Regeringens proposition 2019/20:195

Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden Prop. 2019/20:195

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 3 september 2020

Morgan Johansson

Per Bolund (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Konsumentskyddet på finansmarknaden är en prioriterad fråga för regeringen. Inlåningsverksamhet är verksamhet där man tar emot medel från allmänheten som ska betalas tillbaka. Sådan verksamhet kan drivas av kreditinstitut (banker och kreditmarknadsföretag) och inlåningsföretag. På kreditinstitut ställs höga krav på eget kapital och organisation och instituten står under löpande tillsyn av Finansinspektionen. Motsvarande krav eller tillsyn gäller inte för inlåningsföretag. Insättare, främst konsumenter, kan välja att göra sina insättningar i kreditinstitut eller i inlåningsföretag. Till skillnad från insättningar i kreditinstitut omfattas insättningar i inlåningsföretag inte av insättningsgarantin. Det är svårt för konsumenter att uppfatta skillnaden mellan insättningar som omfattas av insättningsgarantin och insättningar som inte gör det.

Bestämmelserna om inlåningsföretag finns i lagen om inlåningsverksamhet. För att stärka konsumentskyddet på inlåningsmarknaden föreslås att den lagen ska upphävas. Som följd av det föreslås att undantaget från tillståndsplikt för finansieringsrörelse för vissa ekonomiska föreningar i lagen om bank- och finansieringsrörelse ska tas bort. Förslagen medför att inlåningsverksamhet inte längre får drivas med stöd av lagen om inlåningsverksamhet. Företag som vill fortsätta att driva inlåningsverksamhet får i stället ansöka om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse. Vissa kooperativa företag som före ikraftträdandet var registrerade hos Finansinspektionen ska dock få fortsätta att driva sin inlåningsverksamhet eller icke tillståndspliktig finansieringsrörelse.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 respektive 2 januari 2021.

Prop. 2019/20:195 Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		4
2	Lagtext	..............................................................................................	5
	2.1	Förslag till lag om upphävande av lagen (2004:299)
		om inlåningsverksamhet.....................................................	5
	2.2	Förslag till lag om ändring i föräldrabalken .......................	6
	2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1936:81) om
		skuldebrev ..........................................................................	8
	2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1936:83)
		angående vissa utfästelser om gåva....................................	9
	2.5	Förslag till lag om ändring i sjömanslagen
		(1973:282) ........................................................................	10
	2.6	Förslag till lag om ändring i konkurslagen
		(1987:672) ........................................................................	11
	2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om
		utländska filialer m.m.......................................................	13
	2.8	Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen
		(1995:1554) ......................................................................	15
	2.9	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
		(1999:1229) ......................................................................	19
	2.10	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om
		bank- och finansieringsrörelse..........................................	21
	2.11	Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen
		(2008:486) ........................................................................	23
	2.12	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
		sekretesslagen (2009:400) ................................................	24
	2.13	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om
		viss verksamhet med konsumentkrediter..........................	25
	2.14	Förslag till lag om ändring i lagen (2015:62) om
		identifiering av rapporteringspliktiga konton med
		anledning av FATCA-avtalet ...........................................	26
	2.15	Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om
		åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
		terrorism ...........................................................................	28
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		30
4	Lagen om inlåningsverksamhet ska upphävas ................................		30
5	Undantaget från tillståndsplikt för finansieringsrörelse för
	spar- och låneföreningar ska tas bort ..............................................		36
6	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................		36
7	Konsekvensanalys...........................................................................		41
8	Författningskommentar...................................................................		44
	8.1	Förslaget till lag om upphävande av lagen
		(2004:299) om inlåningsverksamhet ................................	44
	8.2	Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken ..................	46
	8.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:81) om
2		skuldebrev ........................................................................	47
2

8.4	Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:83)	Prop. 2019/20:195
	angående vissa utfästelser om gåva .................................	47

8.5Förslaget till lag om ändring i sjömanslagen

(1973:282) .......................................................................

8.6Förslaget till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672) .......................................................................

8.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om

utländska filialer m.m......................................................

8.8Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554) .....................................................................

8.9Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) .....................................................................

8.10Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om

bank- och finansieringsrörelse.........................................

8.11Förslaget till lag om ändring i marknadsföringslagen

(2008:486) .......................................................................

8.12Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400) ...............................................

8.13Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:275) om

viss verksamhet med konsumentkrediter.........................

8.14Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med

anledning av FATCA-avtalet ..........................................

8.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av

	terrorism ..........................................................................	61
Bilaga 1	Sammanfattning av promemorian ...................................	64
Bilaga 2	Promemorians lagförslag.................................................	65
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna ................................	91
Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag ...........................................	92
Bilaga 5	Lagrådets yttrande .........................................................	117
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 3 september 2020 ..........................................................................		118

Prop. 2019/20:195 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282).

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554).

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486).

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter.

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet.

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

2	Lagtext	Prop. 2019/20:195

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet ska upphöra att gälla.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för

a)ekonomiska föreningar som före ikraftträdandet var registrerade enligt den lagen och som inom ramen för en icke-finansiell verksamhet driver inlåningsverksamhet som riktar sig till medlemmar och som bidrar till finansieringen av föreningens verksamhet, och

b)ekonomiska föreningar som avses i punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

3. Den upphävda lagen gäller till utgången av 2021 för övriga ekonomiska föreningar och aktiebolag som före ikraftträdandet var registrerade enligt den lagen. Om ett sådant företag före utgången av 2021 har gett in en ansökan om tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse till Finansinspektionen, gäller dock den upphävda lagen för det företaget till dess att ansökan har prövats slutligt.

Prop. 2019/20:195 2.2	Förslag till lag om ändring i föräldrabalken
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 8 § och 16 kap. 10 a § föräldrabalken1 ska
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		9 kap.
		8 §2

Pengar som en omyndig efter det att han eller hon har fyllt sexton år själv har satt in hos en bank får betalas ut till den omyndige. Banken får inte utan den omyndiges samtycke betala ut pengarna till förmyndaren.

	Om förmyndaren har fått överförmyndarens tillstånd att omhänderta
	pengar som avses i första stycket och visat upp bevis på det, får banken
	betala ut pengarna till förmyndaren men inte till den omyndige.
	Första och andra styckena gäller						Första och andra styckena gäller
	också pengar som har satts in hos						också pengar som har satts in hos
	ett kreditmarknadsföretag, ett före-						ett kreditmarknadsföretag			och ett
	tag som driver verksamhet enligt						utländskt företag som driver bank-
	lagen (2004:299) om inlånings-						rörelse eller finansieringsrörelse
	verksamhet och ett utländskt före-						från en filial i Sverige.
	tag som driver bankrörelse, finansi-
	eringsrörelse eller			inlåningsverk-
	samhet från en filial i Sverige.
						16 kap.
						10 a §3
	En bank är skyldig att på begäran lämna överförmyndaren de uppgifter
	som behövs för överförmyndarens tillsynsverksamhet.
	Första	stycket		gäller		också	Första	stycket	gäller	också
	kreditmarknadsföretag,				värdepap-		kreditmarknadsföretag, värdepap-
	persbolag,		svenska	värdepappers-			persbolag,	svenska	värdepappers-
	centraler,		kontoförande institut,				centraler,	kontoförande		institut,
	fondbolag, AIF-förvaltare, förva-						fondbolag, AIF-förvaltare, förva-
	ringsinstitut, företag som driver						ringsinstitut och utländska företag
	inlåningsverksamhet			enligt		lagen	som driver motsvarande verksam-
	(2004:299)		om	inlåningsverk-			het från en filial i Sverige.
	samhet och utländska företag som
	driver	motsvarande			verksamhet
	från en filial i Sverige.

	1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
	2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för aktiebolag och
	ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande-
	och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om upphävande av
	1 Lagen omtryckt 1995:974.
6	2 Senaste lydelse 2008:910.
	3 Senaste lydelse 2016:43.

lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och insättningar i sådana Prop. 2019/20:195 företag.

Prop. 2019/20:195 2.3		Förslag till lag om ändring i lagen (1936:81)
		om skuldebrev
	Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen (1936:81) om skuldebrev ska ha
	följande lydelse.
	Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
					1 kap.
				4 §1
	Utgivas i större antal obligationer					Utges i större antal obligationer
	eller andra skuldebrev som uppen-					eller andra skuldebrev som uppen-
	barligen äro avsedda för den all-					barligen är avsedda för den all-
	männa rörelsen, varde, där ej annat					männa rörelsen, fullgörs betalning-
	förbehåll träffats, betalningen full-					en i gäldenärens affärslokal, om
	gjord i gäldenärens affärslokal.					inget annat förbehåll har träffats.
	Detsamma gäller i fråga om in-					Detsamma gäller i fråga om in-
	sättningsbevis		som	utfärdats av		sättningsbevis som utfärdats av
	bank, kreditmarknadsföretag eller					bank eller kreditmarknadsföretag.
	företag	som	driver		verksamhet
	enligt lagen (2004:299) om inlån-
	ingsverksamhet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för insättningsbevis som utfärdats av aktiebolag och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

8	1 Senaste lydelse 2004:419.

2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1936:83)				Prop. 2019/20:195
	angående vissa utfästelser om gåva
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1936:83) angående vissa utfästelser
om gåva ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		4 §1
Har någon såsom gåva åt annan			Har någon såsom gåva åt någon
till	bank, kreditmarknadsföretag		annan överlämnat	pengar eller
eller företag som driver verksamhet			annan lös egendom till bank eller
enligt lagen (2004:299) om inlån-			kreditmarknadsföretag utan att för-
ingsverksamhet		överlämnat penn-	behålla sig rätt att förfoga över
ingar eller annan lös egendom utan			pengarna eller egendomen, ska
att förbehålla sig rätt att däröver			gåvan anses fullbordad när banken
förfoga, skall gåvan anses full-			eller företaget har tagit emot den
bordad när det givna blivit av			för gåvotagarens räkning. Gåvan
banken eller företaget mottaget för			ska anses fullbordad även om giv-
gåvotagarens räkning; och skall			aren har behållit ett sådant bevis
detta gälla ändå att av banken eller			som avses i 3 § och som utfärdats
företaget utfärdat bevis, som i 3 §			av banken eller företaget.
sägs, behållits av givaren.
Detta skall tillämpas på mot-			Detta ska tillämpas på mot-
svarande sätt om givaren låtit för			svarande sätt om givaren för gåvo-
gåvotagarens		räkning överföra	tagarens räkning	låtit överföra
medel som givaren hade inne-			medel som givaren hade innestå-
stående i banken eller företaget.			ende i banken eller företaget.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för insättningar i aktiebolag och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

1 Senaste lydelse 2004:420.

Prop. 2019/20:195 2.5	Förslag till lag om ändring i sjömanslagen
	(1973:282)
Härigenom föreskrivs att 56 § sjömanslagen (1973:282) ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	56 §1
En sjömans lön skall på begäran		En sjömans lön ska på begäran av
av sjömannen helt eller delvis		sjömannen helt eller delvis
månadsvis		månadsvis
1. betalas ut till en bestämd person här i landet, eller
2. för sjömannens räkning sättas		2. för sjömannens räkning sättas
in i bank, kreditmarknadsföretag		in i bank eller kreditmarknadsföre-
eller företag som driver verksamhet		tag.
enligt lagen (2004:299) om inlån-
ingsverksamhet.

Om det belopp som betalas ut eller sätts in endast utgör en del av lönen får avdrag göras i beloppet bara om

1.sjömannen lämnat sitt samtycke, eller

2.den resterande delen av lönen inte räcker till betalning av sådana belopp som sjömannen enligt lag eller annan författning är skyldig att betala eller till kvittning, om sådan får göras enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

10	1 Senaste lydelse 2004:427.

2.6	Förslag till lag om ändring i konkurslagen		Prop. 2019/20:195
	(1987:672)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 13 § och 9 kap. 5 § konkurslagen (1987:672)
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

7kap. 13 §1

Förvaltaren ska upprätta en bouppteckning. I denna ska boets tillgångar tas upp till noggrant uppskattade värden. Bouppteckningen ska vidare innehålla uppgift om varje borgenärs namn och postadress.

Om det finns anledning, ska bouppteckningen också innehålla uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands. Om gäldenären har uppgett att sådan egendom saknas, ska bouppteckningen innehålla uppgift om detta.

