17:UFöU2

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:107 (UD 16), 2017/18:75 (UD 5), 2018/19:75 (UD 4).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den svenska militära utbild- ningsinsatsen i Irak (bet. 2016/17:UFöU2 s. 7 f.). Frågan om utvärdering behandlades i propositionen Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (prop. 2018/19:6 s. 9–11). I propositionen Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (prop. 2019/20:28 s. 10) behandlade regeringen också frågor om utvärdering och ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

3. Rskr. 2016/17:108

Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Prop. 2016/17:33, bet. 2016/17:UFöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:108 (UD 17), 2017/18:75 (UD 6), 2018/19:75 (UD 5).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i RSM*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i Resolute Support Mission (bet. 2016/17:UFöU1 s. 7 f.). Frågor om mål och utvärdering behandlades i propositionen Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan (prop. 2017/18:32 s. 8–11) och i propositionen Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan (prop. 2018/19:5 s. 8–10). Frågorna har även behandlats i propositionen Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgiv- ningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan (prop. 2019/20:27 s. 9–11), där regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed var slut- behandlat. Punkten är slutbehandlad.

4. Rskr. 2016/17:201

Valfrågor

Mot. 2016/17:3293 yrkandena 1–3, bet. 2016/17:KU22

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (UD 10), 2018/19:75 (UD 6). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om ökat valdeltagande bland utlandssvenskar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom vad utskottet anför om ökat valdeltagande för utlandssvenskar (bet. 2016/17:KU22 s. 15). Utrikesdepartementet har uppmanat samtliga ambassader att utöka sina öppettider för röstmottagning och anmodat ambassaderna att vara frikostiga med informationsspridning kring de allmänna valen, särskilt vad avser reglerna för att avlägga röst utomlands. Utrikesdepartementet har även förbättrat sitt stöd till utlandsmyndigheterna och erbjuder vägledning

Skr. 2019/20:75 Utrikes- departementet

Skr. 2019/20:75	i kommunikationsinsatser kring detta, samt informerat att röstmottagning
Utrikes-	utomlands är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har vidare
departementet	tillsett att röstmottagning utomlands inför de allmänna valen 2018 har
	erbjudits på fler platser än vid de två föregående allmänna valen. Rege-
	ringen lämnade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr.
	5 s. 28) en redovisning av vidtagna åtgärder och ansåg att tillkänna-
	givandet, i de delar som rör åtgärder för att öka tillgängligheten för
	röstning på ambassader och konsulat, därmed är tillgodosett. Övriga delar
	av tillkännagivandet behandlas i redovisningen av rskr. 2016/17:200
	(Ju 24).

Nyare riksmöten

Riksmötet 2017/18

5. Rskr. 2017/18:134

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2017/18:31, bet. 2017/18:UFöU2

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (UD 30), skr. 2018/19:75 (UD 8). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om målformuleringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om målformuleringar (bet. 2017/18:UFöU:2 s. 11 f.). I propositionen Fortsatt svenskt del- tagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (prop. 2018/19:6 s. 9–11) behandlade regeringen frågor om mål. Målen ses löpande över. I proposi- tionen Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (prop. 2019/20:28 s. 8–11) behandlade regeringen också frågor om målformuleringar och ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehand- lat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

6. Rskr. 2018/19:129

Kompletterande bestämmelser till EU:s geoblockeringsförordning

Prop. 2018/19:26, bet. 2018/19:NU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 februari 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 59).

7. Rskr. 2018/19:155

Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrations- verksamheten vid utlandsmyndigheterna

Skr. 2018/19:15, bet. 2018/19:KU15 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

8. Rskr. 2018/19:197

Fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Prop. 2018/19:63, bet. 2018/19:UU13 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 december 2019 beslutade regeringen att ratificera avtalet.

9. Rskr. 2018/19:251

Norden

Redogörelse 2018/19:NR1, skr. 2018/19:90, bet. 2018/19:UU14 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

10. Rskr. 2018/19:255

Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2018/19:69, bet. 2018/19:UFöU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 juli 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

11. Rskr. 2018/19:263

Strategisk exportkontroll 2018 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Skr. 2018/19:114, bet. 2018/19:UU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

12. Rskr. 2018/19:302

Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017–2018

Skr. 2018/19:104, mot. 2018/19:3090 yrkande 1, bet. 2018/19:UU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om utvärdering av kampanjen och medlemskapet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en oberoende utvärdering av medlemskapet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 5 s. 12) uttalat, med hänvisning till tillkännagivandet, att den avser att tillsätta en oberoende utredning och återkomma till riksdagen i detta ärende. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försvars- högskolan. Genom regleringsbrevet har Försvarshögskolan fått i uppdrag, med hänvisning till tillkännagivandet, att genomföra en utvärdering av resultatet av Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017–2018. Upp- draget ska redovisas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 15 december 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Utrikes- departementet

100

Riksmötet 2019/20

13. Rskr. 2019/20:22

Riksrevisionens rapport om regionala exportcentrum

Skr. 2018/19:135, mot. 2018/19:3115 yrkandena 2–4, bet. 2019/20:NU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om uppföljning och utvärdering av exportfrämjande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning och utvärdering av exportfrämjande åtgärder. Den 11 december 2019 beslutade regeringen om Sveriges export- och investeringsstrategi. I denna anges att effektutvärderingar av beslutade insatser ska ske regelmässigt och anpassningar göras när det är påkallat, samt att statligt finansierade exportfrämjande åtgärder ska följas upp och analyseras. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om redovisning och utvärdering i reglerings- eller riktlinjebrev till myndigheter och andra som har fått i uppdrag att genomföra strategin, inklusive om uppdrag till Tillväxtverket avseende regionala exportcentra, innefattande redovisning av uppdraget och utvärdering av resultat. Punkten är slutbehandlad.

14. Rskr. 2019/20:51

Avtal om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan Prop. 2018/19:156, bet. 2019/20:UU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 december 2019 beslutade regeringen att ratificera avtalet.

15. Rskr. 2019/20:62

Höständringsbudget för 2019

Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 28 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete (Sida). Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Kommerskollegium.

16. Rskr. 2019/20:93

Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Prop. 2019/20:27, bet. 2019/20:UFöU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

17. Rskr. 2019/20:94

Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2019/20:29, bet. 2019/20:UFöU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

18. Rskr. 2019/20:95

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2020 och

b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Sty- relsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Inspektionen för strategiska produkter. Den 19 december beslutade regeringen reglerings- brev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3, 1:4, 1:6, 1:7, 1:8, 1:10 och 1:11 inom utgiftsområde 5, samt avseende Svenska institutet. Punkten är slutbehandlad.

19. Rskr. 2019/20:104

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, a) biståndsramen och

b)anslagen och anslagsvillkoren inom utgiftsområde 7: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende delar av anslaget 1:1 respektive anslaget 1:6 inom utgiftsområde 7, samt avseende Folke Bernadotteakademin, Nordiska Afrikainstitutet och

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende resterande delar av anslaget 1:1 inom utgiftsområde 7. Delpunkterna är slutbehandlade.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december respektive den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7. Ärendet bereds inom Rege- ringskansliet vad gäller svensk kapitalhöjning i Afrikanska utvecklings- banken (punkt 2 c) 3.), samt utställande av statliga garantier till afrikanska utvecklingsbanken (punkt 2 c) 4.). Dessa delpunkter är inte slutbehand- lade.

20. Rskr. 2019/20:118

Arbetet i frågor som rör Kina

Skr. 2019/20:18, bet. 2019/20:UU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Skr. 2019/20:75 Utrikes- departementet

101

Skr. 2019/20:75 Utrikes- departementet

21. Rskr. 2019/20:119

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2019/20:28, bet. 2019/20:UFöU2

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om återrapportering till riksdagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återrapportering. Regeringen avser att återkomma till riksdagens utrikesutskott i frågan under 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2019/20:123

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2019/20:1, mot. 2018/19:3115 yrkande 1, bet. 2019/20:NU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om målet och resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2020: Den 19 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 och 2:7 inom utgiftsområde 24, samt avseende Exportkreditnämnden, Kommerskollegium och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac). Delpunkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Exportkredit- nämnden, 4: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret, 5: Ärendet bereds i Regeringskansliet vad gäller förvärv av aktier i Instrument in Support of Trade Exchanges (Instex). Delpunkterna 2 b) 2–4 är slutbehandlade.

Följande punkt och delpunkt är inte slutbehandlade: 1 och 2 b) 5.

102

2.4	Försvarsdepartementet	Skr. 2019/20:75
		Försvars-
Äldre riksmöten		departementet

Riksmötet 2012/13

1. Rskr. 2012/13:197

Hemvärnets insatsberedskap

Mot. 2011/12:Fö228 och Fö231, bet. 2012/13:FöU10

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fö 6), skr. 2014/15:75 (Fö 2), skr. 2015/16:75 (Fö 1), skr. 2016/17:75 (Fö 2), skr. 2017/18:75 (Fö 1) och skr. 2018/19:75 (Fö 1).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om hemvärnets insatsberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör ta initiativ till att överväga förutsättningarna att öka hemvärnsförbandens insatsberedskap vid extraordinära kriser (bet. 2012/13:FöU10 s. 8 f.) och därmed delvis bifallit motion 2011/12:Fö228 avseende yrkande 9 och motion 2011/12:Fö231 avseende yrkande 2.

Den 14 november 2014 redovisades betänkandet Försvarsmakten i samhället – en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret (SOU 2014:73). I betänkandet lämnades bl.a. förslag till författningsändringar som syftar till att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen redovisade i propositionen Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020 (prop. 2014/15:109) en bedömning avseende tillgänglighet och beredskap hos Försvarsmaktens krigsförband inklusive hemvärnsförbanden. Den 25 juni 2015 beslutade regeringen om inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016–2020. Den 18 december 2017 uppdaterade regeringen denna inriktning. Enligt regeringens beslut ska hemvärnsförbanden även i fredstid snabbt kunna lösa ålagda uppgifter inklusive stöd till samhället vid kris.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 26) redovisade regeringen bedömningen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2013/14

2. Rskr. 2013/14:317

Vårändringsbudget för 2014

Prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fö 7), skr. 2015/16:75 (Fö 3), skr. 2016/17:75 (Fö 4),skr. 2017/18:75 (Fö 3) och skr. 2018/19:75 (Fö 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om godkännande av anskaffning av JAS 39E: I vårändrings- budgeten för 2014 (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:317) godkände riksdagen att anskaffningen av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan. Bakgrunden till regeringens förslag var det starka internationella intresset för JAS 39 Gripen och motivet till utvidgningen av mandatet var att detta

103

Skr. 2019/20:75 Försvars- departementet

104

gör det möjligt att genomföra övergången från tidigare stridsflygsystem till JAS 39E på ett mer kostnadseffektivt sätt och samtidigt ytterligare gynna Försvarsmaktens operativa förmåga genom att nyproducera vissa delsystem eller hela flygplan.

Regeringen bemyndigade den 23 november 2017 Försvarsmakten att ingå avtal om utökad nyproduktion av komponenter som en följd av behovet att bibehålla en högre numerär av JAS 39C/D under ombeväp- ningsperioden till JAS 39E. Den 28 juni 2018 bemyndigade regeringen Försvarsmakten att ingå ytterligare avtal i likhet med det som fattades 2017. Inga beslut har fattats under 2019. Ytterligare beslut kan komma att fattas. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

3. Rskr. 2015/16:49

Militära frågor

Mot. 2015/16:2172, bet. 2015/16:FöU3

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 12), skr. 2016/17:75 (Fö 6), skr. 2017/18:75 (Fö 5) och skr. 2018/19:75 (Fö 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om långräckviddiga bekämpningssystem*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad utskottet anför om Sveriges tillgång till långräckviddiga bekämpningssystem under kommande mandatperiod (bet. 2015/16:FöU3 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende yrkande 13.

Försvarsberedningen föreslår i rapporten Värnkraft (Ds 2019:8) att långräckviddig bekämpningsförmåga tillförs flygvapnet genom anskaff- ning av robotar för att bekämpa markmål på långa avstånd. Regeringen återkommer till riksdagen i den kommande försvarspolitiska propositionen för perioden 2021–2025. Punkten är inte slutbehandlad.

4. Rskr. 2015/16:165

Skydd för geografisk information Prop. 2015/16:63, bet. 2015/16:FöU6

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 10), skr. 2017/18:75 (Fö 7) och skr. 2018/19:75 (Fö 4).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om skyddsobjekt för vissa militära ändamål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se över bestämmelserna om skyddsobjekt för vissa militära ändamål (bet. 2015/16:FöU6 s. 8 f.).

Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvars- verksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). I uppdraget låg också att se över skyddslagstiftningen. Kommittén lämnade i april 2018 delbetänkandet Några frågor i skyddslagstiftningen (SOU 2018:26) med förslag till ändringar i bl.a. skyddslagen (2010:305) med tillhörande förordning. Regeringen behandlar kommitténs lagförslag i propositionen

Skyddsobjekt och obemannade farkoster (prop. 2018/19:127) som över-			Skr. 2019/20:75
lämnades till riksdagen den 27 maj 2019. Riksdagen antog lagförslagen			Försvars-
(bet. 2019/20:FöU2, bet. 2019/20:JuU5, bet. 2019/20:KU3,		rskr.	departementet
2019/20:19, rskr. 2019/20:35 samt rskr. 2019/20:48	och	rskr.
2019/20:49).

Den 14 och 28 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 696, 697, 941 och 1163). Den 21 november 2019 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (1992:98) om använ- dande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten (SFS 775). Den 28 november 2019 beslutade regeringen även förordning om ändring i skyddsförordningen (2010:523) (SFS 1169). Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

5. Rskr. 2016/17:53

Höständringsbudget för 2016 (Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap)

Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 15), skr. 2017/18:75 (Fö 8) och skr. 2018/19:75 (Fö 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om bemyndigande att (a) fatta beslut om att anskaffa ytterligare 24 stycken haubitspjäser av artillerisystemet Archer, (b) avyttra de pjäser enligt (a) som inte behövs utifrån de operativa kraven och (c) disponera högst 450 000 000 av inkomsterna från en försäljning enligt (b):

Regeringen bemyndigade, med förbehåll för riksdagens godkännande, den 22 september 2016 Försvarsmakten att anskaffa ytterligare 24 stycken artilleripjäser av typen Archer och att uppdra åt Försvarets materielverk att sälja tolv av dessa pjäser. Regeringen bemyndigade samma dag Försvarets materielverk att med behöriga myndigheter i Norge förhandla och ingå avtal om att avsluta Archer-samarbetet. Ingen försäljning av artilleripjäser har skett under 2019. Archer-samarbetet med Norge är avslutat. Försvarsberedningen föreslår i rapporten Värnkraft (Ds 2019:8) att samtliga 48 tillverkade pjäser av typ Archer anskaffas och förbandsätts. Regeringen återkommer till riksdagen i den kommande försvarspolitiska propositionen för perioden 2021–2025. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2016/17:175

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), och skr. 2018/19:75 (Fö 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.).

Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk

kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksam-

105

Skr. 2019/20:75	heten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i
Försvars-	juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34).
departementet	Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds inom Regerings-
	kansliet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6
	avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att
	förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets
	intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att
	tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Punkten är inte slutbehand-
	lad.
	7. Rskr. 2016/17:176
	Militära frågor
	Mot. 2015/16:32, 2171, 2172 och mot. 2016/17:2029, bet. 2016/17:FöU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 11) och skr. 2018/19:75 (Fö 7).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om översyn av civil-militär samverkan och av stödet till
	samhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför
	om en översyn av civil-militära frågor och stöd till samhället (bet.
	2016/17:FöU6 s. 20 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2172
	yrkande 21 och 2016/17:2092 yrkandena 2, 4 och 5.
	Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1
	utg.omr. 6 avsnitt 2.3.1 s. 13) redogjort för att regeringen delar riksdagens
	bedömning av vikten av en väl fungerande civil-militär samordning.
	Försvarsmaktens fyra regionala staber och länsstyrelserna har en viktig
	roll i detta. En översyn av de regionala stabernas ansvar har genomförts
	inom Försvarsmakten. Indelningskommittén lämnade i början av 2018 sitt
	betänkande Myndighetsgemensam indelning (SOU 2018:10) till rege-
	ringen. För närvarande bereds kommitténs förslag inom Regerings-
	kansliet.
	Regeringen beslutade i regleringsbreven för 2018 att Försvarsmakten
	och länsstyrelserna ska redovisa hur de regionala stabernas samarbete med
	länsstyrelserna utvecklas avseende totalförsvarsplanering. Den 1 oktober
	2018 inkom myndigheternas svar.
	Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Gotlands län fick den 18 december
	2017 i uppdrag att genomföra ett projekt om samverkan och organisation
	inom totalförsvaret i Gotlands län under 2018 till och med 2020. Syftet
	med regeringens uppdrag är att skapa en permanent samverkans-
	organisation för totalförsvaret i Gotlands län.
	Regeringen beslutade under 2017 om krigsplacering av personal vid
	utvalda myndigheter. I regleringsbreven för 2018 fick samtliga berörda
	myndigheter i uppdrag att krigsplacera den personal som behövs för
	verksamhet under höjd beredskap senast den 31 december 2018. Det är en
	förutsättning för den samordning av civila och militära krigsplaceringar
	som riksdagen kräver.
	Regeringen har den 17 december 2018 i skrivelsen Riksrevisionens
	rapport om nationellt försvar på regional nivå (skr. 2018/19:28) redovisat
	de rekommendationer Riksrevisionen lämnar i rapporten Nationellt
	försvar på regional nivå – de regionala stabernas roll och ansvar (RiR
106

2018:14). Regeringen följer myndighetens arbete med att omhänderta	Skr. 2019/20:75
Riksrevisionens rekommendationer.	Försvars-
Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 om kommittédirektiv Ansvar,	departementet
ledning och samordning inom civilt försvar (dir. 2018:79). Utredningen
ska bl.a. analysera och lämna förslag på en ändamålsenlig geografisk
indelning för civil ledning och samordning på regional nivå och på hur
dessa ska ledas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2021.
Regeringen avser återkomma till riksdagen allt eftersom totalförsvars-
planeringen fortskrider. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 16 om försvarsmusiken*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
ringen vad utskottet anför om försvarsmusiken (bet. 2016/17:176 s. 40 f.)
och därmed bifallit motion 2015/16:32.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1
utg.omr. 6 avsnitt 3.3.2 s. 44) redovisat bedömningen att det inte finns
något behov av att ytterligare reglera försvarsmusikens uppgifter eller
vidta några andra åtgärder och att regeringen därmed bedömer till-
kännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 6.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2017/18

8. Rskr. 2017/18:93

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 14) och skr. 2018/19:75 (Fö 8).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 34 om Rekryteringsmyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en myndighetsöversyn av Rekryteringsmyndigheten och därmed bifallit motion 2017/18:3739 avseende yrkande 6.

I Totalförsvarets rekryteringsmyndighets regleringsbrev för 2018 gavs uppdraget att se över mönstrings- och prövningsverksamheten för att identifiera åtgärder för att öka effektiviteten i urvalsmetoder m.m. Polismyndigheten fick genom sitt regleringsbrev i uppdrag att vidta åtgärder för att öka effektiviteten i antagningsprocessen. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet gavs i uppdrag att stödja Polismyndigheten i detta arbete.

Vidare anges i myndigheternas regleringsbrev vilka volymer som ska prövas för att säkerställa kapaciteten för polisprövningar. Omfattningen av prövningskapaciteten och den totala ekonomiska ersättning som Polis- myndigheten ska ge till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet för denna kapacitet regleras i Polismyndighetens regleringsbrev.

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2. s. 33 f.) att regeringen med de uppdrag som getts i 2018 års regleringsbrev anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

107

Skr. 2019/20:75 Försvars- departementet

108

9. Rskr. 2017/18:101

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 15) och skr. 2018/19:75 (Fö 9).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om försvarsmusikens uppgift*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om försvarsmusikens uppgift (bet. 2017/18:FöU1 s. 17).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.3.2 s. 44) redovisat bedömningen att det inte finns något behov av att ytterligare reglera försvarsmusikens uppgifter eller vidta några andra åtgärder och att regeringen därmed bedömer tillkännagivandet som slutbehandlat. Den 23 januari 2020 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Punkten är slutbehandlad.

10. Rskr. 2017/18:178

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52.

Försvarsunderrättelseverksamhet utgör ett av de områden som kommer att behandlas närmare i regeringens kommande försvarspolitiska propo- sition för perioden 2021–2025. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2017/18:179

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Se Fö 10.

12. Rskr. 2017/18:265

Militära frågor

Mot. 2017/18:3220 och 3222, bet. 2017/18:FöU6

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 13).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 8 om moratorium om övnings- och skjutfält*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att ett moratorium mot avveckling av befint-

liga övnings- och skjutfält bör övervägas (bet. 2017/18:FöU1 s 20 f.) och	Skr. 2019/20:75
därmed bifallit motion 2017/18:3220 yrkande 16.	Försvars-
Regeringen redovisar i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1	departementet
utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 44) bedömningen att det inte finns något behov
av att överväga ett moratorium enligt riksdagens tillkännagivande och att
regeringen därmed anser tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är
slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

13. Rskr. 2018/19:89

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 15).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 c) om krediter i Riksgäldskontoret:

–om bemyndigande till regeringen att för 2019 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Regeringen har under 2019 inte utnyttjat bemyndigandet. Den 23 januari 2020 beslu- tade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna avseende punkten 2c. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om reviderad investeringsplan för Försvarsmakten*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om reviderade investeringsplaner för Försvarsmakten (bet. 2018/19:FöU6 s. 50 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2946 yrkande 2. Regeringen redovisade i vårändrings- budgeten för 2019 (prop. 2018/19:99 s. 106 f.) reviderade investe- ringsplaner för anskaffning och vidmakthållande av försvarsmateriel och ansåg därmed tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 9 om redovisning av livscykelkostnaden för medelräckviddigt luftvärn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en redovisning av livscykelkostnaden för det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot (bet. 2018/19:FöU6 s. 57 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:42. Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr 6 avsnitt 3.2.2 s. 35 f.) en redovisning till riksdagen avseende nytt medelräckviddigt luftvärn och ansåg därmed tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

14. Rskr. 2018/19:137

Riksrevisionens rapport Nationellt försvar på regional nivå

Skr. 2018/19:28, bet. 2018/19:FöU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 april 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

15. Rskr. 2018/19:154
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet	109
	109

Skr. 2019/20:75 Försvars- departementet

110

Skr. 2018/19:70, bet. 2018/19:FöU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Riksmötet 2019/20

16. Rskr. 2019/20:19

Skyddsobjekt och obemannade farkoster

Prop. 2018/19:129, bet. 2019/20:FöU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 696 och 697). Se även redovisning under rskr. 2015/16:165 (Fö 4).

17. Rskr. 2019/20:49

En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Prop. 2018/19:127, bet. 2019/20:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 941). Se även redovisning under rskr. 2015/16:165 (Fö 4).

18. Rskr. 2019/20:63

Höständringsbudget för 2019

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrat beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 anskaffning av materiel och anläggningar. Den 17 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Försvarets materielverk.

19. Rskr. 2019/20:107

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FöU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 a) om anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunder- rättelsedomstolen, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksam- heten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets rekryterings- myndighet, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. och anslaget 1:10 Nämn- der m.m. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 6 b) om beställningsbemyndiganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende För- svarets materielverk och Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 6 c) om krediter i Riksgäldskontoret:

–om bemyndigande till regeringen att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarsmakten: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försvarsmakten.

–om bemyndigande till regeringen att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försvarets materielverk.

–om bemyndigande till regeringen att för 2020 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 d) om investeringsplan för vidmakthållande av försvarsmateriel för 2020–2025 som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar och om investeringsplan för anskaffning av försvarsmateriel för 2020–2025 som en riktlinje för försvarsmaktens investeringar: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 7) om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2020 besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygs- systemet, att det i övrigt är i linje med det försvarspolitiska inrikt- ningsbeslutet för 2016–2020 och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D. Regeringen har ännu inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8) om organisationsenheter inom Försvarsmakten: Riksdagen har bemyndigat regeringen att inrätta organisationsenheter i form av Norra, Mellersta, Västra och Södra militärregionsstaben samt att lokalisera dessa till Boden, Upplands-Bro/Kungsängen, Skövde respektive Lund/Revinge. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om ändring i förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Punkten är slutbehand- lad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 c och 7.

Skr. 2019/20:75 Försvars- departementet

111

Skr. 2019/20:75 Social- departementet

112

2.5Socialdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2011/12

1. Rskr. 2011/12:122

Organdonationsfrågor

Mot. 2011/12:So330 m.fl., bet. 2011/12:SoU9

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (S 17), skr. 2013/14:75 (S 12), skr. 2014/15:75 (S 8), skr. 2015/16:75 (S 6), skr. 2016/17:75 (S 4), skr. 2017/18:75 (S 3) och 2018/19:75 (S 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Organdonationsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet i syfte att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation (bet. 2011/12:SoU9 s. 5 f.).

Regeringen beslutade den 1 mars 2012 om uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett underlag om organ- och vävnadsdonation. Uppdraget redo- visades i april 2012. Företrädare för Socialdepartementet redogjorde vid socialutskottets sammanträde den 31 maj 2012 för pågående aktiviteter och aktiviteter under övervägande för att främja tillgången till organ och vävnader för transplantation. Den 28 februari 2013 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av vissa donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04, dir. 2013:25). Betänkandet Organ- donation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) överlämnades till rege- ringen den 30 september 2015 och har därefter remissbehandlats.

I en interpellationsdebatt i riksdagen den 28 november 2017 har an- svarigt statsråd förmedlat bl.a. följande. Regeringen har nogsamt analyse- rat det underlag som utredningen om donations- och transplantationsfrågor lämnade (SOU 2015:84) och kommit fram till att frågan kräver ytterligare utredning och överväganden. Enligt regeringen är problemen bl.a. kopplade till den grundlagsskyddade rättigheten att samtycka till den vård som ges. Det finns undantag från kravet på samtycke till vård när det handlar om att rädda liv, men detta undantag från samtycke avser patien- tens vård och liv. Undantaget gäller alltså inte i förhållande till någon annan vars organ kan rädda liv genom organdonation. Detta faktum tar inte utredningens förslag hänsyn till och därför är det inte möjligt att gå vidare med just dessa delar av utredningens förslag. En mer utförlig information angående de rättsliga aspekterna av utredningens förslag presenterades för socialutskottet den 5 december 2017 vid en särskild föredragning i enlig- het med överenskommelse mellan Socialdepartementet och utskottet.

Regeringen beslutade den 18 januari 2018 om ett uppdrag till Social- styrelsen att inrätta ett nationellt donationsfrämjande centrum.

Den 21 mars 2018 tillsattes en ny utredning om organdonation (S 2018:04, dir. 2018:22). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 3 juni 2019 i betänkandet Organbevarande behandling för donation (SOU 2019:26). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringskansliet arbetar

för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Tillkännagivandet kan		Skr. 2019/20:75
antas bli slutbehandlat under 2020. Punkten är inte slutbehandlad.		Social-
		departementet
Riksmötet 2015/16
2. Rskr. 2015/16:220
Hälso- och sjukvårdsfrågor
Motioner under allmänna motionstiden 2015, bet. 2015/16:SoU7
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (S 21), skr. 2017/18:75 (S 10) och
2018/19:75 (S 7).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 22 om forskning om posttraumatiskt stressyndrom*: Riksdagen har
ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ge Forsk-
ningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd i uppdrag att se över forskningen
om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressyn-
drom och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:SoU7 s. 40 f.).
Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra en kartläggning av kunskaps-
luckor inom området psykisk hälsa. Ett av syftena med kartläggningen är
att ge regeringen underlag för att bedöma behovet av ytterligare forskning
inom området psykisk ohälsa. Detta kan exempelvis gälla forskning om
posttraumatiskt stressyndrom. SBU	slutredovisade uppdraget den
1 december 2017 i en rapport om samverkan vid psykisk ohälsa inom
hälso- och sjukvård, socialtjänst samt	socialförsäkring, SBU-rapport
nr 273/2017. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under hösten
2020 i samband med den forskningspolitiska propositionen. Punkten är
inte slutbehandlad.
Riksmötet 2016/17
3. Rskr. 2016/17:122
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SfU1
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (S 38), skr. 2017/18:75 (S 11) och
skr. 2018/19:75 (S 8).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 4 om felaktiga utbetalningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det
som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag om en utvidgning av myndigheternas underrättelseskyldighet vid
misstanke om felaktig utbetalning och att bidragsbrottslagen bör omfatta
felaktiga utbetalningar till företag och organisationer och tillkännagett
detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU1 s. 23 f.).
Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att ge en särskild utredare i
uppdrag att utvärdera tillämpningen av bidragsbrottslagen (2007:612) och
de effekter som lagen har fått (Fi 2016:08, dir. 2016:61). I utredarens
uppdrag ingick att utvärdera lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet
vid felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen. Uppdraget slutredovisades
den 28 februari 2018 i betänkandet Bidragsbrott och underrättelseskyl-		113

Skr. 2019/20:75 Social- departementet

114

dighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering (SOU 2018:14).

Den 23 maj 2019 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för välfärdssystemen (prop. 2018/19:132). I propositionen föreslås bl.a. att bidragsbrottslagens tillämpningsområde ska utvidgas och även avse stöd, bidrag och ersättningar som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller en kommun och avser en en- skild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde (ekonomiskt stöd). Förslaget innebär att t.ex. tandvårdsstöd och olika former av arbetsmarknadspolitiska stöd kommer att omfattas av lagen. Propositionen innehåller också förslag om att underrättelseskyldig- heten vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ska omfatta även pensioner och sådant ekonomiskt stöd som beslutas av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller en kommun och som avser en enskild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde. Vidare föreslås underrättelseskyldigheten utvidgas till att även omfatta kom- munerna. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkänna- givandet var slutbehandlat (a. prop. s. 11). Punkten är slutbehandlad.

4. Rskr. 2016/17:144

Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen

Skr. 2016/17:51, bet. 2016/17:SfU10

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 15) och skr. 2018/19:75 (S 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU10 s. 5 f.).

Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillkalla en delegation med uppdrag att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:07, dir. 2016:60). Delegationen fick bl.a. i upp- drag att genomföra omfattningsstudier avseende felaktiga utbetalningar och redovisa orsakerna. I direktiven framgår att delegationen bör pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen. Uppdraget slutredovisades den 12 december 2019 genom betänkandet Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

5. Rskr. 2016/17:156

Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17) och skr. 2018/19:75 (S 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.).

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Kommuner och privata aktörer inom socialtjänsten har olika roller och ansvar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna. Därutöver kan privata aktörer ansöka om tillstånd för att vara verksamma inom socialtjänsten. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. Kommunernas roll och ansvar innebär även att de är huvudmän för socialtjänstverksamhet som överlämnas till privata utförare, och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Rollen innebär att kommunerna alltid måste utöva någon form av kontroll för att kunna uppfylla sina skyldigheter. Tillståndskravet verkar som ett komplement till den kontroll som kommunerna ansvarar för, i syfte att säkerställa kvaliteten och lämpligheten hos ägare och ledning. Vad gäller start av socialtjänstverksamhet i kommunal regi bedömer regeringen att samma behov av tillståndsprövning inte föreligger som för enskild verksamhet. Ett viktigt skäl till detta är den lagstadgade skyldigheten och det yttersta ansvaret att tillhandahålla välfärdstjänster. Med detta kommer även kunskap och kompetens inom socialtjänstverksamhet, vilket privata aktörer som söker sig till branschen inte alltid har. Dessutom bedömer regeringen att ett tillståndskrav skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen, utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Ett tillståndskrav för kommunal socialtjänstverksamhet skulle därmed inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitets- principen i regeringsformen (14 kap. 3 § RF). En tillståndsprövning skulle innebära en detaljstyrning av ett redan lagstadgat ansvar. Det skulle även riskera att försvåra för kommuner att utveckla ny verksamhet som snabbt och effektivt kan bemöta förändrade lokala behov. Kvaliteten i vården och omsorgen är en central fråga för regeringen. Det handlar om att verksam- heten ska följa lagstiftningen och att de kvinnor, män, flickor och pojkar som har kontakt med socialtjänsten får det stöd de behöver. Det finns olika krav i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som verksamheterna ska förhålla sig till, och de kvalitetskrav som genom författning styr socialtjänsten är omfattande. Att kommuner inte behöver söka tillstånd för verksamhet som drivs i egen regi, innebär inte att kraven är lägre vad gäller tjänsternas kvalitet. Oavsett om tillståndsplikt är ett krav eller inte utövar Inspektionen för vård och omsorg tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. Den statliga tillsynen innebär en granskning av att verksamheten uppfyller de krav och mål som formulerats i lagar och andra föreskrifter. Kvalitetskraven är desamma oavsett regi. Det pågår ett omfattande arbete för att stärka kvaliteten inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Sedan 2015 samverkar ett flertal olika myndigheter för att stödja kunskapsutveckling i socialtjänsten. Denna stärkta kunskaps- styrning är ett initiativ av regeringen. Stärkta resurser och ökad reglering för att säkerställa en tillräcklig bemanning är andra initiativ från rege- ringen.

Skr. 2019/20:75 Social- departementet

115

Skr. 2019/20:75 Social- departementet

116

Regeringens bedömning var i budgetpropositionen att frågan om gene- rell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas ytterligare och ansåg med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slut- behandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpro- positionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2016/17:225

Samhällets krisberedskap

Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 24) och skr. 2018/19:75 (S 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 27 om krisberedskapen inom sjukvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser och tillkännagett detta för rege- ringen (bet. 2016/17:FöU7 s. 84 f.).

Regeringen beslutade i regleringsbrev för budgetåret 2018 att ge Social- styrelsen i uppdrag att, i linje med tillkännagivandet, analysera vilken kapacitet svensk sjukvård har vid överbeläggningar eller akut personal- brist samt vilka konsekvenser sådan resursbrist skulle få vid en extra- ordinär händelse. Uppdraget redovisades den 19 december 2018.

Regeringen beslutade den 8 augusti 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas (S 2018:09, dir. 2018:77). I uppdraget ingår att, utifrån kartläggning och analys, utarbeta en nationell färdplan för hur beredskapen inom hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas avseende allvarliga händelser i fredstid. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 september 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2016/17:254

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25) och skr. 2018/19:75 (S 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om att utveckla patientlagen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativet till en översyn av patientlagen med syftet att stärka patientens ställning och återkomma till riksdagen, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 21 f.).

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 50) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och de rapporter samt initiativ som gjorts med koppling till genomförandet av patientlagen. Vidare konstaterade regeringen följande. Patientlagen trädde i kraft den

1 januari 2015. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följde genom- förandet av patientlagen under perioden 2014–2017, vilket innebär att de resultat som myndigheten redovisade i februari 2017 baserades på knappt två år med gällande lagstiftning. Regeringen avser mot den bakgrunden att initiera en förnyad uppföljning av lagens efterlevnad samt av det övriga arbete som pågår för att stärka patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Frågan om hur patientlagen eventuellt kan utvidgas för att stärka patientens inflytande prövas i detta sammanhang. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.).

Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har av rege- ringen haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångs- punkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande den 1 oktober 2019 (SOU 2019:42). Be- tänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 januari 2020.

Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Ett betänkande om detta ska lämnas till regeringen senast den 31 mars 2020. Det resultatet behöver analyseras innan regeringen kan återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Regeringen avser också att följa upp effekterna av vårdval i hälso- och sjukvården. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 15.

8. Rskr. 2016/17:326

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35) och skr. 2018/19:75 (S 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU18 s. 5).

Skr. 2019/20:75 Social- departementet

117

Skr. 2019/20:75	Regeringen beslutade den 21 september 2017 att ge utredningen Sam-
Social-	ordnad utveckling för god och nära vård ett tilläggsdirektiv (S 2017:01,
departementet	dir. 2017:97). Tilläggsdirektivet innehåller ett uppdrag om att utreda och
	lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala
	hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet
	mellan dessa verksamheter bör se ut. Ytterligare ett tilläggsdirektiv till
	utredningen beslutades den 23 augusti 2018. I tilläggsdirektivet ingår att
	undersöka hur samordningen av vårdinsatser för patienter och brukare med
	omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras och att se över
	befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner. I utredningens
	ursprungliga uppdrag ligger också att ta fram ett nationellt uppdrag för
	primärvården, vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för
	äldre. Utredningen har lämnat ett första delbetänkande 2017. Ytterligare
	ett delbetänkande lämnades den 1 juni 2018, God och nära vård – En pri-
	märvårdsreform (SOU 2018:39). Utredningen ska redovisa uppdragen i de
	båda tilläggsdirektiven senast den 31 mars 2020.
	Regeringen har vidare i skrivelsen Framtidens äldreomsorg – en natio-
	nell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280) behandlat frågor som rör sjuka äldre.
	Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 25 juni 2018.
	Regeringen har också i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2018/19:1)
	beslutat om 12 miljoner kronor per år under 2018, 2019 och 2020 till
	Sveriges kommuner och regioner för samverkan vid utskrivning från
	sjukhus samt 10 miljoner kronor har avsatts i vårändringsbudgeten för
	2018 (prop. 2017/18:99) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen
	och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan.
	Vidare kan nämnas att Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie
	för att kartlägga och analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra
	stödet till kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning
	av förstudien gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till den
	kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Myndigheten har för 2019
	fått disponera totalt 5 miljoner kronor för uppdraget. Socialstyrelsens upp-
	drag ska slutredovisas i mars 2021. För de individer som tillkännagivandet
	handlar om är kommunalt finansierad hälso- och sjukvård en viktig
	vårdinstans. Genom att stärka den vårdinstansen ökar förutsättningarna för
	ett samlat omhändertagande av målgruppen.
	Regeringen avser att slutbehandla tillkännagivandet senast under våren
	2021 i samband med hanteringen av huvudbetänkandet från utredningen
	Samordnad utveckling för god och nära vård. Punkten är inte slutbe-
	handlad.
	9. Rskr. 2016/17:346
	Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag
	inom hälso- och sjukvården
	Skr. 2016/17:110, bet. 2016/17:SoU19
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 38) och skr. 2018/19:75 (S 15).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om bortre tidsgräns*: Riksdagen har ställt sig bakom det som
	utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör fastställa en bortre
118

tidsgräns för nya riktade statsbidrag och tillkännagett detta för regeringen	Skr. 2019/20:75
(bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).	Social-
Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en kommande budget-	departementet
proposition. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om uppföljning och effektutvärdering*: Riksdagen har ställt sig
bakom det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör ut-
forma riktade statsbidrag på ett sätt som underlättar uppföljning och effekt-
utvärdering och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19

s.6 f.).

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med budget-

propositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om översyn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av befintliga riktade stats- bidrag som saknar en tidsgräns och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med budget- propositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om systematisk process*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om införande av nya riktade statsbidrag och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med budget- propositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om prestationsbaserade statsbidrag*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om prestationsbaserade statsbidrag och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med budget- propositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2, 3, 4 och 5.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2017/18

10. Rskr. 2017/18:86

Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49) och skr. 2018/19:75 (S 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken (bet. 2017/18:SoU5 s. 10).

Regeringen beslutade den 21 december 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över styrningen inom funktionshinderspolitiken (S 2017:09, dir. 2017:133). I kommittédirektivet omnämndes riksdagens tillkännagivande. Den 7 maj 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänk- ande Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23). Betänkandet

119

Skr. 2019/20:75 Social- departementet

120

har remitterats. Remisstiden gick ut den 29 november 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.).

Regeringen beslutade den 26 maj 2016 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (S 2016:03, dir. 2016:40). Den 10 januari 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet och rege- ringen avser att därefter återkomma i frågan. Punkten är inte slutbe- handlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 12.

11. Rskr. 2017/18:121

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54) och skr. 2018/19:75 (S 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkes- mässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offent- lig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.).

Regeringen avser, i likhet med hanteringen av tillkännagivandet i rskr. 2016/17:156, att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2017/18:124

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 55) och skr. 2018/19:75 (S 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om stärkt rehabiliteringskedja (reservation 12)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:124 och bet. 2017/18:SfU1 s. 63 f.).

Ärendet bereds i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i en kommande budget- proposition. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2017/18:176

En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården

Prop. 2017/18:40, bet. 2017/18:SoU18

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 24).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om parlamentarisk utredning (reservation 5)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:176 och bet. 2017/18:SoU18 s. 22).

Enligt tillkännagivandet bör regeringen tillsätta en parlamentarisk utred- ning för att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsför- delning mellan staten och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården. Vad gäller ansvarsfördelningen mellan staten och de nuvarande huvud- männen, så konstaterade regeringen i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 44) att en utredning om statens kontra läns och regioners ansvar nyligen hade avslutats av den s.k. Indelnings- kommittén, som lämnade betänkandet Myndighetsgemensam indelning – samverkan på regional nivå (SOU 2018:10). Regeringen har under 2019 analyserat frågan och avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbe- handlad.

14. Rskr. 2017/18:187

Riksrevisionens rapport om överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling

Skr. 2017/18:65, bet. 2017/18:SoU7

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 26). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om avanslutning av tandvårdsgivare*: Riksdagen har till- kännagett att regeringen, i det pågående arbetet med att utreda förutsättningarna för att avansluta tandvårdsgivare som missköter sig från ersättningssystemet, bör beakta att likvärdiga villkor liksom likvärdig tillsyn och uppföljning ska gälla för alla aktörer som verkar inom tandvården oavsett driftsform (bet. 2017/18:SoU7 s. 5 f.).

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 49) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Tillkännagivandet beslutades med anledning av regeringens skrivelse till riksdagen, Riksrevisionens rapport om över- utnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling (skr. 2017/18:65). I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevi- sionens iakttagelser i rapporten. I sin rapport föreslår Riksrevisionen bl.a. att Försäkringskassan bör ges utökade kontroll- och sanktionsmöjligheter. Regeringen instämde i Riksrevisionens bedömning i denna del och har genom ändring i förordningen (2008:193) om statligt tandvårdssystem gett Försäkringskassan utökade möjligheter att avansluta tandvårdsgivare som missköter sig. Vidare ska även vårdgivare som beviljats anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd före den 1 juli 2017 utan dröjsmål anmäla till Försäkringskassan om en person som har en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande hos vårdgivaren, ersätts av en annan person eller om någon annan person tillkommer. Vårdgivare ska också, utan dröjsmål, anmäla om de inte längre uppfyller kraven på att ha legitimerad personal i verksamheten och,

Skr. 2019/20:75 Social- departementet

121

Skr. 2019/20:75 Social- departementet

122

iförekommande fall, att inneha F-skatt. Förordningsändringarna trädde i kraft den 15 april 2019. Beträffande likvärdig tillsyn och uppföljning av tandvårdsgivare betonades i departementspromemorian (Ds 2018:36) som låg till grund för ovanstående förordningsändringar att de bestämmelser om avanslutning som föreslogs i promemorian omfattade alla tandvårds- givare, oavsett om verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi.

Mot bakgrund av detta ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och att det därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehand- lad.

15. Rskr. 2017/18:189

Socialtjänstfrågor

Mot. 2017/18:3191 yrkande 3 och 2017/18:3191 yrkande 4, bet. 2017/18:SoU13

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet (bet. 2017/18:SoU13 s. 38).

Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om bestämmelserna om socialtjänstens yttranden om unga lagöverträdare är ändamålsenligt utformade och, vid behov, föreslå åtgärder för att säkerställa att yttrandena håller hög kvalitet, och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 25 om socialtjänstens deltagande vid inledande förhör med unga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med unga (bet. 2017/18:SoU13 s. 38).

Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med barn under 18 år som misstänks för brott och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nöd- vändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 24.

16. Rskr. 2017/18:260

Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU8

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om gårdsförsäljning inom ramen för Systembolagets detaljhan- delsmonopol*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen, under förutsätt- ning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör

verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning (bet. 2017/18:SoU8 s. 12 f.).

Regeringen avser att under 2020 ge en särskild utredare i uppdrag att se över frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2017/18:293

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU9

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om kvalitetsskillnader hos vårdmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras (bet. 2017/18:SoU9 s. 45 f.).

Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att ge Socialstyrelsen respektive Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att lämna förslag på hur uppföljningen av vården kan utvecklas med avseende på kvalitet och omotiverade skillnader. Särskild vikt skulle fästas på användande av patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått. Uppdragen redovisades av myndigheterna i varsin rapport i mars 2019.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 51) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och uppgav bl.a. följan- de. Rapporterna från Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och om- sorgsanalys utgör viktiga underlag för regeringens fortsatta arbete. För 2019 har regeringen även ingått en överenskommelse med Sveriges kom- muner och regioner om stöd till kvalitetsregister där en central del är att ytterligare stärka och utveckla registren för att skapa förutsättningar till jämförelser och tillgängliggörande av vårdens kvalitet.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 27 om cancerstrategi*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta fram en ny cancerstrategi (bet. 2017/18:SoU9 s. 78 f.).

I budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 45) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och anförde att en lång- siktig inriktning för det nationella arbetet med cancervården presenterades av regeringen i maj 2018. Syftet med den långsiktiga inriktningen är att skapa tydlighet kring hur regeringen vill att det nationella arbetet med cancervården ska utvecklas nu och i framtiden. Dessutom ska inriktningen ligga till grund för fortsatta insatser för att rusta cancervården inför framtidens utmaningar. Regeringen ansåg i budgetpropositionen att till- kännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2018/19:SoU1, rskr. 2018/19:111).

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och anförde följande.

Skr. 2019/20:75 Social- departementet

123

Skr. 2019/20:75 Social- departementet

124

Betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) har sedan 2009 utgjort grunden för arbetet med att utveckla cancervården i Sverige. Regeringen anser att den inriktning som anges i denna strategi fortsatt ska vara vägledande för arbetet. Däremot behöver cancerstrategin förnyas för att möta de utmaningar som den svenska cancervården står inför i dag och i framtiden. Från och med 2020 kommer regeringen därför årligen uppdatera den nationella cancerstrategin genom överenskom- melser mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner. Detta kommer bidra till att cancerstrategin förnyas och hålls relevant. På detta sätt avser regeringen att tillgodose riksdagens tillkännagivande. Rege- ringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 10 och 27.

18. Rskr. 2017/18:294

Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti

Prop. 2017/18:83, bet. 2017/18:SoU22 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om begreppet nära vård och primärvårdens uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta initiativ till att skapa en samlad definition av primärvårdens uppdrag och funktion med syfte att stärka patientens tillgång till en jämlik primärvård oavsett var i landet patienten bor och återkomma till riksdagen med förslag (bet. 2017/18:SoU22 s. 7 f.).

I delbetänkandet God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39) redovisas förslag om en utvecklad definition av primärvård samt ett grunduppdrag för primärvården. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2020 där tillkännagivandet kommer att slutbehandlas. Punkten är inte slut- behandlad.

19. Rskr. 2017/18:329

Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd Prop. 2017/18:150, bet. 2017/18:SfU27

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om retroaktiv utbetalning m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa regelverket för efterlevandestöd (bet. 2017/18:SfU27 s. 5 f.).

Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att efterlevandestöd som kräver ansökan ska kunna lämnas för högst en månad före ansökningstillfället, dels utreda om efterlevandestöd ska få lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8) lämnade regeringen förslag om att efterlevandestöd inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Genom förslaget om begränsning till en månads retroaktivitet för efterlevandestöd ansåg

regeringen att tillkännagivandet i den del som avser retroaktiviteten var tillgodosett (prop. s. 28 f.).

Regeringen avser att under 2020 ta fram en promemoria som hanterar tillkännagivandet i den del som avser efterlevandestöd som lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande, och att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

20. Rskr. 2017/18:353

Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden

Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om returrätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.).

Ärendet analyseras i Regeringskansliet. Regeringen avser att ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas beträffande den fortsatta hanteringen under 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2017/18:354

Klassificering av nya psykoaktiva substanser

Prop. 2017/18:221, bet. 2017/18:SoU27

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 44).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generisk klassificering*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör låta göra en analys av erfarenheterna från länder som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser (bet. 2017/18:SoU27 s. 5 f.).

Regeringen avser att ta fram en promemoria angående den fråga som tas upp i tillkännagivandet och att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2017/18:406

God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik

Prop. 2017/18:249, bet. 2017/18:SoU26

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 50).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om fast läkarkontakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkar- kontakt (bet. 2017/18:SoU26 s. 6 f.).

I delbetänkandet God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39) redovisas förslag om fast läkarkontakt i primärvården. Betänkan- det Digifysiskt vårdval (SOU 2019:42) innehåller bl.a. förslag om nya grunder för valfriheten i primärvårdens vårdvalssystem och tydligare krav på utförare. Båda betänkandena har remissbehandlats. Utifrån förslagen som lämnats i betänkandena arbetar Regeringskansliet med att ta fram en

Skr. 2019/20:75 Social- departementet

125

Skr. 2019/20:75 lagrådsremiss. Tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat senast under

Social-2021. Punkten är inte slutbehandlad. departementet

Riksmötet 2018/19

23. Rskr. 2018/19:50

Bastjänstgöring för läkare

Prop. 2017/18:274, bet. 2018/19:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 60).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om bastjänstgöring på Åland*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen ska säkerställa att utbildningssamarbetet med Åland kan fort- sätta och att det blir möjligt för läkare att genomföra sin bastjänstgöring på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige (bet. 2018/19:SoU5 s. 6 f.).

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att revidera föreskrifterna för läkarnas specialiseringstjänstgöring i enlighet med vad som anges i propositionen Bastjänstgöring för läkare (prop. 2018/19:50). I samband med detta har myndigheten också fått i uppdrag att säkerställa att bas- tjänstgöring ska kunna genomföras på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

24. Rskr. 2018/19:61

Ny lag om tobak och liknande produkter

Prop. 2017/18:156, bet. 2018/19:SoU3

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 63).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om marknadsföring och handel, c)*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen senast den 19 mars 2019 bör återkomma till riksdagen med lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet, omnumreringar i lagtexten och eventuella ytterligare följdändringar (bet. 2018/19:SoU3 s. 15 f.).

Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Reglering av alkoglass m.fl. produkter (prop. 2018/19:59). I propositionen konstaterar regeringen att utskottet anser att det ska vara tillåtet att visa bilder på tobaksförpackningar på en webbsida för handel på internet, trots att det inte har utfärdats något utgivningsbevis. Regeringen anför att de formella kraven kring beredning av nya lagförslag innebär att regeringen inte hinner lämna några lagförslag till den 19 mars 2019. Regeringen avser i stället att återkomma till riksdagen gällande tillkännagivandet. Vad gäller frågan om marknadsföring av tobaksvaror finns det anledning att tydliggöra att det även framöver är tillåtet att tillhandahålla tobaksvaror för försäljning på internet. Till följd av riksdagens beslut att behålla tobakslagens reglering kring marknadsföring är rättsläget kring vad som är tillåten marknads- föring på internet fortfarande oklart. Det får fram till att regeringen åter- kommit gällande tillkännagivandet ankomma på rättstillämpningen att pröva vilken typ av marknadsföring som är tillåten vid internetförsäljning

av tobaksvaror (prop. s. 117).

126

Regeringen avser att i början av 2020 ge en särskild utredare i uppdrag att se över marknadsföringsfrågan. Punkten är inte slutbehandlad.

25. Rskr. 2018/19:111

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:SoU1

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 70). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 9, c) Grundläggande behov enligt LSS*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagförslag som säkerställer att andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (bet. 2018/19:SoU1 s. 13 f.).

Regeringen beslutade den 27 juni 2019 propositionen Personlig assistans för hjälp med andning (prop. 2018/19:145). I propositionen före- slår regeringen att hjälp med andning ska vara ett grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans enligt LSS. Vidare gör regeringen bedömningen att det saknas skäl att föra in sondmatning som ett separat grundläggande behov i LSS. Genom regeringens ställningstaganden i fråga om andning och sondmatning som görs i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat (prop. s. 20). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 9, d) Återinförd fritidspeng*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen ska återkomma med lagförslag som innebär att den s.k. fritidspengen återinförs (bet. 2018/19:SoU1 s. 13 f.).

I vårändringsbudgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt 6.9) redogör regeringen för tillkännagivandet och anför att regeringen gör en annan bedömning än utskottet. Regeringen anser inte att fritidspengen bör återinföras. Regeringen avser därmed inte heller att återkomma med ett lagförslag om ett återinförande. Genom de ställningstaganden som görs i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat (a. prop. s. 114). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om cancerstrategi*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta fram en ny cancerstrategi enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2018 (bet. 2018/19:SoU1 s. 45 f.).

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4) redogör regeringen för tillkännagivandet och anför följande. Be- tänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) har sedan 2009 utgjort grunden för arbetet med att utveckla cancervården i Sverige. Regeringen anser att den inriktning som anges i denna strategi fortsatt ska vara vägledande för arbetet. Däremot behöver cancerstrategin förnyas för att möta de utmaningar som den svenska cancervården står inför i dag och i framtiden. Från och med 2020 kommer regeringen därför årligen uppdatera den nationella cancerstrategin genom överenskom- melser mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner. Detta kommer bidra till att cancerstrategin förnyas och hålls relevant. På detta sätt avser regeringen att tillgodose riksdagens tillkännagivande. Rege-

Skr. 2019/20:75 Social- departementet

127

Skr. 2019/20:75 Social- departementet

128

ringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

26. Rskr. 2018/19:125

Rättelse i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Utskottsinitiativ, bet. 2018/19:SoU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 februari 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 55).

27. Rskr. 2018/19:138

Apoteks- och läkemedelsfrågor

Motion 2018/19:2038 och 2018/19:2989, bet. 2018/19:SoU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 nationell läkemedelslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ikraftträdande av lagen om nationell läkemedelslista (bet. 2018/19:SoU7 s. 7 f.).

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och anförde följande. Regeringen anser att det är viktigt att införandet av en nationell läke- medelslista inte dröjer längre än nödvändigt. Ikraftträdandedatumen be- stämdes dock för att säkerställa att den lösning som valts ska bli tekniskt och juridisk hållbar samt genomtänkt ur informations- och cybersäkerhets- synvinkel. Regeringen har en kontinuerlig dialog med E-hälsomyndig- heten och efter kontakter med myndigheten har det framkommit att det nya registrets tekniska och juridiska hållbarhet inte kan garanteras om datum för ikraftträdande tidigareläggs. Regeringen ansåg därför att ikraftträdande bör ske det datum riksdagen tidigare beslutat om. Genom de ställnings- taganden som görs i propositionen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat (a. prop. s. 49). Punkten är slutbehandlad.

28. Rskr. 2018/19:145

Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Skr. 2018/19:14 och 2018/19:27, bet. 2018/19:SfU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 översyn av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och Försäk- ringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys (bet. 2018/19:SfU13 s. 6 f.).

Regeringen gav i januari 2018 Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkrings- kassan och hälso- och sjukvården förbättras när det gäller sjukskrivnings- processen och läkarintygen. Detta så kallade dialoguppdrag har slut- redovisats i juni 2019. Regeringen beslutade den 11 december 2019 att ge

myndigheterna ett nytt uppdrag om att vidareutveckla sjukförsäkrings-	Skr. 2019/20:75
handläggningen i dialog med hälso- och sjukvården. Vid genomförandet	Social-

av uppdraget ska myndigheterna beakta riksdagens tillkännagivande. departementet Uppdraget ska delredovisas senast den 15 juni 2020 och slutredovisas

senast den 15 oktober 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

29. Rskr. 2018/19:151

Kompletterande bestämmelser till lagen om tobak och liknande produkter

Prop. 2018/19:43, bet. 2018/19:SoU17 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 mars 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 124).

30. Rskr. 2018/19:156

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Motion 2018/19:186, bet. 2018/19:SoU12

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om ny utredning om tolktjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny utredning om tolktjänst (bet. 2018/19:SoU12 s. 37 f.).

Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att se över tolk- tjänstfrågan. Punkten är inte slutbehandlad.

31. Rskr. 2018/19:161

Åtgärder för att mildra konsekvenserna på det sociala området med anledning av brexit

Prop. 2018/19:53, bet. 2018/19:SfU24 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 mars 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 168 och 169).