I den utsträckning det behövs ska bouppteckningen också innehålla en förteckning över dels räkenskapsmaterial, dels andra handlingar som rör boet.

Bouppteckningen ska av förvaltaren ges in till rätten och tillsynsmyndigheten så snart som möjligt och senast en vecka före edgångssammanträdet.

Har en av gäldenären underskriven bouppteckning förut getts in till rätten, behöver någon ny bouppteckning inte upprättas, om förvaltaren anser att denna är tillförlitlig. I så fall ska förvaltaren snarast anmäla det till rätten och tillsynsmyndigheten.

Om	bevakningsförfarande		ska	Om	bevakningsförfarande			ska
äga rum och någon bouppteckning				äga rum och någon bouppteckning
ännu inte har getts in till rätten, ska				ännu inte har getts in till rätten, ska
förvaltaren så snart som möjligt och				förvaltaren så snart som möjligt och
senast en vecka från beslutet om				senast en vecka från beslutet om
bevakningsförfarandet		skicka	en	bevakningsförfarandet			skicka	en
förteckning över borgenärerna med				förteckning över borgenärerna med
uppgift om varje borgenärs post-				uppgift om varje borgenärs post-
adress till rätten och tillsynsmynd-				adress till rätten och tillsynsmynd-
igheten. I konkurs hos en bank, ett				igheten. I konkurs hos en bank eller
kreditmarknadsföretag eller ett före-				ett kreditmarknadsföretag ska				till
tag som driver verksamhet enligt				bouppteckningen		eller	borgenärs-
lagen (2004:299) om inlånings-				förteckningen bifogas uppgift				om
verksamhet ska till bouppteckning-				insättningsborgenärerna			och deras
en eller borgenärsförteckningen bi-				fordringsbelopp		med	upplupen
fogas uppgift om insättningsborg-				ränta. Detsamma gäller i ett värde-
enärerna och deras fordringsbelopp				pappersbolags konkurs om bolaget
med	upplupen ränta.	Detsamma		har tillstånd att ta emot insättningar
gäller i ett värdepappersbolags kon-				på konto. I ett livförsäkringsbolags
kurs om bolaget har tillstånd att ta				eller	ett tjänstepensionsföretags
emot insättningar på konto. I ett liv-				konkurs ska på		motsvarande		sätt
1 Senaste lydelse 2019:745.								11

Prop. 2019/20:195 försäkringsbolags eller ett tjänste-			bifogas uppgift om försäkrings-
pensionsföretags	konkurs	ska på	tagarna och deras fordringar.
motsvarande sätt	bifogas	uppgift

om försäkringstagarna och deras fordringar.

9 kap.

5 §2

En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordringen för att få rätt till betalning ur den

pantsatta egendomen.
En borgenär som har en fordran				En borgenär som har en fordran
hos en bank, ett kreditmarknads-				hos en bank eller ett kreditmark-
företag eller ett företag som driver				nadsföretag på grund av en insätt-
verksamhet enligt lagen (2004:299)				ning på räkning behöver inte be-
om inlåningsverksamhet på grund				vaka sin fordran i ett sådant insti-
av en insättning på räkning behöver				tuts konkurs, om uppgift om ford-
inte bevaka sin fordran i ett sådant				ringen	har	lämnats	enligt 7 kap.
instituts konkurs, om uppgift om				13 §	sjätte	stycket. Detsamma
fordringen har lämnats enligt 7 kap.				gäller	beträffande		värdepappers-
13 §	sjätte		stycket. Detsamma	bolag som har tillstånd att ta emot
gäller	beträffande värdepappers-			insättningar på konto. En försäk-
bolag som har tillstånd att ta emot				ringstagare behöver inte bevaka sin
insättningar på konto. En försäk-				fordran i ett livförsäkringsbolags
ringstagare behöver inte bevaka sin				eller	ett	tjänstepensionsföretags
fordran i		ett	livförsäkringsbolags	konkurs, om uppgift om fordringen
eller	ett	tjänstepensionsföretags		lämnats enligt det angivna lag-
konkurs, om uppgift om fordringen				rummet.
lämnats enligt det angivna lag-
rummet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för aktiebolag och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och insättningar i sådana företag.

12	2 Senaste lydelse 2019:745.


2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160)		Prop. 2019/20:195
	om utländska filialer m.m.
Härigenom föreskrivs att 3 och 12 §§ lagen (1992:160) om utländska
filialer m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

3 §1

Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns särskilda bestämmelser, nämligen

1.för kreditinstitut 4 kap. 1, 2 och 4–6 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2.för värdepappersföretag 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

3.för finansiella institut 4 kap. 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse,

4.för utländska försäkringsgivare lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

5.för börser och clearingorganisationer 12 kap. 9 § och 19 kap. 12 § lagen om värdepappersmarknaden,

6.för förvaltningsbolag och fondföretag 1 kap. 6–7, 10 och 11 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

7.för utgivare av elektroniska pengar 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

8.för företag som driver inlån-

ingsverksamhet 2 § lagen (2004:299)
om inlåningsverksamhet,
9. för utländska försäkringsför-			8. för utländska försäkringsför-
medlare 3 kap. lagen (2018:1219)			medlare 3 kap. lagen (2018:1219)
om försäkringsdistribution,			om försäkringsdistribution,
10. för företag som tillhandahåll-			9. för företag som tillhandahåller
er betaltjänster 3 kap. 26 och 27 §§			betaltjänster 3 kap. 26 och 27 §§
lagen (2010:751) om betaltjänster,			lagen (2010:751) om betaltjänster,
11. för utländska AIF-förvaltare			10. för utländska AIF-förvaltare
5 kap. lagen (2013:561) om för-			5 kap. lagen (2013:561) om för-
valtare av alternativa investerings-			valtare av alternativa investerings-
fonder,			fonder,
12. för företag som driver verk-			11. för företag som driver verk-
samhet	med	konsumentkrediter	samhet	med	konsumentkrediter
2 och 8 §§ lagen (2014:275) om			2 och 8 §§ lagen (2014:275) om
viss verksamhet med konsument-			viss verksamhet med konsument-
krediter, och			krediter, och
13. för företag som driver verk-			12. för företag som driver verk-
samhet med bostadskrediter 2 kap.			samhet med bostadskrediter 2 kap.
7 § och	3 kap.	6 och 7 §§ lagen	7 § och	3 kap.	6 och 7 §§ lagen

1Senaste lydelse 2018:1222.

Prop. 2019/20:195 (2016:1024) om verksamhet med	(2016:1024) om verksamhet med
bostadskrediter.	bostadskrediter.

12 §2

Den verkställande direktörens förvaltning och filialens räkenskaper ska granskas av minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor, om verksamheten i Sverige uppfyller mer än ett av de villkor som anges i 2 § andra stycket revisionslagen (1999:1079).

Förvaltningen och räkenskaperna ska, även om villkoren i första stycket inte är uppfyllda, granskas av minst en revisor, om verksamheten omfattas av

–lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

–lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

–lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

–lagen (2004:299) om inlånings-

verksamhet,

–lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

–lagen (2010:751) om betaltjänster,

–lagen (2011:755) om elektroniska pengar, eller

–lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

I fall som avses i andra stycket ska revisorn ha den kompetens som enligt lag gäller för revisorn i ett svenskt företag av motsvarande slag som driver angiven verksamhet.

Till revisor får även utses ett registrerat revisionsbolag. Dessutom får en eller flera revisorssuppleanter utses.

Verkställande direktören ska se till att en revisor utses och att denne inom tre månader efter räkenskapsårets slut för granskning får redovisningshandlingarna i original eller bestyrkt kopia.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

14	2 Senaste lydelse 2013:565.

2.8	Förslag till lag om ändring i	Prop. 2019/20:195
	årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till årsredovisningslagen (1995:1554) ska ha följande lydelse.

1.Denna lag träder i kraft den 2 januari 2021.

Lydelse enligt proposition	Föreslagen lydelse
2019/20:194 Ett ändamålsenligt
minoritetsskydd i aktiebolag och
ekonomiska föreningar

Bilaga 1

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1.Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten

2.Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

3.Hyresrätter och liknande rättigheter

4.Goodwill

5.Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

1.Byggnader och mark

2.Maskiner och andra tekniska anläggningar

3.Inventarier, verktyg och installationer

4.Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

1. Andelar i koncernföretag

2. Fordringar hos koncernföretag

3. Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

4. Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag

Prop. 2019/20:195 5. Ägarintressen i övriga företag

6.Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i

7.Andra långfristiga värdepappersinnehav

8.Lån till delägare och andra, till vilka delägare står i sådant förhållande som sägs i 21 kap. 1 § 3, 4 eller 5 aktiebolagslagen (2005:551)

9.Andra långfristiga fordringar

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.

1.Råvaror och förnödenheter

2.Varor under tillverkning

3.Färdiga varor och handelsvaror

4.Pågående arbete för annans räkning

5.Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1.Kundfordringar

2.Fordringar hos koncernföretag

3.Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag

4.Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i

5.Övriga fordringar

6.Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

1.Andelar i koncernföretag

2.Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfonder

1.Bunden överkursfond

2.Fri överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV. Andra fonder

Prop. 2019/20:195

1.Reservfond

2.Kapitalandelsfond

3.Fond för verkligt värde

4.Fond för utvecklingsutgifter

5.Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:

I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser

1.Medlemsinsatser

2.Förlagsinsatser

II.Uppskrivningsfond III. Andra fonder

1.Reservfond

2.Kapitalandelsfond

3.Fond för verkligt värde

4.Fond för utvecklingsutgifter

5.Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust

V. Årets resultat

Övriga företag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

II.Insättningar eller uttag under året III. Förändringar i kapitalandelsfonden IV. Förändringar i fonden för verkligt värde V. Årets resultat

VI. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B. Obeskattade reserver

Prop. 2019/20:195 C. Avsättningar

1.Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2.Avsättningar för skatter

3.Övriga avsättningar

D. Skulder

1.Obligationslån

2.Skulder till kreditinstitut

3.Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under Varulager m.m.)

4.Leverantörsskulder

5.Växelskulder

6.Skulder till koncernföretag

7.Skulder till intresseföretag och gemensamt styrda företag

8.Skulder till övriga företag som det finns ett ägarintresse i

9.Skatteskulder

10.Övriga skulder

a)Återbetalningspliktiga medel mottagna av allmänheten enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet

b)Andra skulder

11.Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2.9	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen Prop. 2019/20:195
	(1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 7 §, 34 kap. 23 § och 41 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13kap. 7 §

Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare.

De ska dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är

–lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar,

–inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier,

– tillgodohavanden i kreditinsti-	– tillgodohavanden i kreditinsti-
tut eller företag som driver verk-	tut och tillgodohavandet hör till
samhet enligt lagen (2004:299) om	näringsverksamheten,
inlåningsverksamhet och tillgodo-
havandet hör till näringsverksam-
heten,

–fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som ska tas upp i näringsverksamheten,

–andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar, eller

–fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.

Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier även om de inte förvärvats från någon annan.

34kap. 23 §

Med	realtillgångar	avses alla	Med	realtillgångar	avses	alla
sådana tillgångar som räknas in i			sådana tillgångar som räknas in i
kapitalunderlaget för		expansions-	kapitalunderlaget för		expansions-
fond i	enskild näringsverksamhet		fond i	enskild näringsverksamhet
med undantag av kontanter, till-			med undantag av kontanter, till-
godohavanden i kreditinstitut eller			godohavanden i kreditinstitut			och
företag som driver verksamhet enligt			liknande tillgångar.
lagen (2004:299) om inlånings-
verksamhet och liknande tillgångar.

1 Lagen omtryckt 2008:803.

Prop. 2019/20:195	41 kap.
		8 §
Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan dispon-
eras.
Sådana räntor på tillgodohav-		Sådana räntor på tillgodohav-
anden i kreditinstitut eller företag		anden i kreditinstitut och som till-
som driver verksamhet enligt lagen		godoräknas insättaren per den
(2004:299) om	inlåningsverksam-	31 december anses disponibla den
het och som tillgodoräknas insätt-		dagen.

aren per den 31 december anses disponibla den dagen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

3.Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för

a)beskattningsår som börjar före den 1 januari 2021, eller

b)tillgodohavanden i aktiebolag och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.


2.10	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297)		Prop. 2019/20:195
	om bank- och finansieringsrörelse
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

2kap. 3 §1

Tillstånd enligt denna lag behövs inte för finansieringsrörelse som drivs av

1.en bank,

2.ett utländskt bankföretag som har tillstånd att driva bankrörelse i Sverige enligt 4 kap. 4 §,

3.ett försäkringsföretag, ett tjänstepensionsföretag, ett värdepappersföretag, Svenska skeppshypotekskassan eller en pantbank enligt pantbankslagen (1995:1000), i den utsträckning det är tillåtet enligt den för dem tillämpliga lagstiftningen,

4.ett företag som tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av

a) företaget, eller

b) ett annat företag i samma koncern eller motsvarande utländska företagsgrupp, förutsatt att

– koncernen eller företagsgruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet, och

– företaget som tillhandahåller finansieringen lånar upp medel från allmänheten bara genom att ge ut sådana överlåtbara värdepapper som avses

ipunkt 2 i definitionen i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden med en löptid på minst ett år,

5.ett aktiebolag eller en ekonomisk förening om

a)verksamheten består i att vid enstaka tillfällen förvärva fordringar,

och

b)medel för verksamheten inte löpande anskaffas från allmänheten,

6. ett företag som bara finansierar	6. ett företag som bara finansierar
andra företag i samma koncern eller	andra företag i samma koncern eller
motsvarande utländska företags-	motsvarande utländska företags-
grupp, förutsatt att koncernen eller	grupp, förutsatt att koncernen eller
företagsgruppen inte har som huvud-	företagsgruppen inte har som huvud-
sakligt ändamål att driva finansiell	sakligt ändamål att driva finansiell
verksamhet,	verksamhet.
7. en ekonomisk förening, vilken
a) som medlemmar vid varje till-
fälle har högst 1 000 fysiska pers-
oner,
b) som medlemmar antar bara
personer som ingår i en i förväg
1 Senaste lydelse 2019:757.	21

Prop. 2019/20:195 identifierbar begränsad krets som också anges i föreningens stadgar,

c)tar emot återbetalningspliktiga medel bara från medlemmarna eller från finansiella företag, och

d)har till ändamål bara att med sådana medel som avses i c tillgodose finansieringsbehov hos med-

lemmarna.
Undantagen enligt första stycket 5			Undantagen enligt första stycket 5
och 7 för rörelse som drivs av aktie-			för rörelse som drivs av aktiebolag
bolag	eller ekonomisk	förening	eller ekonomisk förening gäller
gäller även för sådan rörelse som			även för sådan rörelse som drivs av
drivs	av motsvarande	utländska	motsvarande utländska företag.
företag.

Tillstånd att driva finansieringsrörelse behövs inte heller för tillhandahållande av betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för ekonomiska föreningar som före ikraftträdandet var registrerade enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.


2.11	Förslag till lag om ändring i		Prop. 2019/20:195
	marknadsföringslagen (2008:486)
Härigenom föreskrivs att 29 §§ marknadsföringslagen (2008:486) ska ha
följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2020:338		Föreslagen lydelse

29 §

En näringsidkare får åläggas att betala en särskild avgift (marknadsstörningsavgift) om näringsidkaren, eller någon som handlar på näringsidkarens vägnar, uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot

–7 §,

–8 § och någon av bestämmelserna i 9, 10, 12–17 §§,

–18 §,

–20 §, eller

–någon av bestämmelserna i bilaga I till direktiv 2005/29/EG. Detsamma gäller om en näringsidkare uppsåtligen eller av oaktsamhet

bryter mot någon av bestämmelserna i

–64 kap. 46 § socialförsäkringsbalken,

–7 kap. 3 § alkohollagen (2010:1622),

–8 kap. 7 § första stycket, 8, 9 eller 14 § första eller andra stycket samt 15 kap. 4 § radio- och tv-lagen (2010:696),

– 11 § lagen	(1995:1571) om	– 11 § lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti eller 8 § lagen		insättningsgaranti när det gäller ett
(2004:299) om	inlåningsverksam-	erbjudande som inte är riktat bara
het när det gäller ett erbjudande		till andra än konsumenter,
som inte är riktat bara till andra än
konsumenter,

–4 kap. 1 § 2 eller 3, 3 §, 4 § första stycket 2 eller 5 § 2 eller 3 lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller också en näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet väsentligt har bidragit till överträdelsen.

Avgiften tillfaller staten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.


Prop. 2019/20:195 2.12	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
	sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs att 30 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

30 kap.

6 §1

Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, om övervakningen eller kontrollen sker enligt

1.lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2.lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

3.lagen (2004:299) om inlån-

ingsverksamhet,
4. lagen (2006:451) om offent-	3. lagen (2006:451) om offent-
liga uppköpserbjudanden på aktie-	liga uppköpserbjudanden på aktie-
marknaden,	marknaden,
5. lagen (2012:735) med komp-	4. lagen (2012:735) med komp-
letterande bestämmelser till EU:s	letterande bestämmelser till EU:s
blankningsförordning,	blankningsförordning,
6. lagen (2013:287) med komp-	5. lagen (2013:287) med komp-
letterande bestämmelser till EU:s	letterande bestämmelser till EU:s
förordning om OTC-derivat, cen-	förordning om OTC-derivat, cen-
trala motparter och transaktions-	trala motparter och transaktions-
register, eller	register, eller
7. lagen (2019:277) med komp-	6. lagen (2019:277) med komp-
letterande bestämmelser till EU:s	letterande bestämmelser till EU:s
förordning om transparens i trans-	förordning om transparens i trans-
aktioner för värdepappersfinansi-	aktioner för värdepappersfinansi-
ering och om återanvändning.	ering och om återanvändning.

Om en uppgift som avses i första stycket rör den som övervakningen avser, gäller sekretessen endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretessen inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för uppgifter som a) har lämnats före ikraftträdandet, eller

b) avser aktiebolag och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2

och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

24	1 Senaste lydelse 2019:280.


2.13	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275)		Prop. 2019/20:195
	om viss verksamhet med konsumentkrediter
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2014:275) om viss verksamhet med
konsumentkrediter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

5§1

Tillstånd enligt denna lag behövs inte för

1.företag som har tillstånd enligt

a)lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

b)lagen (2010:751) om betaltjänster,

c)lagen (2011:755) om elektroniska pengar, eller

d)lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

2. företag som avses i 2 kap. 3 §	2. företag som avses i 2 kap. 3 §
första stycket 2–7 lagen om bank-	första stycket 2–6 lagen om bank-
och finansieringsrörelse,	och finansieringsrörelse,

3.statliga och kommunala myndigheter, eller

4.juridiska personer som driver verksamhet med konsumentkrediter i mindre omfattning utan vinstsyfte.

Undantagen enligt första stycket gäller även för motsvarande utländska företag och utländska statliga, kommunala och andra offentliga myndigheter.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för ekonomiska föreningar som avses i punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

1 Senaste lydelse 2016:1032.

Prop. 2019/20:195 2.14	Förslag till lag om ändring i lagen (2015:62)
	om identifiering av rapporteringspliktiga
	konton med anledning av FATCA-avtalet

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 § lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 kap.

8 §

Med finansiellt institut med lokalt kundunderlag avses ett finansiellt

institut som uppfyller följande krav:
1. Det har
a) tillstånd av Finansinspektion-	a) tillstånd av Finansinspektion-
en att bedriva verksamhet eller för-	en att bedriva verksamhet eller för-
valtas av någon som har sådant till-	valtas av någon som har sådant till-
stånd,	stånd, eller
b) beviljats undantag från till-	b) beviljats undantag från till-
ståndsplikt enligt 2 kap. 3 § lagen	ståndsplikt enligt 2 kap. 3 § lagen
(2010:751) om betaltjänster, eller	(2010:751) om betaltjänster.
c) registrerats hos Finansinspek-
tionen enligt 7 § lagen (2004:299)
om inlåningsverksamhet.

2. Det har inte något fast driftställe utanför Sverige.

3. Det marknadsför sig inte till kunder eller kontohavare utanför Sverige.

4. Minst 98 procent av värdet på de finansiella konton som förs av institutet ska innehas av personer med hemvist i Sverige eller en annan medlemsstat i Europeiska unionen.

5. Det hade senast den 1 juli 2014 infört riktlinjer och förfaranden för att a) förhindra att det tillhandahåller finansiella konton till ett icke

FATCA-deltagande finansiellt institut, och

b) kontrollera om det öppnar eller håller ett finansiellt konto för en specificerad amerikansk person som inte har sin hemvist i Sverige eller för en passiv icke-finansiell enhet vars personer med bestämmande inflytande är medborgare eller har hemvist i USA och inte samtidigt har hemvist i Sverige.

6. Dess riktlinjer och förfaranden som avses i 5 anger att om det fastställts att ett sådant finansiellt konto innehas av en specificerad amerikansk person som inte har sin hemvist i Sverige eller av en passiv icke-finansiell enhet vars personer med bestämmande inflytande är medborgare eller har hemvist i USA och inte samtidigt har hemvist i Sverige, ska det finansiella institutet rapportera ett sådant finansiellt konto som om det finansiella institutet vore ett rapporteringsskyldigt svenskt finansiellt institut och registrera sig i enlighet med 8 kap. 2 § eller stänga det finansiella kontot.

7. Det granskar befintliga konton som innehas av en fysisk person som

	inte har sin hemvist i Sverige eller av en enhet, i enlighet med de för-
26	faranden i 4–8 kap. som gäller för befintliga konton för att identifiera
26

eventuella amerikanska rapporteringspliktiga konton eller finansiella konton som förs av ett icke FATCA-deltagande finansiellt institut, och rapporterar sådant finansiellt konto som om det finansiella institutet vore ett rapporteringsskyldigt svenskt finansiellt institut, eller stänger det finansiella kontot.

8.Varje sådan till det finansiella institutet närstående enhet som är ett finansiellt institut ska vara etablerad eller registrerad i Sverige och uppfylla kraven i denna paragraf, utom när det gäller närstående enheter som är pensionsstiftelser.

9.Det har inte riktlinjer eller förfaranden som diskriminerar mot finansiella konton som öppnas eller förs för fysiska personer som är specificerade amerikanska personer med hemvist i Sverige.

Vid tillämpning av första stycket 2 avses med fast driftställe inte en sådan plats som inte marknadsförs till allmänheten och från vilken det finansiella institutet endast bedriver administrativa stödfunktioner.

Vid tillämpning av första stycket 3 ska ett finansiellt institut inte anses marknadsföra sig till kunder eller kontohavare utanför Sverige endast på grund av att det finansiella institutet

1.har en webbplats, om det på webbplatsen inte specifikt anges att det finansiella institutet tillhandahåller finansiella konton eller tjänster till kunder som inte har hemvist i Sverige och det finansiella institutet inte på annat sätt är inriktat på eller marknadsför sig till amerikanska kunder eller kontohavare, eller

2.annonserar i tryckta medier eller via radio- eller tv-kanal som distribueras eller sänds huvudsakligen inom Sverige men som tillfälligtvis distribueras eller sänds även i andra länder, om det i marknadsföringen inte specifikt anges att det finansiella institutet tillhandahåller finansiella konton eller tjänster till kunder som inte har hemvist i Sverige och det finansiella institutet inte på annat sätt är inriktat på eller marknadsför sig till amerikanska kunder eller kontohavare.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Prop. 2019/20:195

Prop. 2019/20:195 2.15	Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630)
	om åtgärder mot penningtvätt och finansiering
	av terrorism

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 kap.
	2 §1

Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1.bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2.livförsäkringsrörelse, dock inte tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

3.värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

4. verksamhet som kräver ansök-	4. verksamhet som kräver ansök-
an hos Finansinspektionen enligt	an hos Finansinspektionen enligt
lagen (1996:1006) om valutaväx-	lagen (1996:1006) om valutaväx-
ling och annan finansiell verksam-	ling och annan finansiell verksam-
het eller lagen (2004:299) om	het,
inlåningsverksamhet,

5.försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den lagen,

6.verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7.fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8.verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

9.verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock inte om verksamheten uteslutande avser kontoinformationstjänster,

10.verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11.verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12.verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

13.verksamhet som fastighetsmäklare med fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666),

14.spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138),

28	1 Senaste lydelse 2019:774.