32. Rskr. 2018/19:164

Riksrevisionens rapport om investeringsstödet till särskilda boenden för äldre

Skr. 2018/19:34, bet. 2018/19:SoU14 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 maj 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

33. Rskr. 2018/19:178

Avtal om social trygghet mellan Sverige och Filippinerna

Prop. 2018/19:55, bet. 2018/19:SfU23

Skrivelsen är slutbehandlad.

129

Skr. 2019/20:75	Den 18 april 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
Social-	(SFS 205).
departementet
	34. Rskr. 2018/19:187
	Socialtjänst- och barnfrågor
	Motion 2018/19:2819, bet. 2018/19:SoU9
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 38 om barn- och familjecentraler*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om barn- och familjecentraler (bet.
	2018/19:SoU9 s. 93 f.).
	Regeringen beslutade den 28 november 2019 att ge en särskild utredare
	i uppdrag att se över förutsättningarna för en sammanhållen god och nära
	vård för barn och unga (S 2019:05, dir. 2019:93). Syftet med uppdraget är
	att uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälso-
	främjande insatser för barn och unga i hela landet. Syftet är också att
	genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av
	psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin,
	BUP. Utredaren ska lämna en delredovisning av uppdraget senast den
	1 maj 2021 och slutredovisa det senast den 1 oktober 2021. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	35. Rskr. 2018/19:193
	Frågor om psykisk ohälsa
	Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU15
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin (bet.
	2018/19:SoU15 s. 16 f.).
	Utskottet konstaterar i betänkandet att rapporter från Socialstyrelsen och
	Folkhälsomyndigheten under flera år har visat att den psykiska ohälsan
	bland barn och unga ökar. Utskottet vill även framhålla att vuxnas utsatthet
	när de mår psykiskt dåligt riskerar att bli barns utsatthet. För att minska
	den psykiska ohälsan i samhället krävs enligt utskottet ett förstärkt arbete.
	Det bör enligt utskottet säkerställas att vården håller hög kvalitet. Utskottet
	anser därför att regeringen bör stärka tillsynen och uppföljningen av barn-
	och ungdomspsykiatrin.
	Regeringen har tagit ett stort antal initiativ som rör barn- och ungdoms-
	psykiatrin bland annat inom ramen för överenskommelser med Sveriges
	Kommuner och Regioner. Socialstyrelsen har fått ett brett uppdrag att
	stödja huvudmännens arbete inom området psykisk ohälsa. Inspektionen
	för vård och omsorg har identifierat barn och unga med psykisk ohälsa
	som ett prioriterat riskområde under 2018–2020. Betänkandet För barnets
	bästa (SOU 2017:111) innehåller förslag som syftar till att förbättra
	situationen för barn inom den psykiatriska tvångsvården. En proposition
	beslutades den 27 februari 2020. Regeringen följer utvecklingen för att ta
	ställning till behovet av ytterligare åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad.
130

Punkt 18 om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ansvar för vård vid sam- sjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m. (bet. 2018/19:SoU15 s. 32 f.).

Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman. Regeringen bör efter det att översynen har gjorts utreda möjligheterna till en gemensam tvångslag- stiftning för personer med psykisk ohälsa i kombination med beroende- sjukdom. Därutöver bör regeringen enligt tillkännagivandet se över hur det ska kunna finnas tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med beroendesjukdom.

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt förekomsten av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt föreslagit hur vården kan förbättras. Uppdraget redovisades den 30 november 2019 och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 7 och 18.

36. Rskr. 2018/19:233

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en årlig rapport om konsekvenserna för akutsjukvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 26 f.).

Enligt tillkännagivandet bör regeringen i lämpligt sammanhang årligen till riksdagen rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens kon- centration. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att löpande rapportera om arbetet med omställningen av den högspecialiserade vården och i det ingår att rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården. Socialstyrelsen lämnade sin senaste lägesrapport den 15 december 2019. I rapporten beskrivs bl.a. hur akutsjukvårdsperspektivet genomsyrar kon- sekvensanalyserna som görs inför beslut om nationell högspecialiserad vård. Socialstyrelsen fortsätter att följa frågan noggrant. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med information om processen i budgetpro- positionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 19 om vårdvalssystem – LOV*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.).

Skr. 2019/20:75 Social- departementet

131

Skr. 2019/20:75	sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor
Social-	till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångs-
departementet	punkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen
	överlämnade sitt slutbetänkande den 1 oktober 2019 (SOU 2019:42).
	Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 januari 2020.
	Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård
	(S 2017:01, dir. 2017:97) i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med
	uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga
	förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive
	borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Ett betänkande om detta ska
	lämnas till regeringen senast den 31 mars 2020. Det resultatet behöver
	analyseras innan regeringen kan återkomma till riksdagen med anledning
	av tillkännagivandet. Regeringen avser också att följa upp effekterna av
	vårdval i hälso- och sjukvården. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 20 om valfrihet i slutenvården – patientlagen*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka
	möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.).
	Regeringen avser att under våren 2020 ge en lämplig myndighet ett
	uppdrag i syfte att utreda vilka konsekvenser ökad valfrihet i slutenvården
	kan få.
	Vidare har, som nämns ovan, utredningen Samordnad utveckling för god
	och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) i uppdrag att analysera ändamåls-
	enligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård. Utredningens be-
	tänkande behöver analyseras innan regeringen kan återkomma till riks-
	dagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 57 om gemensamma standarder*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att på lämpligt sätt se till att
	gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister
	(bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.).
	Regeringen beslutade i mars 2019 att ge E-hälsomyndigheten i uppdrag
	att sammanställa och tillgängliggöra gemensamma nationella specifika-
	tioner, dvs. överenskommelser om hur standarder ska tillämpas i olika
	situationer för att underlätta informationsutbyte, inom och mellan hälso-
	och sjukvård och socialtjänst. I uppdraget ingår att inrätta en funktion dit
	berörda målgrupper kan vända sig för att få information om vilka gemen-
	samma specifikationer som finns samt vägledning i hur de kan tillämpas.
	Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2020.
	Vidare gör Socialstyrelsen ett stort antal insatser för att standardisera
	dokumentationen i vården. Inom ramen för myndighetens instruktions-
	enliga uppdrag att tillhandahålla ändamålsenlig informationsstruktur och
	enhetliga begrepp ger myndigheten användarstöd genom bl.a. regionala
	utbildningar och webbinarier riktade till verksamhets- och systemutveck-
	lare. Socialstyrelsen tar vidare fram specifikationer som beskriver hur
	information ska struktureras och kodas på detaljerad nivå inom specifika
	områden, för att underlätta för kommuner och landsting i deras arbete med
	att anpassa och utveckla sina informationssystem. Hälso- och sjukvårds-
	frågor är också upplyfta i regeringens strategi för standardisering som
	beslutades under 2018. Slutligen kan nämnas att staten och Sveriges
	kommuner och regioner sedan flera år har årliga överenskommelser
	gällande nationella kvalitetsregister, inom vilket Nationella programmet
132	för datainsamling, NPDi, är en del. Centralt för NPDi är användning av

standarder både avseende informatik och teknik. Punkten är inte slut-		Skr. 2019/20:75
behandlad.		Social-
Punkt 58 om översyn av patientdatalagen*: Riksdagen har tillkännagett		departementet
för regeringen det som utskottet anför om att överväga om det finns
anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant
lagstiftning (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.).
Regeringen beslutade den 27 juni 2019 att ge en särskild utredare i upp-
drag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom
och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (S 2019:01, dir. 2019:37).
Utredaren har bl.a. i uppdrag att se över möjligheterna att införa direkt-
åtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och
sjukvård samt utvidgad informationsöverföring för kvalitetsutveckling
mellan vårdgivare i hälso- och sjukvården. Lagar som kan komma att
beröras är bl.a. patientdatalagen (2008:355) och lagen (2001:454) om be-
handling av personuppgifter inom socialtjänsten. Uppdraget ska slutredo-
visas senast den 31 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 19, 20, 57 och 58.
37. Rskr. 2018/19:234
Ändringar av övergångsbestämmelse avseende behörighetsreglering
Prop. 2018/19:68, bet. 2018/19:SoU21
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 maj 2019 utfärdade	regeringen den lag riksdagen antagit
(SFS 312).
38. Rskr. 2018/19:235
Anpassningar av svensk lag med anledning av EU-förordningen om
säkerhetsdetaljer på läkemedel
Prop. 2018/19:106, bet. 2018/19:SoU22
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 maj 2019 utfärdade	regeringen de lagar riksdagen antagit
(SFS 320–325).

39. Rskr. 2018/19:239

Reglering av alkoglass m.fl. produkter

Prop. 2018/19:59, bet. 2018/19:SoU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 29 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 345–362).

40. Rskr. 2018/19:240

Vissa ändringar som gäller PKU-biobanken

Prop. 2018/19:85, bet. 2018/19:SoU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

133

Skr. 2019/20:75	Den 29 maj 2019 utfärdade regeringen	de	lagar	riksdagen	antagit
Social-	(SFS 340–342).
departementet
	41. Rskr. 2018/19:243
	Riksrevisionens rapport om förvaltningen av premiepensionssystemet
	Skr. 2018/19:80, bet. 2018/19:SfU14
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 27 juni 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	42. Rskr. 2018/19:261
	Omedelbart omhändertagande av barn i vissa internationella situationer
	Prop. 2018/19:102, bet. 2018/19:SoU20
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 19 juni 2019 utfärdade regeringen	de	lagar	riksdagen	antagit
	(SFS 471–473).

Riksmötet 2019/20

43. Rskr. 2019/20:7

Personlig assistans för hjälp med andning

Prop. 2018/19:145, bet. 2019/20:SoU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 oktober 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 618).

44. Rskr. 2019/20:10

En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv

Prop. 2018/19:133, bet. 2019/20:SfU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 oktober 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 649 och 650).

45. Rskr. 2019/20:11

Ytterligare fortsatt utbetalning av garantipension

Prop. 2018/19:131, bet. 2019/20:SfU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 oktober 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 644–648).

46. Rskr. 2019/20:12

Förbättrat grundskydd för pensionärer

Prop. 2018/19:134, bet. 2019/20:SfU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

134

Den 24 oktober 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit	Skr. 2019/20:75
(SFS 651).	Social-
47. Rskr. 2019/20:52	departementet
47. Rskr. 2019/20:52
Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet
Skr. 2019/20:4, bet. 2019/20:SfU9
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
48. Rskr. 2019/20:54
Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under
budgetåret 2018
Skr. 2019/20:146, bet. 2019/20:SoU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 11 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
49. Rskr. 2019/20:64
Höständringsbudget för 2019
Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om Höständringsbudget för 2019, Ändrade ramar för utgiftsområden och
ändrade anslag: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring
av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende de anvisade anslagen.
50. Rskr. 2019/20:115
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SfU2
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om Statens budget inom utgiftsområde 11, a) Anslagen för 2020: Den
19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
2020 avseende Pensionsmyndigheten.
Om Statens budget inom utgiftsområde 11, b) Bemyndigande om ekono-
miska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen reglerings-
brev för budgetåret 2020 avseende Pensionsmyndigheten.
51. Rskr. 2019/20:116
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SfU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om Statens budget inom utgiftsområde 12, a) Anslagen för 2020: Den
19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
2020 avseende Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
	135

Skr. 2019/20:75	Om Statens budget inom utgiftsområde	12,	b)	Lagförslagen: Den
Social-	19 december 2019 utfärdade regeringen	den	lag	riksdagen antagit
departementet	(SFS 1294).
	52. Rskr. 2019/20:117
	Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att
	Förenade kungariket har lämnat EU
	Prop. 2019/20:26, bet. 2019/20:SfU12
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 19 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 1291 och 1292).
	53. Rskr. 2019/20:125
	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	funktionsnedsättning
	Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SfU1
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om Statens budget inom utgiftsområde 10, a) Anslagen för 2020: Den
	19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2020 avseende Försäkringskassan.
	Om Statens budget inom utgiftsområde 10, b) Lagförslagen: Den
	19 december 2019 utfärdade regeringen	de lagar		riksdagen antagit
	(SFS 1297–1300).
	Om Statens budget inom utgiftsområde 10, c) Bemyndigande om ekono-
	miska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen reglerings-
	brev för budgetåret 2020 avseende Försäkringskassan.
	54. Rskr. 2019/20:135
	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
	Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SoU1
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om Statens budget inom utgiftsområde 9, a) Anslagen för 2020:
	Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2020 avseende Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.
	Punkt 2 om Statens budget inom utgiftsområde 9, b) Bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden: Den 19 december	2019 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende E-hälsomyndigheten, Folk-
	hälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd,
	Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket,
	Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldra-
	skapsstöd, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Socialstyrelsen,

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens institu- tionsstyrelse samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

136

2.6	Finansdepartementet	Skr. 2019/20:75
		Finans-
Äldre riksmöten		departementet

Riksmötet 2001/02

1. Rskr. 2001/02:201

Allmänna motioner om reklamskatt

Motioner från den allmänna motionstiden 2001, bet. 2001/02:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Fi 38), 2003/04:75 (Fi 24), 2004/05:75 (Fi 12), 2005/06:75 (Fi 9), 2006/07:75 (Fi 7), 2007/08:75 (Fi 4), 2008/09:75 (Fi 2), 2009/10:75 (Fi 2), 2010/11:75 (Fi 3), 2011/12:75 (Fi 2), 2012/13:75 (Fi 2), 2013/14:75 (Fi 1), 2014/15:75 (Fi 1), 2015/16:75 (Fi 1), 2016/17:75 (Fi 1), 2017/18:75 (Fi 1) och 2018/19:75 (Fi 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om avskaffande av reklamskatten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att reklamskatten bör avskaffas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20 s. 6 f.). I budgetpropo- sitionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan

m.m.avsnitt 6.25 s. 589 f.) föreslog regeringen att reklamskatten för annons i periodisk publikation som inte utgör annonsblad, katalog eller program skulle slopas. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.15 s. 227 f.) föreslog regeringen att skattesatsen skulle sänkas till 6,9 procent samt att redovisningsgränsen skulle höjas till 100 000 kronor. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. Regeringen avser att återkomma till frågan om reklamskattens successiva avskaffande i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2009/10

2. Rskr. 2009/10:144

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3), 2017/18:75 (Fi 2) och 2018/19:75 (Fi 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av till- kännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum,

137

Skr. 2019/20:75	Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Denna modell har
Finans-	genom åren analyserats och kritiserats utifrån olika aspekter i utredningar
departementet	och översyner. Bristerna blir påtagliga då flera institutioner nu står inför
	omfattande renoveringar som innebär så kraftiga hyreshöjningar att
	kostnadshyresmodellen inte längre kan sägas ge stabila hyresförut-
	sättningar. Det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kultur-
	politiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i de
	lokaler som formats för dessa specifika ändamål. Regeringen beslutade
	den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som ska föreslå
	nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitutionerna
	Kungl. Operan, Kungl. Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet
	och Naturhistoriska riksmuseet. I uppdraget ingår även att värdera och
	bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kan tillämpas på
	andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som
	förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktivet framgår att det är
	angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området
	fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprung-
	ligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade
	regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249/ESA) och beslutade
	om tilläggsdirektiv som innebär att utredningstiden förlängs (dir.
	2019:58). Uppdraget ska slutredovisas den 31 oktober 2020. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2011/12
	3. Rskr. 2011/12:170
	Allmänna motioner om inkomstskatter
	Bet. 2011/12:SkU13
	Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 33), 2013/14:75 (Fi 18),
	2014/15:75 (Fi 13), 2015/16:75 (Fi 9), 2016/17:75 (Fi 6), 2017/18:75
	(Fi 4) och 2018/19:75 (Fi 3).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 16 om Öresundsavtalet (reservation 15)*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen vad som anförs i reservationen (bet. 2011/12:SkU13
	s. 65). Ett gemensamt arbete med Danmark pågår för att utvärdera den
	utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark
	om vissa skattefrågor (SFS 1996:1512, bilaga 4). Arbetet sker i linje med
	de förutsättningar som anges i avtalet och bedöms kunna slutföras under
	2020. När utvärderingen är klar kan ställning tas till om det utjämnings-
	belopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt
	för att möjliggöra kompensation för de kostnader för hemkommunerna
	som pendlarna medför. Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2012/13
	4. Rskr. 2012/13:287
	Vårändringsbudget för 2013
	Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21
138

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 47), 2014/15:75 (Fi 19),	Skr. 2019/20:75
2015/16:75 (Fi 12), 2016/17:75 (Fi 8), 2017/18:75 (Fi 5) och 2018/19:75	Finans-
(Fi 4).	departementet
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB,
punkt 30 om bemyndigande gällande likvid vid försäljning, punkt 31 om
bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av
kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga
åtgärder vid försäljning: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt
eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid extra
bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till
Orio AB. Aktierna i Orio AB förvaltas av Regeringskansliet (Närings-
departementet) tills en eventuell försäljning sker. Ärendet bereds vidare.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 29–33.
Riksmötet 2013/14
5. Rskr. 2013/14:56
Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna
Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20),
2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9), 2017/18:75 (Fi 6) och 2018/19:75
(Fi 5).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen
har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av
förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). En upp-
följning av förslaget planeras ske i samband med en översyn av 3:12-
reglerna. Punkten är inte slutbehandlad.
6. Rskr. 2013/14:158
Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län
Prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 22), 2015/16:75 (Fi 15),
2016/17:75 (Fi 10), 2017/18:75 (Fi 7) och 2018/19:75 (Fi 6).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om en helhetslösning av regionfrågan*: Riksdagen har tillkänna-
gett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den
regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 s. 20 f.). Indelningskommit-
tén föreslog i delbetänkandet Regional indelning – tre nya län (SOU
2016:48) att tre nya län skulle bildas fr.o.m. 2018 och att motsvarande
landsting skulle bildas fr.o.m. 2019. I tilläggsdirektiv till Indelningskom-
mittén (dir. 2017:72) har regeringen dels uttalat att den inte avser att
fortsätta bereda dessa förslag, dels återkallat kommitténs uppdrag att
föreslå en ny läns- och landstingsindelning eftersom det inte fanns
förutsättningar att genomföra förslagen. I propositionen En ny beteckning	139
	139

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

140

för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning (prop. 2018/19:162 s. 445 f.) bedömer regeringen därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat i den del som rör landets organisation på regional nivå. Regeringen avser i enlighet med vad som anförs i propositionen att återkomma till riksdagen i fråga om resterande del av tillkännagivandet som rör de statliga myndigheternas organisation på regional nivå. Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2013/14:186

Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18), 2016/17:75 (Fi 11), 2017/18:75 (Fi 8) och 2018/19:75 (Fi 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Fortifikationsverket har tecknat ett intentionsavtal till- sammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten gällande en möjlig etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten vid den aktuella fastigheten. Fortifikationsverket har också genomfört några mindre fastig- hetsjusteringar mellan Järfälla kommun och Fortifikationsverket. Någon överlåtelse av fastigheten har dock ännu inte skett och dialogen mellan parterna fortsätter. Regeringen håller sig fortsatt informerad om dialogen, som bl.a. syftar till att minimera de konsekvenser som en överlåtelse av fastigheten skulle kunna innebära för Försvarsmaktens verksamhet. Punkten är inte slutbehandlad.

8. Rskr. 2013/14:187

Planering och byggande

Mot. 2013/14:C488 yrkande 7, bet. 2013/14:CU10

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 35), 2015/16:75 (N 23), 2016/17:75 (N 18), 2017/18:75 (N 17) och 2018/19:75 (N 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av plan- och bygglagen (2010:900) och att det fortfarande finns ett omfattande reformbehov och att lagen behöver moderniseras, förenklas och förtydligas (bet. 2013/14:CU10 s. 13) och därmed bifallit motion 2013/14:C448 yrkande 7. Regeringen bjöd den 13 januari 2016 in Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet till blocköverskridande samtal om bostadspolitiken. Inom ramen för dessa samtal behandlades bl.a. regelfrågor, t.ex. hur plan- och byggprocessen kan kortas och hur plan- och bygglagen bör se ut i framtiden. Efter att de bostadspolitiska samtalen avslutats bereds nu ärendet med inriktningen att vissa delar av plan- och bygglagen ska ses över.

Under 2017 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen (2011:338) i kraft, som innebär följande: 1) det har blivit enklare att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov, 2) kommunerna kan begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, 3)

länsstyrelsen får en tidsfrist om två månader vid överprövning, 4) fler planer kan delegeras till kommunstyrelse och byggnadsnämnd, 5) fler undantag från krav på bygglov och 6) förenklingar i förhållande till de regler som redan finns att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. Under 2018 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen i kraft, som innebär följande: 1) digitalisering av grund- kartor och detaljplaner, 2) ett tydligare och enklare detaljplanekrav, 3) fler undantag från krav på bygglov, 4) avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov, förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids, 5) bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte vunnit laga kraft, 6) en ny regional planering, 7) en generell rätt till kommunal avtalssamverkan, 8) anpassning till nya EU-regler om linbanor, 9) större klimathänsyn i översiktsplaneringen och 10) tydligare regler om miljöbedömningar. Under 2019 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen i kraft, som innebär följande: 1) nya bestämmelser om altaner och 2) tydligare bestämmelser om digitala detalj- planer. Därutöver har regeringen lämnat förslag om större komplement- bostadshus (prop. 2019/20:31) och en utvecklad översiktsplanering (prop. 2019/20:52).

Den 19 januari 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild utredare bl.a. skulle se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, begränsa detaljplanekravet och reglera upplåtelseformer i detaljplan samt förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Uppdraget utvidgades den 5 juli 2018 till att även omfatta frågan om hur verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov kan regleras för att på bästa sätt till- godose behovet av effektivitet i byggprocessen samtidigt som ett ända- målsenligt skydd för bl.a. natur- och kulturvärden uppnås. Utredningen överlämnade i december 2018 delbetänkandet Verkställbarhet av beslut om lov (SOU 2018:86), som innehåller förslag till ändrade bestämmelser om verkställbarhet av bygglov, marklov och rivningslov. Utredningen överlämnade den 13 februari 2019 slutbetänkandet Privat initiativrätt – Planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9). Betänkandena har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Den 29 september 2017 överlämnade Boverket rapporten En mer förut- sägbar byggprocess (2017:23) med anledning av ett uppdrag från regeringen att se över kontrollen av serietillverkade hus för att underlätta byggandet av standardiserade bostäder. Rapporten har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Regeringen tillsatte den 23 februari 2017 en kommitté (dir. 2017:22) med uppdrag att genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och

10kap. plan- och bygglagen, 3–5 och 7 kap. plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén fick även i uppdrag att utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Kommittén överlämnade i juni 2018 betänkandet Resurseffektiv användning av byggmaterial (SOU 2018:51). Kommittén överlämnade den 19 december 2019 slutbetänkan-

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

141

Skr. 2019/20:75	det Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU
Finans-	2019:68). Betänkandena bereds inom Regeringskansliet.
departementet	Regeringen beslutade den 13 december 2017 kommittédirektiven Sam-
	ordning för ökat och hållbart bostadsbyggande (dir. 2017:126), enligt vilka
	en särskild utredare gavs i uppdrag att bl.a. analysera för- och nackdelarna
	med att införa en möjlighet till krav på transportplaner i detaljplanering för
	nyetablering av bostäder. Utredningen överlämnade i april 2019 delbetän-
	kandet Bebyggelse- och transportplanering för hållbar stadsutveckling
	(SOU 2019:17). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
	Regeringen har uppdragit åt Boverket att se över Boverkets byggregler
	(BFS 2011:6) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10)
	om tillämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (Fi2019/02343/
	BB).
	Regeringen har uppdragit åt länsstyrelserna i Stockholms respektive
	Skåne län att, med anledning av de nya uppgifter som tillförts läns-
	styrelserna efter förslag i propositionen En ny regional planering (prop.
	2017/18:266), utveckla ändamålsenliga och enhetliga arbetssätt för sin
	medverkan i regional fysisk planering (Fi2019/02438/SPN).
	Regeringen har uppdragit åt Boverket att under 2019 inleda ett förbered-
	ande arbete för att underlätta införandet av krav på en klimatdeklaration
	vid uppförande av byggnader (Fi2019/02439/BB).
	Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandena i
	propositionen Större komplementbostadshus (prop. 2019/20:31 s. 11) och
	propositionen En utvecklad översiktsplanering (prop. 2019/20:52 s. 34).
	Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas
	under 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	9. Rskr. 2013/14:188
	Planering och byggande
	Mot. 2013/14:C488 yrkande 7, bet. 2013/14:CU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 36), 2015/16:75 (N 24),
	2016/17:75 (N 19), 2017/18:75 (N 18) och 2018/19:75 (N 15).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen vad utskottet anför om en översyn av plan- och bygglagen
	(2010:900) och att det fortfarande finns ett omfattande reformbehov och
	att lagen behöver moderniseras, förenklas och förtydligas (bet.
	2013/14:CU10 s. 13). Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under
	rskr. 2013/14:187, Fi 8. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	Riksmötet 2014/15
	10. Rskr. 2014/15:143
	Spelfrågor
	Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:KrU4
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 32), 2016/17:75 (Fi 17),
	2017/18:75 (Fi 10) och 2018/19:75 (Fi 9).
142	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
142

Punkt 4 om LAN-spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4 s. 11 f.). En promemoria med förslag om att lagen om visst automatspel ska upphävas (Ds 2019:30) har tagits fram i Regeringskansliet och remitterats. Tiden för att svara på remissen går ut den 31 mars 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2014/15:169

Skatteförfarande och folkbokföring

Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 39), 2016/17:75 (Fi 18), 2017/18:75 (Fi 11) och 2018/19:75 (Fi 10).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 7 om personligt betalningsansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska se över reglerna om företrädaransvar och om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbar- heten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan (bet. 2014/15:SkU20 s. 36 f.). Regeringen gav den 17 september 2015, som ett underlag för regeringens fortsatta arbete, Skatteverket ett uppdrag att redogöra för hur reglerna om företrädaransvar i vissa fall tillämpas. Uppdraget redovisades den 30 november 2015. Som framgår av budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.32) gav regeringen Statskontoret i uppdrag att se över bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar och om anstånd som är till fördel för det allmänna och att analysera om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård samt överväga behov av förändringar, i enlighet med vad som närmare anges i uppdraget. Uppdraget redovisades den 31 maj 2018. Regeringen beslutade den 31 oktober 2019 kommittédirektiven Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret (dir. 2019:74). En särskild utredare ska bl.a. överväga om det finns behov av att ändra reglerna om det skatterättsliga företrädaransvaret och om anstånd som är till fördel för det allmänna samt lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2020. Genom beslutet om kommitté- direktiv anser regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

12. Rskr. 2014/15:180

Planering och byggande

Mot. 2014/15:2921 yrkande 3, 2014/15:2953 yrkande 10, bet. 2014/15:CU10

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49), 2016/17:75 (N 39), 2017/18:75 (N 35) och 2018/19:75 (N 29).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

143

Skr. 2019/20:75	Punkt 6 om privat initiativrätt till detaljplan*: Riksdagen har tillkännagett
Finans-	för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör låta utreda hur
departementet	regler som medger en privat initiativrätt till detaljplan kan utformas och
	därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan (bet. 2014/15:CU10
	s. 22 f.) och	därmed	bifallit motionerna	2014/15:2921	yrkande 3	och
	2014/15:2953	yrkande 8. Regeringen beslutade den 19 januari 2017
	kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt
	vilka en särskild utredare bl.a. skulle se över förutsättningarna för att
	införa en privat initiativrätt. Utredaren överlämnade sitt slutbetänkande
	Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplanering
	(SOU 2019:9) den 13 februari 2019. Betänkandet har remitterats och
	ärendet bereds nu inom Regeringskansliet.
	Regeringen bedömer att tillkännagivandet senast bör kunna slutbehand-
	las under 2021. Ärendet bereds vidare.
	Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för
	studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion
	2014/15:2953 yrkande 17. Regeringen uppdrog 2015 (N2015/01953/PUB)
	åt Boverket att utreda konsekvenserna av att undanta studentbostäder från
	kraven för tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt
	rörelse- eller orienteringsförmåga enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 i plan-
	och bygglagen (2010:900). Uppdraget utvidgades 2016 till att även
	omfatta kraven på tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 1 § 3 plan-
	och bygglagen (N2016/03610/PUB). Boverket har redovisat uppdraget i
	rapporten Tillgänglighet i studentbostäder – konsekvenser av att ta bort
	tillgänglighetskraven		(rapport 2016:22).	Regeringen	beslutade	den

23 februari 2017 kommittédirektiven Genomgripande översyn av Bo- verkets byggregler m.m. (dir. 2017:22), enligt vilka en kommitté gavs i uppdrag att göra en systematisk och grundlig översyn över kraven i 8 kap. plan- och bygglagen, 3 kap. plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets byggregler, bl.a. i syfte att säkerställa att regelverket är ända- målsenligt utformat. Kommittén skulle även se över kraven på till- gänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga generellt, dvs. inte enbart i fråga om studentbostäder. Kommittén överlämnade den 19 december 2019 sitt slutbetänkande Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2020. Ärendet bereds vidare.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 19.

13. Rskr. 2014/15:243

En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster

Bet. 2014/15:FiU32

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 50), 2016/17:75 (Fi 20), 2017/18:75 (Fi 13) och 2018/19:75 (Fi 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

144

Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mång-	Skr. 2019/20:75
fald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett	Finans-
för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett	departementet
utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mång-
fald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32

s.6 f.). Den del av tillkännagivandet som avser spridning av verksamhets- relaterad information ur ett brukarperspektiv hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Skolverket arbetar även för att under 2020 samla information om olika utbildningar inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen på en ny webbplats. Arbetet syftar till att användare ska kunna hitta och jämföra olika ut- bildningar med varandra.

Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlings- direktiv. Betänkandet har remitterats och Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Punkten är inte slutbehand- lad, jfr Fi 14, rskr. 2014/15:244.

14. Rskr. 2014/15:244

En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster

Bet. 2014/15:FiU32

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 51), 2016/17:75 (Fi 21), 2017/18:75 (Fi 14) och 2018/19:75 (Fi 13).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mång- fald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mång- fald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32

145

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

146

direktiv. Betänkandet har remitterats och Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Punkten är inte slutbehand- lad, jfr Fi 13, rskr. 2014/15:243.

Riksmötet 2015/16

15. Rskr. 2015/16:79

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2015/16:1, mot. 2015/16:1986 yrkande 1 och 3, 2015/16:2702 yrkande 15, bet. 2015/16:CU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67), 2016/17:75 (N 46), 2017/18:75 (N 40) och 2018/19:75 (N 33).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om snabbare plan- och bygglovsprocess*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder som kan leda till en snabbare plan- och bygglovsprocess (bet. 2015/16:CU1 s. 33) och därmed bifallit motion 2015/16:1986 yrkande 1. Under 2017 trädde änd- ringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförordningen (2011:338) av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande:

1)det har blivit enklare att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov,

2)kommunerna kan begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked,

3)länsstyrelsen får en tidsfrist om två månader vid överprövning, 4) fler planer kan delegeras till kommunstyrelse och byggnadsnämnd, 5) fler undantag från krav på bygglov och 6) förenklingar i förhållande till de regler som redan finns att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. Under 2018 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: 1) digitalisering av grundkartor och detaljplaner, 2) ett tydligare och enklare detaljplanekrav, 3) fler undantag från krav på bygglov,

4)avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov, förhands- besked samt startbesked efter anmälan överskrids och 5) bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte vunnit laga kraft. Under 2019 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: 1) nya bestäm- melser om altaner och 2) tydligare bestämmelser om digitala detaljplaner. Därutöver har regeringen lämnat förslag till riksdagen om större komplementbostadshus (prop. 2019/20:31) och en utvecklad översikts- planering (prop. 2019/20:52).

Den 19 januari 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild ut- redare bl.a. skulle se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, begränsa detaljplanekravet och reglera upplåtelseformer i detaljplan samt förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Uppdraget utvidgades den 5 juli 2018 till att även omfatta frågan om hur verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov kan regleras för att på bästa sätt tillgodose behovet av effektivitet i byggprocessen samtidigt som ett ändamålsenligt skydd för bl.a. natur- och kulturvärden uppnås. Utredningen överlämnade i december 2018 delbetänkandet Verkställ-

barhet av beslut om lov (SOU 2018:86), som innehåller förslag till ändrade bestämmelser om verkställbarhet av bygglov, marklov och rivningslov. Utredningen överlämnade den 13 februari 2019 slutbetänkandet Privat initiativrätt – Planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9). Betänkandena har remitterats och dessa ärenden bereds nu inom Regeringskansliet.

Den 29 september 2017 överlämnade Boverket rapporten En mer förutsägbar byggprocess (2017:23) med anledning av ett uppdrag från regeringen att se över kontrollen av serietillverkade hus för att underlätta byggandet av standardiserade bostäder. Rapporten har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Regeringen tillsatte den 23 februari 2017 en kommitté (dir. 2017:22) med uppdrag att genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och

10kap. plan- och bygglagen, 3–5 och 7 kap. plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av euro- peiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén fick även i uppdrag att utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Kommittén överlämnade den 19 december 2019 slutbetänkandet Modernare byggregler – förut- sägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen har uppdragit åt Boverket att se över Boverkets byggregler (BFS 2011:6) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (Fi2019/02343/ BB).

Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i propositionen En utvecklad översiktsplanering (prop. 2019/20:52 s. 34).

Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2020. Ärendet bereds vidare.

Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 trädde ändringar av plan- och bygglagen respektive plan- och byggförordningen i kraft, som innebär följande undantag från bygglovsplikten: 1) att på andra byggnader än en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård, 2) att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, 3) att uppföra en mindre byggnad på allmän plats där kommunen är markägare, 4) att uppföra väderskydd för kollektivtrafiken, 5) att placera containrar av liten omfatt- ning inom ett industriområde, 6) att vinterförvara högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller två- bostadshus och 7) att sätta upp vissa skyltar och ljusanordningar.

Under 2018 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera sol- cellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsätt- ning att åtgärden följer detaljplanen.

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

147

Skr. 2019/20:75	Under 2019 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs
Finans-	bygglov för altaner av viss omfattning i anslutning till ett en- eller två-
departementet	bostadshus. Därutöver har regeringen lämnat förslag till riksdagen om
	större komplementbostadshus (prop. 2019/20:31).
	Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i
	propositionen Större frihet att bygga altaner (prop. 2018/19:112 s. 11) och
	propositionen Större komplementbostadshus (prop. 2019/20:31 s. 11).
	Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas
	under 2020. Ärendet bereds vidare.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 7 och 8.
	16. Rskr. 2015/16:161
	En ny tullag
	Prop. 2015/16:79, bet. 2015/16:SkU21
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 33), 2017/18:75 (Fi 20) och
	2018/19:75 (Fi 14).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om kontroll av postförsändelser och försändelser förmedlade av
	kurirföretag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om att se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenhet att
	besluta om postspärrar för postförsändelser samt att införa samma
	möjlighet för försändelser förmedlade av kurirföretag (bet.
	2015/16:SkU21 s. 10 f.). Den 20 april 2018 beslutade regeringen om ett
	tilläggsuppdrag till Uppdraget att utreda vissa frågor på vapenlag-
	stiftningens område (Ju 2017:E), med innebörden att även denna fråga ska
	utredas. Utredaren har den 2 juli 2019 redovisat sitt uppdrag i prome-
	morian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explo-
	siva varor (Ds 2019:14). Promemorian har remissbehandlats. Regerings-
	kansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss.
	Tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat under 2020. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	17. Rskr. 2015/16:201
	Regional tillväxtpolitik
	Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:NU17
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 38), 2017/18:75 (Fi 23) och
	2018/19:75 (Fi 16).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om lokalisering och organisering av statliga myndigheter*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	lokalisering och organisering av statliga myndigheter (bet. 2015/16:NU17
	s. 14 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 2
	avsnitt 4.2.2) anges att regeringen, i och med regeringens beslut om
	omlokaliseringar, myndigheternas egna initiativ till lokaliseringar och
	införandet av förordningen om statliga myndigheters lokalisering
	(2019:202), anser att tillkännagivandet är slutbehandlat.
148

18. Rskr. 2015/16:208

Statlig förvaltning och statistikfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 39), 2017/18:75 (Fi 24) och 2018/19:75 (Fi 17).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 9 om lokalisering av myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se till att statliga myndigheter under regeringen lokaliseras till förorter och lägen utanför de dyraste områdena i Stockholms innerstad och även prövar lokalisering till andra delar av landet (2015/16:FiU25 s. 21 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 2 avsnitt 4.2.2) anges att regeringen, i och med regeringens beslut om omlokaliseringar, myndigheternas egna initiativ till lokaliseringar och införandet av förordningen om statliga myndigheters lokalisering (2019:202), anser att tillkännagivandet är slutbehandlat.

19. Rskr. 2015/16:291

Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstings- indelning

Prop. 2015/16:121, bet. 2015/16:KU25

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 51), 2017/18:75 (Fi 25) och 2018/19:75 (Fi 18).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om befolkningens synpunkter vid ändringar i landstings- indelningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser av innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstingsindelningen (bet. 2015/16:KU25 s. 9 f.). Den 5 september 2019 beslutade regeringen proposition En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning (prop. 2018/19:162). I propositionen lämnade regeringen förslag om att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i regionindelningen (tidigare landstingsindelningen) och att berörda regioner (tidigare landsting), om det inte är uppenbart obehövligt, som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad regionindelning ska inhämta synpunkter från befolkningen. Regeringen bedömde att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.

20. Rskr. 2015/16:310

Vårändringsbudget för 2016

Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 55), 2017/18:75 (Fi 26) och 2018/19:75 (Fi 19).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d): Den 19 december 2019 beslutade regeringen

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

149

Skr. 2019/20:75	regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Uppsala universitet: Forsk-
Finans-	ning och utbildning på forskarnivå, Lunds universitet: Forskning och
departementet	utbildning på forskarnivå, Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
	utbildning på forskarnivå respektive Luleå tekniska universitet: Forskning
	och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds vidare inom Regerings-
	kansliet.
	Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och
	universitetsforskning, e): Den 19 december 2019 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Uppsala universitet: Forsk-
	ning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds vidare inom Rege-
	ringskansliet.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftsområde 16 Utbildning
	och universitetsforskning, d) och e).
	21. Rskr. 2015/16:313
	Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015
	Bet. 2015/16:FiU41
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 57), 2017/18:75 (Fi 27) och
	2018/19:75 (Fi 20).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om Riksbankens finansiella oberoende*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det utskottet anför om att regeringen snarast ska
	återkomma till riksdagen med förslag om Riksbankens finansiella
	oberoende med utgångspunkt från den s.k. Flamutredningens betänkande
	(SOU 2013:9) och remissynpunkterna på betänkandet (bet.
	2015/16:FiU41 s. 37 f.). Den 12 oktober 2017 beslutade regeringen att ge
	Riksbankskommittén i uppdrag att – vid sidan av uppdraget i övrigt – ta
	fram förslag om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning
	(dir. 2017:100). Riksbankskommittén har i december 2019 överlämnat
	slutbetänkandet En ny riksbankslag (SOU 2019:46) till regeringen.
	Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Betänkandet har
	remitterats och regeringen avser att besluta lagrådsremiss och proposition
	under 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2016/17
	22. Rskr. 2016/17:63
	Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen
	Prop. 2016/17:14, bet. 2016/17:SkU8
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 75), 2017/18:75 (Fi 29) och
	2018/19:75 (Fi 22).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om uppföljning av effekter för företagen*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen kort
	efter utgången 2017 bör följa upp hur de ändrade bestämmelserna har
	påverkat företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdes-
	skatteredovisningen, och återkomma med förslag på de åtgärder som kan
150	visa sig behövas för att förhindra orimligt ökade administrativa svårigheter
150

med ökade kostnader för företagen som följd (bet. 2016/17:SkU8 s. 8 f.). Regeringen gav med anledning av tillkännagivandet i Skatteverkets regleringsbrev för 2018 myndigheten i uppdrag att redogöra för vilka effekter som förändringarna i propositionen Nytt fastighetsbegrepp i mervärdesskattelagen (prop. 2016/17:14) har haft på företagens admini- strativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen. Skatte- verket redovisade resultatet av sin utredning i juni 2018. I propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt 5.11) gör rege- ringen bedömningen att några åtgärder med anledning av det nya mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet inte behöver vidtas. Skatte- verkets uppföljning av hur det ändrade mervärdesskatterättsliga fastighets- begreppet har påverkat företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen, visar att det inte finns något behov av åtgärder. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

23. Rskr. 2016/17:223

Polisfrågor

Motioner från allmänna motionstiderna 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:JuU18

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 59) och 2018/19:75 (Fi 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 45 om skärpta straff för vapensmuggling*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att se över smugglings- lagstiftningen så att den skärpta synen på vapenbrott får genomslag även vad gäller vapensmuggling (bet. 2016/17:JuU18 s 66 f.). Den 20 april 2018 beslutade regeringen om ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område (Ju 2017:E), med innebörden att även denna fråga ska utredas. Utredaren har den 2 juli 2019 redovisat sitt uppdrag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). Promemorian har remiss- behandlats. Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat under 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

24. Rskr. 2016/17:234

Planering och byggande

Mot. 2015/16:2039 yrkande 2, 2015/16:3210 yrkande 9, 2015/16:3241 yrkande 27, 2016/17:3096 yrkande 9, 2016/17:3118 yrkandena 9 och 18, 2016/17:3351 yrkande 8, bet. 2016/17:CU15

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 69) och 2018/19:75 (N 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och bygglagen (2010:900) (bet. 2016/17:CU15 s. 21 f.). Åtgärder under 2019 med anledning av tillkänna- givandet redovisas under rskr. 2013/14:187, Fi 8. Riksdagen har informe- rats om behandlingen av tillkännagivandet i propositionen Större frihet att

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

151

Skr. 2019/20:75	bygga altaner (prop. 2018/19:112 s. 11) och propositionen Större komple-
Finans-	mentbostadshus (prop. 2019/20:31 s. 11).
departementet	Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas
	under 2020. Ärendet bereds vidare.
	Punkt 21 om studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för reger-
	ingen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder
	(bet. 2016/17:CU15 s. 64 f.). Regeringen beslutade den 23 februari 2017
	om kommittédirektiven Genomgripande översyn av Boverkets byggregler
	m.m. (dir. 2017:22), enligt vilka en kommitté gavs i uppdrag att göra en
	systematisk och grundlig översyn av kraven i 8 kap. plan- och bygglagen,
	3 kap. plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets byggregler,
	bl.a. i syfte att säkerställa att regelverket är ändamålsenligt utformat.
	Kommittén skulle även se över kraven på tillgänglighet och användbarhet
	för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga generellt, dvs.
	inte enbart i fråga om studentbostäder. Kommittén överlämnade den
	19 december 2019 sitt slutbetänkande Modernare byggregler – förutsäg-
	bart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68). Betänkandet bereds inom
	Regeringskansliet.
	Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas
	under 2020. Ärendet bereds vidare.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 21.
	25. Rskr. 2016/17:335
	Ny kommunallag
	Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 60) och 2018/19:75 (Fi 28).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om ersättare i styrelsen, nämnder och utskott*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör
	se över ordningen för utseende av ersättare i styrelser, nämnder och utskott
	för kommuner och landsting (bet. 2016/17:KU30 s. 26 f.). Regeringen
	beslutade den 6 februari 2020 (dir. 2020:10) att ge en särskild utredare i
	uppdrag att utreda en väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i
	kommuner och regioner (tidigare landsting). En parlamentariskt samman-
	satt referensgrupp ska knytas till utredningen. Uppdraget ska redovisas
	senast den 24 mars 2021. Genom beslutet om kommittédirektiv anser
	regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat.
	Punkt 13 om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal
	regi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför
	om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som
	innebär att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och
	riktlinjer för privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs i
	egen regi (bet. 2016/17:KU30 s. 40 f.). Den aktuella punkten hanteras
	inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska
	överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Libera-
	lerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att
	alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Ären-
	det bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
152	Följande punkt är inte slutbehandlad: 13.
152

26. Rskr. 2016/17:349

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Prop. 2016/17:100, skr. 2015/16:138, bet. 2016/17:FiU20

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 62) och 2018/19:75 (Fi 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om redovisning av sysselsättningseffekter*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras

ibudgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20 s. 81). Mot bakgrund av till- kännagivandet redovisades i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.6 och avsnitt 12.1.5) en bedömning av riktningen på de långsiktiga effekterna på sysselsättning, arbetslöshet och arbetade timmar för de föreslagna och aviserade reformerna. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

27. Rskr. 2016/17:350

Vårändringsbudget för 2017

Prop. 2016/17:99, bet. 2016/17:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 63) och 2018/19:75 (Fi 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Karolinska institutet. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

Nyare riksmöten

Riksmötet 2017/18

28. Rskr. 2017/18:54

Statens budget 2018 Rambeslutet

Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 73) och 2018/19:75 (Fi 31).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken,
punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
statens budget, c) utgiftstak för staten 2018–2020, f) beräkningen av
inkomsterna i statens budget 2018, i) ålderspensionssystemets utgifter
2018 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Skrivelsen har i dessa
delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018
(skr. 2018/19:101 avsnitt 2).
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
statens budget, e) övriga utgifter i statens budget 2018: Den 11 januari
2018 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av
Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2018 till Riksgäldskontoret för	153
	153

Skr. 2019/20:75	kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga
Finans-	riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Skrivelsen har i övrigt
departementet	behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018 (skr.
	2018/19:101 avsnitt 2).
	29. Rskr. 2017/18:80
	Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen
	Prop. 2017/18:8, bet. 2017/18:SkU4
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 80) och 2018/19:75 (Fi 32).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om konsekvensanalys av den nya fåmansföretagsdefinitionen
	(reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen
	senast den 1 juli 2019 ska återkomma till riksdagen med en konsekvens-
	analys	av	den nya	fåmansföretagsdefinitionen (bet. 2017/18:SkU4
	s. 10 f.). Regeringen har i propositionen Vårändringsbudget för 2019
	(prop. 2018/19:99 avsnitt 5.5) redovisat en konsekvensanalys av den
	justerade utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Regeringen anser därmed
	att tillkännagivandet är slutbehandlat.
	30. Rskr. 2017/18:131
	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
	Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU5
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 89) och 2018/19:75 (Fi 33).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1	om	anslag	inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om

ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budget- propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 27 avsnitt 2.4).

31. Rskr. 2017/18:168

Offentlig upphandling

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU34

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 36).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om små och medelstora företag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform (bet. 2017/18:FiU34 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3412 yrkande 1. Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler (dir. 2017:69) överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Betänkandet har remit- terats och Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Punkten är inte slutbehandlad.

154

32. Rskr. 2017/18:199

Punktskatter

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:SkU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 41).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om kemikalieskatt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kemikalieskatten ska utvärderas (bet. 2017/18:SkU10 s. 34 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3724 yrkande 5. Regeringen har den 28 november 2019 uppdragit åt Skatteverket och Kemikalieinspektionen att utvärdera kemikalieskattens effekter (Fi2019/04008/S2). Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2020. Om myndigheterna har förslag till ändringar ska dessa redovisas senast den 1 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

33. Rskr. 2017/18:202

Skatteförfarande

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:SkU12 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 44).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om personligt betalningsansvar (reservation 13)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör ge ett utökat uppdrag till Statskontoret att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar (bet. 2017/18:SkU12 s. 64 f.). Statskontorets uppdrag redovisades den 31 maj 2018. Den 31 oktober 2019 beslutade regeringen kommittédirektiven Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret (dir. 2019:74). En särskild utredare ska bl.a. överväga om det finns behov av att ändra reglerna om det skatte- rättsliga företrädaransvaret och om anstånd som är till fördel för det all- männa samt lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redo- visas senast den 30 oktober 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

34. Rskr. 2017/18:219

Civilt försvar och krisberedskap

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 47).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om finansiering av länsstyrelsernas krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att ökade förvaltningsanslag för länsstyrelsernas kris- beredskap går till avsedd verksamhet (bet. 2017/18:FöU7 s. 30 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3220 yrkande 8. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr.1 avsnitt 9.4.2) har regeringen angett att när det gäller civilt försvar och krisberedskap fortsatte länsstyrelserna 2018 att utveckla den regionala krissamverkan tillsammans med övriga centrala aktörer på både lokal och regional nivå. Länsstyrelserna arbetar även vidare med att utveckla ett systematiskt informations- och

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

155

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

156

säkerhetsskyddsarbete. I länsstyrelsernas regleringsbrev för 2019 och 2020 har medel särskilt anvisats för civilt försvar. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

35. Rskr. 2017/18:230

Offentlig förvaltning

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:KU37 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 48).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt. 9 om introduktionsutbildning för statsanställda*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en introduktions- utbildning för statsanställda (bet. 2017/18:KU37 s. 37 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2016/17:1930 och 2017/18:3144 yrkande 1. Den 28 mars 2019 gav regeringen Tillitsdelegationen i tilläggsuppdrag att göra en kartläggning av och analysera introduktionsutbildningar som statliga myndigheter tillhandahåller sina anställda samt att lämna förslag till hur och när en gemensam, obligatorisk introduktionsutbildning för stats- anställda kan införas (dir. 2019:6). Uppdraget ska redovisas senast den 2 maj 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

36. Rskr. 2017/18:356

Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden Prop. 2017/18:158, bet. 2017/18:FiU43

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med kompletterande lagstiftning så att likvärdiga krav ställs på privata och offentliga aktörer (bet. 2017/18:FiU43 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:4086 yrkandena 2 och 6 i denna del, 2017/18:4111 yrkande 1 och 2017/18:4119 yrkande 2. Den aktuella punkten hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Center- partiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Ärendet bereds vidare.

Punkt 4 om värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers möjligheter – såsom kooperativ (bet. 2017/18:FiU43 s. 28 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:4111 yrkande 2 och 2017/18:4119 yrkande 3. Den aktuella punk- ten hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Center- partiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga

villkor. Inspektionen för vård och omsorg har dessutom för 2020 fått i uppdrag att analysera möjligheten att förenkla de ägar- och lednings- prövningar som myndigheten genomför. Myndigheten ska ge förslag på åtgärder för att förbättra tillståndsgivningsprocessen med särskilt fokus på förslag som kan säkerställa att avgifterna i större utsträckning står i proportion till den arbetsinsats som utförs av myndigheten. Ärendet bereds vidare.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 4.

37. Rskr. 2017/18:357

Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistans- ersättningen och skollagsreglerad verksamhet

Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:4112 yrkande 2. Den aktuella punkten hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Center- partiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

38. Rskr. 2017/18:426

Strategi för Levande städer – Politik för en hållbar stadsutveckling Skr. 2017/18:230, mot. 2017/18:4159 yrkande 2, bet. 2017/18:CU39 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 88).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om småskalig vedeldning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regler för begagnade rumsvärmare (bet. 2017/18:CU39 s. 14) och därmed bifallit motion 2017/18:4159 yrkande 2 i denna del. Regeringen beslutade den 29 november 2018 att uppdra åt Boverket att komplettera utredningen om konsekvenser av Boverkets föreskrifter som gäller begagnade rumsvärmare. Myndighetens kompletterande konsekvensutredning rapporterades till regeringen i sep- tember 2019 (Boverkets rapport 2019:19). Konsekvensutredningen visade att det endast finns ett fåtal begagnade köksspisar på marknaden och att hälsovinsterna med att reglera dessa är små. Boverket gör bedömningen att den administrativa kostnaden är större än nyttan med regeln. Boverket beslutade därför med verkan från och med den 1 oktober 2019 att ta bort reglerna för sådana köksspisar (vedspisar) som främst är avsedda för matlagning. Det innebär att begagnade köksspisar som eldas med ved inte längre omfattas av utsläppskraven.

Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

157

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

158

39. Rskr. 2017/18:435

Vårändringsbudget för 2018

Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 81).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om utgiftsområde 1 Rikets styrelse: Mot bakgrund av att regeringen inte lämnade en proposition om konsultation i frågor som rör det samiska folket under 2018 vidtogs inte någon åtgärd med anledning av riksdagens beslut om användningen av anslaget 3:1 Sametinget. Det utvidgade anslagsändamålet för 2018 gäller inte fr.o.m. 2019 (jfr prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 7.6.1). Punkten är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning c) och d): Regeringen beslutade den 8 november 2018 att Statens fastighetsverk får påkalla optionen enligt optionsavtal mellan Fysikhuset Fastighets AB, Stiftelsen Fysikhuset och svenska staten, samt vidta alla rättshandlingar som är nödvändiga för att kunna genomföra påkallandet av optionen i enlighet med villkoren i avtalet. Optionen kan användas till den 1 december 2020. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, a) och b): Den 3 oktober 2019 beslutade regeringen om svenskt deltagande i kapitalhöjning i Inter- nationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) samt om att ställa ut statliga garantier till IBRD.

Om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, c): Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet vad avser kapitalhöjning i Internationella Finans- ieringsbolaget (IFC).

Om godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster för 2018: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovis- ning för staten 2018 (skr. 2018/19:101 avsnitt 2).

Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning c) och d) och Utgiftsområde 7 Internatio- nellt bistånd c).

Riksmötet 2018/19

40. Rskr. 2018/19:31

En ny regional planering

Prop. 2017/18:266, mot. 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1, 2017/18:4204, 2018/19:21, bet. 2018/19:CU2

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 91). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om vilka län som bör omfattas av regional fysisk planering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ta nödvändiga initiativ för att fler län ska omfattas av regional fysisk planering (bet. 2018/19:CU2 s. 7 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1 och 2017/18:4204 samt delvis bifallit motion 2018/19:21 yrkande 1. Under 2019 har tre konferenser genomförts med de regioner som inte omfattas av bestäm- melserna i 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) för att sondera intresset

för att införa krav på regional fysisk planering i ytterligare län. Därefter har även skriftliga synpunkter inhämtats från berörda regioner. Enkäten visar att regionernas intresse är splittrat, där några regioner är positiva, några är negativa och övriga inte har tagit tydlig ställning. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.5.1). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

41. Rskr. 2018/19:62

Statens budget 2019 Rambeslutet

Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 99).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (reservation 1), punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), a) utgiftstak för staten 2019– 2021, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2019, f) ålders- pensionssystemets utgifter 2019 och punkt 6 om bemyndigande för ram- anslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), c) övriga utgifter i statens budget 2019: Den 31 januari 2019 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräk- ningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2019 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i den del som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2019 och beräkningen av Riks- gäldskontorets nettoutlåning för 2019 till handlingarna. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2019 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), e), ändringar i skatte- och avgiftsregler, punkten d)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgifts- regler enligt punkt 1–10 i reservationen, i överensstämmelse med Moderaternas och Kristdemokraternas beräkning av inkomsterna på statens budget för 2019 enligt förslaget i bilaga 4 (bet. 2018/19:FiU1, reservation 5 s. 138 f.). Regeringen har under våren 2019 beslutat proposi- tioner med förslag om avskaffad särskild löneskatt för äldre (prop. 2018/19:82), nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmans- företag (prop. 2018/19:54), höjt tak för rutavdrag (prop. 2018/19:89), befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för bensin och diesel (prop. 2018/19:94), återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet (prop. 2018/19:92) och avskaffad skatte- reduktion för fackföreningsavgift (prop. 2018/19:45).

Regeringen har vidare i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt 5.2, 5.9 och 5.10) gjort bedömningen att flyg- skatten och den lägre mervärdesskatten för naturguidning bör behållas

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

159

Skr. 2019/20:75	liksom nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare
Finans-	som anställer en första person (s.k. växa-stöd).
departementet	Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i
	uppdrag att utreda utvidgningar av rutavdraget (dir. 2019:26). Uppdraget
	ska delredovisas senast den 31 januari 2020 och slutredovisas senast den
	1 september 2020.
	I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens
	budget, finansplan m.m. avsnitt 12.22) har regeringen redovisat hur
	tillkännagivandet har behandlats. Regeringen anser därmed att tillkänna-
	givandet är slutbehandlat.
	Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
	statens budget (reservation 5), g) preliminära utgiftsramar och beräkning
	av inkomster i statens budget 2020 och 2021: Skrivelsen har i denna del
	behandlats i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till
	statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6 och 7).
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), f) och 6.
	42. Rskr. 2018/19:119
	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
	Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU5
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 108).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 27, b) bemyndigande om ekono-
	miska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att
	behandlas i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
	43. Rskr. 2018/19:124
	Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017
	Skr. 2017/18:130, bet. 2018/19:FiU6
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 28 februari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till
	handlingarna.
	44. Rskr. 2018/19:128
	Översyn av Riksrevisionen – vissa frågor om riksdagen och Riks-
	revisionen, m.m.
	Framst. 2018/19:RS5, bet. 2018/19:KU14
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 21 februari 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 28 och 29).
	45. Rskr. 2018/19:140
	Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland och upphävande av
	förordning
	Prop. 2018/19:11, bet. 2018/19:SkU6
160	Skrivelsen är slutbehandlad.
160

	Skr. 2019/20:75
Den 28 mars 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit	Finans-
(SFS 175 och 176). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Ryska	departementet
federationen att protokollet godkänts.
46. Rskr. 2018/19:143
Riksrevisionens rapport om staten som inköpare av konsulttjänster
Skr. 2018/19:24, bet. 2018/19:FiU31
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till
handlingarna.
47. Rskr. 2018/19:144
Riksrevisionens rapport om Riksgäldskontorets användning av ränte-
swappar
Skr. 2018/19:22, bet. 2018/19:FiU32
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 13 februari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
48. Rskr. 2018/19:148
Extra ändringsbudget för 2019 Kapitalhöjning i Europeiska investerings-
banken
Prop. 2018/19:46, bet. 2018/19:FiU33
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om Sveriges medverkan i kapitalhöjningen, a) och b): Den svenska
guvernören i Europeiska investeringsbanken har röstat för att genomföra
kapitalhöjningen som trädde i kraft när Storbritannien lämnade Europeiska
unionen den 31 januari 2020. Den 13 februari 2020 beslutade regeringen
att skriva av ärendet.
49. Rskr. 2018/19:149
Möjlighet för företag i Förenade kungariket att under viss tid driva
värdepappersrörelse utan krav på tillstånd
Prop. 2018/19:44, bet. 2018/19:FiU35
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 14 mars 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
(SFS 131 och 132).
50. Rskr. 2018/19:152
Höjda och miljödifferentierade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet
Prop. 2018/19:32, bet. 2018/19:SkU9
Skrivelsen är slutbehandlad.
	161

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

162

Den 14 mars 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 155). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Rådets general- sekretariat att protokollet godkänts.

51. Rskr. 2018/19:153

Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift

Prop. 2018/19:45, bet. 2018/19:SkU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 mars 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 128 och 129).

52. Rskr. 2018/19:158

Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Skr. 2018/19:35, bet. 2018/19:FiU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 september 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.

53. Rskr. 2018/19:162

Riksrevisionens rapport om investeringssparkonto

Skr. 2018/19:30, bet. 2018/19:SkU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 maj 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.

54. Rskr. 2018/19:163

Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel Skr. 2018/19:29, bet. 2018/19:SkU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 maj 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.

55. Rskr. 2018/19:174

Riksrevisionens rapport om tillämpningen av den kommunala finans- ieringsprincipen

Skr. 2017/18:300, bet. 2018/19:FiU17 Skrivelse är slutbehandlad.

Den 28 november 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

56. Rskr. 2018/19:175

Riksrevisionens rapporter om räkenskapssammandragets tillförlitlighet och räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser Skr. 2017/18:293, skr. 2018/19:20, bet. 2018/19:FiU41

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 april 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.

57. Rskr. 2018/19:185

Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service Prop. 2018/19:47, bet. 2018/19:KU35

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 april 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 212 och 213).

58. Rskr. 2018/19:200

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning Prop. 2018/19:38, bet. 2018/19:FiU37

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 277– 281).

59. Rskr. 2018/19:204

Extra ändringsbudget för 2019 – Sänkt moms på e-publikationer samt ändrad användning av vissa anslag

Prop. 2018/19:73, bet. 2018/19:FiU36 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om sänkt moms på e-publikationer: Den 9 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 261).

Om ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019.

Om utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, a): Den 23 maj 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Delegationen mot segre- gation.

Om utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, b): Den 23 maj 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Jämställdhetsmyndigheten.

Följande punkt är inte slutbehandlad: Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019.

60. Rskr. 2018/19:207

Utökade möjligheter för Skatteverket att bekämpa brott Prop. 2018/19:12, bet. 2018/19:SkU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 317).

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

163

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

164

61. Rskr. 2018/19:208

Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag Prop. 2018/19:54, bet. 2018/19:SkU17

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 307).

62. Rskr. 2018/19:230

Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Prop. 2018/19:82, bet. 2018/19:SkU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 326).

63. Rskr. 2018/19:232

Ytterligare förlängd övergångsperiod för understödsföreningar Prop. 2018/19:67, bet. 2018/19:FiU39

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 316).

64. Rskr. 2018/19:236

Vissa betaltjänstfrågor

Prop. 2018/19:72, bet. 2018/19:FiU38

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 407).

65. Rskr. 2018/19:237

Kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning Prop. 2018/19:83, bet. 2018/19:FiU40

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 414–423).

66. Rskr. 2018/19:246

Vissa inkomstskatteändringar

Prop. 2018/19:88, bet. 2018/19:SkU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 459 och 460).

67. Rskr. 2018/19:247

Höjt tak för RUT-avdrag

Prop. 2018/19:89, bet. 2018/19:SkU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 450– 452).

68. Rskr. 2018/19:248

Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet Prop. 2018/19:92, bet. 2018/19:SkU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 453– 455).

69. Rskr. 2018/19:249

Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin

Prop. 2018/19:94, bet. 2018/19:SkU22 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 447).

70. Rskr. 2018/19:250

Större frihet att bygga altaner

Prop. 2018/19:112, bet. 2018/19:CU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 412).

71. Rskr. 2018/19:256

Indelning i utgiftsområden

Prop. 2018/19:100, bet. 2018/19:KU33

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändring i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden när det gäller folkbildning, punkt 2 om övriga ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden och punkt 3 om förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgifts- områden: Den 13 september 2019 beslutade regeringen budgetpropo- sitionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgifts- områdena.

72. Rskr. 2018/19:262

Redovisning av skatteutgifter 2019

Skr. 2018/19:98, bet. 2018/19:SkU23

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

165

Skr. 2019/20:75
Finans-	Den 5 september 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen
departementet	till handlingarna.
	73. Rskr. 2018/19:286
	Aktivitetsgrad i fondförvaltning
	Prop. 2018/19:62, bet. 2018/19:FiU19
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 539–543).
	74. Rskr. 2018/19:287
	Riktlinjer för den ekonomiska politiken
	Prop. 2018/19:100, bet. 2018/19:FiU20
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Skrivelsen har behandlats i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1
	Förslag till statens budget, finansplan m.m.).
	75. Rskr. 2018/19:288
	Vårändringsbudget för 2019
	Prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Om utgiftstaket för staten och om ändrad inkomstberäkning, ändrade
	utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden, a):
	Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens
	skrivelse Årsredovisning för staten 2019.
	Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade
	anslag och beställningsbemyndiganden, b): Regeringen har beslutat om
	ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 enligt specifikation nedan.

166

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

167

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

168

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

169

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

170

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

171

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

172

Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden, c): Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 enligt specifikation nedan.

Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomst- beräkning, a)–f): Den 19 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riks- dagen antagit (SFS 477–480, 489 och 491).

Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomst- beräkning, g)–j): Regeringen avser att fatta beslut om avyttring av fastigheten Stockholm Kungliga Myntet 1 under 2020. Analys av förut- sättningarna för en eventuell avyttring av fastigheten Stockholm Ladugårdsbron 14 pågår och avses slutföras före sommaren 2020. Ärendet bereds vidare i Regeringskansliet.

Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning: Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om godkännande av avtal mellan staten och Ratos AB om köp av fastigheten Stockholm Lejonet 4.

Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, a) och b): Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Försvarsmakten.

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

173

Skr. 2019/20:75	Om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, a): Den 18 juli 2019 beslu-
Finans-	tade regeringen om tillfälligt garantikapital till Afrikanska utveck-
departementet	lingsbanken.
	Om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, b): Den 3 oktober 2019
	beslutade regeringen om svenskt deltagande i kapitalhöjning i Inter-
	nationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD).
	Om utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, a): Den
	19 juni 2019 beslutade regeringen om godkännande av en överens-
	kommelse om kortare väntetider i cancervården 2019.
	Om utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, b): Den
	19 juni 2019 beslutade regeringen om bemyndigande att underteckna en
	överenskommelse om en ny, uppdaterad kömiljard 2019.
	Om utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv: Den 27 juni 2019
	beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019
	avseende anslag 2:5 Arbetslivspolitik avseende forskning om arbetsliv.
	Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, a): Den
	27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
	budgetåret 2019 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet
	respektive Luleås tekniska universitet.
	Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den
	27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
	budgetåret 2019 avseende Lunds universitet respektive Stockholms
	universitet.
	Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c) och d):
	Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
	budgetåret 2019 avseende Uppsala universitet.
	Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den
	27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
	budgetåret 2019 avseende Lunds universitet.
	Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, f): Den
	27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
	budgetåret 2019 avseende Kungl. Tekniska högskolan.
	Om utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
	byggande samt konsumentpolitik: Den 27 juni 2019 beslutade regeringen
	om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Konsument-
	verket.
	Om utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, a) och b): Den
	27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
	budgetåret 2019 avseende Naturvårdsverket.
	Om utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, c): Den 19 juni 2019
	beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019
	avseende anslag 1:20 Industriklivet.
	Om utgiftsområde 22 Kommunikationer: Den 23 januari 2020 beslutade
	regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende
	Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
	Om utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel: Den
	27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
	budgetåret 2019 avseende Skogsstyrelsen inom utgiftsområde 23 Areella
	näringar, landsbygd och livsmedel.
174

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, a): Av regleringsbrevet för budgetåret	Skr. 2019/20:75
2019 avseende anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel	Finans-
framgår att anslaget ska användas i enlighet med riksdagens ändamål.	departementet
Om utgiftsområde 24 Näringsliv, b): Den 27 juni 2019 beslutade rege-
ringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag
1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24
Näringsliv.
Om utgiftsområde 24 Näringsliv, c): Den 27 juni 2019 beslutade rege-
ringen om godkännande av avtal om att ge ut Post- och Inrikes Tidningar.
Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftstaket för staten, Ändrad
inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och
beställningsbemyndiganden, a) och Lagstiftning och andra förslag som
ligger till grund för inkomstberäkning, g)–j).
76. Rskr. 2018/19:289
Årsredovisning för staten
Skr. 2018/19:101, bet. 2018/19:FiU30
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 12 september 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen
till handlingarna.
77. Rskr. 2018/19:291
Stärkta åtgärder mot penningtvätt
Bet. 2018/19:FiU42
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om stärkta åtgärder mot penningtvätt*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska utreda
vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot
penningtvätt (bet. 2018/19:FiU42 s. 9 f.). Den 7 november 2019 beslutade
regeringen kommittédirektiven Stärkta åtgärder mot penningtvätt och
finansiering av terrorism (dir. 2019:80). Uppdraget ska redovisas senast
den 31 december 2020. Punkten är inte slutbehandlad.
78. Rskr. 2018/19:292
Reglering av mikrosimuleringsmodellen Fasit
Prop. 2018/19:118, bet. 2018/19:FiU43
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
(SFS 508).
79. Rskr. 2018/19:293
Statens roll på betalningsmarknaden
Framst. 2018/19:RB3, bet. 2018/19:FiU44
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	175

Skr. 2019/20:75	Om statens roll på betalningsmarknaden*: Riksdagen har tillkännagett för
Finans-	regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska tillsätta
departementet	en utredning av digitaliseringens och den minskade kontantanvändningens
	konsekvenser för betalningsmarknaden och statens och den privata
	sektorns roller på denna marknad (bet. 2018/19:FiU44 s. 5 f.) och därmed
	bifallit riksdagens framställning 2018/19:RB3. Regeringen avser att
	besluta om kommittédirektiv under 2020. Punkten är inte slutbehandlad.
	80. Rskr. 2018/19:299
	Beskattning av uthyrning av vårdpersonal
	Bet. 2018/19:SkU25
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Om beskattning av uthyrning av vårdpersonal*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt
	ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsult-
	lösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma
	med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och
	patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25 s. 7). Regeringen avser att
	inleda arbetet med den efterfrågade konsekvensanalysen under 2020.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2019/20
	81. Rskr. 2019/20:1
	Tillsyn över och ingripande mot advokater och advokatbolag vid
	tillämpning av penningtvättslagen
	Prop. 2018/19:125, bet. 2019/20:JuU2
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 10 oktober 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 605–608).
	82. Rskr. 2019/20:5
	Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU
	Prop. 2018/19:143, bet. 2019/20:SkU3
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 10 oktober 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
	(SFS 601).
	83. Rskr. 2019/20:6
	Ändring i det nordiska skatteavtalet
	Prop. 2018/19:126, bet. 2019/20:SkU2
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 10 oktober 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS
	604). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Finland om att
	protokollet godkänts.
176

84. Rskr. 2019/20:8

Riksrevisionens rapport om scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken

Skr. 2018/19:120, bet. 2019/20:FiU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

85. Rskr. 2019/20:13

Ett starkare skydd för välfärdssystemen

Prop. 2018/19:132, bet. 2019/20:SfU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 oktober 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 652 och 653).

86. Rskr. 2019/20:16

Statistik över hushållens tillgångar och skulder

Framst. 2018/19:RB4, bet. 2019/20:FiU8

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om statistik över hushållens tillgångar och skulder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska tillsätta en utredning om en ny statistik över hushållens tillgångar och skulder (bet. 2019/20:FiU8 s. 6 f.) och därmed bifallit riksdagens fram- ställning 2018/19:RB4. Regeringen avser att besluta om kommittédirektiv under 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

87. Rskr. 2019/20:18

Statistik på upphandlingsområdet

Prop. 2018/19:142, bet. 2019/20:FiU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 31 oktober 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 668–672).

88. Rskr. 2019/20:27

En ny reglering för tjänstepensionsföretag

Prop. 2018/19:158, bet. 2019/20:FiU12

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en ny reglering för tjänstepensionsföretag: Den 21 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 742–773).

Punkt 2 om solvens inklusive kapitalkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om solvens inklusive kapitalkrav (bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Regeringen har för avsikt att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med riksdagens tillkännagivande.

Punkt 3 om information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om information (bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Rege-

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

177

Skr. 2019/20:75	ringen har för avsikt att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med
Finans-	riksdagens tillkännagivande.
departementet	Punkt 4 om egenföretagares försäkringar*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om egenföretagares försäkringar
	(bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Regeringen har för avsikt att skyndsamt åter-
	komma med förslag i enlighet med riksdagens tillkännagivande.
	Punkt 5 om tilläggsförsäkringar*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen det som utskottet anför om tilläggsförsäkringar (bet.
	2019/20:FiU12 s. 8 f.). Regeringen har för avsikt att skyndsamt åter-
	komma med förslag i enlighet med riksdagens tillkännagivande.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–5.
	89. Rskr. 2019/20:28
	En effektivare flytträtt av försäkringssparande
	Prop. 2018/19:124, bet. 2019/20:FiU14
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 21 november 2019 utfärdade
	regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 738–741).
	Punkt 2 om ytterligare förändringar av avgiftsregler*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen
	skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som tydligt
	skiljer fond- och depåförsäkringar från traditionella livförsäkringar när det
	gäller vilka avgifter som får tas ut vid flytt och återköp (bet.
	2019/20:FiU14 s. 8 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2018/19:3114
	yrkandena 1 och 2, 2018/19:3122, 2018/19:3123 yrkandena 1–4,
	2019/20:2031 yrkandena 1 och 2 samt 2019/20:2801 yrkandena 1 och 2.
	Regeringen har för avsikt att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet
	med riksdagens tillkännagivande.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.
	90. Rskr. 2019/20:29
	Köp på saklig grund
	Skr. 2018/19:148, bet. 2019/20:FiU17
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 19 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	91. Rskr. 2019/20:32
	Ändrade mervärdesskatteregler vid gränsöverskridande handel mellan
	företag
	Prop. 2018/19:160, bet. 2019/20:SkU4
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 21 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 789 och 790).
	92. Rskr. 2019/20:33
178	Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal
178

Prop. 2019/20:5, bet. 2019/20:SkU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1141). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Portugal om att protokollet godkänts.

93. Rskr. 2019/20:38

Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Prop. 2018/19:150, bet. 2019/20:FiU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 725–737 och 774).

94. Rskr. 2019/20:41

Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting Prop. 2019/20:11, bet. 2019/20:FiU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 796).

95. Rskr. 2019/20:46

Skatteregler för tjänstepensionsföretag

Prop. 2018/19:161, bet. 2019/20:SkU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 783–787).

96. Rskr. 2019/20:48

En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i region- indelningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen (bet. 2019/20:KU3 s. 14 f.) och därmed delvis bifallit motion 2019/20:363. Ärendet bereds inom Rege- ringskansliet.

Punkt 3 om övriga lagförslag, a) och b): Den 28 november 2019 ut- färdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 834–997).

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1.

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

179

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

180

97. Rskr. 2019/20:57

Behandling av personuppgifter vid hantering av oredlighet i forskning Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:UbU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1150).

98. Rskr. 2019/20:59

Statens budget 2020 Rambeslutet

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2020–2022, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020, h) ålderspensionssystemets utgifter 2020 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2020: Den 16 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2020: Den 16 januari 2020 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2020 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2020 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) ändringar i skatte- och avgiftsregler: Den 28 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1164 och 1170).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, f) övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster: Den 11 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1272).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster, 1 och 2: Den 30 januari 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Trafikverket.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2021 och 2022: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2021.

Punkt 3	om bemyndigande om upplåning: Den 19 december 2019	Skr. 2019/20:75
beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riks-		Finans-
gäldskontoret.		departementet
Punkt 4	om lån för myndigheternas investeringar i anläggnings-
tillgångar	och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den

16 januari 2020 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i dessa delar.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), h), i) och 6.

99. Rskr. 2019/20:60

Höständringsbudget för 2019

Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statistiska centralbyrån, Allmänna reklama- tionsnämnden, Konsumentverket, anslaget 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter respektive anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:4 inom utgiftsområde 25.

100. Rskr. 2019/20:71

Nya anståndsregler i vissa gränsöverskridande situationer samt ändring av reglerna om periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning Prop. 2019/20:20, bet. 2019/20:SkU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1146–1148).

101. Rskr. 2019/20:75

AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2018

Skr. 2018/19:130, bet. 2019/20:FiU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
102. Rskr. 2019/20:76
Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvätts-
frågor
Prop. 2019/20:14, bet. 2019/20:FiU28
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 5 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
(SFS 1248–1255).
103. Rskr. 2019/20:77
Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster	181
	181

Skr. 2019/20:75 Prop. 2019/20:23, bet. 2019/20:FiU29

Finans-Skrivelsen är slutbehandlad. departementet

Den 5 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1226).

104. Rskr. 2019/20:79

Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar

Prop. 2019/20:13, bet. 2019/20:SkU8 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1241 och 1242).

105. Rskr. 2019/20:80

Genomförande av regler om beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe i EU:s direktiv mot skatteundandraganden

Prop. 2019/20:12, bet. 2019/20:SkU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1197–1202).

106. Rskr. 2019/20:83

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2020: Den 11 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende läns- styrelserna.

107. Rskr. 2019/20:88

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering

Prop. 2019/20:37, bet. 2019/20:FiU19 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1215–1222).

108. Rskr. 2019/20:89

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SkU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

182

Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndig- heten.

109. Rskr. 2019/20:90

Anstånd med kupongskatt i vissa fall

Prop. 2019/20:33, bet. 2019/20:SkU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1233).

110. Rskr. 2019/20:91

Skatt på avfallsförbränning

Prop. 2019/20:32, bet. 2019/20:SkU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1274 och 1275).

111. Rskr. 2019/20:92

Sänkt skatt på drivmedel

Prop. 2019/20:24, bet. 2019/20:SkU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1244).

112. Rskr. 2019/20:96

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2020: Den 11 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspek- tionen, Konsumentverket, Lantmäteriet, anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik respektive anslaget 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Boverket.

113. Rskr. 2019/20:98

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

183

Skr. 2019/20:75	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2020:
Finans-	Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
departementet	2020 avseende Spelinspektionen.
	Punkt 5 om lån till Kungliga Operan AB och punkt 6 om lån till Kung-
	liga Dramatiska teatern AB: Den 19 december 2019 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret.
	114. Rskr. 2019/20:121
	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
	Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:MJU1
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 20, a) anslagen för 2020
	och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019
	beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Bo-
	verket.
	115. Rskr. 2019/20:129
	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
	Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU2
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2020:
	Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2020 avseende Arbetsgivarverket, Bokföringsnämnden, Ekonomistyr-
	ningsverket, Finansinspektionen, Finanspolitiska rådet, Kammarkollegiet,
	Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statens fastighetsverk, Statens
	servicecenter, Statens tjänstepensionsverk, Statistiska centralbyrån, Stats-
	kontoret, Upphandlingsmyndigheten, anslaget 1:1 Statskontoret, medel för
	finanspolitisk utveckling, anslaget 1:14 inom utgiftsområde 2 respektive
	anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 1: Den 19 december 2019 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens fastighetsverk
	respektive anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 19 december 2019 beslutade
	regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgälds-
	kontoret.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 4: Den 19 december 2019 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 1:14 inom utgifts-
	område 2.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 5 och 6: Den 19 december 2019 beslutade
	regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Kammarkollegiet.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 7: Den 19 december 2019 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens tjänstepensionsverk.
184

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 8: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens fastighetsverk.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 9: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Fortifikationsverket.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 1: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens fastighetsverk.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 2: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Fortifikationsverket.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) bemyndigande för Nordiska investeringsbanken och e) godkännande av stadgeändringar för Nordiska investeringsbanken, 1–4: Den 20 februari 2020 beslutade rege- ringen om ett uppdrag till Riksgäldskontoret att säga upp garantiavtal för projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån i Nordiska investerings- banken. Samma dag beslutade regeringen om ingående av överenskom- melse om stadgeändring och utställande av statliga garantier i Nordiska investeringsbanken.

116. Rskr. 2019/20:131

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:4 inom utgiftsområde 25.

117. Rskr. 2019/20:132

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 1:2 inom utgiftsområde 26 respektive Riksgälds- kontoret.

118. Rskr. 2019/20:133

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, a) anslag för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2022.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b).

Skr. 2019/20:75 Finans- departementet

185

	Skr. 2019/20:75	119. Rskr. 2019/20:137
	Finans-	Statens budget för 2020
	departementet	Statens budget för 2020
	departementet	Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU10
		Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU10
		Skrivelsen är slutbehandlad.
		Den 16 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

186

2.7Utbildningsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2013/14

1. Rskr. 2013/14:27

Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och för- skollärare

Prop. 2012/13:187, bet. 2013/14:UbU6

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 23), 2014/15:75 (U 8), 2015/16:75 (U 6), 2016/17:75 (U 5), 2017/18:75 (U 3) och 2018/19:75 (U 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om plan för att legitimera fler yrkesgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för hur fler yrkesgrupper kan innefattas i legitimations- reformen (bet. 2013/14:UbU6 s. 9 f.). Den 15 september 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. identifiera even- tuella problem som följer av reglerna för legitimation och behörighet och bedöma om det fanns behov av att justera reglerna om legitimation och behörighet utan att reformens grundprincip förändras för att underlätta kompetensförsörjning (U 2016:06, dir. 2016:76). I detta uppdrag ingick bl.a. att överväga om undantagen från kraven på legitimation och behö- righet för lärare i modersmål och i yrkesämnena borde upphöra och hur en sådan förändring i så fall skulle kunna genomföras. Om utredaren föreslog att undantagen skulle upphöra skulle utredaren föreslå en tidsplan för när undantagen för dessa lärare skulle upphöra med hänsyn till tillgången på lärare med behörighetsgivande utbildning samt föreslå insatser för hur andelen behöriga lärare i yrkesämnen och modersmål kunde öka. Utredaren skulle vidare överväga om fritidspedagoger eller motsvarande skulle omfattas av legitimationssystemet och i så fall hur en sådan förändring skulle kunna genomföras, inklusive en tidsplan för genom- förandet. I juni 2017 lämnade utredaren delbetänkandet Utbildning, under- visning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51). Delbetänkandet innehöll bl.a. förslag om ändring av legitimations- och behörighetsreglerna. Delbetänkandet remitterades. I mars 2018 lämnade utredaren slutbetänkandet Med undervisningsskick- lighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17). Betänkandet remitterades. Den 21 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas (prop. 2017/18:194). I propositionen föreslogs bl.a. att det undantag i skollagen (2010:800) som gav fritidspedagoger eller motsvarande möj- lighet att undervisa i fritidshemmet utan legitimation och behörighet skulle tas bort. Riksdagen beslutade den 19 juni 2018 i enlighet med förslagen i propositionen och regeringen utfärdade den 20 juni 2018 den lag om ändring i skollagen som riksdagen antagit (bet. 2017/18:UbU31, rskr. 2017/18:430, SFS 1303). Övriga förslag i betänkandena bereds inom Regeringskansliet. Den 9 maj 2018 beslutade regeringen att ge en särskild

Skr. 2019/20:75 Utbildnings- departementet

187

Skr. 2019/20:75 Utbildnings- departementet

188

utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga behovet av åtgärder när det gäller undervisningen i modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer (dir. 2018:38). I maj 2019 lämnade utredaren betänkandet För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering – Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2019:18). I betänkandet finns rekommendationer om hur lärarförsörjningen inom ämnet modersmål ska kunna tryggas och utvecklas, bl.a. en mer flexibel grundlärarexamen samt ändrade krav för behörighet att undervisa i ämnet modersmål. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2014/15

2. Rskr. 2014/15:90

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:UbU1

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (U 26), 2015/16:75 (U 11), 2016/17:75 (U 8), 2017/18:75 (U 5) och 2018/19:75 (U 3). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16

b)Bemyndiganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

4.under 2015 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovations- plattform inom råvaror (KIC Raw materials) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under 2015–2022 besluta om en årlig medlemsavgift på högst 2 970 000 kronor med det förtydligandet att den årliga medlemsavgiften avses belasta anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 270 000 kronor, 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor: Den 22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen. Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan visade sig bemyndigandet inte vara tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) att regeringen bemyndigas att under 2016−2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Raw materials under EIT enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 300 000 kronor, 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se skr. 2016/17:75 [Fi 55] om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d). Av samma anledning föreslog regeringen i propositionen Höständringsbudget för

2018 (prop. 2018/19:2 avsnitt 3.15 s. 26) att regeringen bemyndigas att under 2018−2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw materials på högst 1 200 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se skr. 2017/18:59 om höständringsbudget för 2018, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning).Vidare föreslog regeringen av samma anledning i propositionen Vårändrings- budget för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt 6.15 s. 26) att regeringen bemyndigas att under 2019−2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlems- avgifter till EIT Raw materials på högst 1 200 000 kronor vardera. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se rskr. 2018/19:288) [Fi 76] om vårändringsbudget för 2019, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d). Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende an- slagen.

5.under 2015 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovations- plattform inom hälsa (KIC Healthy living) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under 2015–2022 besluta om en årlig medlemsavgift på högst 2 025 000 kronor med det förtydligandet att den årliga medlemsavgiften avses belasta anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. tekniska hög- skolan: Forskning och utbildning på forskarnivå med 675 000 kronor vardera: Den 22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen. Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan visade sig bemyndigandet inte vara tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Vårändrings- budget för 2016 (prop. 2015/16:99) att regeringen bemyndigas att under

2016−2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Healthy living under EIT enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbild- ning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå om högst 750 000 kronor vardera. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se skr. 2016/17:75 [Fi 55] om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och univer- sitetsforskning, e). Av samma anledning föreslog regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt 6.15 s. 131) att regeringen bemyndigas att under 2019−2022 för anslaget

2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

besluta om en årlig medlemsavgift till EIT Health på högst 900 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se rskr. 2018/19:288 [Fi 76] om vårändringsbudget för 2019, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning). Vidare föreslog regeringen i propositionen Höständringsbudget för 2019 (prop. 2019/20:2 avsnitt 3.12 s. 26) att regeringen bemyndigas att under

Skr. 2019/20:75 Utbildnings- departementet

189

Skr. 2019/20:75	2019−2022 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbild-
Utbildnings-	ning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och
departementet	innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för
	innovation och teknik (EIT Health) på högst			800 000 kronor. Den
	19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2020 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad.
	3. Rskr. 2014/15:141
	Möjligheter till fjärrundervisning
	Prop. 2014/15:44, bet. 2014/15:UbU3
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 15), 2016/17:75 (U 10),
	2017/18:75 (U 7 och 2018/19:75 (U 5).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om utvärdering av fjärrundervisning*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen i sin utvärdering
	av fjärrundervisning dels särskilt bör granska hur lagändringen påverkar
	huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare, dels särskilt bör
	följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och
	återkomma med en delrapport senast 2017 (bet. 2014/15:UbU3 s. 15 f.).
	Den 1 oktober 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att bl.a.
	utvärdera fjärrundervisning, inklusive fjärrundervisning enligt förord-
	ningen (2015:481) om försöksverksamhet med fjärrundervisning. I
	uppdraget ingår bl.a. att myndigheten ska bedöma hur möjligheten till
	fjärrundervisning påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga
	lärare. Myndigheten skulle lämna en delredovisning av uppdraget till
	Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2017
	och en slutredovisning senast den 15 november 2018 (U2015/04701/S).
	Skolverket lämnade en delredovisning av uppdraget i februari 2017 och en
	i november 2017 (U2017/00488/GV) och slutredovisade uppdraget den
	29 oktober 2018 (U2018/04181/GV). Regeringen avser att återkomma till
	riksdagen i frågan under riksdagsåret 2019/20. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	Punkt 4 om utökade möjligheter till undervisning och fjärrundervisning
	på entreprenad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet
	anför om att regeringen bör tillsätta två utredningar om utökade
	möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på
	modersmålet och fjärrundervisning på entreprenad samt generellt se över
	entreprenadbestämmelserna	i	23 kap.	skollagen	(bet.
	2014/15:UbU3 s. 16 f.). Den 12 november 2015 beslutade regeringen att
	ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur skolhuvudmän genom

190

fjärrundervisning på entreprenad eller på annat sätt kan ges ökade möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studiehand- ledning på modersmål (U 2015:09, dir. 2015:112). I direktiven bedömde regeringen att de två frågorna som enligt riksdagens tillkännagivande ska utredas låg nära varandra och att det var ändamålsenligt att samla båda uppdragen inom en och samma utredning. Regeringen ansåg dock, i likhet med riksdagen, att det var angeläget att frågan om utökade möjligheter till fjärrundervisning på entreprenad i modersmål och studiehandledning på modersmål utreddes skyndsamt och utredaren fick därför i uppdrag att

lämna förslag i dessa frågor i ett delbetänkande. Den 12 februari 2016 lämnade utredaren delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12). Betänkandet remitterades och våren 2016 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen Fjärrundervisning och entreprenad – nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål (prop. 2015/16:173). Riksdagen beslutade den 21 juni 2016 i enlighet med förslaget i propositionen och regeringen utfärdade den 22 juni 2016 den lag om ändring i skollagen (2010:800) som riksdagen antagit (bet. 2015/16:UbU18, rskr. 2015/16:315, SFS 761). Utredningen skulle även bl.a. bedöma om bestämmelserna i 23 kap. skollagen om entreprenad och samverkan bör ändras och vid behov föreslå nya ändamålsenliga avtals- former för skolhuvudmän som avser att ingå avtal med varandra om att utföra uppgifter avseende undervisning. Denna del av uppdraget redovi- sades den 30 maj 2017. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 5 oktober 2017. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under riksdagsåret 2019/20. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4.

4. Rskr. 2014/15:162

Gymnasieskolan

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 16), 2016/17:75 (U 11), 2017/18:75 (U 8) och 2018/19:75 (U 6).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om grundläggande högskolebehörighet för elever i gymnasie- skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det fortsatt ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan (bet. 2014/15:UbU10 s. 15 f.). Den 19 mars 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a., efter att ha analyserat olika alternativ, föreslå hur elevens rättighet att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan kan stärkas (U 2015:01, dir. 2015:31). Den 23 juli 2015 och den 18 december 2015 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:82 och dir. 2015:141). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utredningen föreslog att det fortsatt ska vara en rättighet, inte en skyldighet, att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Den 6 september 2017 remitterades promemorian Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (U2017/03537/GV). Även förslaget i den promemorian innebar att det fortsatt ska vara en rättighet, inte en skyldighet, att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan. Remisstiden gick ut den 6 december 2017. Den 15 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla

Skr. 2019/20:75 Utbildnings- departementet

191

Skr. 2019/20:75	nationella program (prop. 2017/18:184). Inte heller i propositionen
Utbildnings-	föreslogs att det skulle bli en skyldighet för elever på gymnasieskolans
departementet	yrkesprogram att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet i
	högskolan. I stället föreslogs att rätten skulle stärkas. Riksdagen avslog
	förslaget i propositionen (bet. 2017/18:UbU30, rskr. 2017/18:429).
	Regeringen har lagt riksdagens skrivelse om detta till handlingarna.
	Regeringen	har	i	budgetpropositionen	för	2020

(prop. 2019/20:1 utg.omr.16 avsnitt 3.5 s. 105) angivit att tillkännagivan- det får anses slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

5. Rskr. 2015/16:155

Kvalitetssäkring av högre utbildning Skr. 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9

Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16. Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 16), 2017/18:75 (U 11) och 2018/19:75 (U 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om utvärdering av det nya systemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera och följa upp det nya kvalitetssäk- ringssystemet tre år efter införandet (bet. 2015/16:UbU9 s. 13 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att ansvara för att det, tre år efter att kvalitetssäkringssystemet har införts, görs en extern uppföljning och utvärdering av om systemet har varit kvalitetsdrivande för såväl lärosätena som deras utbildningar. Uppföljningen ska också belysa om, och i så fall på vilket sätt, studenters och arbetslivets erfarenheter har tagits till vara i bedömningsarbetet. Upp- draget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om jämförelser av utbildningars kvalitet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska se över hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten (bet. 2015/16:UbU9 s. 19 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitets- säkring av högre utbildning i enlighet med de bedömningar som rege- ringen gör i den skrivelse som nu aktuell riksdagsskrivelse avser. I upp- draget ingick att föreslå hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Uppdraget redovisades till Rege- ringskansliet (Utbildningsdepartementet) i oktober 2016. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 6.

192

6. Rskr. 2015/16:169

Gymnasieskolan

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 18), 2017/18:75 (U 13) och 2018/19:75 (U 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.). Den 20 mars 2014 gav

regeringen genom tilläggsdirektiv Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns intresse och förut- sättningar för en försöksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 16 november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Utred- ningen förde i tät kontakt med ett flertal branschorganisationer dis- kussioner om hur den gymnasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas. Utredningen bedömde att det inte fanns något större intresse för att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekry- teras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbets- platsen. Branschorganisationer efterfrågade i stället möjligheter att ta större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbets- marknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Detta ledde fram till att utredningen i slutbetänkandet föreslog en försöksverksamhet med branschskolor. Betänkandet remitterades och den 23 mars 2017 beslutade regeringen propositionen En försöksverksamhet med branschskolor (prop. 2016/17:161). Regeringen redogjorde där för tillkännagivandet och kom till slutsatsen att det inte bör utredas vidare om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Tillkännagivandet nämndes inte särskilt i samband med utbildningsutskottets behandling av propositionen (bet. 2016/17:UbU21) och riksdagen beslutade den 14 juni 2017 i enlighet med förslaget i propositionen (rskr. 2016/17:319). Utbild- ningsutskottet har därefter framfört att det alltjämt anser att en lärlingsut- bildning är en viktig del i utbildningssystemet och att tillkännagivandet inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110) att punkten åter är öppen. Regeringen har därför uppdragit åt Statens skolverk att redovisa en analys av utvecklingen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skol- verket ska också om det bedöms lämpligt föreslå hur lärlingsutbildningen kan utvecklas vidare samt lämna förslag på fortsatt hantering (U2020/00527/S). Punkten är inte slutbehandlad.

7.Rskr. 2015/16:228 Skolväsendet

Skr. 2019/20:75 Utbildnings- departementet

193

Skr. 2019/20:75	Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet.
Utbildnings-	2015/16:UbU14
departementet	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20), 2017/18:75 (U 14) och
	2018/19:75 (U 11).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om skolavslutningar och andra traditionella högtider*: Riks-
	dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det
	som utskottet anför om att det ska införas ett undantag från 1 kap. 6 §
	skollagen (2010:800) med innebörden att konfessionella inslag ska få
	förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid
	vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra
	traditionella högtider (bet. 2015/16:UbU14 s. 44 f.). Under hösten 2016
	fördes samtal om skolor med konfessionell inriktning m.m. med Modera-
	terna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Regeringen
	bedömde i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola (prop.
	2016/17:156) att frågan om konfessionella inslag vid skolavslutningar och
	andra traditionella högtider måste utredas ytterligare. Bedömningen
	gjordes bl.a. mot bakgrund av den remisskritik som framfördes när pro-
	memorian Vissa skollagsfrågor – Del 2 (U2014/05176/S) remitterades
	2014. I promemorian fanns ett förslag med innebörden att det, när det
	gäller verksamhet med offentlig huvudman, ska införas en möjlighet att
	låta utbildningen innehålla enstaka inslag med konfessionell prägel som
	syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets
	kulturarv. Den 8 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare
	i uppdrag att bl.a. undersöka om det finns behov av att ändra i skollagen
	för att kunna göra undantag från förbudet mot konfessionella inslag,
	oavsett huvudman och inriktning, i samband med firandet av skol-
	avslutningar och andra traditionella högtider och, om så bedöms vara
	fallet, analysera hur ett förslag till sådan ändring förhåller sig till
	bestämmelser som ger uttryck för skolans värdegrund (U 2018:02, dir.
	2018:15). Uppdraget skulle redovisas senast den 31 maj 2019 (dir.
	2018:59). Utredningen fick genom dir. 2019:25 ett utvidgat uppdrag och
	förlängd redovisningstid till den 19 december 2019. Den 8 januari 2020
	överlämnades utredningens betänkande Nya regler för skolor med
	konfessionell inriktning (SOU 2019:64). Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 14 om nationellt digitalt lärarlyft*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om
	att regeringen ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft
	(bet. 2015/16:UbU14 s. 59 f.). Den 9 juli 2015 gav regeringen Statens
	skolverk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolut-
	vecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Insatserna
	inom de nationella skolutvecklingsprogrammen ska enligt uppdraget bestå
	av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och
	skolor, bl.a. när det gäller it som såväl pedagogiskt som administrativt
	verktyg. Uppdraget innefattar att ta fram förslag till nödvändiga
	kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärresurser och verktyg
	för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för
	en effektivare administration. Dessa insatser ingår i skolutvecklings-
	programmen från 2016. Kompetensutvecklingsinsatserna avseende digi-
194	tala verktyg och lärresurser ska enligt uppdraget vara långsiktiga och ta till

vara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför.

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.3.6) att det finns ett behov av ett förstärkt stöd för deltagande i kompetensutvecklingsinsatser för att underlätta och säker- ställa införandet av programmering i undervisningen och att medel därför bör tillföras för detta ändamål.

Den 19 oktober 2017 beslutade regeringen en nationell digitaliserings- strategi för skolväsendet (U2017/04119/S). Ett av de delmål som fastslås i strategin är att förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. Ett annat delmål är att personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen. Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver enligt strategin skapa förutsättningar för personalens kompetensutveckling så att eleverna ges möjligheter att stärka dessa kompetenser. I strategin anges att regeringen i syfte att genomföra de övergripande målen i strategin tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting kommer att bryta ned strategins del- mål till initiativ och aktiviteter.

Regeringen bedömde i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samisk utbildning (skr. 2017/18:68) att ovan nämnda åtgärder är de mest ända- målsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och att till- kännagivandet därmed fick anses slutbehandlat. Utbildningsutskottet har konstaterat att regeringen redovisat ett antal genomförda åtgärder. Utskottet har ansett att ytterligare insatser behövs på området och att till- kännagivandet därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt

3.3.3s. 93) att punkten åter är öppen. Sveriges kommuner och landsting, numera Sveriges kommuner och regioner, har i mars 2019 lämnat rapporten om digitaliseringens möjligheter för att främja kunskaps- utveckling och likvärdighet i skolväsendet (U2019/01776/S). Rapporten innehåller dels en kartläggning och analys av uppmärksammade och övergripande behov hos huvudmännen, dels en kartläggning och analys av pågående initiativ och aktiviteter. Rapporten innehåller även en plan för fortsatt arbete och förslag på nya initiativ och aktiviteter. Exempel på initiativ som rör kompetensutveckling är ett breddat och förstärkt uppdrag till Skolverket gällande fortbildning och kompetensutvecklande insatser inom digitaliseringsområdet och att rektorsprogrammet och fortbildningen av rektorer utvecklas så att rektorerna bättre förbereds på att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedöm- ning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 30 augusti 2016. Den 14 sep- tember 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov – rättvi-

Skr. 2019/20:75 Utbildnings- departementet

195

Skr. 2019/20:75 sa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propo-

Utbildnings- sitionen att tillkännagivandet om att digitaliserade nationella prov ska

departementet införas är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har han- terats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 oktober 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: punkt 10, 14 och 30.

Riksmötet 2016/17

8. Rskr. 2016/17:208

Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt kon- kurrenskraft

Prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 20) och 2018/19:75 (U 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om utbildningarnas arbetslivsanknytning*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ett ökat samarbete mellan lärosäten, arbetsliv och relevanta branschorganisationer och en kontinuerlig dialog om utbildningars innehåll och dimensionering (bet. 2016/17:UbU12 s. 39 f.). Den 27 juli 2017 gav regeringen Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar konti- nuerligt med externa parter i frågor avseende dimensionering av utbildning samt att samla universitet och högskolor till diskussion om dimensione- ringsfrågor. Syftet med uppdraget är att öka samverkan mellan lärosäten, arbetsliv och andra relevanta parter. Uppdraget redovisades i april 2018. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2016/17:249

Vuxenutbildningen

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU16

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 21) och 2018/19:75 (U 13).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om eftergymnasial utbildning för särskoleelever*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen särskilt ska se över hur tillgången till

eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsätt-

196

ning kan förbättras (bet. 2016/17:UbU16 s. 17 f.). Den 16 februari 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda vissa frågor som avser fortsatt utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning (U 2017:01, dir. 2017:21). Den 13 december 2017 gav regeringen genom tilläggsdirektiv utredaren ett ändrat uppdrag (dir. 2017:125). Utredaren skulle i stället se över hur tillgången till efter- gymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan

förbättras.	Regeringen	redovisade	i	förra	årets	skrivelse
75 (skr. 2017/18:75) att punkten är slutbehandlad.					Utbildningsutskottet

har ansett att resultatet av utredningen behöver avvaktas och att tilläggsdirektiven till den pågående utredningen inte är en tillräcklig åtgärd för att tillkännagivandet ska anses slutbehandlat (bet. 2017/18:KU21,

yttr. 2017/18:UbU5y,	rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i
budgetpropositionen	för	2019	(prop.	2018/19:1 utg.omr.

16 avsnitt 5.3.3 s. 116) att punkten åter är öppen. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 3 september 2018 i betänkandet En andra och en annan chans – ett komvux i tiden (SOU 2018:71). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 december 2018. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 lagrådsremissen Komvux för stärkt kompetensförsörjning. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under riksdagsåret 2019/20. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2016/17:250

Skolväsendet – grundläggande om utbildningen

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22) och 2018/19:75 (U 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om könsuppdelad undervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett tydliggörande av skollagen om att undervisning som huvudregel inte ska vara könsuppdelad (bet. 2016/17:UbU17 s. 7 f.). Statens skolverk redovi- sade i juni 2017 ett uppdrag om förslag till ändringar i läroplaner för att förtydliga skolans jämställdhetsuppdrag (U2017/02659/S). Den 26 april 2018 beslutade regeringen om ett förtydligande av skolans jämställdhets- uppdrag genom förordningar om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall samt förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall (SKOLFS 8–11). Samma dag gav regeringen genom tilläggsdirektiv Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven i uppdrag att föreslå nödvändiga ändringar i skollagen (2010:800) med utgångspunkten att barn och elever som huvudregel inte ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt (U 2017:07, dir. 2018:33). Uppdraget skulle redovisas senast den 30 juni 2019 (dir. 2018:58). Efter ytterligare tilläggsdirektiv ska uppdraget i stället redovisas senast den 28 februari 2021 (dir. 2019:38 och dir. 2020:18). Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Utbildnings- departementet

197

Skr. 2019/20:75 Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen

Utbildnings- har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som

departementet utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkänna- givandet om digitala och centralt rättade nationella prov är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsut- skottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksda- gens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 oktober 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

198

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10.

11. Rskr. 2016/17:251

Skolväsendet – lärare och elever

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:UbU18

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 23) och 2018/19:75 (U 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkes- vägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbild- nings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingick frågan om hur studie- och yrkesväg- ledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (U 2017:10, dir. 2017:116). Uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 oktober 2018. Regeringen beslutade den 20 juni 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:60). I januari 2019 lämnade utredaren betänkandet Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Betänkandet har remitterats.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 avsnitt 3.6 s. 110) föreslagit att medel avsätts för att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag

(bet. 2019/20:UbU1, rskr. 2019/20:120). Den 19 december 2019 har	Skr. 2019/20:75
regeringen gett Statens skolverk i uppdrag att se över och utveckla	Utbildnings-
befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Uppdraget ska	departementet
redovisas senast den 15 februari 2024. Övriga förslag i betänkande
SOU 2019:4 bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehand-
lad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2017/18

12. Rskr. 2017/18:59

Höständringsbudget för 2017

Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 34) och 2018/19:75 (U 16).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Riksdagen bemyndigar regeringen att

a. under 2017 besluta om medlemskap i KIC Digital under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och att under 2017–2022 för anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter på högst 250 000 kronor vardera: Den 7 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå samt 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro och på grund av den försvagade svenska kronan är bemyndigandet för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inte tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2) att regeringen bemyndigas att under 2018–2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Digital på högst 400 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2018/19:FiU11, rskr. 2018/19:67). Regeringen föreslog vidare i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt

6.15s.130) att regeringen bemyndigas att under 2019–2022 för anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

besluta	om årliga medlemsavgifter	till EIT	Digital på högst
400 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag
(bet., rskr. 2018/19:293). Den 20 december 2018 beslutade regeringen
regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 2:6 Lunds
universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:10 Stockholms
universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl.
Tekniska	högskolan: Forskning och	utbildning	på forskarnivå. Den	199

Skr. 2019/20:75	19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
Utbildnings-	2020 avseende anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning
departementet	på forskarnivå, 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på
	forskarnivå	och	2:18 Kungl.	Tekniska	högskolan:	Forskning	och
	utbildning på forskarnivå.
	b. under 2017–2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och
	utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning
	och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till KIC
	InnoEnergy SE på högst 500 000 kronor vardera: Den 7 december 2017
	beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017
	avseende anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på
	forskarnivå	och	2:18 Kungl.	Tekniska	högskolan:	Forskning	och

200

utbildning på forskarnivå. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro och på grund av den försvagade svenska kronan är bemyndigandet för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inte tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2) att regeringen bemyndigas att under 2018–2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till KIC InnoEnergy SE på högst 700 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2018/19:FiU11, rskr. 2018/19:67). Regeringen föreslog vidare i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt

6.15s.130) att regeringen bemyndigas att under 2019–2022 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta

om en årlig medlemsavgift till KIC InnoEnergy SE på högst 700 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet., rskr. 2018/19:293). Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbild- ning på forskarnivå.

Punkten är slutbehandlad.

13. Rskr. 2017/18:221

Lärare och elever

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU19

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om trygghet och studiero i skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda regelverket gällande trygghet och studiero i skolan med inriktning mot en skärpning av skollagen och se till att det informeras om och vidtas lämpliga insatser för att underlätta tillämpningen av det aktuella regelverket bland lärare, rektorer och

huvudmän (bet. 2017/18:UbU19 s. 77 f.). Den 18 december 2017 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att kartlägga hur ordningsregler och disciplinära åtgärder används inom skolan. Myndigheten skulle vidare med utgångspunkt i kartläggningen lämna förslag till åtgärder i syfte att uppnå en skolmiljö präglad av trygghet och studiero. Skolverket redovisade uppdraget den 15 oktober 2018. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 om ändringar i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, i läroplanen för sameskolan och i läroplanen för gymnasieskolan, för att främja trygghet och studiero. I läroplanerna förtydligas rektorns ansvar gällande trygghet och studiero. Läroplanerna kompletteras också så att de markerar att elever ska visa respekt för, och hänsyn mot, skolans personal och andra elever. Ändringarna bygger på Skolkommissionens förslag i betänkandet Samling för skolan (SOU 2017:35). Ändringarna i läroplanerna trädde i kraft den 1 juli 2019. Inom Regeringskansliet har promemorian Behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar för ökad trygghet och studiero tagits fram och skickats på remiss (Dnr U2020/00232/S). Promemorian innehåller bl.a. förslag om ökad trygghet och studiero i specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vidare har Regeringskansliet den 26 februari 2020 beslutat om att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk kring trygghet och studiero i skolan (U2020/00707/S). Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska ta fram kunskaps- underlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Regeringen avser att påbörja analysen under året. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 17 och 18.

14. Rskr. 2017/18:273

Forskning

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU17

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om utredning om utvärdering av forskning och innovation*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation (bet. 2017/18:UbU17 s. 8 f.). Den 27 april 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. Utredaren skulle bl.a. föreslå hur principer för uppföljning och bedömning av målupp- fyllelse och resultat bör utformas (U 2017:05, dir. 2017:46). Regeringen

Skr. 2019/20:75 Utbildnings- departementet

201

Skr. 2019/20:75	beslutade den 1 november 2018 om förlängd tid för utredningen
Utbildnings-	(dir. 2018:108). I februari 2019 lämnade utredaren betänkandet En lång-
departementet	siktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6).
	Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 24 juni 2019.
	Frågan bereds inom Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma
	till riksdagen under 2020. Punkten är inte slutbehandlad.
	15. Rskr. 2017/18:333
	Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser
	Prop. 2017/18:195, bet. 2017/18:UbU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 27).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om brister i tillämpningen av skollagens bestämmelser om de
	stödinsatser som behövs för att elever ska nå kunskapskraven*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn och
	analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av
	skolornas praktiska tillämpning av lagstiftningen samt ge Skolinspek-
	tionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med
	stöd till elever som inte når kunskapsmålen (bet. 2017/18:UbU10 s. 23 f.).
	Den 20 juli 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag
	att bl.a. kartlägga och analysera brister i stödarbetet samt föreslå hur
	arbetet kan förbättras. Utredaren ska vidare vid behov föreslå nödvändiga
	författningsändringar (U 2017:07, dir. 2017:88). Uppdraget skulle redo-
	visas senast den 30 juni 2019 (dir. 2018:58). Regeringen beslutade den
	28 juni 2019 om förlängd tid för utredningen (dir. 2019:38). Efter ytterli-
	gare tilläggsdirektiv ska utredningen i stället redovisa sitt uppdrag senast
	den 28 februari 2021 (dir. 2020:18). Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2018/19
	16. Rskr. 2018/19:44
	Behandling av personuppgifter för forskningsändamål
	Prop. 2017/18:298, bet. 2018/19:UbU5
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 34).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om likställa villkoren för offentliga och privata forskningsutfö-
	rare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se
	över möjligheterna att återkomma med förslag på en lagstiftning som
	likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att bedriva
	forskning som inbegriper personuppgifter på rättslig grund (bet.
	2018/19:UbU5 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 att
	tillsätta utredningen Översyn av arkivområdet (dir. 2017:106). Utred-
	ningen behandlar motsvarande fråga om rättslig grund i förhållande till
	EU:s dataskyddsförordning men på arkivområdet, varför resultatet av
	denna utredning har inväntats för att frågan ska kunna beredas vidare inom
	Regeringskansliet. Slutbetänkandet lämnades den 18 december 2019.
	Punkten är inte slutbehandlad.
202

17. Rskr. 2018/19:45

En strategi för svensk rymdverksamhet

Skr. 2017/18:259, bet. 2018/19:UbU3

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 35).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om utvärdering och uppföljning av strategin för svensk rymd- verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen kontinuerligt ska utvärdera de långsiktiga strategiska målen i strategin för svensk rymdverksamhet och regelbundet återrapportera till riksdagen (bet. 2018/19:UbU3 s. 17 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 16 avsnitt 6.3.2 s. 242) angivit att regeringen avser att återkomma med utvärderingar av de långsiktiga strategiska målen i rymdstrategin i kommande budgetpropositioner. Punkten är inte slut- behandlad.

18. Rskr. 2018/19:67

Höständringsbudget för 2018

Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 37).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018–2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor, EIT Digital på högst 400 000 kronor och KIC Innoenergy SE på högst 700 000 kronor: Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är inte slutbehandlad.

19. Rskr. 2018/19:104

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 39).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16

c)Obligatorisk förskola med språkutveckling*:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en utredning för att undersöka hur en obligatorisk förskola med språkutveck- ling kan införas (bet. 2018/19:UbU1 s. 43). Den 24 oktober 2019 fattade regeringen beslut om att en särskild utredare ska lämna förslag som syftar till att öka deltagandet i förskolan bland barn i 3–5 års ålder och föreslå hur förskolans arbete med barnens språkutveckling i svenska kan stärkas, bl.a. när det gäller nyanlända barn. I uppdraget ingår att analysera de

Skr. 2019/20:75 Utbildnings- departementet

203

Skr. 2019/20:75	rättsliga förutsättningarna för och undersöka hur nyanländas barn, enligt
Utbildnings-	lämplig definition, ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola från tre års
departementet	ålder med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan
	med fokus på språkutveckling i svenska samt utreda och föreslå hur ett
	obligatorium kan utformas (dir. 2019:71). Regeringen har ansett att
	tillkännagivandet därmed är slutbehandlat och har därför beslutat att skriva
	av riksdagsskrivelsen delvis (U2018/04751/S [delvis]).
	d) Tioårig grundskola*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör bereda
	möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen
	med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44). Inom Regeringskansliet
	bereds för närvarande direktiv till en särskild utredare som ska föreslå hur
	en tioårig grundskola kan införas. Punkten är inte slutbehandlad.
	20. Rskr. 2018/19:139
	Lärosätenas lokalförsörjning
	Skr. 2018/19:21, bet. 2018/19:UbU6
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 4 april 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till
	handlingarna.
	21. Rskr.2018/19:171
	Gymnasieskolan
	Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU11
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en
	ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie
	utbildningssystemet (bet. 2018/19:UbU11 s. 14 f.). Frågan bereds inom
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	22. Rskr. 2018/19:194
	Grundläggande om utbildning
	Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU8
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 12 om skriftligt ordningsomdöme i terminsbetyget på högstadiet och
	gymnasiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska
	göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett
	skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte
	ingå i slutbetyget (bet. 2018/19:UbU8 s. 58 f.). Frågan bereds för när-
	varande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	23. Rskr. 2018/19:245
	Ändring av sammansättningen av Skolväsendets överklagandenämnd
	Prop. 2018/19;74, bet. 2018/19: UbU20
204	Skrivelsen är slutbehandlad.
204

Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 410).

24. Rskr. 2018/19:268

Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan Skr. 2018/19:57, bet. 2018/19: UbU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 oktober 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

25. Rskr. 2018/19:269

Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier

Skr. 2018/19:110, bet. 2018/19:UbU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om otillåten spridning av nationella prov: Riksdagen lade rege- ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolverkets och Skolinspek- tionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov (2018/19:110) till handlingarna. Vidare föreslog utskottet med stöd av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen ett tillkännagivande till regeringen, se punkt 3 nedan. Den 13 februari 2020 beslutade regeringen att delvis skriva av ärendet (U 2019/02255/GV [delvis]). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om möjligheter att kombinera gymnasieutbildning med elitsatsning i idrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier (bet. 2018/19:UbU17 s. 15 f.). Arbete pågår inom Regeringskansliet med att se över regleringen av de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrottsgymnasierna. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.