15.yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

16.verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000),

17.verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

18.yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 17,

19.yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare),

20.yrkesmässig verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

21.yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än som avses

i20, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

22.yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 17–21, eller

23.yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro eller mer.

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Prop. 2019/20:195

Prop. 2019/20:195 3

Ärendet och dess beredning

I rapporten Tillsyn och registrering föreslog Finansinspektionen i april 2011 att lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet ska upphävas och att undantaget från tillståndsplikt för finansieringsrörelse för vissa ekonomiska föreningar i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (2 kap. 3 § första stycket 7) ska tas bort (Fi2011/01948/FMA/B).

Därefter har promemorian Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden tagits fram inom Finansdepartementet. I den föreslås att lagen om inlåningsverksamhet ska upphävas och att undantaget från tillståndsplikt för finansieringsrörelse för vissa ekonomiska föreningar i lagen om bank- och finansieringsrörelse ska tas bort. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2019/03768/B).

I propositionen behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 4 juni 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

I förhållande till lagrådsremissen görs en mindre justering av rättelsekaraktär i förslaget till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (avsnitt 2.15). Av författningstekniska skäl har ikraftträdandet av förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) (avsnitt 2.8) senarelagts en dag och hittillsvarande punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till samma lag tagits bort. Dessa förslag har inte granskats av Lagrådet. Förslagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

4Lagen om inlåningsverksamhet ska upphävas

Regeringens förslag: Lagen om inlåningsverksamhet ska upphävas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser – t.ex. Allmänna

reklamationsnämnden, Boverket, Ekobrottsmyndigheten, Finansbolagens Förening, Fondbolagens förening, Förvaltningsrätten i Stockholm, Kammarrätten i Stockholm, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Polismyndigheten, Sparbankernas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Sveriges riksbank och Tillväxtverket – tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Konsumentverket och Riksgäldskontoret välkomnar förslaget.

Finansinspektionen – som i och för sig välkomnar förslaget – anser att	Prop. 2019/20:195
lagen om inlåningsverksamhet ska kvarstå men begränsas till de ekono-
miska föreningar som tills vidare ska få fortsätta att driva sin verksamhet.
4Spar AB, Agenta Advisors AB och Svenskt Näringsliv motsätter sig
förslaget och anser att konsumentskyddet kan stärkas genom att lagen om
inlåningsverksamhet ses över och att kraven på inlåningsföretagen skärps.
Skälen för regeringens förslag
Det är viktigt att privatpersoner och företag har tillgång till ett brett utbud
av tjänster på inlåningsmarknaden. Det skapar förutsättningar för ökad val-
frihet och bättre service till lägre priser. Samtidigt är det angeläget att
konsumentskyddet på inlåningsmarknaden är starkt.
Den nuvarande ordningen på inlåningsmarknaden innebär att insättare –
t.ex. konsumenter – kan välja att göra sina insättningar i kreditinstitut eller
i inlåningsföretag.
Risken för att insättningar ska förloras
Kreditinstitut (banker och kreditmarknadsföretag) är företag som driver
tillståndspliktig bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen om bank- och
finansieringsrörelse och som omfattas av det unionsrättsliga regelverket
om kapitaltäckning. På kreditinstitut ställs höga krav på eget kapital och
organisation i syfte att minska riskerna för den finansiella stabiliteten och
instituten står under löpande tillsyn av Finansinspektionen.
Som huvudregel gäller att inlåningsverksamhet, dvs. näringsverksamhet
som har till ändamål att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmän-
heten, bara får drivas av kreditinstitut (1 kap. 7 § lagen om bank- och
finansieringsrörelse). Från huvudregeln undantas bl.a. företag som har
registrerat sin inlåningsverksamhet hos Finansinspektionen enligt lagen
om inlåningsverksamhet (inlåningsföretag).
Till skillnad från kreditinstitut ställs begränsade krav på eget kapital och
organisation i inlåningsföretag (4–6, 11 och 12 §§ lagen om inlånings-
verksamhet). Inlåningsverksamhet får bara drivas av aktiebolag eller
ekonomiska föreningar som är registrerade hos Finansinspektionen. Ett
inlåningsföretag ska som huvudregel ha ett bundet eget kapital som uppgår
till minst tio miljoner kronor (aktiebolag) eller fem miljoner kronor
(ekonomiska föreningar). Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt
skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter
eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte ha ett
kvalificerat innehav i ett inlåningsföretag eller ingå i ett sådant företags
ledning. Ett inlåningsföretag ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor.
I förhållande till de krav på eget kapital och organisation som ställs på
kreditinstitut är de krav som ställs på inlåningsföretag mycket begränsade.
Till skillnad från kreditinstitut står inlåningsföretag inte under löpande
tillsyn av Finansinspektionen. Finansinspektionen ska i stället årligen
kontrollera att inlåningsföretag uppfyller kraven på eget kapital och
organisation och ingripa mot företag som åsidosätter kraven (14–20 §§
lagen om inlåningsverksamhet). I förhållande till den löpande tillsynen
över kreditinstitut är kontrollen av inlåningsföretag begränsad.
Det innebär sammanfattningsvis att kreditinstitut och inlåningsföretag
verkar under olika förutsättningar. De höga kraven på eget kapital och	31

Prop. 2019/20:195 organisation som ställs på kreditinstitut och den löpande tillsynen över instituten minskar risken för att ett sådant institut ska hamna i ekonomiska svårigheter, t.ex. försättas i konkurs. Inlåningsföretag omfattas inte av motsvarande krav eller tillsyn och risken för att ett sådant företag ska hamna i ekonomiska svårigheter får av det skälet bedömas vara större än för ett kreditinstitut.

Insättningsgarantin

Insättningar i kreditinstitut (och vissa värdepappersbolag) omfattas av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Lagen om insättningsgaranti utgör en viktig del av konsumentskyddet på inlåningsmarknaden och innebär att insättningar i kreditinstitut garanteras upp till 950 000 kronor per insättare och institut, om ett institut hamnar i ekonomiska svårigheter, t.ex. försätts i konkurs (4 och 8 §§ lagen om insättningsgaranti).

Insättningsgarantin garanteras ytterst av staten och är i princip solidarisk. Det innebär att företag som omfattas av insättningsgarantin – och som verkar under samma förutsättningar – bidrar till finansieringen av garantin med avgifter. Om ett företag hamnar i ekonomiska svårigheter, t.ex. försätts i konkurs, kommer dess insättare att kompenseras av medel som alla företag har bidragit till genom de avgifter som de har betalat in. Efter en utbetalning ur insättningsgarantin är kvarvarande företag skyldiga att bidra till att återställa insättningsgarantins kapacitet. Av dessa skäl gäller att företag som inte verkar under samma förutsättningar som kreditinstitut och värdepappersbolag inte omfattas av insättningsgarantin (se t.ex. prop. 1995/96:60 avsnitt 7 och prop. 2002/03:139 avsnitt 5.5). Till det kommer att avgifterna är riskbaserade och att det unionsrättsliga regelverket om kapitaltäckning ligger till grund för bedömningen av de enskilda företagens risknivå.

Till skillnad från insättningar i kreditinstitut omfattas inte insättningar i inlåningsföretag av lagen om insättningsgaranti. Det beror på att de inte verkar under samma förutsättningar som kreditinstitut och värdepappersbolag (se prop. 2002/03:139 avsnitt 12). Det innebär att insättningar i ett inlåningsföretag kan förloras om företaget hamnar i ekonomiska svårigheter, t.ex. försätts i konkurs. Av det skälet ska inlåningsföretag informera insättarna om att insättningar inte omfattas av insättningsgarantin (8 § lagen om inlåningsverksamhet). För en konsument, dvs. en fysisk person som huvudsakligen handlar för ändamål som faller utanför näringsverksamhet, får insättningar i ett inlåningsföretag som huvudregel uppgå till högst 50 000 kronor (9 § lagen om inlåningsverksamhet). Från beloppsbegränsningen på 50 000 kronor undantas insättningar i vissa ekonomiska föreningar (punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om inlåningsverksamhet). För en näringsidkare, dvs. en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten, gäller ingen beloppsbegränsning. Underlåtenhet att lämna sådan information kan t.ex. leda till marknadsstörningsavgift enligt marknadsföringslagen (2008:486).

Svårigheten att uppfatta skillnaden mellan kreditinstitut och inlåningsföretag

I och med att insättare kan välja mellan att göra insättningar i kreditinstitut som omfattas av insättningsgarantin och att göra insättningar i inlåningsföretag som inte omfattas av insättningsgarantin, ligger ansvaret att ta ställning till risken för att insättningar kommer att förloras om ett inlåningsföretag hamnar i ekonomiska svårigheter, t.ex. försätts i konkurs, på insättaren i ett sådant företag. Insättaren förutsätts i huvudsak göra den bedömningen mot bakgrund av den information som inlåningsföretaget har lämnat och det ligger i sakens natur att förutsättningarna för att insättaren – t.ex. en konsument – ska kunna göra en sådan kvalificerad bedömning är mycket begränsade.

I ett par uppmärksammande fall under senare tid har insättare – konsumenter – förlorat pengar som de har satt in i inlåningsföretag, som har försatts i konkurs.

Enligt uppgifter från Finansinspektionen förlorade ca 1 900 insättare sammanlagt ca 36 miljoner kronor 2012 när Fundior AB försattes i konkurs och två år senare, 2014, förlorade ca 1 000 insättare sammanlagt ca 36 miljoner kronor när Lärarnas Inköpscentral ek. för. försattes i konkurs. Lärarnas Inköpscentral ek. för. hade dessutom inte registrerat sin inlåningsverksamhet hos Finansinspektionen.

År 2017 uppmärksammade Finansinspektionen vissa allvarliga brister i inlåningsföretaget 24Money Spar AB och återkallade registreringen som inlåningsföretag. Företaget försattes i konkurs sommaren 2018. Omfattningen av förlorade medel för insättare uppskattas till ca 40 miljoner kronor.

Det innebär att det är avgörande för konsumenterna att kunna skilja mellan insättningar som omfattas av insättningsgarantin och insättningar som inte omfattas av den. I det avseendet gäller visserligen att inlåningsföretagen ska informera konsumenterna om att insättningarna – maximalt 50 000 kronor per konsument – inte omfattas av insättningsgarantin. I de fall inlåningsföretag har försatts i konkurs och insättare förlorat sina pengar, har emellertid Finansinspektionen kunnat konstatera att många insättare, dvs. konsumenter, har haft svårt att uppfatta skillnaden mellan kreditinstitut och inlåningsföretag. Enligt Finansinspektionen uppfattar insättarna att den omständigheten att ett inlåningsföretag är registrerat hos Finansinspektionen innebär att företaget verkar under samma förutsättningar som kreditinstitut. Finansinspektionen har också kunnat konstatera att vissa inlåningsföretag, t.ex. det ovan angivna inlåningsföretaget 24Money Spar AB, har ingått i koncerner, där framför allt inrespektive utlåningsverksamhet tillhandahålls av olika koncernföretag samtidigt som verksamheterna marknadsförs som en och samma verksamhet, såsom om verksamheten hade drivits av ett kreditinstitut. Också det gör det svårt för insättare att uppfatta skillnaden mellan kreditinstitut och inlåningsföretag.

I Konsumentverkets rapport Inlåningsföretags användande av begreppet ”Sparkonto” (2019/181) granskade Konsumentverket om inlåningsföretag uppfyller kraven på information i lagen om inlåningsverksamhet. Enligt Konsumentverket är det bara ett fåtal av konsumenterna (6 procent i den aktuella undersökningen) som kan uppfatta skillnaden mellan insättningar som omfattas av insättningsgarantin och insättningar som inte gör det.

Prop. 2019/20:195

Prop. 2019/20:195 Enligt Konsumentverket förekommer det att inlåningsföretag använder ordet ”sparkonto” i marknadsföringen av sin verksamhet. Mot bakgrund av att konsumenter har begränsade kunskaper om inlåningsföretagens verksamhet utgör det enligt Konsumentverkets mening vilseledande och otillbörlig marknadsföring att i fråga om insättningar i dessa företag

	använda ordet ”sparkonto”.
	Internationell kritik
	Internationella valutafonden (IMF) har uppmanat Sverige att upphäva
	lagen om inlåningsverksamhet (se t.ex. Sweden: Financial Sector Assess-
	ment Program – Technical Note – Banking Regulation and Supervision
	[2017] p. 84). Kritiken får ses i ljuset av att en ordning som innebär att
	företag som driver inlåningsverksamhet inte verkar under samma förut-
	sättningar som kreditinstitut riskerar att skada förtroendet för inlånings-
	marknadens och insättningsgarantins funktionssätt.
	Behov av förändring
	Det ovan sagda talar för att konsumentskyddet på inlåningsmarknaden
	behöver stärkas och att inlåningsföretag inte bör få driva inlånings-
	verksamhet som riktar sig till konsumenter. De skäl som talar för att
	inlåningsföretag inte bör få driva inlåningsverksamhet som riktar sig till
	konsumenter gör sig i betydande utsträckning gällande också i fråga om
	andra insättare, t.ex. enskilda näringsidkare. Inlåningsföretag bör därför
	inte heller få driva inlåningsverksamhet som riktar sig till olika former av
	företag. I stället bör inlåningsverksamhet som utgångspunkt drivas av
	företag som driver verksamhet under samma förutsättningar och som
	omfattas av insättningsgarantin, dvs. kreditinstitut. Inlåningsföretag som
	vill fortsätta att driva inlåningsverksamhet bör ansöka om tillstånd att driva
	bank- eller finansieringsrörelse.
	Alternativa lösningar
	Ett alternativ till att upphäva lagen om inlåningsverksamhet som 4Spar
	AB, Agenta Advisors AB och Svenskt Näringsliv anser bör väljas är att
	stärka konsumentskyddet genom att se över lagen och skärpa kraven på
	inlåningsföretagen.
	Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den
	26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om
	tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv
	2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG,
	i den ursprungliga lydelsen (kapitaltäckningsdirektivet) får företag som
	inte är kreditinstitut driva inlåningsverksamhet, om verksamheten är
	underkastad regler och övervakning till skydd för insättare och investerare
	(artikel 9.2). Medlemsstaterna ska underrätta Europeiska kommissionen
	och Europeiska bankmyndigheten om sådan lagstiftning (artikel 9.3 i
	kapitaltäckningsdirektivet, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
	direktiv (EU) 2019/878 av den 20 maj 2019). Det innebär att kapitaltäck-
	ningsdirektivet ger uttryck för att inlåningsverksamhet, dvs. mottagande
	av återbetalningspliktiga medel som är tillgängliga för insättaren inom
	högst ett år, är av sådan art och natur att verksamheten som huvudregel
34	bör vara förbehållen kreditinstitut (jfr 1 kap. 7 § lagen om bank- och

finansieringsrörelse). Lagen om inlåningsverksamhet utgör alltså ett Prop. 2019/20:195 undantag från huvudregeln att det är kreditinstitut som ska driva inlånings-

verksamhet. Frågan är om det finns tillräckligt starka skäl att låta detta undantag, som ger utrymme för skilda förutsättningar för företag som bedriver inlåningsverksamhet, bestå.

På kreditinstitut ställs höga krav på eget kapital, organisation och tillsyn. Insättningar omfattas av insättningsgarantin. Motsvarande krav, tillsyn eller insättarskydd gäller inte för inlåningsföretag. Det innebär att lagstiftningen på inlåningsmarknaden – som syftar till att skydda insättare

–skapar förutsättningar för att skikta de företag som driver inlåningsverksamhet i två grupper som driver verksamhet under olika förutsättningar och med olika skydd för insättare. Det bidrar till att inlåningsföretag kan tillhandahålla hög ränta på insättningar, som inte omfattas av insättningsgarantin.

Den problematik som en skiktning av företagen på inlåningsmarknaden skapar – konkurrens på olika villkor – gäller oavsett om kraven på inlåningsföretagen skärps i förhållande till i dag, vilket enligt regeringens mening talar mot att behålla lagen.

Även Finansinspektionen förespråkar att lagen bör kvarstå men anser att dess tillämpningsområde bör begränsas till de ekonomiska föreningar som bör få fortsätta att driva sin verksamhet tills vidare. Eftersom det enligt regeringens bedömning bör handla om en mycket begränsad krets av ekonomiska föreningar som bör få fortsätta driva sin verksamhet och som inte bör kunna utvidgas över tid (se vidare avsnitt 6), framstår det som mindre lämpligt att låta lagen om inlåningsverksamhet kvarstå för dessa fåtaliga föreningar.

Det nu sagda talar för att inlåningsverksamhet inte bör få drivas med stöd av lagen om inlåningsverksamhet. Lagen om inlåningsverksamhet bör därför upphävas. I det följande föreslås övergångsbestämmelser som ger vissa företag möjlighet att fortsätta att driva sin inlåningsverksamhet med stöd av den upphävda lagen (avsnitt 6).

Följdändringar

Förslaget att lagen om inlåningsverksamhet ska upphävas föranleder ändringar i föräldrabalken, lagen (1936:81) om skuldebrev, lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva, sjömanslagen (1973:282), konkurslagen (1987:672), lagen (1992:160) om utländska filialer m.m., årsredovisningslagen (1995:1554), inkomstskattelagen (1999:1229), marknadsföringslagen (2008:486), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet och lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen).

Prop. 2019/20:195 5	Undantaget från tillståndsplikt för
	finansieringsrörelse för spar- och
	låneföreningar ska tas bort

Regeringens förslag: Undantaget från tillståndsplikt för finansieringsrörelse för spar- och låneföreningar ska tas bort.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringen förslag.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det. Sparbankernas Riksförbund välkomnar förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Som huvudregel krävs tillstånd för att driva finansieringsrörelse (2 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). Från huvudregeln finns det ett särskilt undantag för vissa ekonomiska föreningar, s.k. spar- och låneföreningar (2 kap. 3 § första stycket 7 och andra stycket samma lag). Det gäller för finansieringsrörelse som drivs av föreningar vilka

a)som medlemmar vid varje tillfälle har högst 1 000 fysiska personer,

b)som medlemmar antar bara personer som ingår i en i förväg identifierbar begränsad krets angiven i föreningens stadgar,

c)tar emot återbetalningspliktiga medel bara från medlemmarna eller från finansiella företag, och

d)har till ändamål bara att med sådana medel som avses i c tillgodose finansieringsbehov hos medlemmarna.

Företag som omfattas av undantaget från tillståndsplikt för finansieringsrörelse för spar- och låneföreningar ska registrera sin inlåningsverksamhet hos Finansinspektionen men behöver inte tillstånd att driva verksamhet med konsumentkrediter (1 § lagen om inlåningsverksamhet och 5 § lagen [2014:275] om viss verksamhet med konsumentkrediter).

Undantaget från tillståndsplikt för finansieringsrörelse för spar- och låneföreningar vilar på förutsättningen att dessa företag ska registrera sin inlåningsverksamhet hos Finansinspektionen. En sådan ordning innebär att den aktuella verksamheten – finansieringsrörelse som riktar sig till en begränsad krets – kan drivas under kontrollerade former. I avsnitt 4 föreslås att lagen om inlåningsverksamhet ska upphävas. Som en följd av det bör undantaget från tillståndsplikt för finansieringsrörelse tas bort.

Förslaget föranleder ändringar i lagen om bank- och finansieringsrörelse och lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter.

	6	Ikraftträdande- och
		övergångsbestämmelser

	Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari
	2021.
		Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för
		– ekonomiska föreningar som före ikraftträdandet var registrerade
36	enligt den lagen och som inom ramen för en icke-finansiell verksamhet

driver inlåningsverksamhet som riktar sig till medlemmar och som bidrar till finansieringen av verksamheten, och

–spar- och låneföreningar.

För övriga ekonomiska föreningar och aktiebolag som före ikraftträdandet var registrerade enligt den upphävda lagen gäller den lagen till utgången av 2021. Om företaget före utgången av 2021 har gett in en ansökan om tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse till Finansinspektionen får företaget fortsatta att driva verksamheten enligt den upphävda lagen till dess att ansökan har prövats slutligt.

Undantaget från tillståndsplikt för finansieringsrörelse gäller fortfarande för spar- och låneföreningar som före ikraftträdandet var registrerade enligt lagen om inlåningsverksamhet.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorian föreslås dock en övergångsperiod om sex månader i stället för ett år. I promemorian föreslås också att undantaget för vissa kooperativa företag ska begränsas till sådana företag som den 1 juli 2019 var registrerade hos Finansinspektionen.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser – Allmänna reklamationsnämnden, Boverket, Ekobrottsmyndigheten, Fondbolagens förening, Förvaltningsrätten i Stockholm, Kammarrätten i Stockholm, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Konsumentverket, Polismyndigheten, Riksgäldskontoret, Sparbankernas Riksförbund och Tillväxtverket – tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

4Spar AB och Finansinspektionen ifrågasätter om en övergångsperiod om sex månader är tillräcklig. Svenska Bankföreningen väcker frågan om hur kreditinstitut ska få kännedom om vilka inlåningsföretag som får fortsätta att driva inlåningsverksamhet under en övergångsperiod vid tillämpning av penningtvättslagen.

Finansbolagens Förening, Riksförbundet Bostadsrätterna Sverige Ekonomisk Förening och SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB motsätter sig förslaget att vissa ekonomiska föreningar ska få fortsätta att driva inlåningsverksamhet och framhåller att det inte bör göras skillnad mellan olika associationsformer.

Finansinspektionen framhåller att behovet av konsumentskydd också gäller i fråga om de ekonomiska föreningar som undantas från förslaget. Sveriges riksbank anser att det är oklart vilka krav som gäller för de ekonomiska föreningar som får fortsätta att driva sin inlåningsverksamhet.

Skälen för regeringens förslag

Huvudregel

Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 januari 2021.

Förslaget innebär att inlåningsföretag som vill fortsätta att driva inlåningsverksamhet måste ansöka om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse. För att göra det möjligt för inlåningsföretag att vidta nödvändiga åtgärder bör inlåningsföretag som är registrerade hos Finansinspektionen före ikraftträdandet få fortsätta att driva sin verksamhet under en övergångsperiod. Frågan är då hur lång en sådan övergångsperiod bör vara. Som 4Spar AB och Finansinspektionen framhåller kan en period på

Prop. 2019/20:195

Prop. 2019/20:195 sex månader vara väl kort, detta särskilt då medel som tas emot inom ramen för inlåningsverksamhet efter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren inom högst ett år (3 § lagen om inlåningsverksamhet). Enligt regeringens mening talar detta för att övergångsperioden lämpligen bör vara ett år.

Inlåningsföretag som är registrerade hos Finansinspektionen före ikraftträdandet bör därför få fortsätta att driva verksamheten till utgången av 2021 eller, om en ansökan om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse har getts in till Finansinspektionen före den tidpunkten, till dess att ansökan har prövats slutligt.

Svenska Bankföreningen väcker frågan om hur kreditinstitut ska få kännedom om vilka inlåningsföretag som får fortsätta att driva inlåningsverksamhet under en övergångsperiod vid tillämpning av penningtvättslagen. Regeringen konstaterar att tillämpningen av penningtvättslagen inte påverkas av förslaget, vilket innebär att penningtvättslagen är tillämplig i samma utsträckning som tidigare. På Finansinspektionens webbplats (www.fi.se) finns uppgifter om de företag som är registrerade enligt lagen om inlåningsverksamhet.

Undantag

Förslaget om att upphäva lagen om inlåningsverksamhet och undantaget från tillståndsplikt för finansieringsrörelse för spar- och låneföreningar aktualiserar frågan om vissa företag eller vissa grupper av företag bör undantas från förslaget.

Kooperativ verksamhet har lång tradition i Sverige, framför allt för att tjäna människors behov av konsumtionsvaror och bostäder. Verksamheten syftar till att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen på områden där de som t.ex. konsumenter eller boende är direkt engagerade. Genom att den kooperativa verksamheten ägs av medlemmarna har dessa kontroll över verksamheten.