26. Rskr. 2018/19:270

Myndighetsreformen då Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades

Skr. 2018/19:109, bet. 2018/19: UbU18 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 september 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

27. Rskr. 2018/19:273

Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Prop. 2018/19:58, bet. 2018/19:UbU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar rikdagen antagit (SFS 504–506).

Skr. 2019/20:75 Utbildnings- departementet

205

Skr. 2019/20:75 Utbildnings- departementet

206

Riksmötet 2019/20

28. Rskr. 2019/20:40

Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor

Skr. 2018/19:144, bet. 2019/20:UbU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor: Riksdagen lade regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor (skr. 2018/19:144) till handlingarna och föreslog samtidigt ett tillkännagivande, se punkt 2 nedan. Den 13 februari 2020 beslutade regeringen att slutligt skriva av ärendet (U2019/03804/GV). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om utveckling av Skolinspektionens arbete med uppföljning av tillsynsbeslut*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska ge Skolinspektionen i uppdrag att prioritera och utveckla uppföljningsarbetet. Tillsynsbesluten ska följas upp på ett sådant sätt att det blir säkerställt att huvudmännen bedriver verksamheten i enlighet med skollagen. Rege- ringen har genom beslut av regleringsbrevet för 2020 avseende Statens skolinspektionen gett myndigheten i uppdrag att prioritera och utveckla arbetet med att följa upp tillsynsärenden så att myndigheten säkerställer att brister har åtgärdats. Myndigheten ska senast den 15 oktober 2020 och 15 oktober 2021 redovisa till regeringen hur arbetet genomförts och vilka resultat som nåtts (U2019/04373/GV). Punkten är slutbehandlad.

29. Rskr. 2019/20:47

Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland

Prop. 2018/19:166, bet. 2019/20:UbU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 801).

30. Rskr. 2019/20:55

Etikprövning av forskning – tydligare regler och skärpta straff Prop. 2018/19:165, bet. 2019/20:UbU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1144).

31. Rskr. 2019/20:56

Behandling av personuppgifter vid hantering av oredlighet i forskning Prop. 2019/20:7, bet. 2019/20:UbU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1149 och 1150).

32. Rskr. 2019/20:65	Skr. 2019/20:75
Höständringsbudget för 2019	Utbildnings-
Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11	departementet
Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 för Statens skolinspektion och Rymdstyrelsen. Den 11 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Centrala studiestödsnämnden.

Utgiftsområde 15 Studiestöd: Den 11 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Centrala studiestödsnämnden.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning:

a) Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå.

b)Den 12 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå.

c)Den 12 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå.

d)Den 5 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå.

e)Den 5 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå.

f)Den 5 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 11 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Vetenskapsrådet.

Följande punkt är inte slutbehandlad: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: a), d), e) och f).

207

Skr. 2019/20:75 Utbildnings- departementet

208

33. Rskr. 2019/20:99

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 17

a)Anslagen för 2020. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen, 14:2 Bidrag till tolkutbildning, 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen och 14:4 Särskilt utbildningsstöd. Samma dag beslutade regeringen riktlinjer för 2020 för Folkbildningsrådet i fråga om

användningen av anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen samt för studieförbundet SISU Idrottsutbildarna i fråga om användningen av anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 14:2 Bidrag till tolkutbildning.

34.Rskr. 2019/20:120

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UbU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslagen inom utgiftsområde 16

a)Anslagen för 2020. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

1.Den 19 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska högskola, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor.

2.Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Vetenskapsrådet.

3.Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret.

4.Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Vetenskapsrådet.

5.Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för anslagen 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verk- samhet, 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan, 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m., Fortbildning av lärare och förskolepersonal, 1:13 Praktiknära skol- forskning, 1:14 Bidrag till lärarlöner, 1:16 Statligt stöd för likvärdighet och kunskapsutveckling, 1:18 Statligt stöd till vuxenutbildning, 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning, 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internatio-

nella organisationer, 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet och 4:1	Skr. 2019/20:75
Internationella program.	Utbildnings-
35. Rskr. 2019/20:134	departementet
35. Rskr. 2019/20:134
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UbU2
Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 15

a)Anslagen för 2020. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen.

b)Lagförslaget. Den 19 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1290).

c)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

1.Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Centrala studiestödsnämnden.

2.Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 1:6 inom utgiftsområde 15 Studiestöd.

209

Skr. 2019/20:75 Miljö- departementet

210

2.8Miljödepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:223

Sveriges hantering av utsläppsrätter

Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2), 2016/17:75 (M 1), 2017/18:75 (M 1) och 2018/19:75 (M 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av ut- släppsrätter (bet. 2009/10:MJU21 s. 11).

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyoto- protokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens be- myndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i en- lighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens för- slag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015.

Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96–97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella kli- matinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll rege- ringens begäran.

Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndig-	Skr. 2019/20:75
heten att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av	Miljö-
Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyn-	departementet
digheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen föreslog i
budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att
annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets
andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013–2016. Kyotoen-
heterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimat-
insatser.
Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att
annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet
genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser
de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första
åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden
och har levererats till och med 2016.
Energimyndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget om att
annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets
första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagande-
perioden och har levererats till och med 2016 var genomfört.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1
utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under
Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under
2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.
(bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122)
Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att
Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom
att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyoto-
protokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen avser att årligen
annullera alla utsläppsenheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och
som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020. Punkten
är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2014/15
2. Rskr. 2014/15:182
Naturvård och biologisk mångfald
Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12), 2016/17:75 (M 8),
2017/18:75 (M 6) och 2018/19:75 (M 5).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om naturvårdsdirektiven*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
ringen vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för att
förändra art- och habitatdirektivet så att klassificeringen av hotade djur och
växter i högre grad kan avgöras i Sverige (bet. 2014/15:MJU12 s. 18 f.).
EU-kommissionen presenterade i mars 2016 en färdplan för genomfö-
rande av EU-strategin för biologisk mångfald till 2020. Färdplanen inne-
håller aktiviteter för att stärka genomförandet av direktiven, i enlighet med
strategins mål 1. Aktiviteterna diskuterades informellt mellan EU-kom-
missionen och medlemsstaterna i samordningsgruppen för biologisk
mångfald och natur. Sverige upprepade där den ståndpunkt som togs fram	211

Skr. 2019/20:75	i samband med Miljörådsmötet den 16 december 2015, att det bl.a. är vik-
Miljö-	tigt att skapa förankring och acceptans i lokalsamhället för naturresurser-
departementet	nas förvaltning.
	Regeringen redovisade den 26 januari 2017 bedömningen att det inte är
	möjligt att från svensk sida göra mer nu för att ändra direktivets klassi-
	ficering av hotade arter. Regeringen redovisade tillkännagivandet som
	slutbehandlat (prop. 2016/17:96). I sin behandling av propositionen an-
	förde miljö- och jordbruksutskottet att det kan konstateras att EU-kom-
	missionen i sin utvärdering av naturvårdsdirektiven dragit slutsatsen att
	direktiven fortfarande är mycket relevanta och ändamålsenliga och att
	kommissionen samtidigt drar slutsatsen att genomförandet av direktiven
	behöver förbättras i medlemsstaterna i nära samarbete med lokala myndig-
	heter och med olika aktörer i medlemsstaterna. Utskottet konstaterade att
	det från svensk sida inte är möjligt att göra mer nu för att ändra direktivens
	klassificering av hotade arter (bet. 2016/17:MJU16).
	Med anledning av regeringens redovisning av åtgärder under 2016
	(skr. 2016/17:75) yttrade miljö- och jordbruksutskottet (bet. 2016/17:KU21)
	att det är angeläget att riksdagens skrivelser behandlas med den skyndsam-
	het som krävs och att de handläggs samvetsgrant, att det inte är tillfreds-
	ställande att regeringen har avslutat tillkännagivandet om naturvårdsdirek-
	tiven, att det är viktigt med en mer decentraliserad viltförvaltning från
	europeisk nivå till nationell nivå och från nationell nivå till regional nivå,
	att det är mycket angeläget att regeringen fortsätter att verka på EU-nivå
	utifrån utskottets intentioner med tillkännagivandet och att utskottet mot
	bakgrund av regeringens redovisning anser att tillkännagivandet inte
	kunde anses slutbehandlat.
	Regeringen verkar för att decentralisera genomförandet av direktiven i
	enlighet med riksdagens intentioner. En handlingsplan för naturen, män-
	niskorna och näringslivet presenterades av EU-kommissionen i april 2017.
	Handlingsplanen syftar till att förbättra genomförandet av naturvårdsdi-
	rektiven, göra dem mer samstämmiga med socioekonomiska mål och
	förstärka samarbetet med nationella, regionala och lokala myndigheter,
	berörda parter och enskilda personer. Inför miljörådet den 19 juni 2017 var
	det överläggning om regeringens ståndpunkt i miljö- och jordbruksut-
	skottet. Vid överläggningen reviderades ståndpunkten så att det framgår
	att handlingsplanen ytterligare ska stärka decentraliseringen av genom-
	förandet från europeisk till nationell och regional nivå och att skyddet av
	värdefulla miljöer och arter i EU bör anpassas efter de olika nationella för-
	utsättningarna genom ökad förankring och acceptans i lokalsamhällen.
	EU-nämnden gav sitt stöd till ståndpunkten (EU-nämndens uppteckningar
	2016/17:43). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2020 att rege-
	ringen anser att tillkännagivandet kan anses slutbehandlat (prop. 2019/20:1,
	utg.omr. 20 s. 66). I betänkande 2019/20:MJU1 s. 17 framgår att utskottet
	delar denna bedömning. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltnings-
	delegationerna (bet. 2014/15:MJU12 s. 29 f.).
	Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter
	inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla dele-
	gater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 feb-
212	ruari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdele-

gationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsor-	Skr. 2019/20:75
ganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och eko-	Miljö-
turismföretagen av en ledamot.	departementet
I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehand-
lat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet.
2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet an-
ser att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga
viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt
förstärka deras befogenheter. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter
därför inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamåls-
enligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande,
boende och näringsverksamhet i strandlägen (bet. 2014/15:MJU12 s. 60 f.).
Det har under det senaste decenniet gjorts ett flertal ändringar i strand-
skyddslagstiftningen i syfte att skapa ett ändamålsenligt strandskydd som
beaktar behovet av utveckling, särskilt av landsbygden, samtidigt som ett
långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras.
2009 års ändring med bl.a. nya regler om områden för landsbygdsutveck-
ling i strandnära lägen – de s.k. LIS-reglerna – innebar att möjligheterna
till dispens och upphävande av strandskyddet i syfte att underlätta lands-
bygdsutvecklingen utökades. Vidare ändrades beslutsrätten så att den i
större utsträckning flyttades till kommunerna. 2014 tillkom dessutom en
regel som gör det lättare att upphäva strandskyddet vid små sjöar och
vattendrag.
Naturvårdsverket och Boverket redovisade i september 2013 en utvär-
dering av 2009 års ändringar av strandskyddsreglerna. Myndigheterna
anförde bl.a. att det var för tidigt att avgöra om den s.k. LIS-reformen hade
lett till landsbygdsutveckling.
Regeringen beslutade den 23 mars 2017 (M2017/00778/Nm) att uppdra
åt Naturvårdsverket att se över reglerna om landsbygdsutveckling i strand-
nära läge i miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900). Naturvårds-
verket redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Miljö- och energide-
partementet) den 28 augusti 2017 (M2017/02054/Nm) och föreslog då vissa
förändringar i LIS-reglerna. Naturvårdsverkets redovisning innebär att
systemet med LIS-områden utvecklas så att avgränsningen inte längre ska
behöva vara ”begränsad”, de ska kunna införas i närheten av mindre tät-
orter, kraven sänks på att en åtgärd ska bidra till landsbygdsutvecklingen
för att dispens ska kunna ges och de särskilda skälen för dispens från
strandskyddet breddas. LIS-områden ska dock även i fortsättningen pekas
ut i kommunernas översiktsplaner. Redovisningen remitterades den
8 augusti 2018. Inom ramen för denna remittering gavs remissinstanserna
även möjlighet att inkomma med kompletterande förslag till åtgärder, t.ex.
författningsändringar, när det gäller att utöka möjligheterna att bygga
permanentbostäder för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i områden
med god tillgång till stränder samtidigt som de värden som strandskyddet
syftar till inte äventyras.
Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp-
drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41 ). Uppdraget innebär att
utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför
att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som	213

Skr. 2019/20:75	tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom
Miljö-	befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a.
departementet	att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden.
	Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förut-
	sättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare,
	besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck,
	dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna
	obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i
	starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet
	ska öka. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2020. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 10 och 23.
	Riksmötet 2015/16
	3. Rskr. 2015/16:50
	Militära frågor
	Motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015, bet. 2015/16:FöU3
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 21), 2016/17:75 (M 9),
	2017/18:75 (M 7) och 2018/19:75 (M 6).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om miljöprövning av övnings- och skjutfält*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet
	anför om att beslutsprocesserna för miljöprövningen av övnings- och
	skjutfält behöver ses över i syfte att förkorta handläggningstiderna så att
	Försvarsmaktens möjligheter till övning inte allvarligt försvåras
	(bet. 2015/16:FöU3 s. 10).
	Regelverket avseende miljöprövning har de senaste åren reformerats vid
	flera tillfällen i syfte att förenkla och förkorta prövningen. Utgångspunkten
	för Miljödepartementets handläggning av överklagandeärenden är att den
	ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts, vilket bl.a.
	innebär att åldersprincipen är den grundläggande utgångspunkten för
	departementets handläggning, dvs. det äldsta ärendet har högst prioritet.
	Vid miljöprövningen av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält ställs
	viktiga samhällsintressen mot varandra vilket kräver en ingående prövning
	ur både rättslig och politisk synpunkt. Regeringen har efter riksdagens
	tillkännagivande den 17 december 2015 genom slutliga beslut avgjort sju
	ärenden under 2015, fyra ärenden under 2016 och två ärenden under 2017
	där Försvarsmakten ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för övnings-
	och skjutfält. För närvarande handlägger Regeringskansliet ytterligare fyra
	ärenden som avser övnings- och skjutfält och som omfattas av riksdagens
	tillkännagivande. Av dessa inkom ett under 2012, ett under 2013, ett under
	2014 och ett under 2015. Handläggningen av ärendena pågår och har hög
	prioritet. Punkten är inte slutbehandlad.

214

4. Rskr. 2015/16:103

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26), 2016/17:75 (M 10), 2017/18:75 (M 8) och 2018/19:75 (M 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2015/16:MJU1 s. 11 f.).

Ingen övergödning: I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Vattendelegationerna vid de länsstyrelser som är vattenmyndigheter har beslutat om åtgärds- program för 2016–2021. Arbetet med att genomföra programmen pågår på berörda myndigheter. Vidare ges arbetet med att stärka insatser på lokal nivå hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärds- arbetet.

Regeringen beslutade i maj 2017 att tillsätta en utredning om hållbara vattentjänster som ska föreslå åtgärder som ökar åtgärdstakten för små av- lopp, se över ansvarsreglerna för vatten och avlopp samt föreslå vilken myndighet som ska vägleda tillsyn. Utredningen redovisades den 31 maj 2018. Utredningen har remitterats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition. Regeringen har vidare tillsatt en utredning som ska föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (M 2018:02). Utredaren ska föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnads- effektiva åtgärder. Utredningen ska redovisas inom kort. Vidare har arbe- tet med indikatorer utvecklats för att göra redovisningen i budget- propositionen tydligare och för att kunna följa den långsiktiga utveck- lingen. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20

s.110–111) föreslogs omfattande satsningar på att minska övergödningen. Vidare har Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 fått i uppdrag att analysera hur uppföljningen av olika åtgärders effekter kan förbättras. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2020.

Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att riksdagen förvän- tar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Regeringen avser att hantera betänkandet om övergödning samt uppdraget till Havs- och vatten- myndigheten vidare när de har redovisats.

Punkten står därmed åter som öppen och är inte slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Miljö- departementet

215

Skr. 2019/20:75 Miljö- departementet

216

5. Rskr. 2015/16:162

Riksrevisionens rapport om tillsyn över transporter av farligt avfall m.m. Skr. 2015/16:45, bet. 2015/16:MJU7

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 13), 2017/18:75 (M 9) och 2017/18:75 (M 8).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om insamlingsansvar för förpackningar m.m.*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar även fortsatt ska ligga på producenterna (bet. 2015/16:MJU7 s. 18 f.).

Regeringens ambition har varit att kommunalisera insamlingssystemet för att göra det enklare för medborgarna och öka återvinningen. Regering- en gav därför en utredare (M 2015:A) i uppdrag att föreslå hur det fysiska ansvaret för insamlingen av förpackningsavfall och returpapper från hus- hållen kan överföras från producenterna till kommunerna. Utredaren har i sitt underlag till regeringen (M2016/00921/Ke) tydligt redovisat att en så- dan överföring inte kan ske på ett effektivt sätt utan lagändringar. Rege- ringen har därför tagit initiativ till en dialog med riksdagen och aktörerna på området för att gemensamt finna en helhetslösning.

Miljöministern fick i juni 2017 ett förhandlingsmandat för att påbörja diskussioner med riksdagspartierna. Under september inleddes förhand- lingar med flera riksdagspartier för att finna en gemensam långsiktig in- riktning för avfallsområdet. Förhandlingarna avbröts i januari 2018. I mars 2018 skickades en promemoria, Mer fastighetsnära insamling av förpack- ningsavfall och returpapper – utveckling av producentansvaren, på remiss. Regeringen har i skrivelsen Strategi för Levande städer – politik för en håll- bar stadsutveckling (skr. 2017/18:230) gett riksdagen viss information om regeringens intentioner på området.

Regeringens hantering av tillkännagivandet är redovisad i budgetproposi- tionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 76) Regeringen beslutade den 28 juni 2018 nya förordningar om producentansvar för förpackningar (SFS 2018:1462) respektive returpapper (SFS 2018:1463). Tillkänna- givandet är därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

6. Rskr. 2016/17:116

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 31), 2017/18:75 (M 12) och 2018/19:75 (M 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2016/17:MJU1 s. 14).

På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärde- ringar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen uppdrog den 18 december 2014 (dir. 2014:165) åt Miljömålsberedningen (M 2010:04) att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår bered- ningen bland annat ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpoli- tiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot riksdagen. Regeringen har remitterat Miljömålsberedningens delbetänkan- de. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att överlämna propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) till riksdagen. Propositionen inkluderade förslagen på en klimatlag. Riksdagen antog re- geringens förslag den 15 juni 2017 (bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Från och med 2019 års bud- getproposition kommer regeringen presentera en årlig klimatredovisning. En klimatpolitisk handlingsplan ska presenteras vart fjärde år och lämnas till riksdagen senast året efter det att ordinarie val till riksdagen har hållits. I samband med budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 20 Bilaga Klimatredovisning) presenterade regeringen en första klimatre- dovisning i enlighet med bestämmelserna i klimatlagen.

Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att det som riksdagen efterfrågar är en redovisning av resultatet av de statliga insatserna på kli- matområdet och indikatorer som inriktas på resultat innan tillkännagivan- det kan anses vara slutbehandlat.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20, bilaga 1) presenterat en andra klimatredovisning till riks- dagen. Årets klimatredovisning redovisar i mer detalj än fjolårets redovisning bedömningar av resultaten av statliga insatser på klimat- området. Under 2018 har regeringen beslutat om ändring i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som innebär bland annat att myndigheterna ska redovisa sina resultat i förhållande till de mål som regeringen har angett. Det ändrade kravet gäller från och med den 1 januari 2019 och ska tillämpas första gången på årsredovisningar för 2019. Regeringen bedömer att det kommer att ge bättre underlag för fram- tida redovisningar av effekterna av regeringens politik.

Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Natur- vårdsverket för budgetåret 2020. I regleringsbrevet finns ett återrapporte- ringskrav om att Naturvårdsverket ska redovisa hur verksamheten utveck- lats i syfte att bidra med bra beslutsunderlag, särskilt avseende åtgärder, analysmetoder och beräkning av historiska och prognosticerade effekter samt kostnadseffektivitet, för regeringens arbete med genomförande av det klimatpolitiska ramverket och för att klimatmålen ska nås. Reglerings- brevet innehåller även ett uppdrag om att Naturvårdsverket ska redovisa underlag till den klimatredovisning som regeringen enligt klimatlagen årligen ska lämna till riksdagen. Vidare ska Naturvårdsverket redovisa en bedömning av hur regeringens budgetproposition för 2020 samt styrmedel som har beslutats efter juni 2018 påverkar möjligheten att nå de klimatmål

Skr. 2019/20:75 Miljö- departementet

217

Skr. 2019/20:75	som har antagits av riksdagen samt en företrädelsevis kvantitativ bedöm-
Miljö-	ning av effekten på utsläppen av medel avsatta på de anslag som finan-
departementet	sierar klimatpolitiska styrmedel. Regeringen bedömer att detta samman-
	taget innebär bättre förutsättningar för framtida redovisningar av effekter-
	na av regeringens politik.
	Regeringen avser att återkomma i denna del.
	I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att min-
	ska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fort-
	satt stärka lokalt åtgärdsarbete. Vattendelegationerna vid de länsstyrelser
	som är vattenmyndigheter har beslutat om åtgärdsprogram för 2016–2021.
	Arbetet med att genomföra programmen pågår på berörda myndigheter.
	Vidare ges arbetet med att stärka insatser på lokal nivå hög prioritet. Stödet
	till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt
	och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vatten-
	vårdsprojekt (LOVA) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna ge-
	nomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. Regeringen beslutade
	i maj 2017 att tillsätta en utredning om hållbara vattentjänster (M 2017:02)
	som ska föreslå åtgärder som ökar åtgärdstakten för små avlopp, se över
	ansvarsreglerna för vatten och avlopp samt föreslå vilken myndighet som
	ska vägleda tillsyn. Utredningen redovisades den 31 maj 2018. Utredning-
	en har remitterats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en
	proposition. Regeringen har vidare tillsatt en utredning som ska föreslå hur
	övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för
	lokalt åtgärdsarbete (M 2018:02). Utredaren ska föreslå nya eller för-
	stärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva
	åtgärder. Utredningen ska redovisas inom kort. Vidare har arbetet med
	indikatorer utvecklats för att göra redovisningen i budgetpropositionen
	tydligare och för att kunna följa den långsiktiga utvecklingen. I budget-
	propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 110–111) före-
	slogs vidare omfattande satsningar på att minska övergödningen. Vidare
	har Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 fått i uppdrag
	att analysera hur uppföljningen av olika åtgärders effekter kan förbättras.
	Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2020.
	Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att riksdagen förvän-
	tar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna
	innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Regeringen avser att
	hantera betänkandet om övergödning samt uppdraget till Havs- och vatten-
	myndigheten vidare när de har redovisats.
	Punkten står därmed åter som öppen och är inte slutbehandlad.
	7. Rskr. 2016/17:153
	Giftfri vardag
	Skr. 2015/16:169 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet.
	2016/17:MJU7
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 14) och 2018/19:75 (M 12).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om hantering av grupper av kemiska ämnen*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet
218

anför om hantering av grupper av kemiska ämnen (bet. 2016/17:MJU7 s. 32).

Inom ramen för regeringens uppdrag om en handlingsplan för en giftfri vardag presenterade Kemikalieinspektionen i juli 2016 en strategi för att minska användningen av gruppen högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, som omfattar ca 3 000 ämnen. Strategin har bl.a. lett till att Sverige tillsammans med Tyskland för närvarande arbetar på ett förslag till begränsning av PFAS under Reach. Förslaget till begränsning gäller all användning och omfattar ca 200–400 ämnen inom PFAS-gruppen och överlämnades till EU:s kemikaliemyndighet ECHA i mitten av juli 2017. Ett annat exempel på begränsning av en stor grupp av PFAS-ämnen där Sverige varit delaktig är EU:s beslut 2016 att begränsa PFOA och ämnen som bryts ned till PFOA. Kemikalieinspektionen har vidare 2016 presenterat förslag på nationell begränsning för brandskum som innehåller PFAS och förslaget bereds inom Regeringskansliet. Det är önskvärt att EU-lagstiftningens processer för hantering av grupper av ämnen förenklas och att metoder för bedömning tas fram. Det finns inga formella hinder för att hantera ämnen gruppvis, men det har i praktiken visat sig vara svårt. Sverige arbetar inom EU för att få till en bättre tillämpning, t.ex. genom det arbete med PFAS respektive PFOA som beskrivs ovan.

Användningen av kemiska växtskyddsmedel i privata trädgårdar är ut- bredd och kan innebära risker både för människors hälsa och miljön. Re- geringen vill minska dessa risker och har målsättningen att förbjuda privat användning av kemiska växtskyddsmedel. Kemikalieinspektionens rap- port om begränsning av icke yrkesmässig användning av kemiska växt- skyddsmedel i Sverige har remitterats och vidare beredning pågår inom Regeringskansliet.

Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inlett ett arbete med att ta fram en vägledning för riskbedömning av kombinations- effekter från exponering för olika kemiska ämnen.

Kemikalieinspektionen har under 2017 uppdaterat en promemoria ”Gruppering av kemiska ämnen inom Reach och CLP”. Projektet genom- fördes i huvudsak under 2016 som ett led i Kemikalieinspektionens egna åtaganden inom ramen för Miljömålsrådet.

Kemikalieinspektionen överlämnade den 31 augusti 2017 till Rege- ringskansliet (Miljö- och energidepartementet) en redovisning av ett rege- ringsuppdrag om bisfenoler – en kartläggning och analys, som en del- rapport inom Handlingsplanen för en giftfri vardag (M2017/02094/Ke). Inom ramen för arbetet med uppdraget om bisfenoler har myndigheten ut- vecklat en ny metod för att ur ett mycket stort antal ämnen kunna få fram de mest relevanta. Metoden bygger på QSAR, som i sin tur bygger på att vissa delar av en molekyl (vissa strukturelement) kan kopplas ihop med vissa inneboende egenskaper. Metoden är en viktig del i arbetet med att lättare kunna hantera stora grupper av liknande ämnen och hitta dem som har liknande farliga egenskaper. Kemikalieinspektionen har därutöver lämnat in förslag till användningsbegränsning för ”C9-C14 PFCA:s (inkl. deras relaterade ämnen)” till Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Förslaget omfattar flera hundra ämnen som på detta sätt hanteras i grupp. Förslaget kommer nu att granskas av Echas två vetenskapliga kommittéer, dels den för riskbedömning och dels den för socioekonomisk analys.

Skr. 2019/20:75 Miljö- departementet

219

Skr. 2019/20:75	Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1
Miljö-	utg.omr. 20 s. 49) gett riksdagen viss information om utvecklingen på om-
departementet	rådet. Regeringen anser att det behövs ett system som tar hänsyn till att
	kemiska ämnen kan förvärra varandras farliga effekter, så kallade
	kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Regeringen har därför tillsatt
	en utredning om detta (regeringsbeslut den 29 mars 2018, dir. 2018:25)
	som ska ta ett helhetsgrepp om risker med grupper och kombinationer av
	kemiska ämnen. I oktober 2019 lämnade utredningen sitt betänkande
	Framtidens kemikaliekontroll – Hantering av kombinationseffekter och
	gruppvis bedömning av ämnen (SOU 2019:45). Ärendet bereds vidare
	inom Regeringskansliet.
	Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter från nio med-
	lemsstater samt Norge utarbetat ett förslag till EU-strategi för PFAS –
	”Elements for an EU-strategy for PFASs”. Strategin omfattar konkreta för-
	slag till åtgärder. Strategin har överlämnats till kommissionen i december
	2019. Vidare har några medlemsstater, inklusive Sverige, vid miljörådet i
	december 2019 aviserat att man har för avsikt att ta fram begränsnings-
	förslag för hela PFAS-gruppen.
	Sverige har också genom EU verkat för ett globalt förbud mot använd-
	ning av en stor grupp PFOA-besläktade ämnen. I april 2019 beslutade
	parterna till Stockholmskonventionen, efter ett förslag från EU, om en
	begränsning av användning av PFOA och PFOA-relaterade ämnen på
	global nivå. Begränsningen omfattar flera hundra ämnen som är besläktade
	med PFOA.
	När det gäller användning av kemiska växtskyddsmedel har Regerings-
	kansliet remitterat en promemoria med förslag till författningsändringar på
	området. Författningsändringarna beräknas kunna träda i kraft i mitten av
	2020. Punkten är inte slutbehandlad.
	8. Rskr. 2016/17:180
	Naturvård och områdesskydd
	Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU9
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 18) och 2018/19:75 (M 13).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om
	reformering av strandskyddet (bet. 2016/17:MJU9 s. 23 f.).
	Det har under det senaste decenniet gjorts ett flertal ändringar i strand-
	skyddslagstiftningen i syfte att skapa ett ändamålsenligt strandskydd som
	beaktar behovet av utveckling, särskilt av landsbygden, samtidigt som ett
	långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras.
	2009 års ändring med bl.a. nya regler om områden för landsbygdsutveck-
	ling i strandnära lägen – de s.k. LIS-reglerna – innebar att möjligheterna
	till dispens och upphävande av strandskyddet i syfte att underlätta lands-
	bygdsutvecklingen utökades. Vidare ändrades beslutsrätten så att den i
	större utsträckning flyttades till kommunerna. 2014 tillkom dessutom en
	regel som gör det lättare att upphäva strandskyddet vid små sjöar och
	vattendrag.
220

Naturvårdsverket och Boverket redovisade i september 2013 en utvär- dering av 2009 års ändringar av strandskyddsreglerna. Myndigheterna an- förde bl.a. att det var för tidigt att avgöra om den s.k. LIS-reformen hade lett till landsbygdsutveckling.

Regeringen beslutade den 23 mars 2017 (M2017/00778/Nm) att uppdra åt Naturvårdsverket att se över reglerna om landsbygdsutveckling i strand- nära läge i miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900). Naturvårds- verket redovisade uppdraget den 28 augusti 2017 (M2017/02054/Nm) och föreslog då vissa förändringar i LIS-reglerna. Naturvårdsverkets redo- visning innebär att systemet med LIS-områden utvecklas så att avgräns- ningen inte längre ska behöva vara ”begränsad”, de ska kunna införas i närheten av mindre tätorter, kraven sänks på att en åtgärd ska bidra till landsbygdsutvecklingen för att dispens ska kunna ges och de särskilda skälen för dispens från strandskyddet breddas. LIS-områden ska dock även i fortsättningen pekas ut i kommunernas översiktsplaner. Redovisningen remitterades den 8 augusti 2018. Inom ramen för denna remittering gavs remissinstanserna även möjlighet att inkomma med kompletterande förslag till åtgärder (t.ex. författningsändringar) när det gäller att utöka möjligheterna att bygga permanentbostäder för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i områden med god tillgång till stränder samtidigt som de värden som strandskyddet syftar till inte äventyras.

Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att ut- redaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra för- utsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2016/17:289

Övergripande miljöfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 24) och 2018/19:75 (M 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser (bet. 2016/17:MJU22 s. 16). Se även punkt M 15 och M 26.

Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringskansliet arbetar vidare

Skr. 2019/20:75 Miljö- departementet

221

Skr. 2019/20:75	med att ta hand om slutsatserna och förslagen i utredningen. Regeringen
Miljö-	har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020
departementet	bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått
	i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att
	ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga
	myndigheter bidragit med. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2017/18

10. Rskr. 2017/18:20

Miljöbedömningar

Prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 33) och 2018/19:75 (M 16).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpå- verkan ska miljöbedömas m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en vad utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksam- heter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåver- kan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse enligt ändringsdirektivet (bet. 2017/18:MJU5 s. 29 f.).

Naturvårdsverket har under 2017 haft i uppdrag av regeringen att se över förteckningen över verksamheter och åtgärder som enligt vad regeringen har föreskrivit ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårds- verket redovisade uppdraget den 14 december 2017 (M2017/03195/R). Na- turvårdsverket har i sitt arbete haft som utgångspunkt att det inte ska ställas mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB- direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräckligt miljöskydd och vidare att ett önskvärt resultat är att regelverket ska vara enkelt att tillämpa. Naturvårdsverkets redovisning har remitterats. Remisstiden löpte ut den 26 oktober 2018. Arbetet med beredning av förordningsändringarna utifrån Naturvårdsverkets förslag pågår. Remissvar har sammanställts och arbetet med förordningsändringar har påbörjats och förväntas kunna slut- föras under 2020. De frågor som riksdagen tar upp kommer att behandlas inom ramen för det ärendet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om utvärdering av den nya lagstiftningen*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2017/18:MJU5 s. 34 f.). Arbetet med planering av en utvärdering har inletts. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 5.

11. Rskr. 2017/18:115

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Prop. 2017/18:1 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 41) och 2018/19:75 (M 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

222

Punkt 3 om annullering av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96–

97)riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av förvärva- de Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran.

Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndig- heten att genomföra annulleringen av Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyn- digheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017 (M2017/00821/Kl). Re- geringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013–2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Riksdagen biföll regeringens begäran. Re- geringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att ge- nomföra annulleringen av de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2013–2016. Energi- myndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget var genomfört.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122).

Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyoto- protokollet för att minska utsläppsutrymmet. Punkten är inte slutbe- handlad.

12. Rskr. 2017/18:171

Vattenvård

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 19).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om avancerad vattenrening*: Riksdagen har tillkännagett för re- geringen det som utskottet anför om att främja utvecklingen av avancerad vattenrening och om att utreda om det på sikt bör införas krav på avancerad vattenrening vid de reningsverk där sådana krav ger störst miljönytta (bet. 2017/18:MJU11 s. 30 f.).

Regeringen planerar för närvarande ingen utredning. När resultatet från nedanstående satsningar har kommit in avser regeringen att återkomma i frågan.

Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag som inkom till regeringen i april 2017 gått igenom tillgängliga tekniker för avancerad rening. Installa- tion av utrustning för avancerad rening är kostsam. Genom att avsätta

Skr. 2019/20:75 Miljö- departementet

223

Skr. 2019/20:75	medel för att stimulera införandet av dessa tekniker på avloppsreningsverk
Miljö-	bedömer regeringen att utvecklingen kan drivas snabbare än vad som
departementet	annars skett. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20
	s. 136) har regeringen därför satsat totalt 165 miljoner kronor under 2018–
	2020 (45 mnkr 2018, 50 mnkr 2019 och 70 mnkr 2020) för att minska
	mängden läkemedel som hamnar i miljön. Bland åtgärderna finns nya stöd
	till kommuner och andra aktörer för investeringar i teknik som hindrar att
	miljöfarliga läkemedelsrester sprids till vattendrag, sjöar och hav. Natur-
	vårdsverket har genom en ny förordning om bidrag för rening av avlopps-
	vatten från läkemedelsrester (beslutad den 9 maj 2018, SFS 2018:495) be-
	fogenhet att betala ut medel till sådana investeringar under vissa förutsätt-
	ningar och upp till vissa nivåer.
	Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1,
	utg.omr. 20 s. 43) redovisat hur frågan om avancerad vattenrening har
	hanterats. Genom denna satsning har regeringen ökat takten med vilken
	avancerad reningsteknik kan installeras vid avloppsreningsverk. Redovis-
	ningen i budgetpropositionen för 2020 hanterar likartade frågeställningar
	som i detta tillkännagivande. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	13. Rskr. 2017/18:174
	Biologisk mångfald
	Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 20).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av att
	utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete i syfte att säkerställa det
	regionala inflytandet (bet. 2017/18:MJU10 s. 20 f.).
	Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter
	inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla dele-
	gater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 feb-
	ruari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdele-
	gationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårds-
	organisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och eko-
	turismföretagen av en ledamot. Beredningen av tillkännagivandet fort-
	sätter inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	14. Rskr. 2017/18:215
	Skogspolitik
	Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU17
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 22 och N 66).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om översyn av artskyddsförordningen*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om att en översyn av artskydds-
	förordningen bör göras för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och
	rättssäker (bet. 2017/18:MJU17 s. 13).
224

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i skrivelse till regeringen pekat på behovet att se över artskyddsförordningen (2007:845) för att säkerställa att den blir tillämpbar, effektiv och rättssäker. Regeringen delar denna be- dömning och avser att utreda gällande regelverk. Punkten är inte slutbe- handlad.

Punkt 16 om ersättningsfrågor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en översyn bör göras av olika typer av ersättnings- modeller vid skyddande av skog i syfte att skapa effektivare skyddsformer, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 35).

I den del som rör ersättningsmark uppdrog regeringen den 12 juli 2018 åt Sveriges lantbruksuniversitet att analysera samhällsekonomiska konse- kvenser av metoden att skydda värdefulla skogar inom Ersättningsmark i Sverige AB. Uppdraget redovisades den 18 december 2019.

Den 18 juli 2019 beslutades kommittédirektiv om Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2020. Punkten är inte slutbe- handlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 16.

15. Rskr. 2017/18:217

Övergripande miljöfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 23).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att ytterligare reformera tillståndspro- cesserna för miljöpåverkande verksamheter (bet. 2017/18:MJU19 s. 22). Se även punkt M 9 och M 26.

Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårds- verket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den sta- tistik som övriga myndigheter bidragit med. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om kompensation vid inskränkningar i äganderätten*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompen- sation vid inskränkningar i äganderätten (bet. 2017/18:MJU19 s. 40).

Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att identifiera vilka åtgärder som kan vidtas med anledning av denna punkt. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 13.

16. Rskr. 2017/18:257

Avfall och kretslopp

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU15 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 27).

Skr. 2019/20:75 Miljö- departementet

225

Skr. 2019/20:75 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Miljö-

departementet Punkt 5 om utredning om införandet av producentansvar för fler produkt- grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införandet av producentansvar för fler produktgrupper såsom möbler och byggmaterial bör utredas (bet. 2017/18:MJU15 s. 24 f.).

Producentansvar är ett av många styrmedel på miljöområdet. För att främja giftfria och resurseffektiva kretslopp finns därutöver annan generell avfalls- och kemikalielagstiftning både inom EU och på nationell nivå. På avfallsområdet har exempelvis den s.k. avfallshierarkin införts i miljöbal- ken för att främja en miljömässig hantering av material och avfall under en varas hela livscykel. I hierarkin ingår också att förebygga användningen av och minska skadorna från skadliga ämnen. På kemikalieområdet finns förutom EU:s byggproduktförordning, Reach och CLP även flera frivilliga initiativ för att främja användningen av hållbara byggmaterial, såsom BASTA, Sunda Hus och Byggsektorns kretsloppsråd. I den svenska natio- nella avfallsplanen som Naturvårdsverket har beslutat om har Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn ansetts vara ett prioriterat område och särskild fokus har därmed lagts på insatser om detta.

I december 2015 presenterade EU-kommissionen ett paket för att bidra till en cirkulär ekonomi. I paketet ingick förslag om att revidera sex direktiv på avfallsområdet; ramdirektivet för avfall (2008/98/EG), förpackningsdirek- tivet (94/62/EG), deponidirektivet (1999/31/EG), direktivet om uttjänta bilar (2000/53/EG), direktivet om avfall från elektriska och elektroniska produk- ter (2012/19/EU) samt direktivet för batterier och ackumulatorer (2006/66/EG). Den 22 maj 2018 antogs slutligen de färdigförhandlade direktiven.

Regeringskansliet har tillsatt en utredning (M 2018:B) för att utreda och föreslå hur genomförandet av EU:s reviderade avfallsdirektiv ska se ut. Arbetet i den interna utredningen ska leda till ett miljömässigt omhänder- tagande av avfall och bedöms kunna beröra även de produktgrupper som riksdagen anför behöver omfattas av ytterligare krav på utsortering, återanvändning och materialåtervinning. I det reviderade avfallsdirektivet finns nya krav avseende producentansvar som den interna utredningen har att analysera och föreslå nödvändiga åtgärder för. Regeringskansliet remitterade under hösten 2019 två promemorior (M2019/01776/R och M2019/02091/R) gällande genomförande av reviderade EU-direktiv på avfallsområdet. Författningsändringarna beräknas kunna träda i kraft i mitten av 2020.

Regeringen beslutade den 5 december 2019 att tillsätta en utredare för att utreda ett producentansvar för textil (dir. 2019:96). Uppdraget ska redovisas senast den 10 december 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2017/18:359

En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder

Prop. 2017/18:179 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:NU19

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

226

Punkt 15 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om ett reformerat strandskydd (bet. 2017/18:NU19 s. 72 f.).

Regeringen remitterade den 8 augusti 2018 Naturvårdsverkets redovis- ning (M2017/02054/Nm) av uppdraget att se över reglerna om lands- bygdsutveckling i strandnära läge i miljöbalken och plan- och bygglagen. Inom ramen för denna remittering gavs remissinstanserna även möjlighet att inkomma med kompletterande förslag till åtgärder (t.ex. författnings- ändringar) när det gäller att utöka möjligheterna att bygga permanent- bostäder för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i områden med god tillgång till stränder samtidigt som de värden som strandskyddet syftar till inte äventyras.

Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra för- utsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

18. Rskr. 2017/18:425

Strategi för Levande städer – Politik för en hållbar stadsutveckling Skr. 2017/18:230, bet. 2017/18:CU39

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens strategi för levande städer: Riksdagen beslutade den 19 juni 2018 att lägga regeringens skrivelse Strategi för Levande stä- der till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad.

19. Rskr. 2017/18:440

Klimatpolitik

Prop. 2017/18:163 och 229, bet. 2017/18:MJU22

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 42).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 7 om inriktningen för svensk klimatpolitik*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att klimatpolitiken ska sträva efter att uppnå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller ut- släpp ur Sverige och EU (bet. 2017/18:MJU22 s. 58 f.).

Skr. 2019/20:75 Miljö- departementet

227

Skr. 2019/20:75 Miljö- departementet

228

Regeringen har under perioden fortsatt arbetet med att skapa långsiktiga spelregler för att skapa förutsättningar för att klimatmålen kan nås samti- digt som en god ekonomisk tillväxt bibehålls. Till exempel trädde rege- ringens satsning bränslebytet i kraft den 1 juli 2018, en reform bestående av ett reduktionspliktssystem som i kombination med ändrade skatteregler syftar till att minska utsläpp från bensin och dieselbränslen genom ökad inblandning av biodrivmedel och som bidrar till att skapa långsiktiga för- utsättningar för hållbara biodrivmedel med bra klimatprestanda. Den 19 juli 2018 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att föreslå en strategi för hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045, och vilken roll kompletterande åtgärder kan spela i det.

Den 17 december 2019 beslutade regeringen om en klimatpolitisk hand- lingsplan i enlighet med klimatlagen. I propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) konstaterar re- geringen att Sverige hittills har lyckats kombinera minskade utsläpp med en stark ekonomisk utveckling de senaste tre decennierna. Regeringen be- dömer att en politik som bygger på tydliga och långsiktiga spelregler och principen om att sätta pris på utsläpp, kan bidra till att minska utsläppen samtidigt som en god ekonomisk tillväxt bibehålls. Den goda ekonomiska tillväxten förutsätter också att bl.a. regeringens näringspolitiska och för- enklingspolitiska målsättningar beaktas. Regeringen bedömde därför att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

20. Rskr. 2018/19:146

Skyddet av värdefull skog

Skr. 2018/19:25 samt motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 februari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

21. Rskr. 2018/19:172

Naturvård och biologisk mångfald

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om översyn av lagstiftningen om genteknik*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att modernisera lag- stiftningen om genteknik och göra denna teknikneutral (bet. 2018/19:MJU9 s. 20 f.).

En redovisning av regeringens arbete med frågan lämnades i ett svar på interpellation 2018/19:314 av Staffan Eklöf (SD). Av svaret framgår att eftersom lagstiftning om modifierade organismer regleras på EU-nivå bör insatser ske på denna nivå. Regeringen gav sitt stöd till en uppmaning från Europeiska unionens råd till EU-kommissionen att senast den 30 april 2021 lägga fram en studie mot bakgrund av en dom i EU-domstolen om EU:s lagstiftning avseende genetiskt modifierade organismer och kommis-

sionen har påbörjat arbetet med denna studie. Regeringen avvaktar resul-	Skr. 2019/20:75
tatet av studien. Punkten är inte slutbehandlad.	Miljö-
22. Rskr. 2018/19:202	departementet
22. Rskr. 2018/19:202
Vattenvård
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU13
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om läkemedelsrening i avloppsreningsverk*: Riksdagen har till-
kännagett för regeringen det som utskottet anför om att avloppsrenings-
verken på sikt utrustas med teknik som reducerar läkemedelsrester och
andra svårnedbrytbara föroreningar och att arbetet med pilotprojekt bör
vidareutvecklas (bet. 2018/19:MJU13 s. 18 f.).
Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1
utg.omr. 20 s. 43) redovisat hur frågan om avancerad vattenrening har
hanterats. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1, utg.omr. 20
s. 136) lanserade regeringen en satsning på Renare Hav. En del av denna
utgjorde ett statligt stöd för att minska utsläpp av läkemedelsrester till
vattenmiljön under åren 2018–2020. Genom denna satsning har regeringen
ökat takten med vilken avancerad reningsteknik kan installeras vid av-
loppsreningsverk. Tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slut-
behandlad.
Punkt 19 om internationellt samarbete i havsfrågor*: Riksdagen har till-
kännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör driva
på för att öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning,
giftiga utsläpp, nedskräpning i hav, sjöar och vattendrag samt prioritera sam-
arbetet i havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom (bet. 2018/19:MJU13
s. 41 f.).
I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20) föreslår
regeringen satsningar för att motverka bl.a. övergödning (s. 111) och
hantering av miljögifter (s. 104). I regleringsbrevet för 2020 har Havs- och
vattenmyndigheten fått i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruks-
verk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat
samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i
Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med
utsläppsrätter. Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2020.
Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkt är inte slutbehandlad: 19.
23. Rskr. 2018/19:212
Säkerhet vid geologisk lagring av koldioxid
Prop. 2018/19:64, bet. 2018/19:MJU14
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 16 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
(SFS 295).
24. Rskr. 2018/19:244
Ansvar för miljöskador i Sveriges ekonomiska zon
Prop. 2018/19:95, bet. 2018/19:MJU15	229

Skr. 2019/20:75 Miljö- departementet

230

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 494 och 495).

25. Rskr. 2018/19:254

Ändamålsenliga sanktioner mot otillåtna avfallstransporter Prop. 2018/19:79, bet. 2018/19:MJU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 496).

26. Rskr. 2018/19:275

Miljömålen – med sikte på framtiden

Skr. 2017/18:265 samt motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU18

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om förbättrade tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade tillståndsprocesser (bet. 2018/19:MJU18 s. 18 f.). Se även punkt M 9 och M 15.

Punkt 20 om skrivelsen: Riksdagen beslutade den 18 juni 2019 att lägga regeringens skrivelse 2017/18:265 Miljömålen – med sikte på framtiden till handlingarna. Den 30 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 4.

Riksmötet 2019/20

27. Rskr. 2019/20:4

Riksrevisionens rapport om statens vägledning av kommunal tillsyn Skr. 2018/19:87 samt en följdmotion, bet. 2019/20:MJU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

28. Rskr. 2019/20:21

Riksrevisionens rapport om Klimatklivet

Skr. 2018/19:121 samt följdmotioner, bet. 2019/20:MJU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om skrivelsen: Riksdagen beslutade den 3 oktober 2019 att lägga regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Klimatklivet till hand- lingarna. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Naturvårdsverket för budgetåret 2020, som innehåller uppdrag och finan- siella villkor kopplat till Klimatklivet. Punkten är slutbehandlad.

29. Rskr. 2019/20:58

Förbättrat genomförande av avfallsdirektivet

Prop. 2018/19:22, bet. 2019/20:MJU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1263).

30. Rskr. 2019/20:66

Höständringsbudget för 2019

Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Höständringsbudget för 2019

Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 28 novem- ber 2019 beslutade regeringen i ändringsbeslut av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Avgifter till internationella organisationer (anslag 1:7), Klimatbonus (anslag 1:8), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12) samt Skydd av värdefull natur (anslag 1:14). Punkten är slutbehandlad.

31. Rskr. 2019/20:97

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2019/20:1 och motioner från den allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:CU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18:

a)Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens geotekniska institut (anslag 1:5). Punkten är slutbehandlad.

32.Rskr. 2019/20:100

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Prop. 2019/20:1 och motioner från den allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17:

Skr. 2019/20:75 Miljö- departementet

231

Skr. 2019/20:75 Miljö- departementet

232

a)Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen reg- leringsbrev för budgetåret 2020 avseende Stöd till friluftsorganisationer (anslag 13:3). Punkten är slutbehandlad.

33.Rskr. 2019/20:108

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2019/20:1 och motioner från den allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:FöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om statens budget inom utgiftsområde 6:

a)Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen reg- leringsbrev för budgetåret 2020 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten (anslag 3:1).

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Strål- säkerhetsmyndigheten (anslag 3:1).

Punkten är slutbehandlad.

34.Rskr. 2019/20:122

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Prop. 2019/20:1 och motioner från den allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:MJU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 20:

a)Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Naturvårdsverket (anslag 1:1), Miljöövervakning m.m. (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljö- forskning (anslag 1:5), Kemikalieinspektionen (anslag 1:6), Avgifter till internationella organisationer (anslag 1:7), Klimatbonus (anslag 1:8), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (anslag 1:9), Klimatan- passning (anslag 1:10), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12), Interna- tionellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:14), Havs- och vattenmyndigheten (anslag 1:15), Klimatinvesteringar (an- slag 1:16), Klimatpremier (anslag 1:17), Industriklivet (anslag 1:19), Åt- gärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv (anslag 1:20), Forsknings- rådet för miljö, samhällsbyggande och areella näringar (anslag 2:1) och Forskningsrådet för miljö, samhällsbyggande och areella näringar: Forskning (anslag 2:2). Punkten är slutbehandlad i denna del.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Miljö- övervakning m.m. (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljö- forskning (anslag 1:5), Klimatanpassning (anslag 1:10), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Insatser för internationella klimatinveste- ringar (anslag 1:12), Internationellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:14), Klimatinvesteringar (anslag 1:16), Kli-

matpremier (anslag 1:17), Industriklivet (anslag 1:19), Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv (anslag 1:20) och Forskningsrådet för miljö, samhällsbyggande och areella näringar: Forskning (anslag 2:2). Punkten är slutbehandlad i denna del.

c)Godkännande av investeringsplan: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Naturvårdsverket (anslag 1:1). Punkten är slutbehandlad i denna del.

Punkt 2 om borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördel- ningsbeslut för 2017 och 2018: Regeringen har föreslagit i budgetproposi- tionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att riksdagen be- myndigar regeringen att genomföra borttagning av de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2017 och 2018 som Sverige till- delats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året. Regeringen fattade den 20 februari 2020 beslut om att genom- föra borttagningen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om annullering av utsläppsrätter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen föreslog

ibudgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riks- dagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Regeringen fattade den 20 februari 2020 beslut om att genomföra annulleringen. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Miljö- departementet

233

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

234

2.9Näringsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 1999/2000

1. Rskr. 1999/2000:253

Jaktens villkor

Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17

Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75

(Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1), 2015/16:75 (N 1), 2016/17:75 (N 1), 2017/18:75 (N 1) och 2018/19:75 (N 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jakt- frågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Tillkännagivandet innebär därmed inte krav på specifika förändringar i sak men utgår från resonemang som huvudsak- ligen i återstående delar avser den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet. Dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkänna- givande från riksmötet 2010/11 (rskr. 2010/11:49, punkt 2, N 5) och i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (rskr. 2014/15:154, punkt 1, N 13).

Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m.. Dom i målet meddela- des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18). Avgörandet behöver nu analyseras. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2007/08

2. Rskr. 2007/08:24

Tilläggsbudget 2 för 2007

Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75 (N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5), 2015/16:75 (N 4), 2016/17:75 (N 4), 2017/18:75 (N 4) och 2018/19:75 (N 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero) om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussam- arbetet.

Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgäldskontoret (Riksgälden)	Skr. 2019/20:75
att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med	Närings-
företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flyg-	departementet
motorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgälden i mars 2009 överlämnat ett
sådant förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till
Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om
statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den
3 mars 2011 åt Riksgälden att för statens del teckna avtal med Volvo Aero
gällande Trent XWB.
Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011
åt Riksgälden att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till
ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinve-
steringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men Volvo
Aero drog tillbaka sin ansökan.
Avseende royaltylånet för flygmotorprojektet GEnx angav Riksgälden i
en skrivelse till regeringen daterad den 23 september 2011 att lånesumman
bör återbetalas delvis. Detta sedan Volvo Aero meddelat sin avsikt att ingå
avtal med General Electric om förändringar i bolagens ansvarsfördelning
i projektet. Europeiska kommissionen har i skrivelse den 21 september
2011 anfört att de föreslagna förändringarna är i linje med villkoren i
kommissionens beslut. Regeringen uppdrog åt Riksgälden att ingå
tilläggsavtal med Volvo Aero i huvudsaklig överenstämmelse med
innehållet i det förslag som Riksgälden överlämnade den 23 september
2011 vad gällde GEnx. Volvo Aero återbetalde 103,6 miljoner kronor i
slutet av oktober 2011.Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska
koncernen GKN Aerospace.
I maj 2018 skickade GKN en förfrågan till Riksgälden om att lösa avtalet
om royaltylånet för GEnx. Fortsatta diskussioner förs med det berörda
företaget. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2009/10

3. Rskr. 2009/10:162

Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m. Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6), 2015/16:75 (N 5), 2016/17:75 (N 5), 2017/18:75 (N 5) och 2018/19:75 (N 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: På extra bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpe- skillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012 meddelades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats

235

Skr. 2019/20:75	med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet.
Närings-	Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde
departementet	om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella
	fastigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastig-
	heterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktie-
	bolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar.
	Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013
	och uppdelningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna,
	som innehade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det
	sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bil-
	provning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande
	stationsnät. Under 2019 har inga ytterligare händelser skett. Ärendet
	bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	4. Rskr. 2009/10:220
	Nyemission i SAS AB (publ)
	Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35
	Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16),
	2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7), 2015/16:75
	(N 6), 2016/17:75 (N 6), 2017/18:75 (N 6) och 2018/19:75 (N 6).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a), b)
	och c): Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska
	ägandet i SAS AB. Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljo-
	ner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom
	försäljningen minskade svenska statens ägarandel från ca 21,4 procent till
	ca 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans
	med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier
	motsvarande ca 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS AB. Efter
	försäljningen äger svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS AB. SAS
	AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte
	tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till
	14,8 procent av stamaktierna i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt
	att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även N 14, rskr.
	2015/16:90. Ärendet bereds vidare.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 a–c.
	Riksmötet 2010/11
	5. Rskr. 2010/11:49
	Älgförvaltningen
	Prop. 2009/10:239, mot. 2010/11:MJ2 yrkande 1, bet. 2010/11:MJU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3),
	2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9), 2015/16:75 (N 8),
	2016/17:75 (N 8), 2017/18:75 (N 8) och 2018/19:75 (N 7).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
236	vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet.
236

2010/11:MJU6 s. 7 f.) och därmed bifallit motion 2010/11:MJ2 yrkande

1.Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i upp- drag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bland annat omfattas den dubbla jakträtten. Åtgärder med anledning av tillkännagivandet om den dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slut- behandlad.

6. Rskr. 2010/11:132

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (N 58), 2011/12:75 (N 14), 2012/13:75 (N 10), 2013/14:75 (N 8), 2014/15:75 (N 10), 2015/16:75 (N 9), 2016/17:75 (N 9), 2017/18:75 (N 9) och 2018/19:75 (N 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv när det gäller g): Regeringen uppdrog den 22 december 2010 åt Riksgäldskontoret (Riksgälden) att ingå avtal med Volvo Personvagnar AB (Volvo) och övriga berörda parter om en statlig garanti på upp till 3,55 miljarder kronor för lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). Riksgälden slutförde för- handlingarna och undertecknade avtalen den 22 december 2010. Fram till den 13 december 2012 hade Riksgälden ställt ut garantier för lånetrancher på totalt 2,625 miljarder kronor. Den 13 december 2012 betalade Volvo i förtid tillbaka sitt EIB-lån samt avgifter för garantin till Riksgälden som samtidigt löstes från sitt garantiåtagande.

Saab Automobile AB (Saab) och Riksgälden tecknade i februari 2010 avtal om statliga lånegarantier för EIB-lån på upp till 400 miljoner euro. Fram till april 2011 hade 217 miljoner euro av EIB-lånet utbetalats. Saab fick i slutet av mars 2011 problem med sin likviditet. Med anledning av detta fattade regeringen beslut om ändringar i Saabs garantivillkor för att möjliggöra försäljning av Saabs industrifastighet. Den 28 oktober 2011 beslutade regeringen även att Riksgälden under vissa förutsättningar skulle kunna medge att Saab under kort tid utnyttjade del av Saab Auto- mobile Parts AB:s (Parts) kassa. Saab lyckades trots beslut om rekon- struktion inte lösa sina problem och företaget försattes den 19 december 2011 i konkurs. Med anledning av konkursen fattade regeringen den 22 december 2011 beslut om bemyndigande för Riksgälden att vidta åtgärder för att effektivt kunna bevaka statens intressen i konkursen. Riks- gälden infriade slutligen före årsskiftet 2011/12 på begäran av EIB det statliga garantiåtagandet och betalade Saabs skulder på strax över 2 miljarder kronor till EIB. Staten hade därmed en motsvarande fordran på konkursboet. Som säkerheter för garantiåtagandet hade staten som pant erhållit aktierna i Saabs dotterbolag Saab Automobile Tools AB (Tools) och Parts. Konkursförvaltaren sålde under sommaren 2012 merparten av konkursboet till National Electric Vehicle Sweden AB. Affären inklude-

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

237

Skr. 2019/20:75	rade Tools men inte Parts. Den 18 december 2012 genomförde Riksgälden
Närings-	en pantrealisation och tog över aktierna i Parts från konkursboet. Rege-
departementet	ringen uppdrog den 24 januari 2013 åt Riksgälden att överföra aktierna i
	Parts till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Detta skedde den
	25 januari 2013. I november 2013 bytte Parts namn till Orio AB. Riks-
	gälden bevakar sedan 2014 statens återstående fordringar i konkursen.
	Saabs konkurs är fortfarande inte avslutad och Riksgälden fortsätter
	bevakningen. Förvaltningen av Orio AB vid Regeringskansliet (Närings-
	departementet) fortsätter, se vidare (Fi 4). Ärendet bereds vidare.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	7. Rskr. 2010/11:231
	Djurskydd
	Mot. 2010/11:MJ309, 2010/11:MJ356 yrkande 15, bet. 2010/11:MJU20
	Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (L 6), 2012/13:75 (L 5),
	2013/14:75 (L 4), 2014/15:75 (N 12), 2015/16:75 (N 11), 2016/17:75
	(N 10), 2017/18:75 (N 10) och 2018/19:75 (N 9).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 11 om djurtransporter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	vad utskottet anför om att förkorta djurtransporterna (bet. 2010/11:MJU20
	s. 20 f.) och därmed bifallit motionerna 2010/11:MJ309 och
	2010/11:MJ356 yrkande 15. Regeringen har den 30 augusti 2018 beslutat
	att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av
	straffbestämmelserna i djurskyddslagen och brottsbalkens bestämmelse
	om djurplågeri (dir. 2018:94). Syftet med översynen är att få till stånd
	lämpliga och proportionerliga straffsatser vid brott mot djur och överväga
	om andra sanktioner än straffrättsliga påföljder kan vara ett mer effektivt
	sätt att upprätthålla regelverket i vissa fall. I uppdraget ingår bl.a. att
	överväga om straffen för vissa brott bör skärpas och om vissa andra,
	mindre allvarliga överträdelser bör sanktioneras med sanktionsavgifter
	eller vite i stället för med straff. I uppdraget ingår också att överväga om
	kontrollmyndigheternas skyldighet att anmäla överträdelser till Polis-
	myndigheten eller Åklagarmyndigheten bör förtydligas. Med hänvisning
	till dessa åtgärder, som regeringen också redovisat i skr. 2018/19:75,
	ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1
	utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) att tillkännagivandet är slutbehandlat. Uppdra-
	get redovisades den 11 februari 2020 då betänkandet Brott mot djur –
	Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem (SOU 2020:7)
	överlämnades.
	Punkten är slutbehandlad.
	Riksmötet 2011/12
	8. Rskr. 2011/12:261
	Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål
	Prop. 2011/12:138, mot. 2011/12:MJ368, bet. 2011/12:MJU21
	Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7),
	2014/15:75 (N 17), 2015/16:75 (N 14), 2016/17:75 (N 13), 2017/18:75
238	(N 12) och 2018/19:75 (N 10).
238

Skrivelsen är inte slutbehandlad.	Skr. 2019/20:75
	Närings-
Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan	departementet
bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför
om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet.
2011/12:MJU21 s. 54 f.) och därmed bifallit motion 2011/12:MJ368.
Europeiska kommissionen tog 2012, inom ramen för EU:s strategi för
djurskydd (2012–2015), initiativ till en undersökning om märkning av kött
från obedövad slakt. En rapport från kommissionen skulle ha presenterats
under 2013. Ett underlag har tagits fram men en slutlig rapport har ännu
inte presenterats för rådet. Kommissionen har också inom ramen för EU:s
strategi låtit genomföra en studie om att ta fram bästa praxis för djurskydd
vid tidpunkten för avlivningen. Resultatet av studien presenterades i
januari 2018. I rapporten redovisas metoder för bästa praxis för ett gott
djurskydd vid tidpunkten för avlivning. I syfte att stödja medlemsstaterna
har kommissionen tagit fram utbildningsmaterial angående avlivning av
bl.a. nöt, gris, får och fjäderfä. Regeringen är fortsatt pådrivande inom EU
i djurskyddsfrågor. Sverige deltar t.ex. aktivt i den djurskyddsplattform
som inrättades av EU-kommissionen i januari 2017. Sverige har tillsam-
mans med ett antal medlemsstater, med vilka Sverige samarbetar med på
djurskyddsområdet, på olika sätt uppmanat kommissionen att förlänga
mandatet så att djurskyddsarbetet inom plattformen kan fortsätta. Kom-
missionen har nyligen fattat beslut om att förlänga plattformen till och med
den 30 juni 2021. Regeringen samlar också aktörer från myndigheter,
akademi, näringen och organisationer i ett nationellt djurskyddsnätverk i
syfte att samarbeta om djurskyddsfrågor på EU-nivå. Ärendet bereds
vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2012/13
9. Rskr. 2012/13:103
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1
Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20),
2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15), 2016/17:75 (N 14), 2017/18:75
(N 13) och 2018/19:75 (N 11).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen
bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra
statens aktier i Lernia AB och i Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO).
Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO
genom likvidation (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr.
2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid
bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda
dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari
huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i
november 2014. Sedan ABO:s kvarvarande garantiåtaganden avvecklats
försattes bolaget i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den
22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Se även N
	239

Skr. 2019/20:75 10 rskr. 2013/14:212. Den del som avser ABO är därmed slutbehandlad.

Närings-Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. departementet

Riksmötet 2013/14

10. Rskr. 2013/14:212

Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd

Prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 39), 2015/16:75 (N 25), 2016/17:75 (N 20), 2017/18:75 (N 19) och 2018/19:75 (N 16). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd när det gäller b): Aktiebolaget Bostadsgaranti försattes i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Se även N 9 rskr. 2012/13:103. Regeringen beslutade den 2 maj 2019 att lägga riks- dagens skrivelse till handlingarna. Punkten är slutbehandlad.

11. Rskr. 2013/14:373

Järnvägspolitiska frågor

Skr. 2013/14:201, mot. 2013/14:T9 yrkande 9, 2013/14:T10 yrkande 3, 2013/14:T240 yrkande 7, 2013/14:T363, 2013/14:T517 yrkandena 10–12, bet. 2013/14:TU19

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 62), 2015/16:75 (N 31), 2016/17:75 (N 26), 2017/18:75 (N 24) och 2018/19:75 (N 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samhällsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan tydliggöras så att samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter i högre utsträckning kan tillgo- doses (bet. 2013/14:TU19 s. 19 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T9 yrkande 9, 2013/14:T10 yrkande 3, 2013/14:T240 yrkande 7, 2013/14:T363 och 2013/14:T517 yrkandena 10–12. När det gäller Green Cargo AB angav regeringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7) att bolaget erbjuder konkurrenskraftiga godstransporter på järnvägen och arbetar tillsammans med Jernhusen AB för att utöka den s.k. kombitrafiken. I det aktuella betänkandet framhåller trafikutskottet att Green Cargo AB ska fortsätta med detta och i högre utsträckning tillgodose samhällets behov av klimatsmarta järnvägstrans- porter. Regeringen avser, för det fall detta inte uppnås, att återkomma till riksdagen. När det gäller SJ AB beslutades vid årsstämman i bolaget den 24 april 2018 att bolagets uppdrag i bolagsordningen förtydligas enligt följande ”Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att, direkt eller indirekt genom dotter- eller intressebolag, bedriva persontrafik och, inom ramen för affärsmässighet, bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen och därmed en långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet,

samt att bedriva därmed förenlig verksamhet.” När det gäller Jernhusen

240

AB angav regeringen i den nämnda propositionen att det finns anledning	Skr. 2019/20:75
att förtydliga uppdraget för Jernhusen AB för att understryka det viktiga	Närings-
ansvaret som bolaget har som förvaltare av bl.a. stationer och depåer.	departementet
Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2014/15
12. Rskr. 2014/15:121
Livsmedelspolitik
Skr. 2014/15:16, mot. 2014/15:2974 yrkande 11 och 12, bet.
2014/15:MJU3
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 41), 2016/17:75 (N 33),
2017/18:75 (N 29) och 2018/19:75 (N 25).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om livsmedelskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
ringen vad utskottet anför om att ge Statskontoret i uppdrag att se över
alternativa modeller för livsmedelskontroll i syfte att stärka dialoginslagen
och i högre grad undvika förelägganden (bet. 2014/15:MJU3 s. 21 f.) och
därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 11. Regeringen har vidtagit
en rad åtgärder för att utveckla livsmedelskontrollen. Hur livsmedels-
kontrollen genomförs har stor betydelse för den enskilde livsmedels-
företagaren. Utgångspunkten är att kontrollen ska ge företagen likvärdig,
rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll. Åtgärderna, som redovisas
nedan, har även bäring på punkt 18 om regelförenkling. Statskontoret har
på uppdrag av regeringen utvärderat avgiftsfinansieringen av den
offentliga livsmedelskontrollen. Uppdraget redovisades 2015 och remiss-
behandlades. Statskontorets slutsatser från detta uppdrag har lett till flera
initiativ från regeringen och Livsmedelsverket. Livsmedelsverket har bl.a.
ytterligare utrett förslaget om efterhandsdebitering för att öka legitimiteten
för avgifterna och livsmedelskontrollen och inkom under hösten 2017 med
en hemställan till regeringen beträffande införandet av obligatorisk
efterhandsdebitering. Departementspromemorian En anpassning av be-
stämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontroll-
förordning (Ds 2018:41) som remitterades den 7 december 2018 innehåller
förslag som möjliggör debitering i efterhand av kontrollavgifterna för
livsmedelskontroll. Också som en följd av Statskontorets rapport 2015 gav
regeringen Livsmedelsverket i uppdrag att se över den modell som utgör
grunden för bedömning av kontrollbehov och avgifter. Uppdraget
lämnades med syfte att öka förståelsen för den kontroll som kontroll-
myndigheterna utför och avgifterna kopplade till denna kontroll samt för
att skapa förutsättningar för en enhetligare tillämpning av modellen.
Livsmedelsverket har tagit fram en förenklad modell i dialog med
representanter från kontrollmyndigheterna och livsmedelsbranschen.
Genom modellen får alla verksamheter inom samma bransch och av
samma omfattning samma riskklass och kontrollfrekvens. Företag kan få
en reducerad kontrollfrekvens, bl.a. om tidigare kontroller varit utan
avvikelser eller om företaget har en viss certifiering. Förslaget remittera-
des under våren 2018 och beredning av förslaget pågår. Livsmedelsverket
utreder även om modellen ska bli obligatorisk. Den nya modellen planeras
vara införd den 1 januari 2021. Regeringen gav vidare Statskontoret i	241

Skr. 2019/20:75	december 2016 i uppdrag att bl.a. kartlägga vad som påverkar
Närings-	genomförandet av livsmedelskontrollen i kommuner vars livsmedels-
departementet	kontroll uppvisar påtagliga brister och lämna förslag på hur problemen kan
	lösas på ett kostnadseffektivt sätt, i syfte att öka likvärdigheten i
	kontrollen. I uppdraget ingick också att överväga om den statliga
	styrningen behöver förändras och t.ex. möjligheterna till en ökad sam-
	verkan kommuner emellan. Uppdraget redovisades i juni 2017. Rapporten
	har remissbehandlats fram till januari 2018. Förslagen i rapporten
	behandlades tillsammans med angränsande förslag i Miljötillsyns-
	utredningens betänkande Miljötillsyn och sanktioner (SOU 2017:63).
	Inom ramen för livsmedelsstrategin gav regeringen Livsmedelsverket i
	uppdrag att under perioden 2017–2019 utveckla stödet till den offentliga
	livsmedelskontrollen i landet genom kompetenshöjande åtgärder och
	stödjande verktyg vid genomförande av den offentliga livsmedels-
	kontrollen. Ett omfattande arbete med bl.a. kompetensutvecklande insatser
	har genomförts. Kontrollmyndigheternas gemensamma arbete med att
	fokusera kontrollen dit riskerna är som störst är också viktigt i
	sammanhanget. De sammantagna insatserna på området bedöms få fullt
	genomslag på några års sikt och utvärderingsarbete för att mäta effekterna
	av arbetet med att utveckla livsmedelskontrollen och göra den mer
	likvärdig över hela landet har gjorts. Livsmedelsverket har också pekat på
	behovet av att beakta företagens behov av information och stöd i större
	utsträckning än tidigare och att kontrollen bör präglas av förståelse för
	företagarens situation vid en kontroll och i de kontakter som sker mellan
	företag och myndigheter. I mars 2018 föreslog regeringen för riksdagen
	ändringar i straffbestämmelserna i livsmedelslagen (2006:804) och i lagen
	(2006:805) om foder och animaliska biprodukter (prop. 2017/18:165).
	Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen och lagändringarna
	trädde i kraft den 1 januari 2019. Livsmedelsverket har remissbehandlat
	den nya riskklassningsmodell som tagits fram med syfte att öka förståelsen
	för den kontroll som myndigheterna utför och avgifterna kopplade till
	kontrollen. Genom modellen får alla verksamheter inom samma bransch
	och av samma omfattning samma riskklass och kontrollfrekvens. Företag
	kan få en reducerad kontrollfrekvens, bl.a. om tidigare kontroller varit utan
	avvikelser. Ett omfattande arbete med bl.a. kompetensutvecklande insatser
	har genomförts och fortsatt arbete pågår för att öka likvärdigheten i
	kontrollen. Tillkännagivandet har redovisats som slutbehandlat i budget-
	propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.2).
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 18 om regelförenkling*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen vad utskottet anför om att ge Livsmedelsverket ett särskilt uppdrag
	att i konsumenternas intresse arbeta för att säkra livsmedel, redlighet i livs-
	medelshanteringen och bra matvanor bör utformas så att företagande inom
	livsmedelssektorn underlättas (bet. 2014/15:MJU3 s. 50) och därmed
	bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 12. Av förordningen (2009:1426)
	med instruktion för Livsmedelsverket framgår att Livsmedelsverket bl.a.
	har som uppgift att i konsumenternas intresse arbeta för säkra livsmedel,
	redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Sedan 2015 har
	Livsmedelsverket enligt förordningen med instruktion för Livsmedels-
	verket också i uppgift att underlätta och skapa goda förutsättningar för
242	företagande i livsmedelssektorn. Det innebär att det är en av myndighetens

ordinarie uppgifter och inte ett tidsbegränsat uppdrag. Regeringen delar i allt väsentligt riksdagens ståndpunkt. Flera åtgärder har därför vidtagits och vidtas kontinuerligt för att säkerställa generellt goda företagsvillkor. Livsmedelverket hade ett uppdrag att under 2017–2019 utveckla stödet till den offentliga livsmedelskontrollen genom kompetenshöjande åtgärder. Inom uppdraget har arbetet fortsatt med flera olika utbildningar och andra insatser för att öka kompetensen och förbättra kontrollmetodiken i den offentliga livsmedelskontrollen. Under 2018 påbörjades ett arbete med att utveckla en god kontrollsed för livsmedelskontrollen, ett arbete som förväntas öka likvärdigheten inom livsmedelskontrollen och leda till förbättrade kontakter med företagen. Regeringen överlämnade i mars 2018 propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179, bet. 2017/18:MJU2, rskr. 2017/18:99). Det övergripande målet för den sammanhållna landsbygds- politiken är en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Regeringen har uppdragit åt Tillväxtverket att stärka genomförandet av landsbygdspolitiken och verka för att de landsbygdspolitiska målen nås, bl.a. genom att föreslå näringslivsinsatser som syftar till att stärka företagens konkurrensförmåga i Sveriges landsbygder genom ökad kunskaps- och innovationsutveckling, teknik- användning och digitalisering samt genom satsningar på besöksnäringen. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet i denna del ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.2). Punkten är slutbehandlad.

13. Rskr. 2014/15:154

Jakt och viltvård

Mot. 2014/15:2974 yrkande 14, bet. 2014/15:MJU9

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47), 2016/17:75 (N 38), 2017/18:75 (N 34) och 2018/19:75 (N 28).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlags- utredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårds- områden och allmän regelförenkling.

Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Natur- vårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kron- hjortsskötselområden. Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Naturvårdsverket komplette- rade sin tidigare redovisning om kronhjort under 2017. Rapporten har

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

243

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

244

föranlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjorts- förvaltningen lämpligen utformas i framtiden. I maj 2018 beslutade rege- ringen en ändring i 2 § jaktförordningen (1987:905). Ändringen innebär att Naturvårdsverket kontinuerligt ska se över gällande jakttider i syfte att effektivisera hanteringen. Detta kan ha betydelse även för utveckling av kronhjortsförvaltningen. Den 19 juni 2019 gav regeringen Naturvårds- verket i uppdrag att utreda finansieringen av förvaltningen av klövvilt, främst älg och kronhjort. Naturvårdsverket ska senast den 15 oktober 2020 lämna förslag på hur ett system med avgift per registrerade områden (områdesfinansiering) kan genomföras.

Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och förslag till hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Under hösten 2017 lämnade Naturvårdsverket en rapport om förutsättningarna för att möjlig- göra jakt i svensk ekonomisk zon. Rapporten om viltvårdsområden analyseras alltjämt inom Regeringskansliet, liksom rapporten om jakt på allmänt vatten. Naturvårdsverkets rapport om jakt i ekonomisk zon remitterades hösten 2018 och analyseras inom Regeringskansliet. Rege- ringen gav den 18 juli 2019 Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårds- verket i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsregle- rande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltnings- plan redovisades den 29 november 2019 och den vetenskapliga utvärde- ringen ska redovisas senast den 1 juni 2021. Ärendet bereds vidare.

Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 14. Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet – jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell ny myndighet kräver ytterligare utredning. Regeringens bedömning kvarstår att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Naturvårdsverkets genomförande och utvärdering av En strategi för svensk viltförvaltning. En extern utvär- dering av strategin har genomförts i december 2019.

I budgetpropositionerna för 2017 och 2018 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.6 och prop. 2017/18:1. utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) bekräftade regeringen att strategin har rätt inriktning och att Naturvårdsverket ska bedriva sitt viltförvaltningsarbete utifrån den. Naturvårdsverket har redo- visat arbetet med viltstrategin i årsredovisningarna för 2017 och 2018. Ärendet bereds vidare.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2.

Riksmötet 2015/16

14. Rskr. 2015/16:90

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68), 2016/17:75 (N 48), 2017/18:75 (N 41) och 2018/19:75 (N 34).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten sålde under 2016 13,8 miljoner stam- aktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Försäljningskost- naderna drogs av mot försäljningslikviden som efter avdrag för försälj- ningskostnader uppgick till 203,5 miljoner kronor. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tid- punkt minska ägandet i SAS AB. Se även N 4, rskr. 2009/10:220. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

15. Rskr. 2015/16:110

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU2

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 70), 2016/17:75 (N 50), 2017/18:75 (N 43) och 2018/19:75 (N 35).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riks- dagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultat- redovisning för utgiftsområde 23 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU2 s. 10 f.). I enlighet med riksdagens tillkännagivanden (bet. 2016/17:MJU2 punkt 1, rskr. 2016/17:94 och bet. 2017/18:MJU2 punkt 1, rskr. 2017/18:99) har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) avsnitten analys och slutsatser utvecklats för att på ett tydligare sätt kommentera i vilken utsträckning insatserna har bidragit till att uppfylla det övergripande målet. Ändringar i enlighet med riksdagens tillkännagivanden har även genomförts i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom att tydligare redovisa resultatområdenas koppling till det övergripande målet för utgiftsområdet, i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom delmål för resultat- området En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja och i budget- propositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6) genom delmål för resultatområdet En sammanhållen landsbygdspolitik. En årli- gen återkommande dialog avses som tidigare att föras med miljö- och jordbruksutskottet om utvecklingen av resultatredovisningen. Resultat- redovisningen (inklusive utveckling av delmål och indikatorer) kommer även fortsättningsvis att utvecklas i takt med politiken. Regeringens samlade bedömning för utgiftsområdet är att de redovisade insatserna bidrar till att uppfylla det övergripande målet. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) redogjort för behandlingen av tillkännagivandet och konstaterat att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna är slutbehandlat. Punk- ten är slutbehandlad.

16.Rskr. 2015/16:175 Skogspolitik

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

245

Skr. 2019/20:75	Mot. 2015/16:1363 yrkande 5, 2015/16:2454 yrkande 4, 2015/16:2607
Närings-	yrkande 1, 2015/16:3018 yrkandena 18 och 19, 2015/16:2607 yrkande 2,
departementet	bet. 2015/16:MJU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 56), 2017/18:75 (N 44) och
	2018/19:75 (N 36).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 10 om skogspolitiken och EU*: Riksdagen har ställt sig bakom det
	som utskottet anför om att regeringen även fortsättningsvis ska värna den
	nationella beslutanderätten över skogsfrågor i samband med arbetet med
	EU:s skogsstrategi och tillkännagett detta för regeringen (bet.
	2015/16:MJU10 s. 27) och därmed bifallit motion 2015/16:2607 yrkande
	2. Regeringen har förstärkt samverkan med Finland inom ramen för det
	statsministerledda svenskfinska bioekonomisamarbetet. Exempelvis har
	under 2018 ett kunskapsseminarium arrangerats i Finland och ytterligare
	ett planeras till 2020 i Sverige. Regeringen har även inom ramen för
	skogsprogrammet gett stöd till Europeiska skogsforskningsinstitutet för
	arbetet med bl.a. förbättrat kunskapsunderlag för europeiska beslutsfattare
	(N2018/05713/SK). Inom ramen för skogsprogrammet har även
	förstärkning av det internationella arbetet skett bl.a. inom det boreala
	samarbetet och i juni 2018 antogs en ministerdeklaration
	(Haparandadeklarationen) mellan Sverige, Kanada, USA, Ryssland,
	Norge och Finland, som har stark forskningsanknytning och fokus på
	klimat och bioekonomi (N2019/00843/SK). Regeringen har genom Sve-
	riges roll inom styrkommittén för Forest Europe gett strategiskt stöd både
	till vidareutveckling av policysamarbetet kring hållbart skogsbruk i
	Europa och EU-gruppens arbete för att etablera en gemensam ståndpunkt
	om eventuellt fortsatta förhandlingar om det europeiska skogsavtalet.
	Inom EU har regeringen också fått gehör för att skogen och hållbart
	skogsbruk spelar en viktig roll för att uppnå de globala målen för hållbar
	utveckling i utarbetandet av den gemensamma hållningen vid 13:e session
	för FN:s skogsforum samt vid FAO skogskommittés 24:e session. Inom
	det skogliga EU-arbetet, inklusive genomförandet och utvärderingen av
	EU:s skogsstrategi (KOM[2013] 659 slutlig/2) har regeringen fortlöpande
	bevakat policyutvecklingen på området. Ett viktigt exempel är förhand-
	lingarna om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av
	den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser
	från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom
	EU:s klimatramverk till 2030, där regeringen fört fram vikten av att det
	nationella självbestämmandet i skogsfrågor värnas. Ett annat exempel är
	förhandlingarna av Europaparlaments och rådets direktiv (EU) 2018/2001
	av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från
	förnybara energikällor med dess hållbarhetskriterier för skogsbaserad
	bioenergi. I strategin för det nationella skogsprogrammet har regeringen
	betonat vikten av att fortsatt värna det nationella självbestämmandet i
	skogsfrågor. Skogsstyrelsen har inom ramen för skogsprogrammet
	fokuserat ytterligare på policyutveckling inom EU, strategisk omvärlds-
	bevakning och till att stärka globalt utvecklingsarbete (N2019/00843/SK).
	Med hänvisning till ovanstående åtgärder och inriktning inom EU-arbetet
	som rör skogsfrågor har regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop.
246	2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.4) konstaterat att tillkännagivandet

genom de redovisade åtgärderna är slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

17. Rskr. 2015/16:227

Jakt och viltvård

Mot. 2015/16:1363 yrkande 9, bet. 2015/16:MJU19

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 61), 2017/18:75 (N 47) och 2018/19:75 (N 38).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra tidigare riksdags- beslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU19 s. 14) och därmed bifallit motion 2015/16:1363 yrkande 9. Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakt- rätten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling.

Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Behandlingen av tillkännagivandet om jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling redovisas under rskr. 2014/15:154 (N 13). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

18. Rskr. 2015/16:295

Staten och kapitalet – struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

Prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 67) och 2017/18:75 (N 48), 2018/19:75 (N 39).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt när det gäller b) 2–6: Saminvest AB bildades den 1 juli 2016. Vid extra bolags- stämma i bolaget den 13 januari 2017 meddelades att staten per den 1 januari 2017 tillskjutit samtliga aktier i de statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB till Saminvest AB i form av ett ovillkorat aktieägartillskott. Vid stämman antogs även en ägaranvisning som anger att bolaget bl.a. ska ansvara för en ansvarsfull hantering av nuvarande innehav i Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB samt för en ordnad långsiktig avveckling av dessa bolag. Saminvest AB arbetar löpande med att avveckla dotterbolagens innehav på ett ansvarsfullt sätt. Ärendet bereds med inriktningen att det

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

247

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

248

ska kunna slutbehandlas i samband med att nya uppdragsmål för Sam- invest AB antas, vilket förväntas ske under 2020.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b 5 och 6.

Riksmötet 2016/17

19. Rskr. 2016/17:26

Vildsvin och viltskador

Prop. 2015/16:199, mot. 2016/17:145 yrkande 1 och 2, 2016/17:146 yrkandena 1–3, 2016/17:2445 yrkande 9, bet. 2016/17:MJU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 73), 2017/18:75 (N 50) och 2018/19:75 (N 41).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om lagförslaget i övrigt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utfodring av vilt och har tillkännagett detta för rege- ringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 1 och 2016/17:146 yrkandena 1 och 2. Tillkänna- givandet i fråga om reglering av utfodring av vilt bereds. Regeringen följer utvecklingen av olika aktörers initiativ beträffande utfodring av vilt och avvaktar resultatet av initiativen. Flera organisationer, däribland Skogs- styrelsen, Sveaskog AB och Svenska Jägareförbundet, har förslag till åtgärder på frivillig basis som i vart fall delvis skulle kunna lösa proble- matiken. Regeringskansliet har tagit initiativ till samtal med parterna för uppföljning av organisationernas arbete. I Svenska Jägareförbundets s.k. allmänna uppdrag ingår numera att verka för begränsning av utfodring. Bland initiativen kan nämnas Skogsstyrelsens viltskadepolicy som antogs i oktober 2018 och bl.a. rör utfodring, Svenska Jägareförbundets hand- lingsplan för vildsvin och nya riktlinjer om klövviltutfodring samt mark- ägarorganisationernas arbete med att begränsa utfodring genom policy- dokument, överenskommelser och regleringar i avtal om jaktarrende. Regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att hitta lösningar. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

20. Rskr. 2016/17:94

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU2

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 81), 2017/18:75 (N 53) och 2018/19:75 (N 42).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riks- dagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultat- redovisning för utgiftsområde 23 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU2 s. 10 f.). I budgetproposition för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) har avsnitten analys och slutsatser utvecklats för att på ett tydligare sätt kommentera i vilken utsträckning insatserna har bidragit till att uppfylla det övergripande målet. Ändringar i enlighet med riksdagens tillkännagivanden har även genomförts i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5)

genom att tydligare redovisa resultatområdenas koppling till det över- gripande målet för utgiftsområdet, i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom delmål för resultatområdet En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja och i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6) genom delmål för resultatområdet En sammanhållen landsbygdspolitik. Med denna redovis- ning anser regeringen att tillkännagivanden från riksdagen som avser resultatredovisningen (bet. 2015/16:MJU2 punkt 1, rskr. 2015/16:110, bet. 2016/17:MJU2 punkt 1, rskr. 2016/17:94 och bet. 2017/18:MJU2 punkt 1, rskr. 2017/18:99) är slutbehandlade. En årligen återkommande dialog avses som tidigare att föras med miljö- och jordbruksutskottet om utvecklingen av resultatredovisningen. Resultatredovisningen (inklusive utveckling av delmål och indikatorer) kommer även fortsättningsvis att utvecklas i takt med politiken. Regeringens samlade bedömning för utgiftsområdet är att de redovisade insatserna bidrar till att uppfylla det övergripande målet.

Punkten är slutbehandlad.

21. Rskr. 2016/17:192

Näringspolitik

Mot. 2016/17:3123 yrkande 9, bet. 2016/17:NU12

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 59) och 2018/19:75 (N 47). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 8 om tydlig tidsgräns för myndigheters handläggningstider*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför om tydliga tidsgränser för myndighetens handläggnings- tider. Tydliga tidsgränser för handläggningstider tas även upp i ett tillkännagivande från riksmötet 2017/18 (rskr. 2017/18:238, punkt 12, N 29).

Regeringen uppdrog 2017 åt Tillväxtverket att ta fram ett kunskaps- underlag som visar hur myndigheternas handläggningsprocesser påverkar företagens konkurrenskraft och utveckling samt ge förslag på vilka åtgärder och metoder som är effektiva och ändamålsenliga för att korta handläggningstiderna. Uppdraget redovisades i februari 2018. Därefter uppdrog regeringen åt Tillväxtverket att lämna förslag om kortare handläggningsprocesser för företag i besöksnäringen. I uppdraget ingick att Tillväxtverket skulle redovisa exempel på områden där maxtid och tidsgräns kan få särskilt stor effekt för företagen. Myndigheten skulle också redovisa skäl både för och emot maxtider och tidsgränser. Uppdraget redovisades i februari 2019. Tillväxtverket fann att det kan finnas skäl för införande av lagstadgade maxtider för handläggning på områden med långa handläggningstider. Samtidigt pekade myndigheten på risker som kan finnas med lagstadgade och frivilliga maxtider. Myndigheten ansåg att de negativa effekterna av att införa tidsgränser som generell metod för att korta handläggningstider väger över de positiva effekterna och föreslog därför andra åtgärder.

Regeringen anförde bl.a. följande i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.4). Tillväxtverkets bedömning kan antas gälla för handläggningstider generellt och inte bara inom besöksnäringen.

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

249

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

250

Härutöver kan nämnas att det i förvaltningslagen (2017:900) finns en bestämmelse om att en myndighet som bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska underrätta parten om detta och då också redovisa anledningen till förseningen. Av lagen framgår också att om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Därefter har myndigheten fyra veckor på sig att avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Ett sådant särskilt beslut får överklagas till domstol eller behörig förvaltningsmyndighet. Regeringen avser fortsatt att följa upp aktuella myndigheternas arbete med att förkorta handläggningstider och utesluter inte ytterligare åtgärder. Därmed konstaterade regeringen att de båda tillkännagivandena om handläggningstider är slutbehandlade. Punkten är slutbehandlad.

22. Rskr. 2016/17:333

Statligt ägda bolag i omvandling

Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 76) och 2018/19:75 (N 53). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a) 5–8 och b) 2: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Metria AB. Aktierna i Metria AB förvaltas av Regerings- kansliet (Näringsdepartementet) till dess att en eventuell försäljning sker. Ärendet bereds vidare.

När det gäller a) 14: Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller del- vis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt bygg- nadsverk eller turistattraktion. Bolaget hemställde den 18 januari 2018 om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastig- heten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att delvis bifalla bolagets hemställan och medgav att bolaget pantsätter, utarrenderar, avstyckar och helt eller delvis avyttrar de fastigheter och delar av fastigheter som framgår av regeringens beslut. Regeringen beslutade den 20 december 2018 att avslå en ansökan från två privatpersoner att förvärva en fastighet från bolaget med stöd av riks- dagens bemyndigande. Ärendet bereds vidare.

När det gäller a) 15: Riksdagen har bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Swedesurvey Aktiebolag genom likvidation. Swedesurvey Aktiebolag försattes i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 19 mars 2019. Likvidationen förväntas vara slutförd under 2020. Ärendet bereds vidare.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 a 5–8, 14 och 15 samt 1 b 2.

23. Rskr. 2016/17:338

En livsmedelsstrategi för Sverige

Prop. 2016/17:104, mot. 2016/17:3615 yrkande 1–6, 2016/17:3616 yrkande 1–5 och 7, 2016/17:3618 yrkande 1–6 och 49, 2016/17:3620

yrkande 1–6, 2016/17:2010 yrkande 4, 2016/17:2445 yrkande 21, bet. 2016/17:MJU23

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 77) och 2018/19:75 (N 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om konkurrenskraftiga regler och villkor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa generellt goda före- tagsvillkor i hela Sverige och att nationella regler inte ska gå längre än EU:s gemensamma regelverk (bet. 2016/17:MJU23 s. 33) och tillkänna- gett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 1, 2016/17:3616 yrkande 1, 2016/17:3618 yrkande 1 och 2016/17:3620 yrkande 1 i denna del. I förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning framgår att konsekvensutredningar bl.a. ska innehålla en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Euro- peiska unionen. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konse- kvensutredningen innehålla ytterligare beskrivningar av ett antal faktorer. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder och har kontinuerligt fortsatt vidta åtgärder för att säkerställa generellt goda företagsvillkor som kan kopplas till området regler och villkor.

Inom ramen för livsmedelsstrategin har både Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk fått förenklingsuppdrag. Livsmedelsverket har t.ex. fått i uppdrag arbeta med land- och anläggningsgodkännanden för att underlätta tillträde till marknader utanför EU. Statens jordbruksverk har fått i uppdrag att öka kvaliteten, likvärdigheten och effektiviteten i djur- skyddskontrollen. Statens jordbruksverk har även i uppdrag att ge stöd till studier och försöksverksamhet inom djurområdet som syftar till ökad produktivitet och konkurrenskraft med bibehållen god djurvälfärd. Växt- skyddsrådet som regeringen inrättade 2011 har stärkts, bl.a. genom att ett sekretariat har inrättats för att stödja prövningen av produktgodkännande och underlätta arbetet med genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket och Till- växtverket har fått i uppdrag att utveckla digitala tjänster som bidrar till minskat och förenklat uppgiftslämnande, guidning och service för företag i livsmedelskedjan. Målsättningen är att göra det enklare att starta och driva företag samt underlätta företagens myndighetskontakter på lokal, regional och statlig nivå. I genomförandet av uppdraget har myndigheterna valt att fokusera på att förenkla tillståndsprocessen för vattenbrukare samt biodlare och honungsproducenter. I det inledande arbetet har man även konstaterat att mycket kan återanvändas från det utvecklingsarbete som görs inom ramen för Serverat, som är en digital tjänst för företagare som ska söka tillstånd i restaurangbranschen. Uppdraget ska slutredovisas den 28 februari 2020.

Regeringen har också gett Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att inrätta ett vetenskapligt råd för djurskydd. Rådet ska bistå med vetenskap- ligt stöd i föreskriftsarbetet på djurskyddsområdet samt identifiera, sam- manställa och utvärdera vetenskaplig forskning på området.

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

251

Skr. 2019/20:75	Regeringen gav i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att löpande
Närings-	genomföra analyser av den samlade regelgivningen för livsmedelskedjan
departementet	för att identifiera regler som försämrar konkurrenskraften, tillväxtmöjlig-
	heterna eller innovationsförmågan för företagen i livsmedelskedjan, samt
	identifiera eventuella brister i transparens och tillämpning av regelverken.
	Regeringen gav därutöver i december 2019 Livsmedelsverket i uppdrag
	att vidareutveckla det arbete som pågår inom livsmedelskontrollen för att
	öka likvärdigheten, utveckla bemötandefrågor och på andra sätt underlätta
	för företagen. Ärendet bereds vidare.
	Punkt 8 om konkurrenskraft – en uppgift för myndigheterna*: Riksdagen
	har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att myndigheter som
	arbetar med företag i livsmedelskedjan bör få ett främjandeuppdrag (bet.
	2016/17:MJU23 s. 51) och tillkännagett detta för regeringen och därmed
	bifallit motionerna 2016/17:2010 yrkande 4, 2016/17:3615 yrkande 3,
	2016/17:3616 yrkande 3, 2016/17:3618 yrkande 3 och 2016/17:3620
	yrkande 3. Konkurrenskraft är ett område som flera myndigheter redan
	arbetar med. Av förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens
	jordbruksverk framgår bl.a. att myndigheten ska arbeta för ett konkurrens-
	kraftigt näringsliv i hela landet. Av förordningen (2009:1426) med
	instruktion för Livsmedelsverket framgår att myndigheten ska underlätta
	samt skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelssektorn. Båda
	myndigheterna ska även säkerställa att föreskrifter och vägledande doku-
	ment är utformade på ett kostnadseffektivt och förståeligt sätt.
	Regeringen uppdrog i regleringsbreven för 2018 åt länsstyrelserna,
	Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet,
	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och
	Tillväxtverket att redovisa sina bedömningar av myndigheternas uppdrag
	i förhållande till livsmedelsstrategin. Motsvarande uppdrag lämnades till
	Verket för innovationssystem genom regeringsbeslut den 25 januari 2018.
	Myndigheterna redovisade uppdragen den 31 maj 2018. De visade på fler-
	talet aktiviteter om hur de främjar företagande, kopplat till livsmedels-
	strategin. Redovisningarna innehöll dessutom förslag på åtgärder för det
	fortsatta arbetet med livsmedelsstrategin. Detta kommer att ligga till grund
	för eventuella ytterligare åtgärder till berörda myndigheter. Livsmedels-
	verket fick 2017 även i uppdrag att redovisa hur arbetet för att göra det
	enklare att starta och driva livsmedelsföretag, med särskilt fokus på åt-
	gärder som underlättar för företagen att göra rätt, liksom hur myndighetens
	arbete med service, effektivitet och bemötande, ska fortsätta. Uppdraget
	redovisades i april 2017. Ett flertal åtgärder redovisades, bl.a. utveckling
	av digitala verktyg riktade till både inspektörer och företagare och ökad
	samverkan kontrollmyndigheter emellan.
	I regleringsbreven för 2019 och 2020 för länsstyrelserna, Tillväxtverket
	och Livsmedelsverket infördes krav på återrapportering av hur myndig-
	hetens verksamhet bidrar till att uppfylla livsmedelsstrategins mål.
	Regeringen gav i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att genomföra
	regelförenkling med fokus på hela livsmedelskedjan, genom utveckling av
	verksamt.se, inklusive Serverat, i linje med den s.k. värdemodellen, dvs.
	ett gemensamt system för enkla digitala myndighetskontakter.
	Regeringen gav också i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att
	stärka genomförandet av livsmedelsstrategin och verka för att livsmedels-
252	strategins mål uppnås, genom att samordna och främja samverkan mellan

alla aktörer i livsmedelskedjan, både inom näringsliv och myndigheter, på nationell och regional nivå. Regeringen uppdrog åt Livsmedelsverket i december 2019 att vidareutveckla det arbete som pågår inom livsmedels- kontrollen för att öka likvärdigheten, utveckla bemötandefrågor och på andra sätt underlätta för företagen. Ärendet bereds vidare.

Punkt 17 om effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser*: Riks- dagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att ha effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser för växtskyddsmedel (bet. 2016/17:MJU23 s. 91) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 2, 2016/17:3616 yrkande 2, 2016/17:3618 yrkande 2 och 2016/17:3620 yrkande 2. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i mars 2017 förtydligade att Växtskyddsrådets arbete framöver ska syfta till att stödja prövningen av produktgodkännande, bl.a. genom fördjupad dialog och kunskapsutbyte. Vidare uppdrog regeringen åt Statens jordbruksverk att, i samverkan med Kemikalieinspektionen, inrätta ett sekretariat för att planera och administrera rådets möten. Uppdraget delredovisades den 14 februari 2018. Av rapporten framgår att myndig- heterna har tagit fram en handlingsplan och att arbetet fortskrider enligt plan. Kemikalieinspektionen har dessutom i sin årsredovisning för 2017 konstaterat att de nu är nära sitt mål om en handläggning i balans. Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden är under över- syn. I översynen ingår bl.a. att se över reglerna för ömsesidigt erkännande samt att analysera vilka effekter som förordningen har haft vad gäller jord- brukets diversifiering och konkurrenskraft samt på människors hälsa och miljön. Enligt EU-kommissionens preliminära tidsplan skulle en rapport ha presenterats under första halvåret 2019. I dagsläget är det oklart om EU- kommissionen kommer att föreslå förbättringar i godkännandeprocessen.

Uppdraget att inrätta ett sekretariat för Växtskyddsrådet delredovisades den 26 februari 2019. I rapporten framgår att myndigheterna har tagit fram en handlingsplan och arbetar efter den arbetsplan som tidigare presen- terats. Arbetet fortskrider enligt plan. Kemikalieinspektionen har dessutom i sin årsredovisning för 2018 konstaterat att de nu är nära sitt mål om en handläggning i balans och att den positiva trenden vad gäller handläggning av ärenden fortsätter. Enligt EU-kommissionens senaste information kan en rapport om översyn av förordningen om växtskydds- medel komma att presenteras under sommaren 2020. I dagsläget är det oklart om EU-kommissionen kommer att föreslå förbättringar i god- kännandeprocessen. Ärendet bereds vidare. Inriktningen är att avvakta EU-kommissionens rapport med översyn innan tillkännagivandet kan slutbehandlas. Regeringen gav dessutom i december 2019 Statens jord- bruksverk i uppdrag att fortsatt leda Växtskyddsrådet. Ärendet bereds vidare.

Punkt 23 om förenklade regler för viltkött*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött (bet. 2016/17:MJU23 s. 116) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:2445 yrkande 21 och 2016/17:3618 yrkande 49. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för frågor om säkra livsmedel och är central myndighet för den offentliga

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

253

Skr. 2019/20:75	livsmedelskontrollen i landet. Livsmedelsverket får enligt livsmedels-
Närings-	förordningen (2006:813) meddela de föreskrifter och fatta de beslut som
departementet	behövs som komplettering till de bestämmelser som tas fram gemensamt
	inom EU. Livsmedelsverket har därmed bemyndigats att ta fram bestäm-
	melser om offentlig livsmedelskontroll av viltkött. Gällande bestämmel-
	ser för försäljning av icke-trikinbärande vilt innebär att enskilda jägare har
	goda möjligheter att avyttra viltkött direkt till konsument eller detalj-
	handel. Regeringen uppdrog i juli 2018 åt Livsmedelsverket att analysera
	möjligheten och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av
	vildsvinskött på marknaden. I uppdraget ingår att göra en bedömning av
	vilka volymer av vildsvinskött som kan göras tillgängliga på marknaden
	med de föreslagna åtgärderna samt kostnaderna för dessa åtgärder. Upp-
	draget redovisades den 16 december 2019. För att underlätta utveckling på
	området har Statens jordbruksverk via landsbygdsprogrammet utlyst
	projektmedel, 6 miljoner kronor till ett antal projekt som ska främja
	svenskt vilt som lokal livsmedelsresurs och stärka viltkedjan från natur till
	konsument. Projekten har pågått 2018 och 2019 och omfattar bl.a. sådana
	marknadsåtgärder som riksdagen tar upp i tillkännagivandet. Regeringen
	avsatte i december 2019 13 miljoner kronor för 2020 för arbete med
	åtgärder kring vildsvin. För perioden 2021–2025 beräknas 9 miljoner
	kronor årligen avsättas för det fortsatta arbetet. Ärendet bereds vidare.
	Punkt 26 om hållbara och medvetna val*: Riksdagen har ställt sig
	bakom det som utskottet anfört om att göra det lättare för konsumenter att
	göra hållbara och medvetna val (bet. 2016/17:MJU23 s. 123) och till-
	kännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna
	2016/17:3615 yrkande 5, 2016/17:3616 yrkande 5, 2016/17:3618 yrkande
	5 och 2016/17:3620 yrkande 5. Regeringen har redan före riksdagens till-
	kännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område
	som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i februari 2017
	uppdrog åt Livsmedelsverket att undersöka förutsättningarna för att
	vidareutveckla konceptet Nyckelhålet, med syftet att underlätta för konsu-
	menter att göra medvetna val. Livsmedelsverket lämnade en delredovis-
	ning den 28 februari 2018 och en slutredovisning i februari 2020. Rege-
	ringen gav den 12 juli 2018 Livsmedelsverket i uppdrag att analysera vilka
	åtgärder som krävs för en svensk anmälan till EU-kommissionen om
	ursprungsmärkning av kött och fisk på restaurang och i storhushåll. I juli
	2019 gav regeringen Livsmedelsverket ett nytt uppdrag att utifrån den
	analys som rapporterades i december 2018 ta fram de underlag som krävs
	för att Sverige ska kunna göra en anmälan till Europeiska kommissionen
	om nationella bestämmelser om obligatorisk ursprungsinformation för kött
	på restaurang och i storhushåll. Uppdraget ska redovisas i december 2020.
	Regeringen gav vidare Livsmedelsverket i december 2019 i uppdrag att
	främja hållbar, och hälsosam livsmedelskonsumtion i offentlig sektor,
	samt att vidareutveckla konceptet Nyckelhålet, bl.a. genom informations-
	spridning om märkningen för att underlätta för alla konsumenter att göra
	hälsosamma val vid köp av livsmedel. Ärendet bereds vidare.
	Punkt 33 om att främja livsmedelsexporten*: Riksdagen har ställt sig
	bakom det som utskottet anfört om att underlätta och främja livsmedels-
	export (bet. 2016/17:MJU23 s. 142) och tillkännagett detta för regeringen
	och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 6, 2016/17:3616
254	yrkande 7, 2016/17:3618 yrkande 6 och 2016/17:3620 yrkande 6. Under

2017 och 2018 presenterade regeringen en förstärkt satsning på svensk livsmedelsexport med fokus på små och medelstora företag. Satsningen på livsmedelsexport omfattar sammanlagt elva åtgärder och syftar till att öka den svenska livsmedelsexporten. Sveriges export- och investeringsråds livsmedelsexportprogram Try Swedish förlängdes. Programmets aktivi- teter och utformningen av kommunikationsinsatser beslutas av närings- livet, vilket innebär att näringen har en tydlig position i marknadsföringen av Sverige. För att öka den livsmedelsspecifika kompetensen har tre heltidstjänster inrättats som livsmedelsexportansvariga på potentiella tillväxtmarknader. För att göra det enklare för livsmedelsföretag att exportera och marknadsföra sig har en analys av exportpotentialen i olika livsmedelskategorier tillsammans med livsmedelsbranschen genomförts. Analysen är ett viktigt verktyg för att öka företagens möjlighet att ta sig in på nya och befintliga marknader. En av näringen efterfrågad satsning på export av ekologiska livsmedel har genomförts med konkreta aktiviteter för att positionera Sverige. Dessutom har ett regionalt exportprogram för livsmedelsföretag påbörjats som tillhandahåller information om potentia- len med livsmedelsexport och som gör det enklare att ta sig in på nya marknader. För att ytterligare förenkla för livsmedelsföretag att exportera har Livsmedelsverket och Jordbruksverket i uppdrag att underlätta för export av livsmedel och jordbruksvaror genom att finansiera den verksamhet som innebär att svenska anläggningar blir godkända för export till tredje land. Inom Regeringskansliet anställdes en nationell export- samordnare för livsmedelssektorn med uppgift att, i samarbete med näringslivet, arbeta för att fler livsmedelsföretag kommer ut på export. Under 2017 lanserades Team Sweden Livsmedel. Det är en samverkans- plattform där företag, myndigheter och aktörer inblandade i livsmedels- export kan arbeta för att utveckla och öka den svenska livsmedelsexporten och som syftar till att göra det enklare för livsmedelsföretag att exportera. Livsmedelsverket har fortsatt sitt arbete för att göra det enklare att ta sig in på nya marknader med information till företag om bl.a. regler exempelvis genom verkets upplysningstjänst, nya webbaserade import- och exportguider och ett nyhetsbrev till livsmedelsföretagare. Även Sveriges export- och investeringsråd, Kommerskollegium och Statens jordbruksverk har under året väglett livsmedelsföretag vid exporttekniska frågor. Genom dessa åtgärder har regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) ansett att tillkännagivan- det om att underlätta och främja livsmedelsexport är slutbehandlat.

Punkten är slutbehandlad.

Punkt 37 om mål för ekologisk produktion om konsumtion*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att svensk livsmedels- produktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer (bet. 2016/17:MJU23 s. 152) och tillkänna- gett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 4, 2016/17:3616 yrkande 4, 2016/17:3618 yrkande 4 och 2016/17:3620 yrkande 4. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) redogjorde regeringen för sina mål för ekologisk produktion och offentlig ekologisk konsumtion. Statens jordbruksverk fick den 15 juni 2017 i uppdrag att föreslå en handlingsplan för hur målen ska nås. Uppdraget redovisades den 28 februari 2018. Statens jord-

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

255

Skr. 2019/20:75	bruksverk fick den 29 maj 2018 ett uppdrag att vidta åtgärder för främ-
Närings-	jande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel.
departementet	Ärendet bereds vidare.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 8, 17, 23, 26, och 37.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2017/18

24. Rskr. 2017/18:99

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Prop. 2017/18:1 utg.omr. 23, bet. 2017/18:MJU2

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 87) och 2018/19:75 (N 55).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riks- dagen har tillkännagett det som utskottet anför om regeringens resultat- redovisning för utgiftsområde 23 (bet. 2017/18:MJU2 s. 12 f.). I budget- propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) har avsnitten analys och slutsatser utvecklats för att på ett tydligare sätt kommentera i vilken utsträckning insatserna har bidragit till att uppfylla det övergripande målet. Ändringar i enlighet med riksdagens tillkänna- givanden har även genomförts i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom att tydligare redovisa resultatområdenas koppling till det övergripande målet för utgiftsområdet, i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom delmål för resultatområdet En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja och i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6) genom delmål för resultatområdet En samman- hållen landsbygdspolitik. Med denna redovisning ansåg regeringen att tillkännagivanden från riksdagen som avser resultatredovisningen (bet. 2015/16:MJU2 punkt 1, rskr. 2015/16:110, bet. 2016/17:MJU2 punkt 1, rskr. 2016/17:94 och bet. 2017/18:MJU2 punkt 1, rskr. 2017/18:99) är slutbehandlade. En årligen återkommande dialog avses som tidigare att föras med miljö- och jordbruksutskottet om utvecklingen av resultat- redovisningen. Resultatredovisningen (inklusive utveckling av delmål och indikatorer) kommer även fortsättningsvis att utvecklas i takt med politiken. Regeringens samlade bedömning för utgiftsområdet är att de redovisade insatserna bidrar till att uppfylla det övergripande målet.

Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen. Punkten är slutbehandlad.

25. Rskr. 2017/18:182

Fiskeripolitik

Mot. 2017/18:3346 yrkande 10, 2017/18:3855 yrkande 51 och 52, 2017/18:3717 yrkande 9, bet. 2017/18:MJU13

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 62). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

256

Punkt 2 om regelverket som reglerar vattenbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en översyn av det regelverk som regle- rar vattenbruket för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för det svenska vattenbruket. och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 8) och därmed bifallit motion 2017/18:3346 yrkande 10 och motion 2017/18:3855 yrkandena 51 och 52. Regeringen uppdrog den 16 augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget har förlängts och ska redovisas senast den 30 april 2020. Ärendet bereds vidare.

Punkt 10 om effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet*: Riks- dagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska verka för effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet och har till- kännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 18) och därmed bifallit motion 2017/18:3717 yrkande 9. Arbetet med att samla in biolo- giska och miljörelaterade data är omfattande och komplext, såväl i Sverige som inom EU. Oklara vetenskapliga råd beror inte enbart på mängden data. Ramverket för datainsamlingen, som huvudsakligen är EU-reglerat, har nyligen setts över. En ny förordning antogs den 17 maj 2017, Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och använd- ning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008. Därutöver fattar kommissionen genom- förandebeslut för medlemsstaternas fleråriga planer avseende data- insamlingen. Senast avsåg det åren 2017–2019. Beslut för 2020–2021 fattades under våren 2019 och gäller från och med den 1 januari 2020. Kommissionens genomförandebeslut syftar till att uppdatera och tydlig- göra, utifrån aktuella behov, vilka typer av samt på vilket sätt data- insamlingar ska genomföras. Detta säkerställer likformighet, förbättrat dataunderlag och möjlighet till samordningsvinster. Sverige lämnade in en nationell arbetsplan den 31 oktober 2019 enligt artikel 21.1 i förordning (EU) nr 508/2014 för insamling av data inom sektorerna för fiske och vattenbruk för perioden 2020–2021 till kommissionen. Kommissionen godkände genom genomförandebeslut den 19 december 2019 Sveriges arbetsplan för datainsamling. Ett kontinuerligt arbete med att utveckla och förbättra datainsamlingen och uppföljningen av fiskbestånden pågår. Ärendet bereds vidare.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10.

26. Rskr. 2017/18:197

Handelspolitik

Mot. 2017/18:3410 yrkande 16, bet. 2017/18:NU11

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 63).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 8 om främjande av livsmedelsexport*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om främjande av livsmedelsexport och till- kännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:NU11 s. 51 f.). Merparten av

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

257

Skr. 2019/20:75	svensk livsmedelsindustri befinner sig på landsbygden. Därför riktas också
Närings-	dessa aktiviteter, i nära samarbete med näringslivsrepresentanter och
departementet	branschföreningar, till små och medelstora företag över hela landet. Cirka
	en procent av svenska livsmedelsföretag är stora företag, därför är det
	naturligt att arbeta med insatser mot små och medelstora företag för att öka
	svensk livsmedelsexport. Det regionala exportprogrammet hos Sveriges
	export- och investeringsråd är en ytterligare aktivitet för att få regional
	spridning i åtgärderna och identifiera företag med outnyttjad kapacitet.
	Regeringen har även en nära dialog med Sveriges export- och investerings-
	råd om hur fler små och medelstora företag kan exportera mer och anser
	att det i nuläget inte finns behov av att inhämta ytterligare information om
	de ickeexporterande företagens kännedom om exporttjänsterna och om
	orsaken till att de inte exporterar. Inom ramen för Sveriges export- och
	investeringsråds exportprogram Try Swedish för små och medelstora
	livsmedelsföretag genomfördes 34 aktiviteter under 2018. 321 företag
	medverkade och av dessa är flera företag med i två eller fler aktiviteter,
	varför antalet unika företag som medverkat uppgår till 233 stycken. Det är
	en ökning jämfört med 2017 då 151 unika företag deltog.
	Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1,
	utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) redogjort för vidtagna åtgärder med anledning
	av tillkännagivandet i denna del och konstaterat att tillkännagivandet
	genom de redovisade åtgärderna är slutbehandlat. Punkten är
	slutbehandlad.
	27. Rskr. 2017/18:216
	Skogspolitik
	Mot. 2017/18:3347 yrkande 7, 2017/18:3717 yrkande 16 och 18,
	2017/18:3855 yrkande 68 och 71, 2017/18:3354 yrkande 5, bet.
	2017/18:MJU17
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 66).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om rättssäker och effektiv nyckelbiotopsinventering*: Riksdagen
	har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa att invente-
	ringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassifi-
	ceringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, och har
	tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 10). Regerings-
	uppdrag om	nyckelbiotoper beslutades den 17 maj 2018
	(N2017/03141/SK). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i
	budgetpropositionen för 2019. Vid behandlingen av budgetpropositionen
	konstaterade miljö- och jordbruksutskottet att utskottet inte delade rege-
	ringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet.
	2018/19:MJU2). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt
	tillkännagivande till regeringen om nyckelbiotopsinventering, se rskr.
	2018/19:113, N 98. Punkten står därmed åter som öppen. En utredning har
	tillsatts för att analysera de äganderättsliga konsekvenserna, Stärkt
	äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I
	utredningen ingår bl.a. att analysera de äganderättsliga konsekvenserna av
	att identifiera,	avgränsa och registrera nyckelbiotoper. Uppdraget ska

258

redovisas till Miljödepartementet senast den 1 juli 2020. Ärendet bereds vidare.