Formerna för kooperativ verksamhet har utvecklats under iakttagande av vissa grundläggande principer. En sådan grundläggande princip är principen att den kooperativa verksamhetens behov av eget kapital ska tillgodoses genom medlemsfinansiering. Vid sidan av medlemsinsatser har det egna kapitalet byggts upp genom att överskottsmedel på olika sätt har hållits kvar i den kooperativa verksamheten. Genom fonderingar har medlemmarna på det sättet bidragit med ett kollektivt sparande som i princip aldrig har lämnat den kooperativa verksamheten.

I viss kooperativ verksamhet sker medlemsfinansieringen traditionellt genom att den ekonomiska föreningen driver inlåningsverksamhet som riktar sig till medlemmar och som bidrar till finansieringen av den kooperativa verksamheten. Föreningen tar då emot återbetalningspliktiga medel från medlemmarna som efter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren inom högst ett år. Genom att finansiera sin rörelse med inlåningsverksamhet som riktas till medlemmarna stärks den kooperativa verksamhetens finansiella självständighet i förhållande till externa finansiärer, t.ex. kreditinstitut.

Inlåningsverksamhet inom ramen för kooperativ verksamhet har traditionellt hållits utanför det tillståndspliktiga området för bank- och

finansieringsrörelse. Sedan den 1 juli 2004 omfattas emellertid sådan inlåningsverksamhet av lagen om inlåningsverksamhet.

Fram till mitten av 1990-talet var det förhållandevis vanligt förekommande med inlåningsverksamhet inom bl.a. konsument- och bostadskooperationerna, t.ex. olika slag av s.k. sparkassor (se t.ex. SOU 1994:66 avsnitt 2.3, prop. 1995/96:60 avsnitt 7.1 och SOU 1996:81 avsnitt 2). För närvarande drivs inlåningsverksamhet bara i begränsad utsträckning inom konsument- och bostadskooperationen.

Inom konsumentkooperationen OK drivs inlåningsverksamhet av sex OK-föreningar. De driver inlåningsverksamhet som riktar sig till kunder (medlemmar). Det får uppskattas att den samlade inlåningen från allmänheten i konsumentkooperationen understiger 2 miljarder kronor.

Inom bostadskooperationen HSB Riksförbund drivs inlåningsverksamhet av 21 regionala HSB-föreningar. Dessa föreningar driver inlåningsverksamhet som riktar sig till bostadsrättsföreningar (medlemmar). Uppskattningsvis understiger den samlade inlåningen från allmänheten i bostadskooperationen 15 miljarder kronor.

Gemensamt för de olika inlåningsverksamheterna inom OK- föreningarna och HSB Riksförbund är att dessa är integrerade i den traditionella kooperativa verksamheten. Det innebär att den inlåningsverksamhet som drivs i en viss ekonomisk förening är underordnad den traditionella kooperativa verksamheten i den föreningen. I det avseendet avviker inlåningsverksamhet inom OK-föreningarna och HSB Riksförbund på en viktig punkt från inlåningsverksamhet som drivs i särskilda juridiska personer, oavsett om det sker i aktiebolagsform eller föreningsform. I inlåningsverksamhet som drivs i särskilda juridiska personer är inlåningsverksamheten kärnverksamheten och risknivån i sådan verksamhet får, oavsett associationsform och hur de inlånade medlen placeras, bedömas vara högre än i inlåningsverksamhet som är integrerad i den kooperativa verksamheten.

Inom OK-föreningarna och HSB Riksförbund är inlåningsverksamheten viktig för att förse den kooperativa verksamheten med rörelsekapital. Inlåningsverksamhet har i en eller annan form drivits sedan lång tid tillbaka och innan lagen om inlåningsverksamhet trädde i kraft den 1 juli 2004. Det innebär att medlemsfinansiering genom inlåningsverksamhet ingår som ett traditionsenligt och ändamålsenligt inslag i den kooperativa verksamheten.

Enligt regeringens mening finns det mot den nu beskrivna bakgrunden goda skäl att låta dessa ekonomiska föreningar fortsätta att driva inlåningsverksamhet genom den form av medlemsfinansiering som de har anpassat sin kooperativa verksamhet efter.

Också spar- och låneföreningar har traditionellt hållits utanför det tillståndspliktiga området för finansieringsrörelse. Det finns för närvarande bara en spar- och låneförening som är registrerad hos Finansinspektionen, Kriminalpolisens Sparkassa. Den har sedan 1910-talet drivit finansieringsrörelse som riktas till en begränsad krets av fysiska personer (maximalt 1 000 personer) som har koppling till anställning i polisverksamhet. Även sådana spar- och låneföreningar bör enligt regeringens mening få fortsätta att driva sin finansieringsrörelse.

Till skillnad från promemorians förslag anser emellertid regeringen att undantaget inte bör kopplas till de ekonomiska föreningar som vid en

Prop. 2019/20:195

Prop. 2019/20:195 tidpunkt i förfluten tid var registrerade hos Finansinspektionen. I stället bör undantaget kopplas till de ekonomiska föreningar som före ikraftträdandet var registrerade hos Finansinspektionen, jfr ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2000:375) om ändring i bankrörelselagen (1987:617) (se prop. 1999/2000:101 s. 4 f.).

Finansbolagens Förening, Riksförbundet Bostadsrätterna Sverige Ekonomisk Förening och SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB motsätter sig promemorians förslag och anser att det inte bör göras skillnad mellan olika associationsformer. Regeringen vill i det avseendet framhålla att förslaget inte i sig gör skillnad mellan aktiebolagsformen och föreningsformen. Förslaget träffar som huvudregel alla inlåningsföretag, oavsett associationsform och hur de inlånade medlem placeras. Från huvudregel görs undantag för ekonomiska föreningar som inom ramen för en ickefinansiell verksamhet driver inlåningsverksamhet som riktar sig till medlemmar och som bidrar till finansieringen av verksamheten.

Regeringen instämmer i det som Finansinspektionen framhåller om att behovet av konsumentskydd också gäller i fråga om de ekonomiska föreningar som får fortsätta att driva sin verksamhet. Det bör samtidigt framhållas att risknivån i inlåningsverksamhet som är integrerad i traditionell kooperativ verksamhet torde vara lägre än i inlåningsverksamhet som drivs i särskilda juridiska personer, oavsett associationsform och hur de inlånade medlen placeras. I alla händelser avser regeringen att följa utvecklingen på inlåningsmarknaden i fråga om de ekonomiska föreningar som får fortsätta att driva sin verksamhet och överväga vilka åtgärder som kan behövas för att tillgodose konsumentskyddet i dessa ekonomiska föreningar. I det avseendet är det viktigt att Finansinspektionen minst en gång om året kontrollerar att de inlåningsföretag som får fortsätta att driva sin verksamhet uppfyller kraven i den upphävda lagen om inlåningsverksamhet (14 § lagen om inlåningsverksamhet).

Praktiska frågor

Sveriges riksbank anser att det är oklart vilka krav som gäller för de ekonomiska föreningar som ska få fortsätta att driva sin inlåningsverksamhet. Propositionens förslag innebär att vissa ekonomiska föreningar ska få fortsätta att driva verksamhet enligt den upphävda lagen om inlåningsverksamhet respektive icke tillståndspliktig finansieringsrörelse enligt den upphävda bestämmelsen om undantag för tillståndsplikt från finansieringsrörelse för vissa ekonomiska föreningar i lagen om inlåningsverksamhet (2 kap. 3 § första stycket 7 och andra stycket). Det innebär att de ekonomiska föreningar som får fortsätta att driva sin verksamhet har att tillämpa den upphävda lagen om inlåningsverksamhet och att dessa ekonomiska föreningar får fortsätta att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten och ska informera fordringsägarna om att medlen inte omfattas av insättningsgarantin (3 och 8 §§ lagen om inlåningsverksamhet). Föreningarna ska ha ett visst eget bundet kapital, deras ägare och ledningar får inte i väsentlig utsträckning ha åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller ha gjort sig skyldiga till allvarlig brottslighet (5 och 6 §§ samma lag). Föreningarna är också underställda kraven på revision och Finansinspektionens årliga kontroll (11 och 14 §§ samma lag). Finansinspektionen kan ingripa

mot en förening som åsidosätter sina skyldigheter enligt den upphävda Prop. 2019/20:195 lagen (15–20 §§ samma lag).

Bestämmelser om ingripande mot ett företag som driver inlåningsverksamhet i strid mot bestämmelserna om krav på tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse finns i lagen om bank- och finansieringsrörelse (15 kap. 18 §).

Följdändringar

Förslaget föranleder motsvarande övergångsbestämmelser till förslagen till ändringar i föräldrabalken, lagen om skuldebrev, lagen angående vissa utfästelser om gåva, sjömanslagen, konkurslagen, lagen om utländska filialer m.m., årsredovisningslagen, inkomstskattelagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter, marknadsföringslagen, offentlighets- och sekretesslagen, lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet och penningtvättslagen.

7Konsekvensanalys

Regeringens bedömning: Förslagen har inga offentligfinansiella effekter.

Förslagen medför att inlåningsverksamhet inte längre får drivas med stöd av lagen om inlåningsverksamhet. Företag som vill fortsätta att driva inlåningsverksamhet får i stället ansöka om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse. Vissa kooperativa företag får emellertid fortsätta driva sin inlåningsverksamhet.

Konkurrensen mellan företagen på inlåningsmarknaden minskar i begränsad utsträckning. Genom förslagen stärks konsumentskyddet på inlåningsmarknaden.

Förslagen medför inga merkostnader för Finansinspektionen eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser – t.ex. Finansinspektionen, Förvaltningsrätten i Stockholm, Kammarrätten i Stockholm, Konkurrensverket och Konsumentverket – tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Regelrådet efterlyser en konsekvensanalys av de administrativa kostnaderna för att ansöka om tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse. Agenta Advisors AB, Riksförbundet Bostadsrätterna Sverige Ekonomisk Förening, SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB och Svenskt Näringsliv framhåller att förslagen påverkar konkurrensen och utbudet av tjänster på inlåningsmarknaden negativt. Finansbolagens Förening anser att det är oklart hur inlåningsverksamhet som drivs vid sidan av traditionell bank- och finansieringsrörelse förhåller sig till unionsrätten.

Prop. 2019/20:195

Skälen för regeringens bedömning

Offentligfinansiella effekter

Förslagen leder inte till någon ökad arbetsbelastning för Finansinspektionen och har inga offentligfinansiella effekter.

Effekter för inlåningsföretagen

För närvarande har ett 35-tal företag registrerat sin inlåningsverksamhet hos Finansinspektionen.

Inlåningsverksamhet kan drivas på kommersiella eller kooperativa grunder.

En femtedel av inlåningsföretagen driver inlåningsverksamhet på kommersiella grunder (aktiebolag). Dessa företag driver inlåningsverksamhet som riktar sig till insättare av olika slag, framför allt konsumenter. Det får uppskattas att den samlade inlåningen från allmänheten i dessa företag understiger 1,5 miljarder kronor.

Regelrådet efterlyser en konsekvensanalys av de administrativa kostnaderna för att ansöka om tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse. Ett företag som ansöker om ett sådant tillstånd ska uppfylla vissa krav (3 kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse) och ansökningsavgiften är i dag 420 000 kronor (4 § och bilagan till förordningen [2001:911] om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen). Det går inte att beräkna de administrativa kostnaderna för att ansöka om tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse, eftersom förutsättningarna varierar från fall till fall.

Fyra femtedelar av inlåningsföretagen driver inlåningsverksamhet på kooperativa grunder (ekonomiska föreningar). Dessa inlåningsföretag behandlas i avsnitt 6.

Förslagen innebär att de inlåningsföretag som driver inlåningsverksamhet på kooperativa grunder får fortsätta att driva sin verksamhet.

Samhällsekonomiska effekter

Inlåningsföretagen står tillsammans för mindre än en procent av den samlade inlåningen från allmänheten i Sverige.