Punkt 5 om långsiktiga förutsättningar för skogsbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstift- ningen på området därför bör genomföras och tillkännagett detta för rege- ringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 14). Inriktningen är att det inom kort ska tillsättas en utredning för att göra en översyn av artskyddsförordningen (2007:845).

Översynen av lagstiftningen är omhändertagen genom beslutet om kommittédirektivet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46.) Ärendet bereds vidare.

Punkt 16 om ersättningsfrågor*: Punkten redovisas under rskr. 2017/18:215 (M 14).

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 5 och 16.

28. Rskr. 2017/18:236

Landsbygdspolitik

Mot. 2017/18:3717 yrkande 2, 2017/18:3855 yrkande 27, bet. 2017/18:MJU18

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om regionalt genomförande av livsmedelsstrategin m.m.*: Riks- dagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrate- gin och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU18 s. 17 f.). Regeringen uppdrog i oktober 2017 åt Statens jordbruksverk att fördela 100 miljoner kronor i landsbygdsprogrammet till regionala insatser för en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Av dessa medel har 5 miljoner kronor allokerats till Statens jordbruksverk för att främja nationell samverkan. En koordinator finns sedan oktober 2018 på plats på myndigheten för att underlätta och samordna genomförandet av det regionala arbetet, samt medverka till spridning av erfarenheter mellan regionala aktörer genom bland annat årliga konferenser. Under hösten 2019 har Statens jordbruks- verk arrangerat sex klusterträffar på olika platser i landet där alla län har deltagit för att diskutera utmaningar och erfarenheter vid arbete med regionala livsmedelsstrategier. Detta arbete kommer att följas upp under våren med ytterligare träffar utifrån specifika teman identifierade under höstens klusterträffar.

Regeringen gav i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att vara en myndighet som verkar för ett samordnat agerande inom livsmedels- strategin, både regionalt och nationellt, genom att bygga upp former för en strukturell samverkan och ta tillvara synergier, erfarenheter, kontaktnät, pågående dialoger och initiativ som finns inom ramen för livsmedels- strategin. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

29.Rskr. 2017/18:238 Näringspolitik

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

259

Skr. 2019/20:75	Mot. 2017/18:3405 yrkande 16, 2017/18:3412 yrkande 6, 2017/18:900
Närings-	yrkande 15, 2017/18:3212 yrkande 1, , 2017/18:3409 yrkande 3,
departementet	2017/18:3416 yrkande 3, 2017/18:3420 yrkande 6, bet. 2017/18:NU12.
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 68).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om effektutvärderingar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som
	utskottet anför om oberoende effektutvärderingar av statligt stöd till inno-
	vation och företagande och tillkännagett detta för regeringen (bet.
	2017/18:NU12 s. 29) och därmed bifallit motion 2017/18:3405 yrkande
	16 i denna del och 2017/18:3412 yrkande 6. Regeringen uppdrog
	sommaren 2017 åt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och
	analyser (Tillväxtanalys) att lämna förslag på hur tillämpningen av
	metoder och modeller för utvärdering av offentliga insatser för innovation
	och företagande kan utvecklas så att bl.a. spridningseffekter täcks in bättre.
	Tillväxtanalys redovisade uppdraget i juni 2018. Redovisningen belyser
	bl.a. frågan om utvärderingarnas syfte. Det framgår att utvärderingar kan
	ha olika syften. De kan exempelvis genomföras för att utkräva ansvar men
	också för att öka lärandet. Regeringen anförde i budgetpropositionen för
	2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.1) bl.a. följande. Regeringen
	delar riksdagens syn på att oberoende effektutvärderingar är av stor vikt,
	framför allt när det gäller större insatser. Regeringen anser dock att
	utvärderingar i syfte att öka lärandet hos den genomförande myndigheten
	också är betydelsefulla. Regeringen anser därmed att utvärderingar kan
	göras även av de utförande myndigheterna, där det särskilt lämpar sig för
	utvärderingens syfte och ambition. Regeringen avser att fortsatt arbeta för
	att förbättra förutsättningarna för utvärderingar och att återkomma till
	riksdagen med mer information om detta. Därmed ansåg regeringen att
	tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 12 om tydliga tidsgränser för handläggningstider*: Riksdagen
	har ställt sig bakom det som utskottet anför om kortare och tydligare hand-
	läggningstider på myndigheter och tillkännagett detta för regeringen (bet.
	2017/18:NU12 s. 74 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:900 yrkande
	15, motion 2017/18:3212 yrkande 1 i denna del, motion 2017/18:3409
	yrkande 3, motion 2017/18:3416 yrkande 3 och motion 2017/18:3420
	yrkande 6.
	Åtgärder med anledning av tillkännagivandet redovisas under rskr.
	2016/17:192, N 21. Punkten är slutbehandlad.
	30. Rskr. 2017/18:322
	En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri
	Skr. 2017/18:202, mot. 2017/18:4109, bet. 2017/18:NU16
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 75).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om en politik för svensk industri*: Riksdagen har ställt sig bakom
	det utskottet anför om att regeringen bör utforma politiken så att den till-
	handahåller grundläggande och nödvändiga förutsättningar för att svensk
	industri ska kunna växa och nå sin fulla potential (bet. 2017/18:NU16 s. 8)
260	och därmed bifallit motion 2017/18:4109.
260

Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1	Skr. 2019/20:75
utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2) att regeringen anser att den samlade politik som	Närings-
förs inom näringspolitiken samt inom andra processer som regeringen har	departementet
initierat, t.ex. energiöverenskommelsen, exportstrategin, den långsiktiga
infrastrukturplaneringen, livsmedelsstrategin, den nationella strategin för
hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 svarar mot
tillkännagivandet. Vidare anförde regeringen att Sverige ska gå före på
klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland
samt att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växt-
husgaser till atmosfären. Därmed ansåg regeringen att riksdagens till-
kännagivande var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
31. Rskr. 2017/18:401
Ny djurskyddslag
Prop. 2017/18:147, motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet.
2017/18:MJU24
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 86).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 17 om djurförbud och omhändertagande (reservation 18)*: Riks-
dagen har ställt sig bakom vad som anförs i reservationen (rskr.
2017/18:401, bet. 2017/18:MJU24 s. 108 f.) om beslutsprocessen för djur-
förbud och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen avser att se över
frågan om beslutsprocessen för djurförbud vid lämpligt tillfälle. Ärendet
bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2018/19
32. Rskr. 2018/19:113
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:MJU2
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 98).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om inventering av nyckelbiotoper*: Riksdagen har ställt sig
bakom det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att inven-
teringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassifice-
ringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, och till-
kännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:MJU2 s. 18). Se även rskr.
2017/18:216 punkt 1, N 66. En utredning har tillsatts för att analysera de
äganderättsliga konsekvenserna (dir. 2019:46 Stärkt äganderätt, flexibla
skyddsformer och naturvård i skogen). I utredningen ingår bl.a. att analy-
sera de äganderättsliga konsekvenserna av att identifiera, avgränsa och
registrera nyckelbiotoper. Uppdraget ska redovisa till Miljödepartementet
senast den 1 juli 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehand-
lad.
33. Rskr. 2018/19:131
Fiskeripolitik
	261

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

262

Skr. 2018/19:131, motion 2018/19:2425, motion 2018/19:2605, motion 2018/19:2889, bet. 2018/19: MJU3

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om regelförenklingar för svenskt yrkesfiske inklusive det små- skaliga kustfisket*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om ett fortsatt och intensifierat regelförenklingsarbete för svenskt yrkesfiske som även inbegriper det småskaliga kustfisket och tillkännagett detta för regeringen. Därmed biföll riksdagen motionerna 2018/19:2425, 2018/19:2605 och 2018/19:2889. Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 Havs- och vattenmyndigheten gett myndigheten mål och åter- rapporteringskrav avseende regelverk och regelförenklingar. Myndigheten ska redovisa effekter av de insatser som vidtagits för att säkerställa ett effektivt genomförande av regelverket för den gemensamma fiskeri- politiken. Havs- och vattenmyndigheten ska särskilt redovisa effekter av det arbete som vidtagits för att se till att de regelverk och rutiner som myn- digheten förfogar över är kostnadseffektiva och förenklar för medborgare och företag. Myndigheten ska vidare rapportera de åtgärder som gjorts för att underlätta för företagen att göra rätt och minimera den administrativa bördan för företagen i linje med livsmedelsstrategins mål. Regelförenk- lingen ska särskilt fokuseras på småskaligt fiske, kustnära fiske och vattenbruk. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

34. Rskr. 2018/19:136

Statliga företag

Skr. 2017/18:140, bet. 2018/19:NU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Regeringen beslutade den 21 mars 2019 att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

35. Rskr. 2018/19:147

Skyddet av värdefull skog

Skr. 2018/19:25, bet.2018/19:MJU8 reservation 27 punkt 20 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 20 (reservation 27) om bioekonomistrategi och nationellt skogs- program*: Riksdagen har bifallit reservation 27 under punkt 20 (bet. 2018/19:MJU8 s. 75) att en nationell bioekonomistrategi bör inrättas för att tillsammans med de gröna näringarna skapa större miljö- och klimat- nytta. I propositionen 2019/20:65 har regeringen angivit att regeringen tillsammans med de gröna näringarna bör ta fram en svensk bioekonomi- strategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet samt skapar miljö- och klimatnytta. Ärendet bereds vidare.

Punkt 21 om internationella skogsfrågor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att värna det nationella självbestäm- mandet i skogsfrågor och om den svenska modellen med ett hållbart skogsbruk och tillkännagett detta för regeringen. Därmed biföll riksdagen

motionerna 2018/19:1281, 2018/19:2425, 2018/19:2736 och 2018/19:2888. Regeringen har förstärkt samverkan med Finland inom

ramen för det statsministerledda svenskfinska bioekonomisamarbetet. Exempelvis har under 2018 ett kunskapsseminarium arrangerats i Finland och ytterligare ett planeras till 2020 i Sverige (N2018/04155/SK). Rege- ringen har även inom ramen för skogsprogrammet gett stöd till Europeiska skogsforskningsinstitutet för arbetet med bl.a. förbättrat kunskapsunderlag för europeiska beslutsfattare (N2018/05713/SK). Inom ramen för skogs- programmet har även förstärkning av det internationella arbetet skett bl.a. inom det boreala samarbetet och i juni 2018 antogs en ministerdeklaration (Haparandadeklarationen) mellan Sverige, Kanada, USA, Ryssland, Norge och Finland, som har stark forskningsanknytning och fokus på klimat och bioekonomi (N2019/00843/SK). Regeringen har genom Sve- riges roll inom styrkommittén för Forest Europe gett strategiskt stöd både till vidareutveckling av policysamarbetet kring hållbart skogsbruk i Europa och EU-gruppens arbete för att etablera en gemensam ståndpunkt om eventuellt fortsatta förhandlingar om det europeiska skogsavtalet. Inom EU har regeringen också fått gehör för att skogen och hållbart skogsbruk spelar en viktig roll för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling i utarbetandet av den gemensamma hållningen vid 13:e session för FN:s skogsforum samt vid FAO skogskommittés 24:e session. Inom det skogliga EU-arbetet, inklusive genomförandet och utvärderingen av EU:s skogsstrategi (KOM[2013] 659 slutlig/2.), har regeringen fort- löpande bevakat policyutvecklingen på området. Ett viktigt exempel är förhandlingarna om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom EU:s klimatramverk till 2030, där regeringen fört fram vikten av att det nationella självbestämmandet i skogsfrågor värnas. Ett annat exempel är förhandlingarna av Europaparlaments och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor med dess hållbarhetskriterier för skogsbaserad bioenergi. I strategin för det nationella skogsprogrammet har regeringen betonat vikten av att fortsatt värna det nationella självbestämmandet i skogsfrågor. Skogsstyrelsen har inom ramen för skogsprogrammet fokuserat ytterligare på policyutveckling inom EU, strategisk omvärldsbevakning och till att stärka globalt utvecklingsarbete (N2019/00843/SK). Riksdagen har tillkännagett för regeringen att rege- ringen även fortsättningsvis ska värna den nationella beslutanderätten över skogsfrågor i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi (bet. 2015/16:MJU10 punkt 10, rskr. 2015/16:175) samt att värna det nationella självbestämmandet i skogsfrågor och om den svenska modellen med ett hållbart skogsbruk (bet. 2018/19:MJU8 punkt 21, rskr. 2018/19:147). Med hänvisning till ovanstående åtgärder och inriktning inom EU-arbetet som rör skogsfrågor så ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.4) att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 20.

36.Rskr. 2018/19:166 Näringspolitik

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

263

Skr. 2019/20:75	Mot. 2018/19:2036 yrkande 7, 2018/19:2819 yrkande 15, 2018/19:1783
Närings-	yrkande 1, 2018/19:2829 yrkande 2, bet. 2018/19:NU7
departementet	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om genomförande av EU-lagstiftning*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för
	att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar
	företagens konkurrenskraft (bet. 2018/19:NU7 s. 61 f.). Därmed har riks-
	dagen bifallit motionerna 2018/19:2036 yrkande 7, 2018/19:2819 yrkande
	15 samt delvis bifallit motionerna 2018/19:1783 yrkande 1 och
	2018/19:2829 yrkande 2. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1
	utg.omr. 24 avsnitt 3.7, s. 56 f.) framgår att regeringen kommer att arbeta
	vidare med frågor rörande implementeringen av EU-rätt i nationell rätt på
	ett sätt som skyddar svenska företags konkurrenskraft. Den nya ord-
	föranden för EU-kommissionen har gjort uttalanden som påverkar arbetet
	med EU-direktiv, bl.a. om att EU-kommissionen ska arbeta med medlems-
	staterna för att minska nationell överimplementering av EU-direktiv. Hur
	detta initiativ kommer att påverka det nationella implementeringsarbetet
	behöver först analyseras innan eventuellt behov av ytterligare åtgärder kan
	identifieras. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	37. Rskr. 2018/19:168
	Återköpsprogram av aktier i Telia Company AB
	Prop. 2018/19:40, mot. 2018/19:3026, 2018/19:3027, 2018/19:3028,
	2018/19:3029, bet. 2018/19:NU9
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om statens långsiktiga ägande i Telia Company AB*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen
	bör se över möjligheterna att på sikt avyttra statens ägande i Telia
	Company AB (bet. 2018/19:NU9 s. 11 f.). Försvarsmakten har genomfört
	en fördjupad analys av riskerna med en försäljning. Ärendet bereds vidare.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	38. Rskr. 2018/19:173
	Naturvård och biologisk mångfald
	Mot. 2018/19:81, 2018/19:1291, mot. 2018/19:2425, mot. 2018/19:2606,
	mot. 2018/19:2890, bet. 2018/19:MJU9
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om licensjakt på säl*: Riksdagen har ställt sig bakom det som
	utskottet anför om att införa licensjakt på säl (bet. 2018/19:MJU9 s. 26)
	och tillkännagett detta för regeringen. Därmed biföll riksdagen motionerna
	2018/19:81, 2018/19:1291, 2018/19:2425 och 2018/19:2606. Regeringen
	uppdrog den 18 juli 2019 åt Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårds-
	verket att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en
	vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande
	jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan
	redovisades den 29 november 2019 och den vetenskapliga utvärderingen
264

ska redovisas senast den 1 juni 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är	Skr. 2019/20:75
inte slutbehandlad.	Närings-
39. Rskr. 2018/19:188	departementet
39. Rskr. 2018/19:188
Djurskydd
Mot. 2018/19:1287. 2018/19:2425, 2018/19:2736, bet. 2018/19:MJU11
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 15 om förprövning av djurstallar*: Riksdagen har ställt sig bakom
det som utskottet anför om att avskaffa det obligatoriska kravet på för-
prövning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas
(rskr. 2018/19:188, bet. 2018/19:MJU11 s. 52 f.) och tillkännagett detta
för regeringen. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:1287
yrkande 33, 2018/19:2425 yrkande 35 och 2018/19:2736 yrkande 17.
Regeringen bedömer att en konsekvensanalys bör genomföras för att
utformningen av regler ska ta tillvara alla behov som t.ex. företagens admi-
nistrativa börda och djurskyddsaspekter. Ärendet bereds vidare. Punkten
är inte slutbehandlad.
40. Rskr. 2018/19:209
Mineralpolitik
Mot. 2018/19:157 yrkande 4, 2018/19:2783 yrkande 33, bet.
2018/19:NU11
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
ringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör vidta nödvän-
diga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv-
och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11 s. 9 f.). Regeringen avser att
under 2020 tillsätta en utredning som ska se över hur minerallagen
(1991:45) kan justeras för att öka förutsägbarheten och effektiviteten i
tillståndsprocessen. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
41. Rskr. 2018/19:274
Riksrevisionens rapport om Landsbygdsprogrammet 2014-2020
Skr. 2018/19:52, bet. 2018/19:MJU17
Skrivelsen är slutbehandlad.
Regeringen beslutade den 27 februari 2020 att skriva av ärendet.
42. Rskr. 2018/19:284
Riksrevisionens rapport om försäljningarna av statens aktier i Nordea
Skr. 2018/19:49, bet. 2018/19:NU15
Skrivelsen är slutbehandlad.
Regeringen beslutade den 22 augusti 2019 att lägga riksdagens skrivelse
till handlingarna.
	265

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

266

Riksmötet 2019/20

43. Rskr. 2019/20:23

Riksrevisionens rapport om jämställdhet i Almis låneverksamhet Skr. 2018/19:123, mot. 2019/20:53, 2019/20:56, bet. 2019/20:NU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om Almis uppdrag om kvinnors företagande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om Almis redovisning av hur låneverksamheten når kvinnor (bet. 2019/20:NU6 s. 8 f.). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

44. Rskr. 2019/20:67

Höständringsbudget för 2019

Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 5 december 2019 beslutade regeringen, om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv och utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Konkurrensverket och anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation inom utgifts- område 24 Näringsliv. Den 11 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 1:7 Turistfrämjande och 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.

45. Rskr. 2019/20:112

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:MJU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 23 när det gäller a) anslag anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regle- ringsbrev för budgetåret 2020 avseende Livsmedelsverket, Skogsstyrel- sen, Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuniversitet och anslagen 1:7 Ersättningar för viltskador m.m., 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet samt 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

När det gäller b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret

2020 avseende Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk samt anslaget 1:24 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

När det gäller c) bemyndigande om Agrinaturas ekonomiska förening (EEIG): Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Sveriges lantbruksuniversitet inom utgifts- område 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slut- behandlad.

46. Rskr. 2019/20:113

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:NU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 19 när det gäller a) anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regle- ringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1 Regionala tillväxt- åtgärder och 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014– 2020 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv och utgiftsområde 19 Regional tillväxt.

När det gäller b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Punkten är slutbehandlad.

47. Rskr. 2019/20:124

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:NU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om Statens budget inom utgiftsområde 24 när det gäller a) anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regle- ringsbrev för budgetåret 2020 avseende Bolagsverket, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Patentombudsnämnden, Sveriges geologiska under- sökning, Tillväxtverket, Verket för innovationssystem samt anslagen 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel, 1:5 Näringslivsutveckling, 1:7 Turistfrämjande, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal, 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag, 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation samt i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

När det gäller b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden:

1:Regeringen beslutade den 30 januari 2020 om utbetalning av kapitaltill- skott till Apotek Produktion & Laboratorier AB.

6:Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2020 avseende Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning,

Skr. 2019/20:75 Närings- departementet

267

Skr. 2019/20:75	Verket för innovationssystem och anslaget 1:5 Näringslivsutveckling
Närings-	inom utgiftsområde 24 Näringsliv.
departementet	Punkt 3 om V.S. VisitSweden AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen
	att förvärva Svensk Turism Aktiebolags aktier i V.S. Visit Sweden AB och
	som likvid för förvärvet erlägga noll kronor samt vidta de åtgärder som i
	övrigt krävs för att genomföra transaktionen. Vidare har riksdagen godkänt
	att V.S. Visit Sweden AB:s uppdrag förtydligas i enlighet med regeringens
	förslag. Regeringen beslutade den 19 december 2019 att, per den 1 januari
	2020, förvärva Svensk Turism Aktiebolags aktier i V.S. Visit Sweden AB
	för noll kronor. Staten äger därmed 100 procent av bolaget. Bolagets upp-
	drag har på en extra bolagsstämma den 17 januari 2020 förtydligats i
	bolagsordningen enligt följande: ”Föremålet för bolagets verksamhet ska
	vara att genom effektiva kommunikationskanaler marknadsföra Sverige
	som turistland hos utländska målgrupper och bidra till att öka Sveriges
	attraktionskraft som besöksmål, på marknadsmässiga villkor och med
	marknadsmässig avkastning bedriva PR- och marknadsföringsåtgärder
	avseende enskilda destinationer i Sverige och Sverige som turistland, samt
	att bedriva därmed förenlig verksamhet.” Punkten är slutbehandlad.

268

2.10	Kulturdepartementet	Skr. 2019/20:75
		Kultur-
Äldre riksmöten		departementet

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:140

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Ku 16), 2010/11:75 (Ku 7), 2011/12:75 (Ku 3), 2012/13:75 (Ku 1), 2013/14:75 (Ku 1), 2014/15:75 (Ku 1), 2015/16:75 (Ku 1), 2016/17:75 (Ku 1), 2017/18:75 (Ku 1) och 2018/19:75 (Ku 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.).

Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för huvudbyggnaderna för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Denna modell har genom åren analyserats och kritiserats utifrån olika aspekter i utredningar och översyner. Bristerna blir påtagliga då flera institutioner nu står inför omfattande renoveringar som innebär så kraftiga hyreshöjningar att kostnadshyresmodellen inte längre kan sägas ge stabila hyresförut- sättningar. Det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i de lokaler som formats för dessa specifika ändamål.

Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som ska föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitutionerna Kungl. Operan, Kungl. Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. I uppdraget ingår även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kan tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksam- heter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktiven framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249/ESA) och beslutade om tilläggsdirektiv som innebär att utredningstiden förlängs (dir. 2019:58). Uppdraget ska slutredovisas den 31 oktober 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2011/12

2.Rskr. 2011/12:224 Radio- och tv-frågor

269

Skr. 2019/20:75	Mot. 2011/12:Kr221, 2011/12:Kr297, 2010/11:K290, bet. 2011/12:KU16
Kultur-	Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Ku 4), 2013/14:75 (Ku 4),
departementet	2014/15:75 (Ku 3), 2015/16:75 (Ku 2), 2016/17:75 (Ku 2), 2017/18:75
	(Ku 2) och 2018/19:75 (Ku 2).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om evenemangslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för att avgöra hur en
	evenemangslista ska utformas (bet. 2011/12:KU16 s. 6). Regeringen gav
	i februari 2013 Myndigheten för radio och tv i uppdrag att analysera och
	lämna förslag till hur en evenemangslista kan utformas
	(Ku2013/201/MFI).	Uppdraget	redovisades	i november	2013

(Ku2013/02249/MD) och har remissbehandlats. Under regeringens bered- ning av ärendet gjordes ett andra tillkännagivande av riksdagen i vilket regeringen uppmanades beakta vissa synpunkter på listans utformning (se rskr. 2013/14:230). Med anledning av det andra tillkännagivandet gav regeringen ett nytt uppdrag till myndigheten (Ku2015/02645/MF). Det redovisades i februari 2016 (Ku2016/00533/MD). Myndighetens rapport har remitterats. Remissynpunkterna är sådana att det krävs noggranna överväganden i ärendet. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2013/14

3. Rskr. 2013/14:60

Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019

Prop. 2012/13:164, bet. 2013/14:KrU3

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ku 9), skr. 2014/15:75 (Ku 6), skr. 2015/16:75 (Ku 4), 2016/17:75 (Ku 4), 2017/18:75 (Ku 3) och 2018/19:75 (Ku 3).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om reglering och redovisning av programföretagens verk- samhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska överväga en förändring som gör det möjligt för programföretagen att inom ramen för nuvarande reglering i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget (bet. 2013/14:KrU3 s. 11). Frågan behandlades av den parlamentariska public service- kommittén i slutbetänkandet Ett oberoende public service för alla – nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50). Regeringen beslutade därefter den 5 juni 2019 propositionen Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020–2025 (prop. 2018/19:136), i vilken bl.a. föreslogs att programföretagen ska ges möjlighet att tillgodoräkna sig en viss andel av programverksamheten på internet vid uppfyllandet av public service- uppdraget. Regeringen redovisade samtidigt att riksdagens tillkänna- givande därigenom är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

270

4. Rskr. 2013/14:230

Etermediefrågor

Mot. 2012/13:Kr320, 2013/14:Kr339, bet. 2013/14:KU28 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ku 9), 2015/16:75 (Ku 5), 2016/17:75 (Ku 5), 2017/18:75 (Ku 4) och 2018/19:75 (Ku 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om evenemangslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen vid den fortsatta beredningen av förslaget från Myndigheten för radio och tv bör beakta vad konstitutionsutskottet anfört i frågan (bet. 2013/14:KU28 s. 6). Se redogörelse under rskr. 2011/12:224 punkt 1. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

Riksmötet 2014/15

5. Rskr. 2014/15:156

Minoritetsfrågor

Mot. 2014/15:1719, bet. 2014/15:KU16

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 10), 2016/17:75 (Ku 8), 2017/18:75 (Ku 5) och 2018/19:75 (Ku 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering (bet. 2014/15:KU16 s. 6 f.). Flera insatser för antiziganism och för romsk inkludering pågår, bl.a. inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering (skr. 2011/12:56). Det pågår även insatser inom ramen för regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (se prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 11.4.2 samt utg.omr. 13 avsnitt 4.4.2) som syftar till att öka kunskapen om bl.a. antiziganism. Länsstyrelsen i Stockholms län har under 2020 – 2023 fått ett uppdrag att samordna, följa upp och genomföra insatser inom ramen för strategin för romsk inkludering, varav en del att genomföra insatser för att öka kunskapen om romsk historia, romers nuvarande livsvillkor och ställning som nationell minoritet, genom exempelvis spridning av utbildningsmaterialet Antiziganismen i Sverige (Ku2019/02101/CSM). Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2014/15:195

Statens stöd till dagspressen

Prop. 2014/15:88, bet. 2014/15:KU12

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 13), 2016/17:75 (Ku 10),2017/18:75 (Ku 7) och 2018/19:75 (Ku 6).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om

initiativ som syftar till att en ny försöksverksamhet inleds med sam-

271

Skr. 2019/20:75	distribution av tidningar och post med möjlighet för fler aktörer än Posten
Kultur-	AB att delta (bet. 2014/15:KU12 s. 28). Regeringen uppdrog den
departementet	17 december 2015 åt Post- och telestyrelsen att kartlägga förutsättningarna
	inom det postala regelverket för att genomföra försöksverksamhet med
	samdistribution av post och tidningar på sådant sätt som riksdagen förordat
	(N2015/088977/ITP). Post- och telestyrelsen redovisade den 31 mars 2016
	att marknaden utvecklats så att samdistribution av post och tidningar på
	marknadsmässiga grunder sker på fler orter och att myndigheten inte har
	några verksamma rättsmedel att genomföra försöksverksamhet på sådant
	sätt som riksdagen förordat (N2016/02494/D). Utredningen om en översyn
	av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (N 2015:06) som bl.a. har
	haft till uppgift att utreda effekterna av samdistribution av post och
	tidningar och hur det skulle påverka möjligheterna för marknadstillträde
	och effektiv konkurrens lämnade i april 2016 delbetänkandet Som ett brev
	på posten – Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle (SOU
	2016:27) och i september 2016 slutbetänkandet Till sista utposten – En
	översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:54).
	Utredningens förslag låg till grund för regeringens beslut den 12 oktober
	2017 om förordning om ändring i postförordningen (2010:1049) (SFS
	918), som innebär att den samhällsomfattande posttjänstens befordrings-
	krav för brev med normalporto ändras från övernattbefordran till
	tvådagarsbefordran, samt för propositionen Ändringar i postlagen (prop.
	2017/18:41) som regeringen beslutade den 9 november 2017. Övergången
	till tvådagarsbefordran kan underlätta samdistribution av post och
	tidningar. Regeringen ansåg i och med dessa åtgärder att tillkännagivandet
	var slutbehandlat vilket redovisades i propositionen En sammanhållen
	politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop (prop.
	2017/18:179).
	Under utskottsbehandlingen av propositionen anförde näringsutskottet,
	som även beslutat att ge konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig,
	följande (bet. 2017/18:NU19 s. 118, rskr. 2017/18:360). Utskottet konsta-
	terar att konstitutionsutskottet i fråga om tillkännagivandet om nya och
	mer omfattande försök med samdistribution inte delar regeringens
	bedömning. Konstitutionsutskottet anser att regeringens åtgärder skulle ha
	kunnat vara mer vittgående och menar att regeringen mycket väl hade
	kunnat överväga olika alternativa vägar framåt för att inleda försöks-
	verksamhet med samdistribution, däribland att använda sin roll som ägare
	i Postnord AB (Postnord). Konstitutionsutskottet anser därför att rege-
	ringen bör undersöka alternativa vägar och därefter redovisa ytterligare
	åtgärder i fråga om samdistribution. Utskottet gör inte någon egen
	bedömning av dessa tillkännagivanden men förutsätter att regeringen, i
	enlighet med det som konstitutionsutskottet tidigare uttalat i samband med
	behandlingen av regeringens skrivelse 2016/17:75, återkommer till
	riksdagen med den redovisning som konstitutionsutskottet efterfrågar.
	I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 avsnitt
	4.4.3 s. 122) klargjorde regeringen varför det inte finns möjlighet att
	använda rollen som ägare i Postnord på det sätt som konstitutionsutskottet
	efterfrågar och anför följande. Regeringen har riksdagens uppdrag att
	aktivt förvalta statens ägande i bolag så att den långsiktiga värdeutveck-
	lingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt
272	beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Regeringen anser att det är av

största vikt att bolag med statligt ägande förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt med värdeskapande som övergripande mål. Detta innebär att bolagen ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Postnord ägs gemensamt av den svenska och den danska staten. Postnord har inget av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag, däremot anger Postnords bolagsordning att föremålet för bolagets verksamhet ska vara att, direkt eller genom dotterbolag, tillhandahålla rikstäckande postverksamhet i Sverige och Danmark. Post- och telestyrelsen har genom utfärdande av tillståndsvillkor för Postnord utsett bolaget att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige. Bolag med statligt ägande utgör privaträttsliga subjekt och lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda aktiebolag. Associationsrättsligt styrs bolagen med aktiebolagslagen (2005:551) som övergripande ramverk och bolagsstämman utgör bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämman utser styrelsens ledamöter som gemensamt ansvarar bl.a. för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt utser bolagets verkställande direktör, som ska sköta den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Styrelsens självständighet och yttersta ansvar för bolagets verksamhet utgör en av huvudprinciperna för den svenska modellen för bolagsstyrning, vilken bygger på en relativt strikt rollfördelning mellan de olika bolagsorganen (ägare, styrelse och ledning). Det är därmed styrelsen och ledningen för Postnord som inom ramen för bolagets uppdrag samt tillämpliga lagar, regler och tillståndsvillkor ansvarar för och sköter bolagets operativa verksamhet vilket bl.a. inkluderar eventuella beslut om samarbeten och försöksverksamhet. Regeringen ser fortsatt frågan om samdistribution som angelägen och avser att följa utvecklingen på områ- det. Regeringen konstaterade i propositionen att det aktuella tillkänna- givandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

7. Rskr. 2014/15:241

Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund Mot. 2014/15:1903 och 2358, bet. 2014/15:KrU11

Tidigare redovisad: se skr. 2015/16:75 (Ku 15), 2016/17:75 (Ku 11), 2017/18:75 (Ku 8) och 2018/19:75 (Ku 7).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om att underlätta för det civila samhällets organisationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det civila samhället måste värnas, stärkas och dess självständighet bevaras. Detta bör ske bl.a. genom att man tar bort onödiga regler som utgör hinder eller begränsningar (bet. 2014/15:KrU11 s. 3). Den 25 februari 2016 överlämnade Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04) sitt betänkande Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:1) till regeringen. Betänkandet har remiss- behandlats. Stora delar av utredarens förslag har genomförts och rege- ringen har redovisat detta arbete i skrivelsen En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället (skr. 2017/18:246) som riksdagen lade till handlingarna den 7 november 2018. Som redogörs för i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 17 s. 177) har regeringen vidare förstärkt arbetet med kunskapsutveckling och kunskaps-

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

273

Skr. 2019/20:75	spridning till gagn för det civila samhället med sju miljoner kronor 2018
Kultur-	och 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 17). Förstärkningen 2019 syftar till
departementet	kompetenshöjande insatser och ökad myndighetssamverkan samt utveck-
	lat kunskapsstöd för det civila samhället. Tillskottet gavs huvudsakligen
	till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Regeringen har
	även lagt fram förslag till riksdagen om att förenkla för det civila samhäl-
	lets organisationer vid upphandling av välfärdstjänster (prop.
	2017/18:158), som riksdagen beslutat om (bet. 2017/18:FiU43, rskr.
	2017/18:356). Regeringen ansåg i budgetpropositionen för 2020 därmed
	att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Riksmötet 2015/16
	8. Rskr. 2015/16:136
	Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot vålds-
	bejakande extremism
	Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 14), 2017/18:75 (Ku 10) och
	2018/19:75 (Ku 9).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Åtgärder med anledningen av riksdagens beslut redovisas under rskr.
	2015/16:137.
	9. Rskr. 2015/16:137
	Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot vålds-
	bejakande extremism
	Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 15), 2017/18:75 (Ku 11) och
	2018/19:75 (Ku 10).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat
	ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att
	motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet.
	2015/16:KU4 s. 26 f.). Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt
	Teaching controversial issues som syftar till att utveckla vidare-
	utbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan
	undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism.
	Under 2017 översatte Skolverket stödmaterialet till svenska och det
	pilottestades samma år av ett antal lärare. Den 18 januari 2018 gav
	regeringen Skolverket i uppdrag att utreda vilken roll som utbildningen
	inom skolväsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot vålds-
	bejakande extremism. Utgångspunkten för utredningen skulle vara utbild-
	ningens syfte men även ansvar och skyldigheter för skolhuvudmännen när
	det gäller enskilda barn och elever samt hur skolväsendet ska samverka
	med aktörer som socialtjänst och polisen i dessa frågor. Skolverket skulle
	också förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att
274	bemöta olika former av intolerans och extremism (U2018/00162/GV och
274

U2018/00209/GV). Uppdraget redovisades slutligt i december 2018. Sedan regeringen i skr. 2017/18:75 redovisat att tillkännagivandet är slutbehandlat, ansåg konstitutionsutskottet att så inte är fallet (bet. 2017/18:KU21). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 91) att punkten åter är öppen. Frågan bereds inom Regeringskansliet.

Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). I regleringsbrevet för 2018 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som myndigheten vidtagit avseende myndighetens bidragshantering mot bakgrund av de förslag som Statskontoret redovisat i rapporten Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2017:13 (U2017/03808/UF). Uppdraget redovisades den 28 september 2018. MUCF konstaterar att många av de åtgärder som Statskontoret har föreslagit redan var påbörjade eller genomförda när rapporten kom eller har effektiviserats. Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betän- kandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. 2017 års arvsfondsutredning överlämnade i september 2018 betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrati- villkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civil- samhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formu- leras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.

Punkt 7 om att förhindra radikalisering och rekrytering i digitala miljöer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det är viktigt att i digitala miljöer där det förekommer vålds- förhärligande budskap som utgör verktyg i rekrytering till extremistiska organisationer och konstellationer sprida positiva motbudskap om demokrati och våra grundläggande värden. Som även redovisades i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s.

63)har regeringen vidtagit följande åtgärder för att öka kunskapen och tillgängliggöra information och förebyggande strategier i förhållande till de budskap som sprids via olika digitala miljöer. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2016 haft uppdraget att göra kartlägg-

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

275

Skr. 2019/20:75	ningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda som
Kultur-	sprids i digitala miljöer (Ku2016/01373/D). Under 2018 förlängde och
departementet	utökade regeringen detta uppdrag (Ju2018/01289/KRIM). FOI:s kartlägg-
	ningar Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer
	(2017), Det digitala kalifatet – om islamiska statens propaganda (2017),
	Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer (2017), Den digitala
	kampen – Autonoma rörelser på nätet (2018), Digital Jihad – propaganda
	from the Islamic State (2018), Ensamagerande våldsverkare – profiler,
	riskbedömningar och digitala spår (2019) samt Digitalt slagfält – en studie
	av radikalnationalistiska digitala miljöer (2019) har bidragit till ökad
	kunskap om den våldsbejakande extremistiska propagandans innehåll och
	hur den kan appellera till olika mottagare. Med dessa kartläggningar som
	bas finns det nya möjligheter för olika aktörer att utveckla olika
	förebyggande insatser. Vidare genomför Statens medieråd och Forum för
	levande historia viktiga insatser för att utveckla arbetet med att stärka
	människors förmåga och motståndskraft mot propaganda, bl.a. riktat till
	barn och ungdomar. Regeringen bedömer i budgetpropositionen att det
	mest grundläggande är att det finns kunskap om dessa budskap och deras
	innehåll. Utifrån denna kunskap har myndigheter kunnat samverka och
	utveckla utbildningsmaterial och andra relevanta insatser. Sammantaget
	har detta bidragit till att öka kunskapen hos olika aktörer både om
	våldsförhärligande budskap och våra grundläggande demokratiska värden.
	Regeringen bedömde i budgetpropositionen att tillkännagivandet är
	tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 9 om beredskap för att hantera avhoppare*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det är viktigt att
	myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som
	fortfarande förespråkar våldsbejakande ideologier eller som återvänder
	och misstänks ha begått grova brott utomlands. Regeringen har vidtagit
	flera åtgärder för att utveckla arbetet med män, kvinnor och barn som är
	involverade i våldsbejakande extremism och skapa ökad beredskap för att
	göra insatser. De personer som misstänks för att ha begått grova brott, bör
	i första hand utredas för detta. När det gäller det förebyggande arbetet i sin
	helhet har regeringen sedan 2014 tagit initiativ till ett åtgärdspaket för ca
	170 miljoner kronor. Effekterna av dessa åtgärder, framförallt av den
	nationella samordnarens arbete (Ju 2014:18), har bidragit till att det i dag
	finns en ökad kunskap om våldsbejakande extremism, vilket framkommer
	av Statskontorets utvärdering av det förebyggande arbetet
	(Ku2018/02222/D). När det gäller kommunernas kunskap anger
	80 procent av de kommunala samordnare som tillfrågats i utvärderingen
	att de har haft nytta av det arbete som utfördes av den nationella
	samordnaren mot våldsbejakande extremism. Center mot våldsbejakande
	extremism som har inrättats vid Brottsförebyggande rådet har sedan 2018
	ansvaret för att ytterligare stärka denna kunskap och att ge stöd till
	yrkesverksamma på lokal nivå. Regeringen har även tagit initiativ till att
	myndigheter har tagit fram specifik vägledning för insatser till individer
	som är i riskzonen och till individer som är involverade i våldsbejakande
	extremism. Socialstyrelsen har t.ex. tagit fram stöd för socialtjänstens
	insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är
	involverade i våldsbejakande extremism. Myndigheten har även tagit fram
276	ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som

återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244/KRIM). Sedan 2016 har regeringen avsatt 15 miljoner kronor årligen till statsbidrag som kommuner och det civila samhället kan söka för att utveckla det förebyggande arbetet och insatser för individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska miljöer. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har som stöd i detta arbete tagit fram en vägledning för hur kommuner kan samverka med det civila samhällets aktörer (Ku2018/00456/D). Regeringen redovisade även i huvudsak dessa åtgärder i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 63 f.).

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 5 och 9.

10. Rskr. 2015/16:289

Förutsättningar för svensk film

Mot. 2015/16: Kr1848, 2015/16:Kr335, 2015/16:Kr3387, bet. 2015/16:KrU11

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17 (Ku 19), 2017/18:75 (Ku 13) och 2018/19:75 (Ku 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utredning om filmpolitikens framtid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en bred parlamentarisk filmutredning (bet. 2015/16:KrU11 s. 15). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 s. 34) redo- visade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken som infördes 1 januari 2017, när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen gör fort- farande bedömningen att det för närvarande inte är möjligt att genomföra en större utredning av filmpolitiken. Regeringen och Stiftelsen Svenska Filminstitutet följer upp och analyserar löpande utvecklingen och över- väger vid behov justeringar.

Punkt 7 om former för samverkan och inflytande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas efter att den nuvarande modellen med ett gemensamt filmavtal slutar att gälla (bet. 2015/16:KrU11 s. 28). I regeringens beslut om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 (Ku2016/02761/LS [delvis]) angavs att Filminstitutet ska utse råd med sakkunniga personer. I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17 s. 153) redovisade regeringen att Filminstitutet hade infört s.k. branschråd som varit involverade i Filminstitutets arbete med förändringar av stödsystemen. Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slut- behandlat. I ett nytt tillkännagivande (jfr rskr. 2017/18:91 punkt 10) anförde riksdagen att införandet av branschråden inte var tillräckligt för att ta till vara parternas erfarenheter och garantera deras inflytande. Riksdagen delade således inte regeringens bedömning att det tidigare tillkännagivandet var slutbehandlat. Statskontoret konstaterade i maj 2019 i sin analys Från filmavtal till statlig filmpolitik (2019:9) att nya aktörer genom råden har fått mer insyn och inflytande jämfört med tidigare, men att råden med sakkunniga personer hittills inte helt funnit sin form. Under

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

277

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

278

2018 och 2019 har Filminstitutet och regeringen fört samtal med berörda aktörer om rådens funktion. Filminstitutet har efter samråd med berörda aktörer tagit fram en reviderad arbetsordning, bl.a. för att stärka återkopp- lingen från Filminstitutet till råden och öka transparensen. Den nya arbets- ordningen antogs av styrelsen i december 2019. I regeringens beslut (Ku2019/02020/LS [delvis]) om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2020 anges att rådens syfte är att ha en rådgivande roll i utformningen av de filmpolitiska stöden och i andra för rådsaktörerna relevanta frågor. Regeringen följer löpande utveck- lingen.

Punkt 9 om finansieringen av filmpolitiken*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda en alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den nuvarande mervärdesskattesatsen på biografbiljetter (bet. 2015/16:KrU11 s. 31). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 s. 34) redovisade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken som infördes 1 januari 2017 när tillräcklig tid har för- flutit för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen gör alltjämt bedömningen att det för närvarande inte är möjligt att genomföra en större utredning av filmpolitiken. Regeringen följer löpande utveck- lingen och överväger vid behov justeringar.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 7 och 9.

Riksmötet 2016/17

11. Rskr. 2016/17:244

Offentlighet, sekretess och integritet

Mot. 2015/16:2496 (delvis), bet. 2016/17:KU15

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 18) och 2018/19:75 (Ku 14). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 8 om informationsteknik och demokrati*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad utskottet anför om att den ställer sig bakom det som utskottet anför om åtgärder för att informationsteknikens potential utnyttjas i syfte att främja demokratin (bet. 2016/17:KU15 s. 40 f.).

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) inledde sitt arbete den

1 september 2018. Myndigheten har i uppgift att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen samt att ansvara för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen. Myndigheten har även i uppgift att främja öppen och datadriven innovation samt tillgänglig- görande av öppna data och vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen.

För att förstärka arbetet med öppna data har uppdrag tidigare getts till Riksarkivet om att främja statliga myndigheters arbete med att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande (Fi2015/02025/SFÖ och Fi2016/01537/SFÖ). Riksarkivet har i slutrapportering av uppdraget kon- staterat att mognadsgraden kring öppna data har ökat bland statliga myndigheter jämfört med 2017. Därtill har Tillväxtverket fått ett uppdrag att främja vidareutnyttjandet av öppna data och datadriven innovation (Fi2017/02164/DF). Uppdraget slutredovisades den 20 december 2018. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att vara projektledare för Hack for

Sweden 2018–2019 (Fi2018/01235/DF). Hack for Sweden är ett initiativ som syftar till att öka kunskapen om och demonstrera värdet av tillgänglig- görande och återanvändande av öppna offentliga data. Regeringen har även låtit OECD göra en översyn av Sveriges datadrivna förvaltning. OECD konstaterar bl.a. att det finns behov av en övergripande styrning av den offentliga förvaltningens hantering av data, t.ex. genom en datapolicy (OECD Reviews of Digital Transformation: Going Digital in Sweden).

Vidare har regeringen, i maj 2019 beslutat ett uppdrag till DIGG om att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data, bedriva öppen och datadriven innovation samt använda artificiell intelligens (I2019/01416/DF). Regeringen har också tillsatt en särskild ut- redare med uppdrag att genomföra omarbetningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet) i svensk rätt och ur ett rättsligt perspektiv främja och stödja den offentliga förvaltningens arbete med öppna data och annan offentlig digital information (dir. 2019:20). Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 maj 2020. Slutligen beslutade regeringen i maj 2019 om ett uppdrag till Lantmäteriet om att i samverkan med berörda statliga myndigheter analysera budgetära konsekvenser samt samhällsekonomiska nyttor av myndigheters tillgängliggörande av värde- fulla datamängder avgiftsfritt (I2019/01415/DF).

Regeringen ansåg i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.5.2 s. 65 f.) mot denna bakgrund tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

12. Rskr. 2016/17:281

Kulturarvsfrågor

Prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 20) och 2018/19:75 (Ku 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om att bevara varje museums särart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra dessa. Regeringen har tillmötesgått detta genom att se över styrningen av de statliga museimyndigheterna och vissa stiftelsemuseer. Under 2017 sågs förordningarna med instruktioner för de statliga museimyndigheterna över och ett antal uppdrag om att beakta tvärsgående perspektiv i verksamheten togs bort för att förtydliga varje museums särart (SFS 1086 – 1091, 1261 och 1262). Motsvarande förändringar genom- fördes under 2019 i de riktlinjebeslut för 2020 som styr de större stiftelse- museerna (Ku2019/02020/LS [delvis]).

Punkt 3 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen vad utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet. Regeringen beslutade under 2017 förordningen (2017:564) om statliga museers förfogande över museiföremål. Enligt förordningen får de statliga museerna genom gåva överlåta museiföremål som har ett begränsat kulturhistoriskt och vetenskapligt värde till annan offentlig verksamhet, till museer utanför det allmänna museiväsendet och

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

279

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

280

till ideell kulturarvsverksamhet. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2017. Riksdagen informerades om detta i budgetpropositionen för 2018 (2017/18:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.6.1). Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. Riksdagen delade inte denna bedömning och har beslutat om ett nytt tillkännagivande (se rskr. 2017/18:91 punkt 9). Frågan om förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor utanför det allmänna museiväsendet kräver noggranna överväganden och bereds i Regeringskansliet.

Punkt 22 om transporthistoriska museer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör ta fram lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Riksantikvarieämbetet fick i regleringsbrevet (KU2017/00942/KL) för 2018 i uppdrag att undersöka förutsättningarna för lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Uppdraget rapporterades till regeringen den 19 december 2018 genom rapporten ”Det rörliga kulturarvet. Förutsättningar för en lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet”. Rapportens förslag bereds i Regeringskansliet. I syfte att främja bevarandet av det rörliga kulturarvet har Riksantikvarieämbetet i regleringsbrevet för 2020 (Ku2019/02020/LS [delvis]) fått i uppdrag att, i samverkan med bl.a. Statens maritima och transporthistoriska museer samt det civila samhällets organisationer, under 2020 och 2021 verka för ökad kunskap och kunskapsspridning om historiska transportmedel. Statens maritima och transporthistoriska museer har i regleringsbrevet för 2020 (Ku2019/02020/LS [delvis]) fått i uppdrag att bistå Riksantikvarieämbetet i detta arbete. Vidare har regeringen beslutat (Ku2019/02020/LS [delvis]) att Riksantikvarieämbetet under 2020 kan lämna bidrag om högst en miljon kronor till insatser som syftar till att stärka bevarandet av historiska transportmedel.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 22.

13. Rskr. 2016/17:294

Förebyggande av våldsbejakande extremism Mot. 2016/17:3287 (delvis), bet. 2016/17:KU23

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 21) och 2018/19:75 (Ku 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om att säkerställa att verksamheter som stöder våldsbejakande extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker (bet. 2016/2017:KU23 s. 36 f.). I juni 2019 överlämnade Demokrativillkors- utredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regerings- kansliet.

Punkt 8 om individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare och kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför dels om behovet av avhopparverksamhet och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels om behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer och tillkännager detta för regeringen. I syfte att förbättra stödet till individer i riskzonen och till dem som redan är involverade i våldsbejakande extremism har Statens institutionsstyrelse utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och missbruksvården (Ju2018/02957/KRIM). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper i deras arbete med klienter samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. Myndigheten har också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det förebyggande arbetet inom myndigheten (Ju2016/06988/KRIM, Ju2017/08663/KRIM). I syfte att ytterligare förstärka olika myndigheters insatser inom detta område beslutade regeringen den 19 december 2019 om att ge Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027/KRIM). När det gäller kunskaps- höjande åtgärder har Center mot våldsbejakande extremism vid Brotts- förebyggande rådet bl.a. som uppgift att ge behovsanpassat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet har att hantera frågor om våldsbejakande extremism. Stödet ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet och centret ska verka för en kunskapsbaserad praktik. Centret har en stödtelefon dit yrkesverksamma kan ringa för att få råd och stöd. Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor har intervjuat ungdomar om deras erfarenheter (Ku2016/02190/D) och Barnombudsmannen har pratat med barn om direkta och indirekta erfarenheter av våldsbejakande islamistisk extre- mism samt sammanställt befintlig forskning om barns erfarenheter (Ku2018/00061/D). Även Statens skolverk har tagit fram kunskapsstöd för skolans personal i hur de ska hantera frågor om våldsbejakande extremism (U2018/04061/S). I december 2019 fick Kriminalvården, Polismyndig- heten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen uppdraget att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella eller vålds- bejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027/KRIM).

Punkt 10 om ensamagerande våldsverkare*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ensamagerande terrorister och forskning om mekanismerna bakom självradikalisering och tillkännager detta för regeringen. Arbetet mot våldsbejakande extremism omfattar tre identifierade miljöer: vänsterextremism, högerextremism och islamistisk extremism, inklusive ensamagerande gärningspersoner som kan motiveras till våldshandlingar av olika extremistiska ideologier, men inte tillhör etablerade grupper eller nätverk. Under de senaste åren har frågor om självradikalisering och ensamagagerande gärningspersoner lyfts fram i olika rapporter. Den nationella samordnaren tog i samarbete med forskare från Uppsala universitet fram rapporten Den ensamme terroristen? – om lone wolfs, näthat och brinnande flyktingförläggningar (Ordfront 2017).

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

281

Skr. 2019/20:75	Under 2017 redovisade den nationella samordnaren betänkandet
Kultur-	Våldsbejakande extremism – en forskarantologi (SOU 2017:67) som
departementet	innehåller en översikt av relevant forskning, inklusive riskfaktorer för
	självradikalisering. FOI har ett pågående uppdrag att öka kunskapen om
	vilken roll våldsbejakande extremistisk propaganda spelar vid
	självradikalisering med särskild fokus på ensamagerande personer
	(Ju2018//01289/KRIM). Den 11 februari 2019 redovisade FOI rapporten
	Ensamagerande våldsverkare – profiler, riskbedömningar och digitala spår
	(FOI, 2019). Myndigheten har analyserat befintlig forskning samt olika
	riskbedömningsinstrument. En av rapportens slutsatser är att ensam-
	agerande gärningspersoner ofta lämnar digitala spår, t.ex. i manifest och
	digitala dagböcker. I syfte att utveckla det förebyggande arbetet har FOI
	utvecklat ett nytt textanalysverktyg – PRAT – Profile Risk Assessment
	Tool – som kan användas som komplement i riskbedömningar av
	potentiella ensamagerande gärningspersoner. Textanalysverktyget bygger
	på att många ensamagerande offentliggör åsikter, värderingar och planer
	skriftligt, via brev, online-dagböcker, foruminlägg och manifest. Ett
	utvecklingsarbete pågår för att analyser av sådan kommunikation ska
	användas som en del i olika myndigheters riskbedömningar i syfte att
	utveckla det förebyggande arbetet med att förhindra terroristattacker. I
	Säkerhetspolisens årsbok för 2018 lyfter myndigheten fram att en
	främlingsfientlig och radikalnationalistisk idéströmning har ökat i sam-
	hället, framför allt på internet. Enligt Säkerhetspolisen bidrar detta till en
	bild av en växande bred radikalnationalism som inkluderar radikala och
	våldsbejakande grupper. Att vit makt-miljön och den lösare främlings-
	fientliga miljön närmar sig varandra bedöms kunna bli en drivkraft för
	individer att begå främlingsfientligt motiverade brott. På grund av denna
	utveckling anser regeringen att det finns behov av fortsatta analyser i olika
	frågor som rör ensamagerande gärningspersoner.
	Punkt 11 om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet,
	homofobi och hedersförtryck samt rasism*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör överväga
	ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande
	jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism. Jämställdhets-
	myndigheten har i uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande
	insatser mot bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Den
	13 december 2019 redovisade myndigheten sitt uppdrag att sammanställa,
	sprida och utveckla effektiva arbetsmetoder för våldsförebyggande arbete
	med unga män och pojkar i hederskontext (S2017/07218/RS). Regeringen
	har gett Forum för levande historia i uppdrag att under perioden 2014–
	2019 genomföra en stor utbildningsinsats om olika former av rasism och
	intolerans i historien och i dag (Ku2016/02633/DISK). Uppdraget
	omfattar även utbildning om bl.a. homofobi och transfobi. Syftet är att
	satsningen ska bidra till att skapa ett jämlikt samhälle präglat av respekt
	för alla människors lika värde och rättigheter och till att främja
	demokratin. Även 2020 ska Forum för levande historia erbjuda fortbild-
	ning och kunskapshöjande insatser om olika former av rasism och
	intolerans i historien och i dag till skolans personal och andra relevanta
	yrkesgrupper, vilket framgår av myndighetens regleringsbrev för
	budgetåret 2020 (Ku2019/01643/MD). Regeringen har vidare gett Läns-
282	styrelsen i Östergötlands län i uppdrag att bidra till att stärka statliga och

kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa heders- relaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor (S2017/07421/JÄM). I uppdraget ingår bl.a. att driva en stödtelefon för rådgivning till yrkesverksamma i ärenden som rör barn och vuxna som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersvåld m.m. Regeringen har förstärkt myndighetens arbete med uppdraget genom ökade resurser under 2019 (A2019/01447/JÄM). Därtill har Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet fått regeringens uppdrag att se över om Kvinnofridslinjen kan utvecklas till en heltäckande nationell stödtelefon för vuxna och barn som är utsatta för våld och förtryck i hederns namn (A2019/021272/JÄM). Regeringen har även gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndig- heten, Migrationsverket och Socialstyrelsen i uppdrag att 2019–2021 gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper (S2019/01517/JÄM). Utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv lämnade sitt slutbetänkande Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet den 1 september 2018 (SOU 2018:69). Utredningen föreslår bl.a. införande av en straffbestämmelse om barnäktenskap i brottsbalken, en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv och införande av utreseförbud i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt utökade möjligheter att omhänderta och spärra pass enligt passlagen (1978:302). Slutbetänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Regeringens ambition är att besluta en proposition under våren 2020.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 8, 10 och 11.

14. Rskr. 2016/17:337

Kommunala och regionala frågor

Mot. 2915/16:2496 och delvis mot. 2015/16:2182, bet. 2016/17:KU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 24) och 2018/19:75 (Ku 17). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om åtgärder för att öka antalet förtroendevalda m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, hinder mot nyrekrytering minskar och ungdomar ges ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen. I januari 2016 överlämnade 2014 års demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytande betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) till regeringen. För att underlätta för förtroendevalda att förena ett uppdrag med arbets- och familjeliv och för att skapa bättre förutsättningar för underrepresenterade grupper att ta uppdrag föreslog utredningen att för- troendevalda ska ges möjlighet att vara föräldralediga eller sjukskrivna, och därefter kunna återgå till sitt förtroendeuppdrag. Förslaget behand- lades i regeringens proposition En ny kommunallag (prop. 2016/17:171). Genom 2017 års kommunallag, som trädde i kraft den 1 januari 2018, tydliggjordes att kommuner och landsting kan besluta att ge kommunal- och landstingsråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga. Därutöver har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) haft i

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

283

Skr. 2019/20:75	uppdrag att 2014–2017 genomföra insatser i syfte att fler unga kvinnor och
Kultur-	män ska ta på sig uppdrag som politiskt förtroendevalda. Uppdraget
departementet	innefattade även insatser för att motverka att unga politiker väljer att lämna
	sina uppdrag i förtid (U2014/03352/UC). Det huvudsakliga ansvaret för
	att förbättra den sociala representativiteten ligger dock hos de politiska
	partierna eftersom de ansvarar för nominerings- och rekryterings-
	processerna inför allmänna val. I budgetpropositionen för 2020 (prop.
	2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.5.2 s. 66) anförde regeringen att genom
	dessa åtgärder får tillkännagivandet anses tillgodosett och slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.

284

Nyare riksmöten

Riksmötet 2017/18

15. Rskr. 2017/18:91

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 28) och 2018/19:75 (Ku 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsätt- ningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet (bet. 2017/18:KrU1 s. 78). Se redo- görelse under rskr. 2016/17:281 punkt 3.

Punkt 10 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal har slutat gälla (bet. 2017/18:KrU1 s. 79). Se redogörelse under rskr. 2015/16:289 punkt 7.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 9 och 10.

16. Rskr. 2017/18:151

Minoritetsfrågor

Mot. 2017/18:3117 yrkandena 1–3, bet. 2017/18:KU32

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om arbete mot antisemitism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om arbete mot antisemitism (bet. 2017/18:KU32 s. 6 f.). Flera satsningar mot antisemitism pågår, bl.a. inom ramen för politiken för nationella minoriteter och regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Se budget- propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 11.4.2 samt utg.omr. 13 avsnitt 4.4.2). Arbete pågår med att planera Malmös inter- nationella forum om hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism som äger rum i oktober 2020. Med anledning av forumet kommer regeringen att genomföra en nationell satsning, bl.a. i skolan, för

vilken det tillförts 10 miljoner kronor för 2020 på det under utgiftsområde 1 uppförda anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati (prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.14.1). Arbetet med att tillgodose riksdagens till- kännagivande kommer därmed att fortsätta. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2017/18:214

Kultur och fritid för barn och unga

Mot. 2017/18:3068 yrkande 5 och delvis mot. 2017/18:3071 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:KrU6

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om Skapande skola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vidareutveckla Skapande skola (bet. 2017/18:KrU6 s. 21). Regeringen gav i mars 2019 ett uppdrag till Statens kulturråd att genomföra en översyn av hur statsbidraget till kulturell verksamhet i skolan, Skapande skola, kan utvecklas i syfte att nå fler och nya grupper av barn och unga (Ku2019/00624/KO). I översynen ingår att analysera orsakerna till att mindre kommuner och friskolor inte söker medel i samma utsträckning som större kommuner respektive kommunala skolor. Uppdraget redovisades till regeringen den 28 november 2019 (Ku2019/01974/KO). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

18. Rskr. 2017/18:237

Landsbygdspolitik

Mot. 2017/18:3855 yrkande 21, bet. 2017/18:MJU18

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 23).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om föreningslivet på landsbygden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förenklingar i administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden (bet. 2017/18:MJU18 s. 35). Många av föreningslivets insatser sker inom ramen för landsbygds- programmet. Inom ramen för landsbygdsprogrammet pågår kontinuerligt ett förenklingsarbete både på nationell nivå och på EU-nivå. Förenkling sker bland annat genom informationsinsatser och genom regelföränd- ringar. Regelförändringar till följd av den så kallade Omnibus-översynen trädde i kraft sommaren 2018. Omnibus-översynen möjliggör använ- dandet av schabloner, klumpsummor och andra metoder som förenklar för projektägare. Med anledning av Omnibus-översynens ikraftträdande finns behov av ändring av landsbygdsprogrammet. Regeringen beslutade den 6 september 2018 om en skrivelse till Europeiska kommissionen om ändring av landsbygdsprogrammet. Regeringen fortsätter inför kommande programperiod 2021 – 2027 att driva att det ska bli enklare för projektägare att ta del av stöd i landsbygdsprogrammet. En del i detta är att Statens jordbruksverk getts uppdrag att bistå regeringen i arbetet med EU:s gemensamma jordbrukspolitik för perioden 2021 – 2027. Förenkling för stödmottagare är något som ska beaktas i arbetet. Punkten är inte slut- behandlad.

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

285

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

286

19. Rskr. 2017/18:242

Civila samhället inklusive trossamfund

Mot. 2017/18:3189 yrkande 5, delvis mot. 2017/18:1737, 1916, 2273, 2815 yrkande 28, 3586 yrkande 13, 3685 yrkandena 41 och 48 samt 3735 yrkandena 6 och 7, bet. 2017/18:KrU3

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om hedersrelaterade brott (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen om att lika viktigt som det är att stödja organisationer som motverkar hedersrelaterade brott, är det att dra en tydlig gräns mot föreningar och organisationer som accepterar eller i vissa fall rentav legitimerar hedersrelaterat förtryck och hederstraditioner. Hedersstrukturer har ingen plats i ett jämställt och demokratiskt samhälle, och offentliga bidrag ska därför inte ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.

I mars 2018 överlämnade Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Utredningen föreslår en ny lag om stöd till trossamfund. Enligt förslaget ska trossamfund inte kunna få stöd om de inom ramen för sin verksamhet exempelvis utövar våld, tvång eller hot mot person, kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas eller rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana typer av kränkningar. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om återkallelse av stödberättigande om ett trossamfund inte längre uppfyller villkoren för stöd. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.

I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.

Regeringen förlängde mot bakgrund av tillkännagivandet även Länsstyrelsen i Östergötlands läns uppdrag att bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor (hedersvåld m.m.) till och med 2020 (A2019/02322/JÄM). Uppdraget ska, i enlighet med januariavtalets punkt 42, permanentas. Myndigheten för Vård och omsorgsanalys ska den 15 juni 2020 rapportera ett pågående regeringsuppdrag där syftet är att ge regeringen underlag för beslut om inrättande av ett permanent nationellt, sektorsövergripande uppdrag i arbetet mot hedersrelaterat våld och för- tryck (A2019/01326/JÄM). I enlighet med januariavtalets punkt 42 har regeringen vidtagit flera åtgärder för att stärka arbetet med att stoppa det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Det handlar bl.a. om att centrala myndigheter på området (länsstyrelserna, Socialstyrelsen, Kriminalvården m.fl.) har fått förstärkta och nya uppdrag för andra halvan av 2019 och 2020 (A2019/02322/JÄM). Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

20. Rskr. 2018/19:24

Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service Prop. 2017/18:261, bet. 2018/19:KrU2

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 31). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om ändringar i radio- och tv-lagen: Den 22 november 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1895). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om regeringens förslag i övrigt:

a)Den 22 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1893, 1894 och 1896). Samma dag beslutade regeringen förordning om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst (SFS 1897).

b)1. Den 11 april 2019 beslutade regeringen att ändra stiftelse-förord- nandet för Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Tele- vision AB och Sveriges Utbildningsradio AB på så sätt att den som är riksdagsledamot inte får vara styrelseledamot (Ku2019/00869/MD).

b)2. Den 29 november 2018 sades avtalet mellan staten och Radiotjänst

iKiruna Aktiebolag upp (Ku2018/02153/RS).

Punkten är slutbehandlad.

21. Rskr. 2018/19:123

Nystart för stärkt minoritetspolitik

Skr. 2017/18:282 bet. 2018/19:KU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 februari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

Riksmötet 2019/20

22. Rskr. 2019/20:20

Villkor och riktlinjer för radio och tv i allmänhetens tjänst 2020–2025 Prop. 2018/19:136, mot. 2019:20: 42 yrkande 3 i denna del, 44 yrkande 1, 60 yrkande 4 samt delvis mot. 2019/20: 58 yrkande 6 och 1092 yrkande 9, bet. 2019/20:KrU2.

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2, 4, 5, 7, 8, 10 och 11 om regleringen av public service, distribution
av utbudet, förhandsprövning av nya tjänster, sändningarnas innehåll,
uppföljning och redovisning av verksamheten, beredskap och säkerhet och
ekonomiska förutsättningar: Regeringen beslutade den 5 december 2019
om tillstånd för Sveriges Radio AB att sända ljudradio
(Ku2019/02006/MD), tillstånd för Sveriges Television AB att sända tv och
sökbar text-tv (Ku2019/02007/MD), tillstånd för Sveriges Utbildnings-
radio AB att sända ljudradio, tv och sökbar text-tv (Ku2019/02008/MD),
medelsvillkor för 2020–2025 avseende Sveriges Radio AB
(Ku2019/02009/MD), medelsvillkor för 2020–2025 avseende Sveriges	287
	287

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

288

Television AB (Ku2019/02010/MD), medelsvillkor för 2020–2025 avseende Sveriges Utbildningsradio AB (Ku2019/02011/MD) och om krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktions- nedsättning för Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Ku2019/02012/MD). Samma dag beslutade regeringen om förordning om uppgifter för Myndigheten för press, radio och tv vid förhandsprövning av tjänster hos public service-företagen (SFS 1256). Den 11 december 2019 beslutade regeringen om komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet (Ku2019/02054/MD), komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Utbildningsradio AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet (Ku2019/02055/MD), komplettering av sändnings-tillstånd för Sveriges Radio AB med rätt att sända digital ljudradio (Ku2019/02056/MD) och komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Utbildningsradio AB med rätt att sända digital ljudradio (Ku2019/02057/MD). Punkterna är slutbehandlade.

Punkt 6 om beslut vid förhandsprövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska tillsätta en utredning som ser över möjligheterna för en ordning för förhandsprövning där regeringen inte utgör den sista instansen (bet. 2019/20:KrU2 s. 20). Regeringen avser att tillsätta en utredning under 2020.

Punkt 9 om Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Förvaltningsstiftelsen): Regeringen avser att under våren 2020, efter hörande av Förvaltnings- stiftelsens styrelse, besluta om ändring av stiftelseförordnandet så att det framgår att ordförande och styrelseledamöter ska utses utifrån krav på kompetens, integritet och lämplighet.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 9.

23. Rskr. 2019/20:39

Säkerhetsarbetet i de statliga centralmuseernas samlingsförvaltning Skr. 2018/19:129, bet. 2019/20:KrU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

24. Rskr. 2019/20:53

Det kyrkliga kulturarvet

Skr. 2018/19:122, bet. 2019/20:KrU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

25. Rskr. 2019/20:68

Höständringsbudget för 2019

Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20: FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 11 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret

2019 avseende Myndigheten för press, radio och tv och anslag 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1 och ändring av regleringsbrev avseende Nationalmuseum och anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter inom ut- giftsområde 17. Punkten är slutbehandlad

26. Rskr. 2019/20:84

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) Anslagen för 2020: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 3:1 Sametinget, 6:1 Allmänna val och demokrati, 6:4 Valmyndigheten, 6:5 Stöd till politiska partier, 8:1 Mediestöd och 8:2 Myndigheten för press, radio och tv. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter och 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, b) Beställnings- bemyndiganden för regeringen: Den 17 december 2019 beslutade rege- ringen regleringsbrev för budgetåret 2020 med beställningsbemyndi- ganden för anslagen 6:5 Stöd till politiska partier och 8:1 Mediestöd.

Punkten är slutbehandlad.

27. Rskr. 2019/20:101

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KrU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) Anslagen för 2020: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 för anslagen 1:1 Statens kulturråd, 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:3 Skapande skola, 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet med undantag från de medel som disponeras av Riksantikvarieämbetet, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 1:7 Myndigheten för kulturanalys, 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 2:3 Statens musikverk, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier, 3:3 Institutet för språk och folkminnen, 4:1 Statens konstråd, 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, 5:1 Konstnärsnämnden, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 6:1 Riksarkivet, 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning, 8:1 Centrala museer: Myndigheter med undantag för de medel som disponeras av Statens maritima och transporthistoriska museer, Centrala museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, 8:4 Forum för levande historia, 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kultur- föremål, 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund, 9:2 Stöd till tros- samfund, 10:1 Filmstöd, 11:1 Sändningar av TV Finland, 11:2 Forskning

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

289

Skr. 2019/20:75	och dokumentation om medieutvecklingen, 11:3 Avgift till Europeiska
Kultur-	audiovisuella observatoriet, 11:4 Statens medieråd, 11:5 Stöd till taltid-
departementet	ningar, 13:1 Stöd till idrotten, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler,
	13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer och anslag 13:5
	Insatser för den ideella sektorn. Den 19 december 2019 beslutade
	regeringen regleringsbrev för den del av anslag 1:4 Forsknings- och
	utvecklingsinsatser som disponeras av Riksantikvarieämbetet, anslagen
	7:1 Riksantikvarieämbetet, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 7:4 Bidrag till
	arbetslivsmuseer, 8:1 Centrala museer: Myndigheter och den del som
	disponeras av Statens maritima museer, 12:1 Myndigheten för ungdoms-
	och civilsamhällesfrågor, 12:2 Bidrag till nationell och internationell
	ungdomsverksamhet och anslag 12:3 Särskilda insatser inom
	ungdomspolitiken. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) Bemyndiganden
	om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2019 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2020 med beställningsbemyndiganden för
	anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
	internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:5 Stöd till icke-statliga
	kulturlokaler, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till
	vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och
	kulturtidskrifter, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, 5:2 Ersättningar
	och bidrag till konstnärer, 9:2 Stöd till trossamfund, 13:2 Bidrag till
	allmänna samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinno-
	organisationer och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den
	19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2020 med beställningsbemyndiganden för anslagen 7:2 Bidrag till
	kulturmiljövård och 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdoms-
	verksamhet. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 2 om medelstilldelning för 2020 till Sveriges Radio AB, Sveriges
	Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB: Medelstilldelningen och
	villkoren för utbetalningarna till public service-bolagen för 2020 regleras
	i lag (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och
	i förordning (2018:1897) om finansiering av radio och tv i allmänhetens
	tjänst. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 3 om förstärkning av förvaltningsstiftelsens stiftelsekapital: Den
	6 februari 2020 beslutade regeringen att från public service-kontot tillföra
	35 000 000 kronor i stiftelsekapital till Förvaltningsstiftelsen för Sveriges
	Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 4 om kredit på public service-kontot: Den 19 december 2019
	beslutade regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret om att 2020
	tillhandahålla en kredit för att täcka ett underskott på public service-kontot
	som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000
	kronor. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 5 om lån till Kungliga Operan: Den 19 december 2019 beslutade
	regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret med uppdrag att
	tillhandahålla Kungliga Operan AB en låneram som inklusive tidigare
	upplåning uppgår till högst 126 000 000 kronor för att finansiera
	investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga
	Operan AB och för projektering inför renovering och ombyggnad.
290	Punkten är slutbehandlad.

Punkt 6 om lån till Kungliga Dramatiska teatern AB: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret med uppdrag att tillhandahålla Kungliga Dramatiska teatern AB en låneram som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor för investeringar i ett nytt övermaskineri. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 7 om upphävande av riksdagsbindning avseende Statens kulturråds bidragsgivning inom bild- och formområdet: Regeringen avser att fatta beslut om en ny förordning under 2020. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 8 om upphävande av riksdagsbindning avseende Konstnärsnämn- dens stödordningar till konstnärer och kulturskapare: Den 11 december 2019 beslutade regeringen en ny förordning om statsbidrag till konstnärer (SFS 1269). Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Kultur- departementet

291

Skr. 2019/20:75 Arbetsmarknads- departementet

292

2.11Arbetsmarknadsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2005/06

1. Rskr. 2005/06:174

Arbetsrätt

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2005/06:AU3 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (A 10), 2007/08:75 (A 5), 2008/09:75 (A 5), 2009/10:75 (A 2), 2010/11:75

(A 2), 2011/12:75 (A 2), 2012/13:75 (A 2), 2013/14:75 (A 2), 2014/15:75 (A 2), 2015/16:75 (A 2), 2016/17:75 (A 2), 2017/18:75 (A 2) och 2018/19:75 (A 1).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 15 om ratificering av ILO:s konvention nr 94*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs om ratificering av ILO:s konvention 94 och därmed bifallit motion 2005/06:A362. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 14 s. 81) redovisat hanteringen av tillkännagivandet. Regeringen redovisade att den har vidtagit olika åtgärder för att stärka villkoren för anställda och motverka social dumpning i upphandlingssituationer. Regeringen konsta- terade också att en ratifikation, utöver anpassning av svensk rätt, kräver ett bemyndigande från EU. Regeringen bedömde att det inte var lämpligt att i nuläget påbörja en sådan process. Regeringen gjorde där också be- dömningen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehand- lad.

Riksmötet 2009/10

2. Rskr. 2009/10:275

Trygghetssystem för företagare – arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75

(A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3), 2015/16:75 (A 3), 2016/17:75 (A 3), 2017/18:75 (A 3) och 2018/19:75 (A 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13. Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdragstagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Upp- dragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remiss- behandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Regeringen lämnade tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Parlamentariska

socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) den 13 september 2012. Upp-	Skr. 2019/20:75
draget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre	Arbetsmarknads-
försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats.	departementet
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se
över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017
aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om
och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas
inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen
en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad
på inkomster (dir. 2018:8). I direktiven anges bl.a. att personer som vare
sig är anställda eller företagare, som t.ex. uppdragstagare, har svårt att
förutse sitt försäkringsskydd och att det behöver skapas förutsebarhet för
den som förvärvsarbetar oavsett i vilken form förvärvsarbetet utförs.
Regeringen beslutade den 19 juni 2019 om tilläggsdirektiv. Uppdraget ska
redovisas den 15 maj 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2010/11

3. Rskr. 2010/11:279

Arbetslöshetsförsäkringen

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75 (A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4), 2015/16:75 (A 4), 2016/17:75 (A 4), 2017/18:75 (A 4) och 2018/19:75 (A 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379.. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Kommittén om håll- bara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). Regeringen beslutade den 19 juni 2019 om tilläggsdirektiv. Uppdraget ska redovisas den 15 maj 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

4. Rskr. 2010/11:299

Arbetsrätt

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU10

293

Skr. 2019/20:75 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 12), 2012/13:75 (A 7),

Arbetsmarknads- 2013/14:75 (A 7), 2014/15:75 (A 5), 2015/16:75 (A 5), 2016/17:75

departementet (A 5), 2017/18:75 (A 5) och 2018/19:75 (A 4). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om ratificering av ILO-konvention 94*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att ratificera ILO- konvention 94 (bet. 2010/11:AU10 s. 24 f.). Se redogörelsen och de åt- gärder som redovisas under A 1 rskr. 2005/06:174. Punkten är slutbehand- lad.

Riksmötet 2012/13

5. Rskr. 2012/13:53

Lag om uthyrning av arbetstagare m.m. Prop. 2011/12:178, bet. 2012/13:AU5

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (A 17), 2013/14:75 (A 11) 2014/15:75 (A 7), 2015/16:75 (A 7), 2016/17:75 (A 7), 2017/18:75 (A 7) och 2018/19:75 (A 6).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 8 om socialt protokoll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om socialt protokoll m.m. (bet. 2012/13:AU5 s. 26 f.) och har därmed bifallit motionerna 2011/12:A235, 2011/12:A275 yrkande 1, 2012/13:Sf207 yrkande 2 och 2012/13:A392 yrkande 33. Enligt tillkännagivandet bör Sverige kräva att EU ska anta ett juridiskt bindande socialt protokoll, som tydliggör att grundläggande fackliga rättigheter såsom den fria förhandlings- och konflikträtten och rätten att fritt teckna kollektivavtal gäller inom EU och att dessa inte underordnas EU:s ekonomiska friheter. Anställda ska bl.a. ha rätt att vidta sympatiåtgärder för löntagare i ett annat land. I tillkännagivandet anges att en sådan femte frihet bör gälla inom hela EU och komplettera dagens fyra friheter på den inre marknaden. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 14 s. 81) redovisat hanteringen av tillkännagivandet. Regeringen konstaterade att riksdagen beträffande socialt protokoll har anfört bl.a. att man anser att en omfattande process med fördragsändringar inte är rätt väg att gå just nu (bet. 2017/18:AU9 s. 37 f., rskr. 2017/18:177). Regeringen delade den bedömningen och redovisade att regeringen inte avser att vidta några ytterligare åtgärder. Regeringen gjorde där också bedömningen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

Riksmötet 2016/17

6. Rskr. 2016/17:308

Insatsen Förberedande och orienterande utbildning

Utskottsinitiativ, bet. 2016/17:AU13

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (A 16) och 2018/19:75 (A 7).

Skrivelsen är slutbehandlad.

294

Punkt 1 om uppföljning av insatsen Förberedande och orienterande	Skr. 2019/20:75
utbildning*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att rege-	Arbetsmarknads-
ringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att insatsen Förberedande	departementet
utbildning ska kunna följas upp på ett bättre sätt. Riksdagen har därmed
bifallit motion 2016/17:3610 och delvis bifallit motion 2016/17:3605.
Punkt 2 om resurser till andra insatser än förberedande och
orienterande utbildning*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför
om att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder så att resurserna inom
arbetsmarknadspolitiken riktas till insatser som ger bättre resultat än
Förberedande och orienterande utbildning. Riksdagen har därmed bifallit
motion 2016/17:3610.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1
utg.omr. 14 s. 29 f.) redovisat hanteringen av tillkännagivandena. Rege-
ringen redovisade att Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att redogöra
för vilka åtgärder som vidtas för att använda arbetsmarknadsutbildning
och förberedande och orienterande utbildning på ett effektivare sätt i syfte
att öka andelen kvinnor och män som går till arbete eller studier. Arbets-
förmedlingen har också fått i uppdrag att redogöra för insatser för att
förbättra möjligheterna att följa upp förberedande och orienterande
utbildning. Regeringen bedömde att Arbetsförmedlingen har identifierat
viktiga områden för att förbättra uppföljningen och att förbättrad upp-
följning kan möjliggöra en effektivare användning av förberedande och
orienterande utbildning. Regeringen bedömde att en effektiv resursan-
vändning uppnås genom att Arbetsförmedlingen anvisar till insatser
utifrån en bedömning av individens behov och insatsernas resultat. Rege-
ringen gjorde där också bedömningen att tillkännagivandena är slut-
behandlade.
Punkterna 1 och 2 är slutbehandlade.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2017/18

7. Rskr. 2017/18:29

Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Prop. 2016/17:220, bet. 2017/18:AU3

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 25), skr. 2018/19:75 (Ku 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om utvärdering av det utvidgade skyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Den aktuella lagändringen trädde i kraft så sent som den 1 maj 2018 och någon utvärdering av den har därför ännu inte påbörjats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

8. Rskr. 2017/18:148

Offentlighet, sekretess och integritet

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:KU38

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 8).

295

Skr. 2019/20:75 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Arbetsmarknads-

departementet Punkt 10 om tystnadsplikt för tolkar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar. Riksdagen har därmed delvis bifallit motionen 2017/18:51. Tolkutredningen överlämnade den 11 december 2018 betän- kandet Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2017/18:172

Integration

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:AU7

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om stärkta aktivitetskrav under etableringstiden*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör stärka aktivitets- kraven under etableringstiden genom att i större omfattning sänka etable- ringsersättningen för den som utan giltigt skäl inte deltar i etablerings- insatser. Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3177 och delvis bifallit motionerna 2017/18:2815 och 2017/18:3650. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag i regleringsbrev för 2020 att Arbetsför- medlingen ska redovisa och analysera aktivitetsgraden samt förekomsten av sanktioner inom etableringsprogrammet. I analysen ska en jämförelse med övriga jämförbara arbetsmarknadspolitiska program ingå. Arbets- förmedlingen ska även beskriva hur myndigheten arbetar med att höja aktivitetsgraden och stärka kontrollfunktionen inom etablerings- programmet. Uppdraget ska redovisas senast den 8 maj 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2017/18:177

Arbetsmiljö och arbetstid

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:AU8

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 12).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om arbetsmiljöstrategin för det moderna arbetslivet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringens arbetsmiljöstrategi i större utsträckning bör omfatta initiativ som underlättar för arbetsgivare i alla branscher att bedriva ett bra förebyggande arbetsmiljöarbete. Därmed har riksdagen bifallit motion 2017/18:3177.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 14 s. 75 f.) redovisat hanteringen av tillkännagivandet. Rege- ringen har redovisat att en utvärdering av arbetsmiljöstrategin ska utföras av Statskontoret. Regeringen har också beslutat om ändringar i förord- ningen (2007:193) med instruktion för arbetsmiljöverket (2018:129). Regeringen gjorde där också bedömningen att tillkännagivandet är slutbehandlat.

296

Punkt 4 om tips och anmälningar*: Riksdagen har tillkännagett vad	Skr. 2019/20:75
utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder så att Arbetsmiljö-	Arbetsmarknads-

verket kan införa förbättrade rutiner för att ta emot tips och anmälningar. departementet Därmed har riksdagen bifallit motion 2017/18:3177.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 14 s. 75 f.) redovisat hanteringen av tillkännagivandet. Rege- ringen har redovisat att Arbetsmiljöverket har arbetat med att införa ett enhetligt arbetssätt för hur tips och anmälningar ska hanteras inom myndigheten. Regeringen ansåg att några ytterligare åtgärder inte skulle vidtas med anledning av tillkännagivandet. Regeringen gjorde där också bedömningen att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Följande punkter är slutbehandlade: 2 och 4.

11. Rskr. 2017/18:389

Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter

Prop. 2017/18:186, bet. 2017/18:SoU25

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 49).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om uppföljning och fortsatt arbete efter inkorporeringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Prome- morian Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter (Ds 2019:23) har publicerats och den 14 november 2019 uppdrog regeringen åt Barnombudsmannen att genomföra utbildnings- och spridningsinsatser om vägledningen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2021. Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv med förlängd tid till Barnkonventionsutredningen (S 2018:03) som innebär att uppdraget ska redovisas senast den

15november 2020 (dir. 2019:57). Dessa uppdrag samt även resultat av det pågående kunskapslyftet för barnets rättigheter bör beaktas innan ett uppföljningsuppdrag lämnas av regeringen. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen i frågan om uppföljning av att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

12. Rskr. 2018/19:141

Riksrevisionens rapport om deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser

Skr. 2018/19:10, bet. 2018/19:AU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 mars 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

297

Skr. 2019/20:75 Arbetsmarknads- departementet

298

13. Rskr. 2018/19:142

Riksrevisionens rapport om uppföljning av deltagare i Förberedande och orienterande utbildning inom etableringsuppdraget

Skr. 2018/19:13, bet. 2018/19:AU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 maj 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

14. Rskr. 2018/19:186

Riksrevisionens rapport om arbetslöshetskassorna, IAF och arbetslöshetsförsäkringen.

Skr. 2018/19:51, bet. 2018/19:AU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

15. Rskr. 2018/19:276

Anställningsskyddet förlängs till arbetstagaren fyllt 69 år Prop. 2018/19:91, bet. 2018/19:AU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 528-530).

16. Rskr. 2018/19:283

Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister

Prop. 2018/19:105, bet. 2018/19:AU13 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 503).

17. Rskr. 2018/19:300

Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken

Skr. 2018/19:97, bet. 2018/19:AU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration. Därmed har riksdagen bifallit motion 2018/19:3082. Ärendet bereds inom Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

18. Rskr. 2018/19:301

ILO:s rekommendation om sysselsättning och anständigt arbete för fred och motståndskraft

Skr. 2018/19:84, bet. 2018/19:AU15	Skr. 2019/20:75
Skrivelsen är slutbehandlad.	Arbetsmarknads-
	departementet
Den 13 februari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Riksmötet 2019/20

19. Rskr. 2019/20:25

Behandling av personuppgifter vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap Prop. 2018/19:151, bet. 2019/20:AU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 31 oktober 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 663).

20. Rskr. 2019/20:69

Höständringsbudget för 2019

Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende anslag 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning. Punkten är slutbehandlad.

Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 11 december 2019 beslu- tade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Arbetsförmedlingen. Punkten är slutbehandlad.

21. Rskr. 2019/20:114

Utgiftsområde 13

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:AU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 13, a) anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1 Etableringsåtgärder, 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, 1:3 Hemutrustningslån, 2:2 Åtgärder mot diskri- minering och rasism m.m. och 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder samt regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende Delegationen mot segregation, Diskrimineringsombudsmannen och Jämställdhetsmyndig- heten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 13, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende anslagen 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. och 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder samt regleringsbrevet för budgetåret 2020 avseende Jämställdhets-

myndigheten. Punkten är slutbehandlad.
22. Rskr. 2019/20:127
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv	299

Skr. 2019/20:75 Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:AU2

Arbetsmarknads- Skrivelsen är slutbehandlad. departementet

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 14, a) anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m., 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, 1:11 Bidrag till lönegarantiersätt- ning, 1:13 Lån till körkort och 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) samt regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Medlingsinstitutet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Arbetsmiljöverket, Arbetsdomsto- len, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 14, b) bemyndiganden om eko- nomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende anslaget 1:13 Lån till körkort samt regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende Arbetsför- medlingen, Arbetsmiljöverket, Institutet för arbetsmarknads- och utbild- ningspolitisk utvärdering och Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om ändring i lagen (2012:332) om vissa försvarsmakts- anställningar: Den 1 januari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1307). Punkten är slutbehandlad.

23. Rskr. 2019/20:128

Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen

Mot. 2019/20:2742 yrkande 18, delvis mot. 2019/20:819 yrkande 23, delvis mot. 2019/20:3190 yrkande 11, bet. 2019/20:AU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om översyn av Samhalls uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska göra en översyn av Samhalls uppdrag så att Samhall återgår till sitt grunduppdrag när det gäller personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

24. Rskr. 2019/20:136

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och socialomsorg

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SoU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 9, a) anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrevet för budgetåret 2020 avseende anslaget 5:2 Barnets rättigheter samt avseende Barn- ombudsmannen. Punkten är slutbehandlad.

300

2.12	Infrastrukturdepartementet	Skr. 2019/20:75
		Infrastruktur-
Äldre riksmöten		departementet

Riksmötet 2004/05

1. Rskr. 2004/05:178

Sjösäkerhet m.m.

Mot. 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:MJ371 yrkande 18, bet. 2004/05:TU7

Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2), 2015/16:75 (N 2), 2016/17:75 (N 2), 2017/18:75 (N 2) och 2018/19:75 (N 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om be- hörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motor- drivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585/Nm). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligato- riskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Under 2018 har Regerings- kansliet (Näringsdepartementet) remitterat en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981/MRT). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slut- behandlad.

301

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

302

Riksmötet 2005/06

2. Rskr. 2005/06:308

Moderna transporter

Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5

Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4), 2015/16:75 (N 3), 2016/17:75 (N 3), 2017/18:75 (N 3) och 2018/19:75 (N 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departements- promemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktuali- serades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovis- ning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vatten- skotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585/Nm). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vatten- skoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågorna analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdeparte- mentet). Under 2018 har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) remit- terat en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981/MRT). Den 25 april 2019 beslutade rege- ringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2012/13

3. Rskr. 2012/13:259

Luftfartsfrågor

Mot. 2012/13:T477 yrkande 49 och. 2012/13:T505 yrkande 15, bet. 2012/13:TU18

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (N 35), 2014/15:75 (N 23), 2015/16:75 (N 18), 2016/17:75 (N 15), 2017/18:75 (N 14) och 2018/19:75 (N 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om flygtrafikledningstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att den lokala flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfarts- verket (bet. 2012/13:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion

2012/13:T477 yrkande 49 och delvis bifallit motion 2012/13:T505	Skr. 2019/20:75
yrkande 15. Riksdagen beslutade den 17 juni 2014 om ändring av	Infrastruktur-
luftfartslagen (2010:500) efter förslag från trafikutskottet (bet.	departementet
2013/14:TU17, rskr. 2013/14:336). Innebörden i lagändringen är att
flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten
återregleras. Lagändringen trädde i kraft den 15 augusti 2014. Regeringen
utfärdade den 10 juli 2014 den av riksdagen beslutade lagändringen. I
utskottsbetänkandet anges att regeringen förväntas åtgärda del av
tillkännagivandet (bet. 2012/13:TU18) genom ändring av luftfarts-
förordningen (2010:770). Det som kvarstår är ändringar i luftfartsförord-
ningen för att hantera s.k. samfällda terminalområden. I januari 2014
remitterades ett förslag till en sådan ändring samtidigt som ett utkast till
lagrådsremiss med ändringar i luftfartslagen remitterades. Förslaget till
förordningsändringar fick en del kritik av remissinstanserna och bedöm-
ningen gjordes därför att det inte var möjligt att besluta om förordnings-
ändringarna i samband med ändringen i luftfartslagen. Arbete med ett nytt
förslag till ändringar i luftfartsförordningen pågår alltjämt, med
inriktningen att åtgärda kvarvarande del av tillkännagivandet. Luftfarts-
verket redovisade under våren 2019 regeringens uppdrag att göra en
förstudie för ny utformning av luftrummet, benämnt Luftrum 2040, som
behandlar utformningen av det svenska luftrummet. Mot bakgrund av
eventuell inverkan av de kommande förslagen i rapporten, inväntades
rapporteringen av förstudien innan arbetet med förordningsändringen
fortsatte. Nästa steg i beredningen bedöms vara att ta fram lämplig
utformning av förordningsändringen och en konsekvensanalys av änd-
ringen. Det nya förslaget kommer att behöva remitteras. Inriktningen för
regeringens arbete är dock fortsatt att ett förslag till ändring av för-
ordningen ska tas fram. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slut-
behandlad.
Riksmötet 2013/14
4. Rskr. 2013/14:168
It-politiska frågor
Skr. 2013/14:32, mot. 2012/13:T279,2012/13:T510 yrkande 8,
2013/14:T264 yrkandena 5 och 6 och 2013/14:T526 yrkande 32, bet.
2013/14:TU7
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 31), 2015/16:75 (N 21),
2016/17:75 (N 16), 2017/18:75 (N 15) och 2018/19:75 (N 13).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 9 om it och miljön*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad
utskottet anför om att regeringen bör upprätta en särskild strategi för hur
man med olika it-lösningar kan minska transportbehovet liksom
koldioxidutsläppen och även verka för att en motsvarande strategi tas fram
på EU-nivå samt ställa särskilda krav på att offentliga myndigheter
utnyttjar utrustning för distansmöten (bet. 2013/14:TU7 s. 40 f.) och
därmed bifallit motionerna 2012/13:T279, 2012/13:T510 yrkande 8,
2013/14:T264 yrkandena 5 och 6 samt delvis bifallit motion 2013/14:T526
yrkande 32. Regeringen uppdrog i 2016 års regleringsbrev åt 62
myndigheter att i sitt arbete med att minska utsläppen av koldioxid från	303

Skr. 2019/20:75	resor och transporter, inom ramen för sitt miljöledningsarbete, använda
Infrastruktur-	den metodik som tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i
departementet	myndigheten (REMM).
	Regeringen har presenterat en samlad digitaliseringspolitik för riks-
	dagen i skrivelsen Hur Sverige blir bäst i världen på att använda
	digitaliseringens möjligheter – en skrivelse om politikens inriktning (skr.
	2017/18:47). Regeringen arbetar aktivt inom ramen för Europeiska
	unionens råd (TTE-rådet, transport, telekommunikation och energi). Den
	5 december 2017 antog TTE-rådet rådsslutsatserna för Digitalisering av
	transporter (15431/17). I slutsatserna uppmanades medlemsstaterna att
	tillsammans med EU-kommissionen, under det första kvartalet av 2019 ta
	fram en övergripande och multimodal digitaliseringsstrategi för trans-
	portsektorn med en tillhörande färdplan med en vägledande förteckning
	över föreslagna åtgärder och en tidsplan för när de ska läggas fram.
	I propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk hand-
	lingsplan (prop. 2019/20:65 s. 135 f. och 158 ff.) redogör regeringen för
	åtgärder som vidtagits avseende kravställande på myndigheter att främja
	virtuella möten, it-lösningar för att minska transportbehovet, effektivare
	möten inom EU samt digitalisering för transporteffektivitet och hållbar
	mobilitet och konstaterar att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat.
	5. Rskr. 2013/14:217
	Yrkestrafik
	Mot. 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt 2013/14:T390 yrkande 2,
	bet. 2013/14:TU14
	Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 40), 2015/16:75 (N 26),
	2016/17:75 (N 21), 2017/18:75 (N 20) och 2018/19:75 (N 17).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 8 om säkra uppställningsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen vad utskottet anför om att arbetet med att skapa fler säkra
	uppställningsplatser för yrkestrafiken behöver påskyndas (bet.
	2013/14:TU14 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T510
	yrkandena 11 och 12 samt delvis bifallit motion 2013/14:T390 yrkande 2.
	Den 18 februari 2016 uppdrog regeringen åt Trafikanalys att genomföra
	en utredning om trygga och säkra uppställningsplatser. Trafikanalys
	redovisade uppdraget den 3 oktober 2016 i rapporten Trygga och säkra
	uppställningsplatser (Trafikanalys 2016:16).
	Den 5 juli 2018 uppdrog regeringen åt Trafikverket att göra en översyn
	av hur bristen på säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken längs större
	vägar kan avhjälpas. I uppdraget ingår att bedöma hur behovet av säkra
	uppställningsplatser längs större vägar förväntas utvecklas, analysera vilka
	nyttor, kostnader och andra konsekvenser som en utbyggnad av säkra
	uppställningsplatser längs större vägar är förknippad med samt möjliga
	affärsmodeller som kan främja en tillräcklig utbyggnad. Av uppdraget
	framgår även att Trafikverket i samband med planering av ny- och om-
	byggnationer eller i samband med trimningsåtgärder i vägnätet ska planera
	åtgärder som underlättar för en privat etablering av trygga och säkra
	uppställningsplatser i anslutning till vägnätet.
304

Vidare ingår i uppdraget att Trafikverket ska se över och kostnads- uppskatta åtgärder som bidrar till att höja säkerheten på övriga rast- och uppställningsplatser efter vägnätet. I denna del ska Trafikverket redogöra för hur detta påverkar övriga prioriteringar i den nationella planen för utveckling av transportinfrastrukturen. Uppdraget sträcker sig fram till utgången av den nationella trafikslagsövergripande planen för transport- infrastrukturen för perioden 2018–2029 och Trafikverket kommer att årligen redovisa till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) hur utvecklingen fortskrider. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 35) konstaterar regeringen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.

6. Rskr. 2013/14:218

Yrkestrafik

Mot. 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt 2013/14:T390 yrkande 2, bet. 2013/14:TU14

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 41), 2015/16:75 (N 27), 2016/17:75 (N 22), 2017/18:217 (N 21) och 2018/19:75 (N 18). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 8 om säkra uppställningsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att arbetet med att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken behöver påskyndas (bet. 2013/14:TU14 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt delvis bifallit motion 2013/14:T390 yrkande 2. Den 18 februari 2016 uppdrog regeringen åt Trafikanalys att genomföra en utredning om trygga och säkra uppställningsplatser. Trafikanalys redovisade uppdraget den 3 oktober 2016 i rapporten Trygga och säkra uppställningsplatser (Trafikanalys 2016:16).

Den 5 juli 2018 uppdrog regeringen åt Trafikverket att göra en översyn av hur bristen på säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken längs större vägar kan avhjälpas. I uppdraget ingår att bedöma hur behovet av säkra uppställningsplatser längs större vägar förväntas utvecklas, analysera vilka nyttor, kostnader och andra konsekvenser som en utbyggnad av säkra uppställningsplatser längs större vägar är förknippad med samt möjliga affärsmodeller som kan främja en tillräcklig utbyggnad. Av uppdraget framgår även att Trafikverket i samband med planering av ny- och ombyggnationer eller i samband med trimningsåtgärder i vägnätet ska planera åtgärder som underlättar för en privat etablering av trygga och säkra uppställningsplatser i anslutning till vägnätet.

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

305

Skr. 2019/20:75 utg.omr. 22 s. 35) konstaterar regeringen att tillkännagivandet därmed är

Infrastruktur- slutbehandlat. departementet

306

7. Rskr. 2013/14:372

Järnvägspolitiska frågor

Skr. 2013/14:201, mot. 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415 2013/14:T517 yrkande 8, 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 samt 2013/14:T501, bet. 2013/14:TU19

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 61), 2015/16:75 (N 30), 2016/17:75 (N 25), 2017/18:75 (N 23) och 2018/19:75 (N 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om underhåll av statens järnvägsinfrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket självständigt kan inspektera både järnvägsanläggningens status och entreprenörernas utförda arbete och se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut (bet. 2013/14:TU19 s. 25 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415, 2013/14:T517 yrkande 8 i denna del samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 och 2013/14:T501. Frågan har behandlats av Utredningen om järnvägens organisation som lämnade sitt slutbetänkande den 16 december 2015. Utredningen redovisade delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42) i april 2015 och behandlade där frågan om underhåll av järnvägens infrastruktur. Delbetänkandet har remitterats. En remissammanställning har upprättats. Den 26 maj 2016 uppdrog rege- ringen åt Trafikverket att genomföra en fördjupad utredning avseende järnvägsunderhållets organisering och presentera möjliga åtgärder för ett genomförande av järnvägsunderhåll i egen regi. Trafikverket har redovisat uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i en delrapport den 28 oktober 2016 vilken omfattade besiktningsfrågor. Den 24 februari 2017 slutredovisade Trafikverket uppdraget. I slutredovisningen lämnar Trafikverket förslag till möjliga åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva underhåll av det statliga järnvägsnätet samt vilken maskinell underhållsutrustning som bör ägas och förvaltas av Trafikverket. Den 12 januari 2017 uppdrog regeringen åt Trafikverket att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägs- underhåll. Enligt beslutet skulle Trafikverket redovisa framdriften av upp- draget den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018, varefter regeringen avsåg att återkomma med tidpunkter för ytterligare redovisningstillfällen. Trafikverket har i genomförda redovisningar den 30 juni och 15 december 2017 konstaterat att uppdraget fortlöper enligt plan. Avseende leveransuppföljning i egen regi har Trafikverket rekryterat personal vilka nu arbetar med att utföra uppföljningar av att entre- prenörerna uppfyller ställda kontraktskrav vilket har stärkt Trafikverkets närvaro i anläggningen. Avseende manuella underhållsbesiktningar har

Trafikverket 2018 påbörjat ett arbete med översyn av regelverket rörande besiktningsverksamheten och avser att under 2019 renodla de styrande dokumenten. Trafikverket redogör för att den digitala utvecklingen inom området underhållsbesiktningar går fort framåt och behoven av manuella mätningar kommer successivt att minska. Trafikverket avser dock att under 2019 rekrytera ett antal personer för att analysera den mätdata som nuvarande tillståndsbedömningar utmynnar i samt göra kvalitativa be- dömningar ute i spår. Trafikverket bedömer att effekten kommer att bli en ökad kunskap om anläggningens tillstånd. Trafikverket konstaterar i sin slutredovisning den 29 juni 2018 att verket har uppfyllt regeringens uppdrag vad gäller att vidta åtgärder för att i egen regi genomföra leveransuppföljning. Vad gäller manuella underhållsbesiktningar konsta- terar Trafikverket att rekryteringsinsatsen fortgår. Vidare redogör Trafik- verket för att pågående utvecklingsarbete avseende tillgångsstrategi och en uppkopplad anläggning kommer medföra att behov av manuell underhållsbesiktning kommer att minska samt vara utformad och bedrivas i en annan form. Under pågående utvecklingsarbete bedömer Trafikverket att den manuella underhållsbesiktningen i dess nuvarande form fort- sättningsvis ska utföras av entreprenörer i en övergångsperiod.

Den 21 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda hur ett överförande av verksamhet som avser järn- vägsunderhåll, i form av basunderhåll, från Infranord AB till Trafikverket skulle kunna genomföras (dir. 2018:24). Utredaren ska bl.a. analysera Infranord AB:s och Trafikverkets verksamhet i fråga om järnvägs- underhåll, genomföra en omvärldsanalys samt föreslå vilka delar av Infranord AB:s verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll som ska föras över till Trafikverket. Uppdraget skulle enligt direktivet redovisas senast den 17 augusti 2018. Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2018:84) enligt vilket utredningstiden förlängs och uppdraget ska i stället redovisas senast den 30 augusti 2019. Regeringen beslutade den 8 augusti 2019 om ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:47) i vilket utredarens uppdrag utvidgas så att analysen nu ska avse allt basunderhåll som Trafikverket upphandlar. Enligt tilläggsdirektivet ingår det i uppdraget bl.a. att analysera behovet av långsiktiga marknadsförutsättningar avseende basunderhåll för aktörer verksamma på marknaden och föreslå eventuella förändringar i syfte att främja konkurrens och aktörers vilja att etablera sig på marknaden och investera i verksamheten. Utredaren ska vidare enligt tilläggsdirektivet även analysera om och i så fall hur en överföring kan ske och om så är fallet, beskriva vilka funktioner, till vilken volym och var det är geografiskt ändamålsenligt att Trafikverket bedriver basunderhåll i egen regi. Slutligen förlängdes utredningstiden genom tilläggsdirektivet och uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2019. Utredaren har beslutat att ändra utredningens namn till Utredningen om framtidens järnvägsunderhåll. Regeringen beslutade den 7 november 2019 om ännu ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:79) enligt vilket utrednings- tiden förlängs och uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 mars 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

307

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

308

8. Rskr. 2013/14:374

Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014–2025 m.m.

Skr. 2012/13:131 och 2013/14:233, mot. 2013/14:T16 yrkande 9, bet. 2013/14:TU20

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 63), 2015/16:75 (N 32), 2016/17:75 (N 27), 2017/18:75 (N 25) och 2018/19:75 (N 21). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 9 om åtgärder inom sjöfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att genomförandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på införande av ett system med tonnageskatt (bet. 2013/14:TU20 s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T16 yrkande 9. Regeringen beslutade den 19 maj 2016 proposi- tionen Ett svenskt tonnagebeskattningssystem (prop. 2015/16:127). Efter riksdagens beslut (bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6) trädde de nya reglerna för tonnagebeskattning i kraft den 20 oktober 2016. Införandet syftar till att öka andelen svenskregistrerade fartyg i den svenska handelsflottan. Tonnagebeskattningssystemet är frivilligt och innebär att det skattepliktiga resultatet av kvalificerad rederiverksamhet bestäms schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet, dvs. oberoende av inkomster och utgifter.

Regeringen beslutade den 31 maj 2018 om ändring i förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter och om ändring i svavelförord- ningen (2014:509). Förordningsändringarna, som trädde i kraft den 3 september 2018, innebär bl.a. att det införs en miljösanktionsavgift för överträdelser av vissa förbud om marint bränsle i svavelförordningen. Av bestämmelser i förordningen om miljösanktionsavgifter följer, att om en avgift har tagits ut för en överträdelse, ska en ny avgift som är dubbelt så hög tas ut vid fortsatta eller upprepade överträdelser. Enligt miljöbalken och förordningen får den nya avgiften inte vara högre än 1 000 000 kronor. En miljösanktionsavgift kan tas ut för överträdelser i svenskt inre vatten, Östersjöområdet, Nordsjöområdet och Nordamerikaområdena samt inom Europeiska unionen för fartyg i hamn, om svavelhalten är över 0,10 viktprocent.

Regeringen fastställde den 31 maj 2018 den nationella trafikslagsöver- gripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029. Den nationella planen innehåller åtgärder som syftar till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 33 f.) konstaterar regeringen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat.

9. Rskr. 2013/14:375

Taxifrågor

Prop. 2013/14:223, mot. 2013/14:T11, 2013/14:T12 yrkande 1 samt 2013/14:T13 yrkandena 1 och 2, bet. 2013/14:TU18

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 64), 2015/16:75 (N 33), 2016/17:75 (N 28), 2017/18:75 (N 26) och 2018/19:75 (N 22).

Skrivelsen är slutbehandlad.	Skr. 2019/20:75
	Infrastruktur-
Punkt 1 om redovisningscentraler för taxi* när det gäller b): Riksdagen	departementet
har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att den nuvarande
möjligheten att bevilja taxameterundantag bör upphävas (bet.
2013/14:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit proposition 2013/14:223 punkt
2 och motionerna 2013/14:T11, 2013/14:T12 yrkande 1 och 2013/14:T13
yrkandena 1 och 2 samt delvis bifallit proposition 2013/14:223 punkterna
1 och 3. Regeringen beslutade den 23 juli 2015 att ge en särskild utredare
i uppdrag att bl.a. utreda och eventuellt lämna förslag på en obligatorisk
användning av taxameterutrustning i taxifordon utan möjlighet till dispens
(dir. 2015:81). Utredningen avslutade sitt arbete den 30 november 2016 i
och med överlämnandet av betänkandet Taxi och samåkning – i dag, i
morgon och i övermorgon (SOU 2016:86).
Regeringen beslutade den 12 april 2018 om propositionen En ny
kategori av taxitrafik (prop. 2017/18:239). I propositionen föreslås att en
ny kategori av taxitrafik införs och regeringen anför i propositionen att det
på så sätt finns förutsättningar för att genomföra de förändringar i
taxitrafikförordningen (2012:238) som krävs med anledning av riksdagens
tillkännagivande. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag
(bet. 2017/18:TU17, rskr. 2017/18:384). Den 11 april 2019 beslutade
regeringen om ändring i taxitrafikförordningen (2012:238) som innebär att
det från den 1 januari 2021 inte längre kommer vara möjligt för innehavare
av taxitrafiktillstånd att få undantag från kravet på taxameter. I budget-
propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 35) konstaterar
regeringen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat.
Riksmötet 2014/15
10. Rskr. 2014/15:24
Sanktionsavgift för överträdelse av cabotagebestämmelserna
Prop. 2013/14:234, mot. 2013/14:T18 yrkande 3 och 2014/15:37 yrkande
3, bet. 2014/15:TU2
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 66), 2015/16:75 (N 34),
2016/17:75 (N 29), 2017/18:75 (N 27) och 2018/19:75 (N 23).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om beställaransvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
vad utskottet anför om att se över det nuvarande beställaransvaret (bet.
2014/15:TU2 s. 18 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T18
yrkande 3 och 2014/15:37 yrkande 2. Regeringen beslutade den 22 mars
2018 propositionen Beställaransvar för ordning och reda på vägarna (prop.
2017/18:209) med förslag till ändringar i reglerna om beställaransvar i
yrkestrafiklagen (2012:210) och taxitrafiklagen (2012:211). Förslagen
innebär att beställaransvaret skärps. Förslagen syftar till att öka
regelefterlevnaden på yrkestrafikområdet och taxitrafikområdet och
därigenom skapa ordning och reda på vägarna. Riksdagen fattade beslut i
enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314).
Vidare beslutade regeringen den 24 maj 2018 om ändring av förordningen
(1998:786) om internationella vägtransporter inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet (EES) för att införa motsvarande regler för	309

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

310

internationell trafik och för cabotagetrafik. De skärpta reglerna om beställaransvar trädde i kraft den 1 juli 2018. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 35) konstaterar regeringen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat.

11. Rskr. 2014/15:123

Cykelfrågor

Mot. 2014/15:25 yrkande 1 och 2014/15:607 yrkande 7, bet. 2014/15:TU5

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 42), 2016/17:75 (N 34), 2017/18:75 (N 30) och 2018/19:75 (N 26).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om trafikregler för cykling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för regeländringar för att främja cykeltrafik i städer och inom ramen för detta pröva möjligheten till regeländringar för att göra det möjligt för cyklister över 15 år att använda körbana även i de fall där cykelbana finns (bet. 2014/15:TU5 s. 15 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:25 yrkande 1 i denna del och 2014/15:607 yrkande 7. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har gjort en översyn av regler med betydelse för cykling. Promemorian Cykelregler offentlig- gjordes samtidigt som cykelstrategin presenterades den 28 april 2017 och har därefter remitterats. Regeringen beslutade den 20 juni 2018 om förändringar i trafikförordningen (1998:1276) på så sätt att det införs en möjlighet för cyklande från 15 år (och förare av moped klass II) att färdas på körbanan även om det finns en cykelbana om den högsta tillåtna hastigheten på körbanan är högst 50 kilometer i timmen (N2018/03793/RS). Vidare fattade regeringen beslut den 30 augusti 2018 om ytterligare fem regeländringar som syftar till att främja en ökad och säker cykling. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 42) konstaterar regeringen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat.

12. Rskr. 2014/15:144

Luftfartsfrågor

Mot. 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318 yrkande 16, bet. 2014/15:TU7

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45), 2016/17:75 (N 36), 2017/18:75 (N 32) och 2018/19:75 (N 27).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318.

I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedöm- ningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutions-

utskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa till- kännagivandet som slutbehandlat. Regeringen lämnade därför i budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27) följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutveck- lingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund kon- kurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politik- områden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsom- rådet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att tillkänna-givan- det med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se I 23.

I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhand- lingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen har under 2018 också tillsatt en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin.

Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937/SUBT). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luft- rum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Vidare uppdrog regeringen i maj åt Statens energimyndig- het att främja hållbara biobränslen för flyg. I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935/MRT, N2017/02238/MRT [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019.

Regeringen har under 2019 fortsatt att bedriva arbetet med luftfarts- politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta.

Under den aktuella perioden har Arlandarådet avvecklats. Den färdplan för Arlanda flygplats som aviserades i flygstrategin hanteras fortfarande inom Regeringskansliet.

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

311

Skr. 2019/20:75 Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke

Infrastruktur- statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har

departementet fortsatt under 2019 för att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens övergri- pande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och den omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Arbetet har försenats och inriktningen är att översynen ska vara klar under 2020.

312

Luftfartsverket redovisade den 10 maj 2019 uppdraget att genomföra en fördjupad studie avseende utformningen av det svenska luftrummet i rapporten Fördjupad studie avseende utformning av det svenska luft- rummet. I rapporten föreslår Luftfartsverket bl.a. att en översyn genomförs av det undre luftrummet (under 2 900 meter), att system och tjänster för hantering av obemannad flygtrafik enligt konceptet U-space bör drift- sättas, en modernisering av luftrumsstrukturen för trafik till och från Stockholmsområdet, och att pågående utveckling av den översta delen av luftrummet bör fortsätta inom ramen för en europeisk luftrumsutveckling.

Transportstyrelsen redovisade den 28 juni 2019 uppdraget att ta fram underlag om obemannade luftfartyg, s.k. drönare och redovisningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. På EU-nivå har arbetet med nya EU-gemensamma regler för drönare fortsatt.

Under hösten 2019 genomfördes också generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt såväl i förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins priori- teringar.

Under 2019 har förhandlingar ägt rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luft- fartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2014/15:194

Sjöfartsfrågor

Mot. 2014/15:493, 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2 samt 2014/15:1836, bet. 2014/15:TU11

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 52), 2016/17:75 (N 41), 2017/18:75 (N 36) och 2018/19:75 (N 30).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft: Riksdagen har godkänt vad trafikutskottet anför om utskottets uppföljning av sjöfarts- näringen och dess konkurrenskraft. Trafikutskottet anför i det aktuella betänkandet bl.a. att utskottet förutsätter att regeringen kommer att bedriva ett aktivt och skyndsamt arbete för att förbättra de områden som upp- märksammas i uppföljningen som särskilt betydelsefulla för att förbättra sjöfartsnäringens konkurrenskraft.