Det ska ställas mot behovet av ett stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden. Kreditinstitut och inlåningsföretag verkar under olika förutsättningar. De höga kraven på eget kapital och organisation som ställs på kreditinstitut och den löpande tillsynen över instituten minskar risken för att ett sådant institut ska hamna i ekonomiska svårigheter, t.ex. försättas i konkurs. Inlåningsföretag omfattas inte av motsvarande krav eller tillsyn och risken för att ett sådant företag ska hamna i ekonomiska svårigheter får av det skälet bedömas vara större än för ett kreditinstitut. Till skillnad från insättningar i kreditinstitut, omfattas insättningar i inlåningsföretag

inte av insättningsgarantin. Sammantaget innebär detta att risken för en konsument är större vid insättning i ett inlåningsföretag än i ett kreditinstitut samtidigt som skyddet för att få tillbaka förlorade insättningen är betydligt sämre.

Effekter för inlåningsmarknaden

Agenta Advisors AB och Svenskt Näringsliv framhåller att förslagen påverkar konkurrensen och utbudet av tjänster på inlåningsmarknaden negativt.

Lagen om inlåningsverksamhet – som trädde i kraft den 1 juli 2004 – syftar till att öka konkurrensen på inlåningsmarknaden.

Den svenska banksektorn är stor i förhållande till Sveriges ekonomi. Ett 150-tal (svenska och utländska) kreditinstitut – banker (bankaktiebolag, medlemsbarker och sparbanker) samt kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar) – driver verksamhet i Sverige.

Vid sidan av kreditinstituten har för närvarande 35 inlåningsföretag registrerat sin inlåningsverksamhet hos Finansinspektionen. Av dessa inlåningsföretag driver en femtedel (aktiebolag) inlåningsverksamhet på kommersiella grunder medan fyra femtedelar (ekonomiska föreningar) driver inlåningsverksamhet på kooperativa grunder, i allt väsentligt inom bostads- och konsumentkooperationen. Det innebär att lagen om inlåningsverksamhet, som nu har tillämpats i 15 år, har ökat konkurrensen mellan företagen – och utbudet av tjänster – på inlåningsmarknaden i begränsad utsträckning.

Förslagen träffar ett begränsat antal inlåningsföretag. Sammanfattningsvis innebär förslagen att konkurrensen mellan före-

tagen på inlåningsmarknaden – och utbudet av tjänster på den marknaden

–minskar i begränsad utsträckning.

I det avseendet ska framhållas att det på kreditinstitut ställs höga krav på

eget kapital och organisation samt tillsyn. Motsvarande krav eller tillsyn gäller inte för inlåningsföretag. Det bidrar till att inlåningsföretag kan tillhandahålla hög ränta på insättningar, som inte omfattas av insättningsgarantin. Det kan ifrågasättas om en sådan ordning skapar förutsättningar för en sund konkurrens mellan företagen på inlåningsmarknaden.

Förslagens effekter på konkurrensen mellan företagen på inlåningsmarknaden ska ställas mot behovet av ett stärkt konsumentskydd. Kreditinstitut och inlåningsföretag verkar under olika förutsättningar. De höga kraven på eget kapital och organisation som ställs på kreditinstitut och den löpande tillsynen över instituten minskar risken för att ett sådant institut ska hamna i ekonomiska svårigheter, t.ex. försättas i konkurs. Inlåningsföretag omfattas inte av motsvarande krav eller tillsyn och risken för att ett sådant företag ska hamna i ekonomiska svårigheter får av det skälet bedömas vara större än för ett kreditinstitut. Till skillnad från insättningar i kreditinstitut, omfattas insättningar i inlåningsföretag inte av insättningsgarantin. Genom förslaget stärks konsumentskyddet på inlåningsmarknaden.

Prop. 2019/20:195

Prop. 2019/20:195 Effekter för myndigheter och domstolar

Förslagen leder inte till någon ökad arbetsbelastning för Finansinspektionen och medför heller inga merkostnader för Finansinspektionen eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Speciella informationsinsatser

Det får förutsättas att Finansinspektionen informerar inlåningsföretag och insättare i inlåningsföretagen om den nya ordningen.

Överensstämmelse med unionsrätten

Finansbolagens Förening anser att det är oklart hur inlåningsverksamhet som drivs vid sidan av traditionell bank- och finansieringsrörelse förhåller sig till unionsrätten.

Enligt kapitaltäckningsdirektivet får företag som inte är kreditinstitut driva inlåningsverksamhet, om verksamheten är underkastad regler och övervakning till skydd för insättare och investerare (artikel 9.2). Medlemsstaterna ska underrätta Europeiska kommissionen och Europeiska bankmyndigheten om sådan lagstiftning (artikel 9.3 i kapitaltäckningsdirektivet, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878 av den 20 maj 2019).

Lagen om inlåningsverksamhet anses stå i överensstämmelse med unionsrätten (se t.ex. prop. 2002/03:139 avsnitt 12.2.1). Därmed bedöms också förslagen i denna proposition stå i överensstämmelse med unionsrätten.

8Författningskommentar

8.1Förslaget till lag om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet ska upphöra att gälla.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

I lagen föreskrivs att lagen om inlåningsverksamhet upphör att gälla.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för

b)ekonomiska föreningar som avses i punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

3. Den upphävda lagen gäller till utgången av 2021 för övriga ekonomiska Prop. 2019/20:195 föreningar och aktiebolag som före ikraftträdandet var registrerade enligt den

lagen. Om ett sådant företag före utgången av 2021 har gett in en ansökan om tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse till Finansinspektionen, gäller dock den upphävda lagen för det företaget till dess att ansökan har prövats slutligt.

Övervägandena finns i avsnitt 6.
Av punkt 1 följer att lagen om inlåningsverksamhet upphör att gälla vid
utgången av 2020.
Enligt punkt 2 a får vissa ekonomiska föreningar som driver inlånings-
verksamhet fortsätta att driva verksamheten.
Bestämmelsen gäller ekonomiska föreningar som före ikraftträdandet
var registrerade enligt lagen och som inom ramen för en icke-finansiell
verksamhet driver inlåningsverksamhet som riktar sig till medlemmar och
som bidrar till finansieringen av föreningens verksamhet, dvs. genom
medlemsfinansiering förser verksamheten med rörelsekapital.
Bestämmelsen omfattar kooperativ verksamhet i vilken medlems-
finansiering sker genom att den ekonomiska föreningen driver inlånings-
verksamhet. För att verksamheten ska få drivas vidare med stöd av denna
bestämmelse krävs att den kooperativa verksamheten är icke-finansiell
verksamhet, vilket innebär att kärnverksamheten i en sådan förening ska
vara traditionell kooperativ verksamhet – t.ex. konsument- och
bostadskooperativ verksamhet – och inte får omfattas av rörelselag-
stiftning på finansmarknadsområdet, t.ex. lagen (1996:1006) om valuta-
växling och annan finansiell verksamhet. Inlåningsverksamhet som drivs
inom ramen för en finansiell verksamhet får alltså inte drivas vidare med
stöd av denna bestämmelse.
För att verksamheten ska få drivas vidare med stöd av denna bestämmel-
se krävs att inlåningsverksamheten är integrerad i den ekonomiska
föreningens verksamhet. Med detta avses att inlåningsverksamheten ska
vara underordnad den icke-finansiella kärnverksamheten i en och samma
juridiska person. Inlåningsverksamhet som organiseras som en särskild
juridisk person omfattas alltså inte av bestämmelsen.
En ekonomisk förening kan, vid sidan av vad som är ekonomisk
verksamhet enligt 1 kap. 4 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,
till viss del utöva också annan form av verksamhet. Den aktuella över-
gångsbestämmelsen innebär inte något krav på att inlåningsverksamheten
uteslutande ska rikta sig till medlemmarna.
Enligt punkt 2 b får spar- och låneföreningar, dvs. ekonomiska för-
eningar som undantas från tillståndsplikt för finansieringsrörelse, fortsätta
att driva icke tillståndspliktig finansieringsrörelse, se författnings-
kommentaren till punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
till lagen om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
(avsnitt 8.10).
Enligt punkt 3 får övriga ekonomiska föreningar och aktiebolag fortsätta
att driva inlåningsverksamhet under en övergångsperiod för att kunna
ansöka om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse.
Övergångsbestämmelserna innebär att de företag som får fortsätta att
driva inlåningsverksamhet enligt punkt 2 och 3 också i fortsättningen ska
tillämpa och uppfylla kraven i den upphävda lagen och Finansinspektionen
ska kontrollera att företagen uppfyller dessa krav.	45
	45

Prop. 2019/20:195 8.2

Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

9 kap.

8 § Pengar som en omyndig efter det att han eller hon har fyllt sexton år själv har satt in hos en bank får betalas ut till den omyndige. Banken får inte utan den omyndiges samtycke betala ut pengarna till förmyndaren.

Om förmyndaren har fått överförmyndarens tillstånd att omhänderta pengar som avses i första stycket och visat upp bevis på det, får banken betala ut pengarna till förmyndaren men inte till den omyndige.

Första och andra styckena gäller också pengar som har satts in hos ett kreditmarknadsföretag och ett utländskt företag som driver bankrörelse eller finansieringsrörelse från en filial i Sverige.

I paragrafen finns bestämmelser om utbetalning av medel till omyndig i vissa fall.

Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningarna till lagen om inlåningsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs.

16 kap.

10 a § En bank är skyldig att på begäran lämna överförmyndaren de uppgifter som behövs för överförmyndarens tillsynsverksamhet.

Första stycket gäller också kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag, svenska värdepapperscentraler, kontoförande institut, fondbolag, AIF-förvaltare, förvaringsinstitut och utländska företag som driver motsvarande verksamhet från en filial i Sverige.

I paragrafen finns bestämmelser om skyldighet att lämna vissa uppgifter till överförmyndaren i vissa fall.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till lagen om inlåningsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

I punkt 2 anges den övergångsreglering som följer av att lagen om inlåningsverksamhet fortfarande gäller i viss utsträckning, se författningskommentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet (avsnitt 8.1). Övergångsregleringen innebär att bestämmelserna i deras äldre lydelse gäller för inlåningsföretag som får fortsätta att driva sin verksamhet.

8.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:81)	Prop. 2019/20:195
	om skuldebrev

1 kap.

4 § Utges i större antal obligationer eller andra skuldebrev som uppenbarligen är avsedda för den allmänna rörelsen, fullgörs betalningen i gäldenärens affärslokal, om inget annat förbehåll har träffats.

Detsamma gäller i fråga om insättningsbevis som utfärdats av bank eller kreditmarknadsföretag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om var betalningen ska vara fullgjord i vissa fall.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till lagen om inlåningsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

8.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva

4 § Har någon såsom gåva åt någon annan överlämnat pengar eller annan lös egendom till bank eller kreditmarknadsföretag utan att förbehålla sig rätt att förfoga över pengarna eller egendomen, ska gåvan anses fullbordad när banken eller företaget har tagit emot den för gåvotagarens räkning. Gåvan ska anses fullbordad även om givaren har behållit ett sådant bevis som avses i 3 § och som utfärdats av banken eller företaget.

Detta ska tillämpas på motsvarande sätt om givaren för gåvotagarens räkning låtit överföra medel som givaren hade innestående i banken eller företaget.

Paragrafen innehåller bestämmelser om fullbordande av gåva i vissa fall. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till lagen om inlån-

ingsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Prop. 2019/20:195 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

8.5Förslaget till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282)

56 § En sjömans lön ska på begäran av sjömannen helt eller delvis månadsvis

1.betalas ut till en bestämd person här i landet, eller

2.för sjömannens räkning sättas in i bank eller kreditmarknadsföretag.

Om det belopp som betalas ut eller sätts in endast utgör en del av lönen får avdrag göras i beloppet bara om

1.sjömannen lämnat sitt samtycke, eller

I paragrafen finns bestämmelser om utbetalning av sjömans lön. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till lagen om inlån-

ingsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs. I paragrafen görs även en språklig ändring.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för insättningar i aktiebolag och ekonomiska föreningar som avses i punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

8.6	Förslaget till lag om ändring i konkurslagen	Prop. 2019/20:195
	(1987:672)

7 kap.

13 § Förvaltaren ska upprätta en bouppteckning. I denna ska boets tillgångar tas upp till noggrant uppskattade värden. Bouppteckningen ska vidare innehålla uppgift om varje borgenärs namn och postadress.

I den utsträckning det behövs ska bouppteckningen också innehålla en förteckning över dels räkenskapsmaterial, dels andra handlingar som rör boet.