Från och med 2015 har Chalmers tekniska högskola och Linnéuniversi- tetet fått en årlig förstärkning på 1,4 miljoner kronor i syfte att få fram fler praktikplatser på fartyg till sjöfartsstudenter.

Den 27 augusti 2015 beslutade regeringen En svensk maritim strategi

–för människor, jobb och miljö (N2015/06135/MRT). Den syftar till att ta ett helhetsgrepp om maritima näringar och bidra till att skapa kon- kurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livs- miljö.

Regeringen beslutade den 19 maj 2016 propositionen Ett svenskt tonnagebeskattningssystem (prop. 2015/16:127). Efter riksdagens beslut (bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6) trädde de nya reglerna för tonnage- beskattning i kraft den 20 oktober 2016.

Regeringen beslutade den 8 juni 2017 propositionen Regelförenkling för sjöfarten (prop. 2016/17:205). Efter riksdagens beslut (bet. 2017/18:TU3, rskr. 2017/18:25) trädde de nya reglerna i lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. och sjölagen (1994:1009) i kraft den 1 februari 2018. Vissa lagändringar syftar till att underlätta för sjöfartsnäringen, men även för privatpersoner. Registre- ringen av mindre skepp förenklas genom att storleksmåtten för indelningen av fartyg i skepp och båtar ändrats. Vidare har en möjlighet till villkorad registrering i fartygsregistret införts i syfte att underlätta över- föringen av skepp som förvärvats i utlandet.

Regeringen beslutade den 31 maj 2018 om ändring i förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter och om ändring i svavelförord-

ningen (2014:509). Förordningsändringarna, som trädde i kraft den 3 september 2018, innebär bl.a. att det införs en miljösanktionsavgift för överträdelser av vissa förbud om marint bränsle i svavelförordningen. Av bestämmelser i förordningen om miljösanktionsavgifter följer, att om en avgift har tagits ut för en överträdelse, ska en ny avgift som är dubbelt så hög tas ut vid fortsatta eller upprepade överträdelser. Enligt miljöbalken och förordningen får den nya avgiften inte vara högre än 1 000 000 kronor. En miljösanktionsavgift kan tas ut för överträdelser i svenskt inre vatten, Östersjöområdet, Nordsjöområdet och Nordamerikaområdena samt inom Europeiska unionen för fartyg i hamn, om svavelhalten är över 0,10 viktprocent. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 33 f.) konstaterar regeringen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat.

Punkt 10 om sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad utskottet anför om att förarbevis och åldersgräns för framförande av vattenskoter bör införas (bet. 2014/15:TU11 s. 48 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:493 och 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2. Regeringskansliet har den 19 januari 2016 remitterat ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet. Under 2018 har Rege- ringskansliet remitterat en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981/MRT). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om använd- ning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehand- lad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 10.

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

313

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

314

14. Rskr. 2014/15:206

Yrkestrafik och taxi

Prop. 2014/15:83, mot. 2014/15:3045 yrkande 1, 2014/15:3049, 2014/15:1593, 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6, 2014/15:2427 yrkande 6, 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7, bet. 2014/15:TU12

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 54), 2016/17:75 (N 42), 2017/18:75 (N 37) och 2018/19:75 (N 31).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om lastbilars och bussars längd och vikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om dels behovet av att skyndsamt utarbeta erforderliga regeländringar så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts att trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, dels behovet av en generösare dispensgivning och fortsatt utredning när det gäller frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter (bet. 2014/15:TU12 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6 och 2014/15:2427 yrkande 6 samt delvis bifallit motionerna 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Godstrafikfrågor (prop. 2016/17:112) där det föreslås en ny bärighetsklass, BK4, som gör det möjligt med tyngre fordon och fordonskombinationer än vad som är möjligt i dag. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag fattat beslut om att det ska införas en ny bärighetsklass i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Regeringen beslutade den 15 februari 2018 om nödvändiga ändringar i trafikförordningen (1998:1276) och vägmärkes- förordningen (2007:90). Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2018. De första statliga BK4-vägarna öppnades för trafik under 2018. I slutet av 2019 väntas BK4-vägnätet uppgå till totalt mer än 20 000 kilometer väg, vilket motsvarar en femtedel av det statliga vägnätet. Finansiering genom den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 gör det möjligt att öppna 70–80 procent av de viktigaste statliga vägarna för BK4 fram till 2029. Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver har regeringen den 30 augusti 2018 uppdragit åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593/MRT). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 29 mars 2019. Trafikverkets redovisning har remitterats. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

15.Rskr. 2015/16:226 Luftfartsfrågor

Mot. 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147	Skr. 2019/20:75
yrkande 6, 2015/16:3148 yrkande 32, 2015/16:949 yrkande 1,	Infrastruktur-
2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112, bet. 2015/16:TU14	departementet
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 60), 2017/18:75 (N 46) och
2018/19:75 (N 37).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om Bromma flygplats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
vad utskottet anför om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling
av Bromma flygplats (bet. 2015/16:TU14 s. 29 f.) och därmed bifallit
motionerna 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8,
2015/16:3147 yrkande 6 och 2015/16:3148 yrkande 32 samt delvis bifallit
motionerna 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och
2015/16:2112. Med ändring av regeringens beslut den 18 december 2014
om uppdrag till en statlig samordnare för Bromma flygplats
(S2014/08973/PBB), beslutade regeringen den 18 december 2015
(N2015/09059/PUB) att samordnarens uppdrag skulle begränsas till att
pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka
möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Övriga delar
av uppdraget upphörde. Den statliga samordnaren redovisade den 11 april
2016 rapporten ”Mer flyg och bostäder”. Rapporten har remissbehandlats
och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den
26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi – för
flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590/MRT). Rege-
ringen beslutade den 18 maj 2017 om att inrätta ett Arlandaråd för att bidra
till regeringens arbete med att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats ur ett
helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet samt anslutande
transporter och infrastruktur på marken men också tillgången till andra
flygplatser i Stockholmsregionen. Arlandarådet var ett rådgivande organ
för utbyte av erfarenheter mellan regeringen och företrädare för myndig-
heter, statligt ägda bolag och offentlig sektor, näringslivet, intresse-
organisationer, forskning och akademi m.fl. Arlandarådet avslutades den
31 mars 2019. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2016/17
16. Rskr. 2016/17:101
Infrastruktur för framtiden
Prop. 2016/17:21, skr. 2016/17:20, 2016/17:1763, 2016/17:2531 yrkande
1, 4 och 13, 2016/17:3509 yrkande 7 och 19, 2016/17:3510 yrkande 5
och 13, 2015/16:2778 yrkande 1, 2016/17:3507 yrkande 4 och 8,
2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 31 och 34,
2016/17:3513 yrkande 6 och 13, 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande
37, 2016/17:2530 yrkande 2 samt 2016/17:3524 yrkande 4, bet.
2016/17:TU4
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 83), 2017/18:75 (N 54) och
2018/19:75 (N 43).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	315

Skr. 2019/20:75	Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
Infrastruktur-	ringen det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi
departementet	bör värna de regionala flygplatserna (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed
	bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8,
	2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis
	bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och
	2016/17:3509 yrkande 19. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om
	en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens
	transportsystem (N2017/00590/MRT). I flygstrategin understryker rege-
	ringen de icke-statliga flygplatsernas betydelse i transportsystemet för att
	uppnå en god tillgänglighet i hela landet. De statliga bidragen till de icke-
	statliga flygplatserna är därför betydelsefulla för finansieringen av driften
	av dessa flygplatser, men bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv
	vilket innebär att stöd ska kunna lämnas till en flygplats om det saknas
	tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett
	komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter.
	Långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till icke-statliga
	flygplatser ska eftersträvas samtidigt som ökade möjligheter till
	effektivisering och användande av ny teknik på sikt bör kunna minska
	behoven av offentliga stöd till flygplatser. Europeiska kommissionen har
	den 17 maj 2017 inom ramen för det allmänna gruppundantaget (GBER –
	general block exemption regulation) antagit reviderade regler för stöd till
	flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige har
	lämnat till kommissionen och innebär exempelvis att driftstöd kan ges till
	flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. De nya reglerna ska
	genomföras i Sverige för att på så sätt skapa ökad förutsägbarhet och
	stabilitet avseende möjligheterna till offentligt ekonomiskt stöd till små
	regionala flygplatser. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1
	utg.omr. 22 s. 49) konstaterade regeringen att det aktuella tillkänna-
	givandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetproposi-
	tionen konstaterade trafikutskottet att utskottet inte delade regeringens
	bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2017/18:TU1). I
	enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande
	till regeringen om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de
	regionala flygplatserna, se I 23.
	Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke
	statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har
	fortsatt under 2019 för att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar
	och roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens
	övergripande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och den
	omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser
	och den statligt upphandlade flygtrafiken. Arbetet har försenats och
	inriktningen är att översynen ska vara klar under 2020. Ärendet bereds
	vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	17. Rskr. 2016/17:167
	Insolvens- och utsökningsrätt
	Mot. 2016/17:3468 yrkande 14 och 2016/17:2737, bet. 2016/17:CU8
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 57) och 2018/19:75 (N 45).
316	Skrivelsen är slutbehandlad.
316

Punkt 8 om fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot fordonsmålvakter. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 55) framför regeringen att den har sett ett behov av att vidta olika åtgärder i syfte att minska förekomsten av s.k. fordonsmålvakter. Bland annat avser regeringen att se över hur lag- stiftningen kan skärpas för att minska förekomsten av s.k. fordons- målvakter. Vidare föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2018 att 25 miljoner kronor per år anvisas under perioden 2018–2020 som ett riktat statsbidrag till kommuner. Regeringens avsikt är att dessa medel bör användas för att öka bortforsling, uppställning och skrotning av de aktuella fordonen. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU1, rskr. 2017/18:104). Regeringen beslutade den 18 oktober förordningen (2018:1594) om bidrag till kommuner för kostnader för flyttning, uppställning och skrotning av vissa fordon. Förordningen trädde i kraft den 15 november 2018. Därutöver har Regeringskansliet (Närings- departementet) utrett hur en skärpt lagstiftning mot fordonsmålvakter bör utformas i promemorian Översyn av lagstiftningen mot s.k. fordons- målvakter (Ds 2018:33). I promemorian utvärderas lagen (2014:447) om rätt att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter samt ändringar i lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall (LFF) och förordningen (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall (FFF). I den lämnas även förslag på ytterligare åtgärder att vidta i arbetet med att minska de restförda fordonsrelaterade skulderna och användningen av fordonsmålvakter. Vidare förslås i promemorian att en fullständig översyn ska göras av LFF och FFF för att kunna gå vidare med flera åtgärder. Infrastrukturdepartementet gav därför i september 2019 en s.k. bokstavs- utredare i uppdrag att göra en sådan fullständig översyn (I2019/02437/SVS). Regeringen beslutade den 9 januari 2020 propositio- nen Användningsförbud och avskyltning av fordon med obetalda felparke- ringsavgifter (prop. 2019/20:67), i vilken regeringen föreslår bl.a. att det ska bli förbjudet att använda ett fordon med obetalda parkeringsavgifter och att en polisman eller en bilinspektör ska ta hand om fordonets registre- ringsskyltar om användningsförbudet överträds. I propositionen konstate- rar regeringen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (s. 8).

18. Rskr. 2016/17:185

Luftfartsfrågor

Mot. 2016/17:2530 yrkande 18, 2016/17:3374 yrkande 15, 2016/17:2530 yrkande 21, 2016/17:2103 och 2016/17:3391 yrkande 16, bet. 2016/17:TU10

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 58) och 2018/19:75 (N 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den snarast bör utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft. Riksdagen har vidare ansett det otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa ett föregående till- kännagivande om en strategi för luftfarten som slutbehandlat (bet.

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

317

Skr. 2019/20:75 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). I det tillkännagivandet har riksdagen

Infrastruktur- tillkännagett för regeringen att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrens-

departementet kraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7, rskr. 2014/15:144). Den 26 januari 2017 beslutade regeringen om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi – för flygets roll i framtidens transport- system (N2017/00590/MRT). Flygstrategin togs fram i samråd med såväl bransch som myndigheter. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska för- bättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flyg- strategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27 f.) konstaterade regeringen att det aktuella tillkänna- givandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropo- sitionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flyg- strategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlig- het med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se I 23.

Regeringen har under 2019 fortsatt att bedriva arbetet med luftfarts- politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslu- tades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta.

318

Under den aktuella perioden har Arlandarådet avvecklats. Den färdplan för Arlanda flygplats som aviserades i flygstrategin hanteras fortfarande inom Regeringskansliet.

Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har fort- satt under 2019 för att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens övergripande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och den omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Arbetet har försenats och inriktningen är att översynen ska vara klar under 2020.

Under 2019 har förhandlingar ägt rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om drönare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning för drönare som både bejakar möjligheterna med ny teknik och värnar flyg- säkerheten. Sedan riksdagen beslutade tillkännagivandet har Transportsty- relsen i december 2017 beslutat om nya föreskrifter (TSFS 2017:110) om obemannade luftfartyg (UAS) som trädde i kraft den 1 februari 2018. De nya föreskrifterna har bl.a. föranletts av ett ökat behov av att främja teknikutvecklingen, för att hantera ökade risker med allt fler obemannade luftfartyg i luften samt en tydligare synkronisering med regeringens målsättning och strategier så att Sverige kan upprätthålla sin position som en stark och innovativ flygindustrination.

Vidare har ramarna för nya EU-gemensamma regler för drönare inrättats i och med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010,

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

319

Skr. 2019/20:75 (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om

Infrastruktur- upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr

departementet 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91, som trädde i kraft i september 2018. Utifrån denna har en genom- förandeakt och en delegerad akt om med mer detaljerade EU-regler för drönare beslutats under våren 2019 (kommissionens delegerade förordning [EU] 2019/945 av den 12 mars 2019 om obemannade luft- fartygssystem och om tredjelandsoperatörer av obemannade luftfartygs- system och kommissionens genomförandeförordning [EU] 2019/947 om regler och förfaranden för drift av obemannade luftfartyg). Nationella bestämmelser som kompletterar de två EU-rättsakterna är under bered- ning.

320

Härutöver uppdrog regeringen den 28 juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg (N2018/03935/MRT, N2017/02238/MRT [delvis]). Enligt uppdraget ska underlaget innehålla en fakta- och nulägesbeskrivning av användningen av drönare i Sverige samt en analys kring utvecklingsområden för att möjliggöra en fortsatt utveckling och användning av drönare. Underlaget ska därigenom även innehålla en analys av utmaningar i förhållande till användningen av drönare på kort och lång sikt samt eventuella behov av ändringar i det nationella regelverket avseende drönare. Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. I rapporten pekar Transportstyrelsen bl.a. på vikten av fortsatt arbete med frågor om luftfartsskydd, luftrum, antikollisionssystem och flygning utom synhåll. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 10.

19. Rskr. 2016/17:219

Yrkestrafik och taxi

Mot. 2016/17:1429, 2016/17:2388 yrkande 1, 2016/17:2530 yrkande 17 och 2016/17:3391 yrkande 32, bet. 2016/17:TU13

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 67) och 2018/19:75 (N 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om villkoren inom åkerinäringen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Regeringen beslutade under våren 2018 två propositioner med relevans för tillkännagivandet. I propo- sitionen Beställaransvar för ordning och reda på vägarna (prop. 2017/18:209) föreslog regeringen ändringar i de straffrättsliga reglerna om beställaransvar i yrkestrafiklagen (2012:210) och taxitrafiklagen (2012:211). Förslagen innebär att beställaransvaret skärps. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314). I propositionen Förlängd klampning (prop. 2017/18:198) konstaterar regeringen att dagens tidsgräns om 24 timmar är alltför begränsad för att i tillräckligt stor utsträckning uppnå det som var regeringens målsättning vid införandet av lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Regeringen konstaterar vidare i propositionen att det dessutom har framkommit att det kan finnas problem för myndigheterna att t.ex. praktiskt hantera att en åtgärd ska upphöra inom den angivna tiden.

Mot denna bakgrund föreslog regeringen att tidsgränsen för åtgärder bör förlängas från 24 till 36 timmar. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314).

Vidare har det sedan 2017 pågått ett arbete inom EU med omförhandlingar av flera av EU:s rättsakter om yrkestrafik inom det s.k. mobilitetspaketet. Regeringen har i förhandlingarna agerat för att det ska bli schysstare arbetsvillkor för yrkesförare och sund konkurrens inom transportnäringen. En preliminär överenskommelse mellan Europa- parlamentet och rådet nåddes den 12 december 2019. Den omfattar bl.a. tillträdet till godstransportmarknaden inkluderat reglerna om cabotage samt bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare. Överens- kommelsen innehåller även specialutformade regler för utstationering av yrkesförare inom vägtransportområdet, s.k. lex specialis-regler. Rätts- akterna beräknas antas av Europaparlamentet och rådet under det första halvåret 2020.

Den 22 augusti 2019 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur kontrollverksamheten av yrkestrafik på väg bedrivs och lämna förslag på förbättrande åtgärder, inklusive organisatoriska åtgärder, för att flera ska följa reglerna på området (dir. 2019:51). I uppdraget ingår också att utredaren ska analysera i vilka fall det är lämpligt att genomföra sanktionsväxlingar på området utöver de som redan är genomförda och ta fram förslag till hur detta i så fall kan ske samt analysera om det finns skäl för ett system med trafiksäkerhetskontrollanter och, oavsett ställningstagande, lämna förslag till hur ett sådant system kan införas. Det övergripande syftet med översynen är att skapa en ordning för att genom effektivare kontroller och sanktionssystem främja brotts- bekämpningen och trafiksäkerheten samt åstadkomma en god social situation för förarna och en sund konkurrens inom yrkestrafiken.

Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

20. Rskr. 2016/17:220

Fossiloberoende transporter

Prop. 2016/17:21, prop. 2016/17:112, mot. 2016/17:821 yrkande 31.2, 2016/17:1235, 2016/17:2531 yrkande 35, 2016/17:3374 yrkande 14.1 och 2016/17:3391 yrkande 38, bet. 2016/17:TU12

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 68) och 2018/19:75 (N 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om luftfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör främja användningen av biodrivmedel i luftfarten genom lämpliga styrmedel och åtgärder som bl.a. att undersöka möjligheten att diffe- rentiera start- och landningsavgifter baserat på bränsle. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 24 s. 67) görs en satsning på utveckling och forskning av biobränsle för flyg. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ökas med 20 miljoner kronor 2018, 30 miljoner kronor för 2019 och 50 miljoner kronor för 2020 för att stödja utveckling av biobränsle till flyg. Den 22 februari 2018 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen med hög klimatprestanda kan främjas för att bidra till övergången till ett fossilfritt energisystem och minskad klimatpåverkan

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

321

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

322

samt att vid behov föreslå hur det eller de styrmedel som är lämpligast för att minska flygets utsläpp genom användning av hållbara biobränslen bör utformas (dir. 2018:10). Utredaren skulle vidare bedöma, dels vilken inblandning av biobränsle som är rimlig att uppnå när styrmedel som utredningen föreslår ska träda i kraft med hänsyn till tillgång och pris på sådana bränslen samt efterfrågan i andra sektorer, dels förutsättningarna för att öka inblandningen av hållbara biobränslen över tid utifrån samma faktorer. Utredaren överlämnade i mars 2019 betänkandet Biojet för flyget (SOU 2019:11). Betänkandet har remissbehandlats. Den 31 augusti 2019 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att analysera möjligheterna till en differentiering av start- och landningsavgifter mellan olika flighter och olika flygplanstyper utifrån deras miljöprestanda, inklusive klimat- påverkan och användning av biojetbränsle. (I2019/02304/TM). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2016/17:238

Väg- och fordonsfrågor

Prop. 2016/17:112, prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU14

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 70) och 2018/19:75 (N 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om långa lastbilar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över hur längre fordonståg i högre utsträckning kan tillåtas på det svenska vägnätet (bet. 2016/17:TU14 s. 24 f.) och har tillkännagett detta för regeringen. Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafik- förordningen (1998:1276) för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver har regeringen den 30 augusti 2018 uppdragit åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593/MRT). Uppdraget redovisades den 29 mars 2019. Trafikverkets redovisning har remitterats. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2016/17:332

Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring Skr. 2016/17:148, bet. 2016/17:NU21

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 29) och 2018/19:75 (M 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samhällsekonomiska analyser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att utreda behovet av att en fristående aktör parallellt med Svenska kraftnät genomför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinveste- ringar (bet. 2016/17:NU21 s. 20 f.).

Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att identi- fiera vilka typer av effekter som bör analyseras och kvantifieras inom ramen för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför beslut om

investeringar i transmissionskapacitet i stamnätet för el. Energimarknads-	Skr. 2019/20:75
inspektionen ska också utreda och föreslå riktlinjer för kvantifiering av	Infrastruktur-
dessa effekter. I uppdraget ingår att utreda behovet av att en fristående	departementet
aktör utför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinveste-
ringar som ett komplement till de samhällsekonomiska lönsamhetsbedöm-
ningar som Svenska kraftnät i dag ansvarar för (M2017/01727/Ee och
M2017/01665/Ee [delvis]). Energimarknadsinspektionen redovisade sitt
uppdrag den 13 april 2018.
Regeringen har redovisat sin bedömning med anledning av riksdagens till-
kännagivande i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 21

s.24). Regeringen ansåg punkten vara slutbehandlad i samband med detta. När det gäller denna punkt har riksdagen uttalat att man inte delar rege-

ringens tidigare bedömning om att tillkännagivandet är slutbehandlat. Skä- len till detta är att regeringen har redovisat tillkännagivandet som slutbe- handlat dels innan Energimarknadsinspektionens utredning var klar, dels innan regeringen återkommit till riksdagen med resultatet av denna utred- ning (bet. 2017/18:KU21 s. 31, rskr. 2017/18:325).

Regeringen har uppdragit åt Energimarknadsinspektionen att identifiera vilka typer av effekter som bör analyseras och kvantifieras inom ramen för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför beslut om investe- ringar i transmissionskapacitet i stamnätet för el. Energimarknadsinspek- tionen skulle också utreda och föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. Energimarknadsinspektionen redovisade sitt uppdrag i rapporten Samhällsekonomiska analyser vid investeringar i stamnätet för el (Ei R2018:06). I rapporten föreslår Energimarknadsinspektionen att nät- koncession för stamledning endast får meddelas om anläggningen är sam- hällsekonomiskt lönsam (M2018/01132/Ee). Vidare föreslår inspektionen att en lönsamhetsbedömning ska ingå i en ansökan om nätkoncession och att denna bedömning ska vara granskad av en fristående aktör. Rapporten är remitterad och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2017/18

23. Rskr. 2017/18:104

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Prop. 2017/18:1 utg.omr. 22, bet. 2017/18:TU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 88) och 2018/19:75 (N 56).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi
som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1 s.
21 f.). Regeringen antog i januari 2017 En svensk flygstrategi – för flygets
roll i framtidens transportsystem. Riksdagen anser att den flygstrategi som
regeringen beslutat om inte i tillräcklig utsträckning stärker flygets
konkurrenskraft. Trafikutskottet har bland annat pekat på det i utskotts-
majoritetens ögon ovälkomna förslaget om en nationell flygskatt. Riks-
dagen har därför tillkännagett för regeringen att det behövs en flygstrategi	323

Skr. 2019/20:75	med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flyg-
Infrastruktur-	branschen samt för att stärka näringslivets och privatpersoners behov av
departementet	transporter i hela landet.
	I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de
	aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi.
	Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhand-
	lingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luft-
	farten. Regeringen har under 2018 också tillsatt en utredning om styrmedel
	för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt
	internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som avisera-
	des i flygstrategin.
	Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en
	fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet
	(N2018/02937/SUBT). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi,
	Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en
	översyn av luftrummet. Vidare uppdrog regeringen i maj åt Statens energi-
	myndighet att främja hållbara biobränslen för flyg. I uppdraget ingår att
	Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till
	fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska
	flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. Rege-
	ringen uppdrog dessutom i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram
	underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935/MRT,
	N2017/02238/MRT [delvis]).
	Regeringen har under 2019 fortsatt att bedriva arbetet med luftfarts-
	politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som
	beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta.
	Under den aktuella perioden har Arlandarådet avvecklats. Den färdplan
	för Arlanda flygplats som aviserades i flygstrategin hanteras fortfarande
	inom Regeringskansliet.
	Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke
	statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har fort-
	satt under 2019 för att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och
	roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens övergripande
	utgångspunkter är de transportpolitiska målen och den omfattar de stöd
	som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt
	upphandlade flygtrafiken. Arbetet har försenats och inriktningen är att
	översynen ska vara klar under 2020.
	Luftfartsverket redovisade den 10 maj 2019 uppdraget att genomföra en
	fördjupad studie avseende utformningen av det svenska luftrummet i
	rapporten Fördjupad studie avseende utformning av det svenska luft-
	rummet. I rapporten föreslår Luftfartsverket bl.a. att en översyn genomförs
	av det undre luftrummet (under 2 900 meter), att system och tjänster för
	hantering av obemannad flygtrafik enligt konceptet U-space bör drift-
	sättas, en modernisering av luftrumsstrukturen för trafik till och från
	Stockholmsområdet, och att pågående utveckling av den översta delen av
	luftrummet bör fortsätta inom ramen för en europeisk luftrumsutveckling.
	Transportstyrelsen redovisade den 28 juni 2019 uppdraget att ta fram
	underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare och redovisningen bereds
	för närvarande inom Regeringskansliet. På EU-nivå har arbetet med nya
	EU-gemensamma regler för drönare fortsatt.
324

Punkt 2 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). Riksdagen anser att de problem som de regionala flygplatserna i dag upplever inte får en tillräckligt ingående och allsidig belysning i den flygstrategi som regeringen presenterat. Riksdagen menar även att den föreslagna flygskatten riskerar att försämra möjligheterna för de regionala flygplatserna. Därutöver anser riksdagen att det behövs en översyn av de regionala flygplatsernas möjligheter att långsiktigt kunna bidra till tillväxten. Regeringskansliets arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har fortsatt under 2019 för att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens över- gripande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och den omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Arbetet har försenats och inriktningen är att översynen ska vara klar under 2020. Ärendet bereds vidare.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2.

24. Rskr. 2017/18:180

Statlig förvaltning och statistikfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 39).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om digitalisering och it i den statliga förvaltningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge samtliga statliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de statliga myndigheterna tillgängliggör offentliga handlingar i maskinavläsbart skick (bet. 2017/18:FiU25 s. 9 f.). Regeringen uppdrog den 11 maj 2017 åt Statskontoret att utreda myndigheternas arbete med vidareutnyttjande av information samt hinder för vidareutnyttjande av öppna data från stat- liga myndigheter. Uppdraget redovisades den 1 mars 2018. Regeringen beslutade den 11 maj 2017 om bidrag till OECD, som organisationen skulle använda för att göra en djupgående översyn av Sveriges digitala förvaltning med fokus på öppna data. Översynen redovisades i oktober 2018. Vidare har regeringen i förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning gett myndigheten i uppgift att främja öppen och datadriven innovation samt tillgängliggörande av öppna data och vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen.

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

325

Skr. 2019/20:75 Regeringen uppdrog den 2 maj 2019 åt Myndigheten för digital förvaltning

Infrastruktur- att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna

departementet data samt bedriva öppen och datadriven innovation. Senast den 31 mars 2020 ska en delrapport med en handlingsplan för offentliga öppna data lämnas. Slutredovisning ska ske senast 31 januari 2021. I juli 2019 antog EU en omarbetning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet). Den 2 maj 2019 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna de förslag som ett genomförande av det omarbetade direktivet ger anledning till (dir. 2019:20). Enligt direkti- ven skulle utredaren redovisa uppdraget senast den 15 maj 2020. Rege- ringen beslutade den 21 november 2019 om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:88) enligt vilka utredningstiden förlängs och uppdraget i stället ska redovisas senast den 15 september 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

326

25. Rskr. 2017/18:198

Luftfart

Mot. 2017/18:1587 yrkande 2 och mot. 2017/18:3894 yrkande 10, bet. 2017/18:TU10

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 64). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om ett gemensamt europeiskt luftrum*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera arbetet med Single European Sky för ett effektivare och miljömässigt bättre nyttjande av det europeiska luftrummet (bet. 2017/18:TU10 s. 29 f.). I regeringens flygstrategi från 2017 (N2017/00590/MRT) anges att Sverige ska fortsätta att vara ledande i utvecklingen av effektiviseringen av luftrummet i samverkan med andra länder.

Ett fullt genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet, även kallat Single European Sky (SES), är en viktig åtgärd för att förbättra kapaciteten och effektiviteten i flygtrafiktjänsten och även möjliggöra kortare och mer energieffektiva rutter. I en jämförelse med andra EU-stater kan konstateras att Sverige i dag i hög grad uppnår målen som är överenskomna på EU-nivå. (PRB Annual Monitoring Report and Recom- mendations 2018)

Ett led i att uppfylla de europeiska målen är att Sverige tillsammans med Danmark har inrättat ett geografiskt funktionellt luftrumsblock och erbjuder i dag unikt integrerade och operationella undervägstjänster till luftrumsanvändarna genom den gemensamma organisation NUAC. Inom det svensk-danska gemensamma luftrummet och tillsammans med Est- land, Finland, Lettland och Norge erbjuds fri ruttplanering för att möjlig- göra kortast möjliga flygväg mellan två orter (FRA – Free Route Air- space).

Under 2018 och 2019 har arbetet med en s.k. prestationsplan för det svenska luftrummet för perioden 2020–2024 (även kallad RP3 – Referensperiod 3) varit intensivt. Transportstyrelsen leder arbetet och andra berörda myndigheter samt luftrumsanvändarna har insyn i arbetet. Det svenska förslaget till prestationsplan för RP3 lämnades till EU-

kommissionen i oktober 2019. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slut- behandlad.

26. Rskr. 2017/18:263

Fossiloberoende transporter

Mot. 2017/18:3894 yrkande 15, 2017/18:3686 yrkande 9, 2017/18:3748 yrkande 14, 2017/18:3758 yrkande 1 och 2017/18:3766 yrkande 2, bet. 2017/18:TU13

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 70). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ett fossiloberoende transportsystem*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringens arbete för att minska klimatpåverkan från transportsektorn bör grunda sig på samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva åtgärder (bet. 2017/18:TU13 s. 13 f.).

I propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk hand- lingsplan (prop. 2019/20:65 s. 111) konstaterar regeringen att med de åtgärder som redogörs för i propositionen i fråga om prissättning av växthusgasutsläpp, EU:s utsläppshandelssystem, bl.a. ekonomiska styr- medel för ökad transporteffektivitet och klimatstyrande skatter och av- gifter för flyget, tillgång till laddinfrastruktur, reduktionsplikt för bensin och diesel, obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i flyget och fossila drivmedel för sjöfarten, samt bl.a. ökad takt i omställningen av fordonsflottan är tillkännagivandet slutbehandlat.

27. Rskr. 2017/18:323

Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel Skr. 2017/18:181, bet. 2017/18:NU18

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 32). Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 29 maj 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

28. Rskr. 2017/18:324

Väg- och fordonsfrågor

Mot. 2017/18:3766 yrkande 5, 2017/18:3894 yrkande 12, 2017/18:1251 och 2017/18:3758 yrkande 33, bet. 2017/18:TU15

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 76). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utarbeta en strategi för självkörande fordon (bet. 2017/18:TU15 s. 12 f.).

Regeringen beslutade den 12 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilka regelförändringar som behövs för en intro- duktion av förarstödjande teknik och helt eller delvis självkörande fordon på väg (dir. 2015:114). I mars 2018 överlämnade utredaren slutbetänk-

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

327

Skr. 2019/20:75	andet Vägen till självkörande fordon – introduktion (SOU 2018:16).
Infrastruktur-	Betänkandet har remissbehandlats.
departementet	När det gäller de strategiska övervägandena rörande införandet av
	automatiserad körning pågår intensiva internationella processer inom
	UNECE och i EU. Bl.a. har EU-kommissionen inom ramen för det tredje
	mobilitetspaketet i maj 2018 antagit en strategi för automatiserad och
	uppkopplad rörlighet. Vidare har vissa andra strategiska åtgärder för att
	adressera frågor om en uppkopplad, samverkande och automatiserad
	mobilitet har vidtagits.
	Regeringen beslutade i augusti 2018 att inrätta en kommitté för
	samordnad och accelererad policyutveckling kopplad till den fjärde
	industriella revolutionens teknologier (dir. 2018:85). Kommitténs uppdrag
	är att identifiera och påskynda policyutveckling kopplad till den fjärde
	industriella revolutionens teknologier inom inledningsvis tillämpnings-
	områdena precisionsmedicin, uppkopplad industri samt uppkopplade och
	automatiserade fordon, farkoster och system. Detta arbete inbegriper auto-
	matiserad körning på väg men också automatiseringen inom hela
	transportområdet. Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag senast den
	31 december 2021 Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	29. Rskr. 2017/18:360
	En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder
	Prop. 2017/18:179, mot. 2017/18:4106 yrkande 10, bet. 2017/18:NU19
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 79).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 8 om avvecklingen av kopparnätet*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om övergången från kopparnät (bet.
	2017/18:NU19 s. 57 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1,
	utg.omr. 22) aviserade regeringen en höjning av nivån för funktionell
	tillgång till internet från 1 till 10 Mbit/s samt att medel avsattes för att
	genomföra höjningen under perioden 2018–2020. Den 18 januari 2018
	beslutade regeringen förordningen (2018:20) om stöd för åtgärder som ger
	tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet. Det innebär att
	hushåll och företag som saknar tillgång till telefoni och bredband om 10
	Mbit/s sedan den 1 mars 2018 kan ansöka om stöd för sådan tillgång via
	Post- och telestyrelsen (PTS). Denna möjlighet innefattar även de
	eventuella företag eller hushåll som till följd av kopparnätets nedläggning
	blir utan telefoni eller funktionell tillgång till internet.
	I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 114 f.)
	redogör regeringen för vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av
	tillkännagivandet enligt följande. Kopparnätet ägs av Telia Company AB
	(Telia) och det är därmed bolaget som avgör vilka delar av nätet som ska
	avvecklas. Det är styrelsen och ledningen för Telia som inom ramen för
	aktiebolagslagen (2005:551) ansvarar för och sköter bolagets verksamhet
	vilket inkluderar driften av kopparnätet. Som minoritetsägare i Telia kan
	den svenska staten inte påverka Telias erbjudande av nättjänster eller utöva
	ett inflytande som står i strid med det aktiebolagsrättsliga vinstintresset.
	Att vidta åtgärder i strid med vinstintresset skulle kräva samtliga ägares
328	samtycke.
328

Telia har sedan 2009 avvecklat delar av kopparnätet i etapper. I samband	Skr. 2019/20:75
med avvecklingen tillhandahåller Telia, eller de bolag som verkar i Telias	Infrastruktur-
kopparnät, ersättningslösningar till abonnenten i form av fasta eller mobila	departementet
lösningar.
PTS följer arbetet med avveckling av kopparnätet och har med stöd i
gällande tillträdesreglering på området för elektronisk kommunikation
meddelat ett skyldighetsbeslut (PTS beslut den 9 februari 2015, dnr 11-
9306 SMP-beslut för lokalt tillträde till nätinfrastruktur) beträffande
nedläggningen av telestationer i kopparnätet som bl.a. innebär att Telia ska
informera samlokaliserade operatörer om kommande nedläggning minst
fem år i förväg. För det fall Telia inte lämnar sådan information i tid, ska
bolaget enligt beslutet ersätta motparten för investeringar i sådan
utrustning som blir värdelös genom nedläggningen. Genom beslutet
regleras att Telia i god tid informerar om avveckling på ett sätt som
säkerställer att samlokaliserade operatörer kan planera investeringar och
nätutbyggnad.
I lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation finns även skydds-
regler till förmån för slutanvändare som syftar till att alla hushåll och fasta
driftsställen ska ha tillgång till samhällsomfattande tjänster. Enligt
förordningen (2018:20) om stöd för åtgärder som ger tillgång till telefoni
och funktionell tillgång till internet ska PTS se till att privatpersoner och
företag som saknar tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet
får stöd för åtgärder som ger sådan tillgång.
Som konstaterats tidigare uppskattar PTS att det 2018 var ca 300 hushåll
och färre än 200 arbetsställen som saknar tillgång till bredbands-
uppkoppling med kapacitet om minst 10 Mbit/s via trådbundna nät och
mobilnäten. Det inkluderar även hushåll och arbetsställen som i dag har
access via kopparnätet men som om det kopplas bort skulle sakna tillgång
till 10 Mbit/s. Under 2018 kan det noteras att PTS har tagit emot 28
ansökningar om stöd enligt den nämnda förordningen. Regeringen noterar
att utskottet anser att det inte går att bortse från att klagomål på
nedmontering av kopparnätet genererade en andra plats i PTS klagomåls-
statistik 2017. Det kan konstateras att antalet inkomna klagomål har
sjunkit något enligt sammanställningen för 2018. Det kan också noteras att
de klagomål om inkommer till myndigheten i denna kategori ofta utgörs
av en generell oro relaterad till nedläggningen och abonnenter som hör av
sig vill få bekräftat från en statlig myndighet att de planer som de
underrättats om verkligen stämmer. Statistiken bör därför tolkas med viss
försiktighet. Regeringen konstaterar i propositionen att tillkännagivandet
med detta är slutbehandlat.

Riksmötet 2018/19

30. Rskr. 2018/19:101

Utgiftsområde 21 Energi

Prop. 2018/19:1 mot. 2018/19:2764 yrkande 1 och 2018/19:2943 yrkande 1–4, bet. 2018/19:NU3

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 48). Skrivelsen är slutbehandlad.

329

Skr. 2019/20:75 Anslag inom utgiftsområde 21: Regeringen konstaterade i skrivelsen

Infrastruktur- Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2018 att riksdags-

departementet skrivelse 2018/19:101 var slutbehandlad. Näringsutskottet konstaterade i sitt yttrande till konstitutionsutskottet med anledning av regeringens skrivelse att utskottet inte delar regeringens bedömning att riksdags- skrivelse 2018/19:101 är slutbehandlad (2018/19:NU3y). Utskottet anför i yttrandet att regeringen i den aktuella skrivelsen inte redovisar vilken åtgärd som vidtagits med anledning av utskottets ställningstagande i betänkande 2018/19:NU3 om en minskning av subventionsgraden för stöd till solceller. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 21 s. 25 f.) att genom de åtgärder som redovisas i regeringens skrivelse 75 så har samtliga delar i det aktuella riksdags- beslutet verkställts. Regeringen vidhåller därför i propositionen sin be- dömning att den aktuella riksdagsskrivelsen är slutbehandlad. När det gäller näringsutskottets uttalande i bet. 2018/19:NU3 att subventions- graden för stöd till solceller ska sänkas snarast möjligt till 15 procent noterar regeringen i budgetpropositionen för 2020 att regeringen den 4 april 2019 beslutade om ändringar i förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller som innebar bl.a. att subventionsgraden sänktes från 30 procent till 20 procent. Bestämmelsen om den nya stödnivån trädde i kraft den 8 maj 2019. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att med denna förordningsändring har näringsutskottets önskemål tillgodo- setts. Punkten är slutbehandlad.

31. Rskr. 2018/19:150

Kompletterande bestämmelser till EU:s hamntjänstförordning

Prop. 2018/19:39, bet. 2018/19:TU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 mars 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 152 och 153).

32. Rskr. 2018/19:157

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster

Prop. 2018/19:36, bet. 2018/19:TU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 april 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 181 och 182).

33. Rskr. 2018/19:165

Trafiksäkerhet

Mot. 2018/19:2901 yrkande 33, 2018/19:1121 yrkande 51, 2018/19:1207, 2018/19:1302, 2018/19:1440, 2018/19:1561, 2018/19:1845, 2018/19:2734 yrkande 39 och 2018/19:2901 yrkande 32, bet. 2018/19:TU7

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

330

Punkt 11 om fördjupad översyn av förarutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför dels om behovet av en generell översyn av förarutbildningen, dels om att antalet tillstånd som en handledare kan ha bör begränsas till tio stycken och att möjligheten att införa tillståndsplikt för innehav av fordon med dubbelkommando bör ses över (bet. 2018/19:TU7 s. 79 f.).

Trafikverket och Transportstyrelsen har genomfört en översyn av förar- utbildningen och i januari 2019 överlämnat en rapport till Regerings- kansliet (Infrastrukturdepartementet) med förslag om ett nytt förarutbild- ningssystem för personbil. Statens väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har dessutom under 2018 utvärderat begränsningen för handledare att handleda fler än 15 elever under en femårsperiod. Utvärderingen visar att begränsningen troligen inte har haft avsedd effekt, utan snarare lett till att osynliggöra problemen, eftersom den som utför illegal verksamhet inte längre ansöker om handledartillstånd. Regeringen uppdrog den 5 septem- ber 2019 åt Transportstyrelsen att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. I uppdraget ingår att överväga ytterli- gare begränsning av antalet handledartillstånd som en person kan ha samt införande av en begränsning att endast Trafikverkets eller godkänd trafik- skolas fordon får användas vid prov. Uppdraget ska redovisas senast den 1 maj 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

34. Rskr. 2018/19:167

Ändringar i lagen om elektronisk kommunikation, toppdomänlagen och radioutrustningslagen

Prop. 2018/19:41, bet. 2018/19:TU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 april 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 183–186).

35. Rskr. 2018/19:176

Infrastrukturfrågor

Skr. 2017/18:278, 2018/19:23 och 2018/19:31, mot. 2017/18:551 yrkande 4, 2017/18:3411 yrkande 4 och 2018/19:2058 yrkande 7, bet. 2018/19:TU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om regional samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ökad samverkan vid lokala, regionala och statliga infrastrukturinvesteringar (bet. 2018/19:TU5 s. 110 f.). Regeringen uppdrog den 22 juni 2017 åt Trafikverket att kartlägga hur verkets och kommunernas samarbete ser ut vad gäller Trafikverkets roll i samhällsplaneringen och kopplingen till de kommunala planeringsprocesserna enligt plan- och bygglagen (2010:900), med ett särskilt fokus på kopplingen mellan planeringen av infra- strukturprojekt och bostadsbyggande (N2017/04372/TIF). I redovisningen av uppdraget identifierade Trafikverket ett antal förbättringsförslag vilka verket arbetar vidare med. I propositionen En samlad politik för klimatet

–klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) redogör regeringen för

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

331

Skr. 2019/20:75	sin bedömning att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal,
Infrastruktur-	regional och nationell nivå bör förbättras och att en förutsättning är att det
departementet	finns en samsyn mellan de olika nivåerna om de övergripande mål-
	sättningarna med planeringen, samt att roller och ansvar är väl definierade.
	I propositionen aviserar regeringen vidare att frågan om en mer samordnad
	bebyggelse-, trafik- och transportinfrastrukturplanering ska analyseras
	vidare. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	36. Rskr. 2018/19:210
	Elmarknadsfrågor
	Mot. 2018/19:169 yrkande 36, 2018/19:2668, 2018/19:2764 yrkande 3
	och 2018/19:2964 yrkande 3, bet. 2018/19:NU12
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om mål för leveranssäkerheten* (reservation 1): Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen och till-
	kännagett detta för regeringen (rskr. 2018/19:210 och bet. 2018/19:NU12
	s. 37 f.). I reservationen anförs att Sverige behöver ta fram leverenssäker-
	hetsmål, som beaktar hela samhällets behov och som utgår från elförsörj-
	ningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination. Vidare
	anförs att man bör överväga att sätta detta mål tillsammans med Sveriges
	grannländer som elmarknaden är sammankopplad med.
	Regeringens inriktning är att tillkännagivandet ska tas om hand i en
	nationell tillförlitlighetsnorm som regeringen eller den myndighet som
	regeringen utser kan besluta om enligt Europaparlamentets och rådets
	förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för
	el. Av förordningen följer att tillförlitlighetsnormen ska ange den nödvän-
	diga nivån för medlemsstatens försörjningstrygghet, dvs. ett mål för
	leveranssäkerheten. Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 uppdragit
	åt Energimarknadsinspektionen att föreslå en tillförlitlighetsnorm i enlig-
	het med den aktuella EU-förordningen. Energimarknadsinspektionens
	rapportering ska ske så snart som möjligt dock senast den 26 februari 2021.
	Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	37. Rskr. 2018/19:241
	Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av
	fordon på vägtrafikområdet
	Prop. 2018/19:33, bet. 2018/19:TU12
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 29 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
	369–381).
	38. Rskr. 2018/19:242
	Luftfartsfrågor
	Prop. 2018/19:111, bet. 2018/19:TU15
	Skrivelsen är slutbehandlad.
332	Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 449).
332

39. Rskr. 2018/19:253

Energipolitik

Mot. 2018/19:169 yrkande 5, 2018/19:851 yrkande 2, 2018/19:2764 yrkande 7 och 2018/19:2784 yrkande 1, bet. 2018/19:NU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om forskning om kärnkraft* (reservation 16): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att sats- ningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft (bet. 2018/19:NU14 s. 78 f. och rskr. 2018/19:253).

Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 avseende Statens energi- myndighet förtydligat i villkoren för anslaget 1:4 Energiforskning, anslagsposten 11 Forskning, utveckling och innovation att Statens energi- myndighet har ansvar för strategiarbetet och har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen. Vidare överväger regeringen att vid behov ta upp frågan i den proposition om forskning och innovation på energiområdet som är planerad att beslutas under det sista kvartalet 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

40. Rskr. 2018/19:258

Sjöfartsfrågor

Skr. 2017/18:278, mot. 2018/19:26 yrkande 6.1, 2018/19:2059 yrkande 6.2, 2018/19:2255 yrkande 13, 2018/19:2734 yrkande 46, 2018/19:2901 och yrkande 42, bet. 2018/19:TU14

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om inlandssjöfart och kustsjöfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsatt prioritera arbetet med att främja vattenvägarna samt underlätta för mer pråmtrafik för att öka andelen hållbara transporter (bet. 2018/19:TU14 s. 24 f.). Inom ramen för ett regeringsuppdrag med ursprung i den nationella godstransportstrategin överlämnade Trafikverket i maj 2019 rapporten Handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart, 62 åtgärder för ökad inrikes sjöfart närsjöfart 2019. Femton av de förslag som Trafikverket lämnar rör inlandssjöfart. Transportstyrelsen, Trafikverket och Sjöfarts- verket arbetar med att genomföra förslagen. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22) föreslog regeringen en förlängd satsning på en s.k. ekobonus i syfte att stimulera överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart om 50 miljoner kronor i tre år 2020–

22.Riksdagen avsatte medel för 2020 (bet. 2019/20:TU1, rskr. 2019/20:111). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

41. Rskr. 2018/19:259

Väg- och fordonsfrågor

Bet. 2018/19:TU16

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om mätarställningen på bilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör vidta

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

333

Skr. 2019/20:75 lämpliga åtgärder dels för att kriminalisera sådan manipulation av väg-

Infrastruktur- mätare som sker i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om

departementet fordonets kilometerställning, dels för att fordonets vägmätare ska kontrol- leras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktnings- protokollet (bet. 2018/19:TU16 s. 21 f.).

Frågan om att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet hanteras av Transportstyrelsen på föreskriftsnivå. Transportstyrelsen bereder för när- varande frågan. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

42. Rskr. 2018/19:277

Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur

Skr. 2018/19:76, mot. 2018/19:3059 yrkandena 1–3, bet. 2018/19:TU18

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillämpningen av fyrstegsprincipen (bet. 2018/19:TU18 s. 11 f.). Trafikverket har påbörjat ett omfattande utvecklingsarbete vad gäller arbetssätt och systemstöd kring trafikslagsövergripande åtgärdsvalsstudier (ÅVS) i enlighet med fyr- stegsprincipen i linje med Riksrevisionens rekommendationer i gransk- ningsrapporten Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfra- struktur – tillämpas den på avsett sätt? (RiR 2018:30). Regeringen kommer att följa detta arbete och vid behov återkomma med ytterligare tydlig- göranden i samband med kommande planeringsuppdrag till Trafikverket. Därutöver har regeringen i propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) aviserat att den avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt (steg 1) samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (steg 2). När det gäller utveckling av de samhällsekonomiska kalkylmodellerna har Trafikverket enligt sin instruktion ansvar för att utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet. Trafikanalys ska enligt förordningen (2010:186) med instruktion för Trafikanalys kontinuerligt följa Trafikverkets arbete med att utveckla modeller för samhällsekonomiska analyser och följa den internationella modellutvecklingen på området. Regeringen avser att ta del av Trafikanalys redovisning och vid behov återkomma med komplet- terande regeringsuppdrag inom området. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

43. Rskr. 2018/19:278

Skr. 2018/19:113, bet. 2018/19:TU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev: Den 27 juni 2019 beslutade regeringen förordningen (2019:531) om ändring i postförord-

334

ningen (2010:1049). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna.

Riksmötet 2019/20

44. Rskr. 2019/20:2

Genomförande av EU:s reviderade direktiv om säkerhet ombord på passagerarfartyg

Prop. 2019/20:116, bet. 2019/20:TU2 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 oktober 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 632).

45. Rskr. 2019/20:3

Genomförande av EU:s reviderade direktiv om arbete ombord på fiskefartyg

Prop. 2019/20:137, bet. 2019/20:TU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 oktober 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 614 och 615).

46. Rskr. 2019/20:24

Första kontrollstationen för energiöverenskommelsen

Skr. 2018/19:153, bet. 2019/20:NU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 november 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

47. Rskr. 2019/20:30

Transmissionsledningar för naturgas mellan EU och tredjeland Prop. 2019/20:16, bet. 2019/20:NU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 807 och 808).

48. Rskr. 2019/20:31

Byggnaders energiprestanda

Skr. 2018/19:152, bet. 2019/20:CU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

49. Rskr. 2019/20:70

Höständringsbudget för 2019

Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

335

Skr. 2019/20:75

Infrastruktur- Punkt om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den

departementet 28 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi. Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regle- ringsbrev för budgetåret 2019 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

50. Rskr. 2019/20:74

Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning

Prop. 2019/20:15, mot. 2019/20:3387 yrkande 3, bet. 2019/20:TU4

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 5 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1206 och 1207).

Punkt 2 om instansordning vid överklagan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet (bet. 2019/20:TU4 s. 13). Ärendet bereds.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

51. Rskr. 2019/20:109

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2019/20:1 utg.omr. 6, bet. 2019/20:FöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om statens budget inom utgiftsområde 6 när det gäller a) Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Elsäkerhetsverket inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

52. Rskr. 2019/20:110

Utgiftsområde 21 Energi

Prop. 2019/20:1 utg.omr. 24, bet. 2019/20:NU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 21: När det gäller a) Anslagen för

2020: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för 2020 avseende Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen, och anslaget 1:5 Laddinfrastruktur längs större vägar.

När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för 2020 avseende Statens energimyndighet och anslag 1:5 Laddinfrastruktur längs större vägar.

När det gäller c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät: Den 17 december 2019 beslutade regeringen reglerings- brev för 2020 avseende Affärsverket svenska kraftnät.

336

När det gäller d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för 2020 avseende Affärsverket svenska kraftnät.

När det gäller e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för 2020 av- seende Affärsverket svenska kraftnät.

53. Rskr. 2019/20:111

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 bet. 2019/20:TU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 22 Kommunikationer: När det gäller a)

Anslagen för 2020: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regle- ringsbrev för budgetåret 2020 avseende Luftfartsverket, Transportstyrel- sen, Sjöfartsverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys, Trafikverket, samt anslagen 1:11 och 1:14, 1:8 Viss inter- nationell verksamhet och 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 19 december 2019 beslu- tade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer,

När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Trafikverket samt anslagen 1:11 och 1:14 inom utgifts- område 22 Kommunikationer. Den 19 december 2019 beslutade rege- ringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

När det gäller c) Godkännande av investeringsplaner: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunika- tioner.

När det gäller d) Övriga bemyndiganden och godkännande av ekono- miska mål: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgifts- område 22 Kommunikationer. Den 19 december 2019 beslutade rege- ringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

54. Rskr. 2019/20:130

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Prop. 2019/20:1, Mot. 2019/20:2223 yrkande 1, 2019/20:2634, 2019/20:3015 yrkande 1 och 2019/20:3313, bet. 2019/20:FiU2 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2 när det gäller a) Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Myndigheten för digital förvaltning.

Skr. 2019/20:75 Infrastruktur- departementet

337

Skr. 2019/20:75	3	Kronologiskt register

338

Skr. 2019/20:75

339

Skr. 2019/20:75

340

Skr. 2019/20:75

341

Skr. 2019/20:75

342

Skr. 2019/20:75

343

Skr. 2019/20:75

344

Skr. 2019/20:75

345

Skr. 2019/20:75

346

Skr. 2019/20:75

347

Skr. 2019/20:75

348

Skr. 2019/20:75

349

Skr. 2019/20:75

350

Skr. 2019/20:75

351

Skr. 2019/20:75

352

4Utskottsindelat register

4.1Konstitutionsutskottet

Skr. 2019/20:75

353

Skr. 2019/20:75

4.2Finansutskottet

354

Skr. 2019/20:75

355

Skr. 2019/20:75

356

Skr. 2019/20:75

4.3Skatteutskottet

357

Skr. 2019/20:75

4.4Justitieutskottet

358

Skr. 2019/20:75

359

Skr. 2019/20:75

4.5Utrikesutskottet

4.6Försvarsutskottet

360

Skr. 2019/20:75

4.7Socialförsäkringsutskottet

361

Skr. 2019/20:75

4.8Socialutskottet

362

Skr. 2019/20:75

363

Skr. 2019/20:75

4.9Kulturutskottet

364

Skr. 2019/20:75

4.10Utbildningsutskottet

365

Skr. 2019/20:75

4.11Trafikutskottet

366

Skr. 2019/20:75

4.12Miljö- och jordbruksutskottet

367

Skr. 2019/20:75

368

Skr. 2019/20:75

4.13Näringsutskottet

369

Skr. 2019/20:75

370

Skr. 2019/20:75

4.14Arbetsmarknadsutskottet

371

Skr. 2019/20:75

4.15Civilutskottet

372

Skr. 2019/20:75

4.16Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet

373

Skr. 2019/20:75	5	Regelbeståndet 2019
	5	Regelbeståndet 2019
	Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar.
	En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning
	ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra
	författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar
	per den 1 mars 2020 är 4 328. Av dessa är 1 511 lagar. Motsvarande siffror
	per den 1 mars 2019 var 4 266, varav 1 486 lagar.
	Under 2019 har EU-direktiv genomförts i 100 ändringsförfattningar
	(58 lagar	och 42		förordningar)			och		9 grundförfattningar (5 lagar och
	4 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje
	författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten
	finns framför allt i databasen EUR-Lex (eurlex.eu).
	Regelbeståndet i SFS under perioden 2010–2020
	5000					Lagar					Regler i övrigt



	4500
	4000
	3500
	3000
	2500
	2000
	1500
	1000
	500
	0
	0
	2010	2011	2012		2013		2014	2015		2016	2017	2018	2019	2020

Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2019 var 1 318. Av dessa författningar var 121 grundförfattningar (29 lagar och 92 förordningar m.m.). Det kan jämföras med 2 122 under 2018, 1 347 under 2017 och 1 376 under 2016.

374

Fördelningen av författningar i SFS per departement den 31 december 2019

Skr. 2019/20:75

375

Skr. 2019/20:75

Regelbeståndet hos myndigheterna 2009–2019

9000

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2019 har beräknats till ca 8 200. Det innebär ett ökat antal regelrubriker jämfört med året innan. Uppgifterna i myndigheternas regelförteckningar är emellertid något osäkra.

Ungefärligt antal regelrubriker per departements ansvarsområde

376

Statsrådsberedningen

Skr. 2019/20:75

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2020

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko

Föredragande: statsminister Löfven

Regeringen beslutar skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen

–åtgärder under 2019

377