Bouppteckningen ska av förvaltaren ges in till rätten och tillsynsmyndigheten så snart som möjligt och senast en vecka före edgångssammanträdet.

Om bevakningsförfarande ska äga rum och någon bouppteckning ännu inte har getts in till rätten, ska förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka från beslutet om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna med uppgift om varje borgenärs postadress till rätten och tillsynsmyndigheten. I konkurs hos en bank eller ett kreditmarknadsföretag ska till bouppteckningen eller borgenärsförteckningen bifogas uppgift om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen ränta. Detsamma gäller i ett värdepappersbolags konkurs om bolaget har tillstånd att ta emot insättningar på konto. I ett livförsäkringsbolags eller ett tjänstepensionsföretags konkurs ska på motsvarande sätt bifogas uppgift om försäkringstagarna och deras fordringar.

I paragrafen finns bestämmelser om bouppteckning.

Ändringen i sjätte stycket innebär att hänvisningen till lagen om inlåningsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs.

9 kap.

5 § En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordringen för att få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen.

En borgenär som har en fordran hos en bank eller ett kreditmarknadsföretag på grund av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i ett sådant instituts konkurs, om uppgift om fordringen har lämnats enligt 7 kap. 13 § sjätte stycket. Detsamma gäller beträffande värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto. En försäkringstagare behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäkringsbolags eller ett tjänstepensionsföretags konkurs, om uppgift om fordringen lämnats enligt det angivna lagrummet.

I paragrafen finns bestämmelser om befrielse från bevakning av viss fordran i konkurs.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till lagen om inlåningsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs.

Prop. 2019/20:195 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

8.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

3 § Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns särskilda bestämmelser, nämligen

1.för kreditinstitut 4 kap. 1, 2 och 4–6 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2.för värdepappersföretag 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

3.för finansiella institut 4 kap. 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse,

4.för utländska försäkringsgivare lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

5.för börser och clearingorganisationer 12 kap. 9 § och 19 kap. 12 § lagen om värdepappersmarknaden,

6.för förvaltningsbolag och fondföretag 1 kap. 6–7, 10 och 11 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

7.för utgivare av elektroniska pengar 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

8.för utländska försäkringsförmedlare 3 kap. lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution,

9.för företag som tillhandahåller betaltjänster 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster,

10.för utländska AIF-förvaltare 5 kap. lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11.för företag som driver verksamhet med konsumentkrediter 2 och 8 §§ lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter, och

12.för företag som driver verksamhet med bostadskrediter 2 kap. 7 § och 3 kap. 6 och 7 §§ lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter.

Paragrafen innehåller en uppräkning av bestämmelser i andra lagar som reglerar utländska företags rätt att driva verksamhet i Sverige.

Ändringen i första stycket innebär att hittillsvarande punkt 8 tas bort och är en följd av att lagen om inlåningsverksamhet upphävs.

Övriga punkter numreras om.

	12 § Den verkställande direktörens förvaltning och filialens räkenskaper ska
50	granskas av minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor, om verksamheten
50

i Sverige uppfyller mer än ett av de villkor som anges i 2 § andra stycket revisions- Prop. 2019/20:195 lagen (1999:1079).

Förvaltningen och räkenskaperna ska, även om villkoren i första stycket inte är uppfyllda, granskas av minst en revisor, om verksamheten omfattas av

–lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

–lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

–lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

–lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

–lagen (2010:751) om betaltjänster,

–lagen (2011:755) om elektroniska pengar, eller

–lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

I fall som avses i andra stycket ska revisorn ha den kompetens som enligt lag gäller för revisorn i ett svenskt företag av motsvarande slag som driver angiven verksamhet.

Till revisor får även utses ett registrerat revisionsbolag. Dessutom får en eller flera revisorssuppleanter utses.

Verkställande direktören ska se till att en revisor utses och att denne inom tre månader efter räkenskapsårets slut för granskning får redovisningshandlingarna i original eller bestyrkt kopia.

I paragrafen finns bestämmelser om revisors granskning av förvaltningen och räkenskaper i viss verksamhet.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till lagen om inlåningsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

8.8Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 2 januari 2021.

Prop. 2019/20:195 I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

Bilaga 1

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1.Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten

2.Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

3.Hyresrätter och liknande rättigheter

4.Goodwill

5.Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

1.Byggnader och mark

2.Maskiner och andra tekniska anläggningar

3.Inventarier, verktyg och installationer

4.Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

1.Andelar i koncernföretag

2.Fordringar hos koncernföretag

3.Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

4.Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag

5.Ägarintressen i övriga företag

6.Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i

7.Andra långfristiga värdepappersinnehav

8.Lån till delägare och andra, till vilka delägare står i sådant förhållande som sägs i 21 kap. 1 § 3, 4 eller 5 aktiebolagslagen (2005:551)

9.Andra långfristiga fordringar

C.Omsättningstillgångar I. Varulager m.m.

1.Råvaror och förnödenheter

2.Varor under tillverkning

3.Färdiga varor och handelsvaror

4.	Pågående arbete för annans räkning	Prop. 2019/20:195
5.	Förskott till leverantörer

II. Fordringar

1.Kundfordringar

2.Fordringar hos koncernföretag

3.Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag

4.Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i

5.Övriga fordringar

6.Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

1.Andelar i koncernföretag

2.Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfonder

1.Bunden överkursfond

2.Fri överkursfond

III.Uppskrivningsfond IV. Andra fonder

1.Reservfond

2.Kapitalandelsfond

3.Fond för verkligt värde

4.Fond för utvecklingsutgifter

5.Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:

I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser

1.Medlemsinsatser

2.Förlagsinsatser

II. Uppskrivningsfond

Prop. 2019/20:195 III. Andra fonder

1.Reservfond

2.Kapitalandelsfond

3.Fond för verkligt värde

4.Fond för utvecklingsutgifter

5.Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust

V. Årets resultat

Övriga företag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

II.Insättningar eller uttag under året III. Förändringar i kapitalandelsfonden IV. Förändringar i fonden för verkligt värde V. Årets resultat

VI. Eget kapital vid räkenskapsårets slut B. Obeskattade reserver

C. Avsättningar

1.Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2.Avsättningar för skatter

3.Övriga avsättningar

D. Skulder

1.Obligationslån

2.Skulder till kreditinstitut

3.Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under Varulager m.m.)

4.Leverantörsskulder

5.Växelskulder

6.Skulder till koncernföretag

7.Skulder till intresseföretag och gemensamt styrda företag

8.Skulder till övriga företag som det finns ett ägarintresse i

9.Skatteskulder

10.Övriga skulder

11.Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

I bilagan finns bestämmelser om uppställningsform för balansräkningen (kontoform).

Ändringen i bilagan innebär att i punkt 10 Övriga skulder tas hänvisningarna till ”återbetalningspliktiga medel mottagna av allmänheten enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet” och ”andra skulder” bort och är en följd av att den lagen upphävs.

8.9	Förslaget till lag om ändring i	Prop. 2019/20:195
	inkomstskattelagen (1999:1229)

13 kap.

7 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare.

De ska dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är

–lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar,

–inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier,

–tillgodohavanden i kreditinstitut och tillgodohavandet hör till näringsverksamheten,

–fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som ska tas upp

inäringsverksamheten,

–andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar, eller

–fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.

Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier även om de inte förvärvats från någon annan.

I paragrafen finns bestämmelser om vilka tillgångar som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för enskilda näringsidkare.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till lagen om inlåningsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs.

34 kap.

23 § Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med undantag av kontanter, tillgodohavanden i kreditinstitut och liknande tillgångar.

I paragrafen finns definitionen av realtillgångar.

Ändringen i paragrafen innebär att hänvisningen till lagen om inlåningsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs.

41 kap.

8 § Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras. Sådana räntor på tillgodohavanden i kreditinstitut och som tillgodoräknas insätt-

aren per den 31 december anses disponibla den dagen.

I paragrafen finns bestämmelser om beskattningstidpunkten.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till lagen om inlåningsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den

31 december 2020.

Prop. 2019/20:195 3. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för

a)beskattningsår som börjar före den 1 januari 2021, eller

I punkterna 1 och 2 anges när lagen träder i kraft respektive ska tillämpas första gången.

I punkt 3 anges den övergångsreglering som följer av att lagen om inlåningsverksamhet fortfarande gäller i viss utsträckning, se författningskommentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet (avsnitt 8.1). Övergångsregleringen innebär att bestämmelserna i deras äldre lydelse gäller för inlåningsföretag som får fortsätta att driva sin verksamhet.

8.10Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

2kap.

3§ Tillstånd enligt denna lag behövs inte för finansieringsrörelse som drivs av

1.en bank,

2.ett utländskt bankföretag som har tillstånd att driva bankrörelse i Sverige enligt 4 kap. 4 §,

4.ett företag som tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av

a) företaget, eller

b) ett annat företag i samma koncern eller motsvarande utländska företagsgrupp, förutsatt att

– koncernen eller företagsgruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet, och

– företaget som tillhandahåller finansieringen lånar upp medel från allmänheten bara genom att ge ut sådana överlåtbara värdepapper som avses i punkt 2 i definitionen i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden med en löptid på minst ett år,

5.ett aktiebolag eller en ekonomisk förening om

a)verksamheten består i att vid enstaka tillfällen förvärva fordringar, och

b)medel för verksamheten inte löpande anskaffas från allmänheten,

6.ett företag som bara finansierar andra företag i samma koncern eller motsvarande utländska företagsgrupp, förutsatt att koncernen eller företagsgruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet.

Undantagen enligt första stycket 5 för rörelse som drivs av aktiebolag eller ekonomisk förening gäller även för sådan rörelse som drivs av motsvarande utländska företag.

I paragrafen finns bestämmelser om undantag från tillståndsplikt för viss finansieringsrörelse. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Ändringen i första stycket innebär att undantaget i hittillsvarande Prop. 2019/20:195 punkt 7 från tillståndsplikt för finansieringsrörelse för vissa ekonomiska

föreningar tas bort.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till hittillsvarande första stycket 7 tas bort och är en följdändring med anledning av ändringen i första stycket.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för ekonomiska föreningar som före ikraftträdandet var registrerade enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

Enligt punkt 2 ska de aktuella ekonomiska föreningarna också i fortsättningen undantas från tillståndsplikt för finansieringsrörelse vid tillämpning av lagen.

8.11Förslaget till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

29 § En näringsidkare får åläggas att betala en särskild avgift (marknadsstörningsavgift) om näringsidkaren, eller någon som handlar på näringsidkarens vägnar, uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot

–7 §,

–8 § och någon av bestämmelserna i 9, 10, 12–17 §§,

–18 §,

–20 §, eller

–någon av bestämmelserna i bilaga I till direktiv 2005/29/EG.

Detsamma gäller om en näringsidkare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av bestämmelserna i

–64 kap. 46 § socialförsäkringsbalken,

–7 kap. 3 § alkohollagen (2010:1622),

–8 kap. 7 § första stycket, 8, 9 eller 14 § första eller andra stycket samt 15 kap. 4 § radio- och tv-lagen (2010:696),

–11 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti när det gäller ett erbjudande som inte är riktat bara till andra än konsumenter,

–4 kap. 1 § 2 eller 3, 3 §, 4 § första stycket 2 eller 5 § 2 eller 3 lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller också en näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet väsentligt har bidragit till överträdelsen.

Avgiften tillfaller staten.

I paragrafen finns bestämmelser om förutsättningar för marknadsstörningsavgift.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till lagen om inlåningsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs.

Prop. 2019/20:195 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

8.12Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

30 kap.

6 § Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, om övervakningen eller kontrollen sker enligt

1.lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2.lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

3. lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden,

4. lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning,

5. lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, eller

6. lagen (2019:277) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

I paragrafen finns bestämmelser om sekretess i Finansinspektionens verksamhet med övervakning enligt vissa lagar och EU-rättsakter med anknytning till finansmarknaden.

Ändringen i första stycket innebär att hittillsvarande punkt 3 tas bort och är en följd av att lagen om inlåningsverksamhet upphävs.

Övriga ändringar i paragrafen är redaktionella.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

	1.	Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
	2.	Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för uppgifter som
	a) har lämnats före ikraftträdandet, eller
	b) avser aktiebolag och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i
	ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om upp-
58	hävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.	Prop. 2019/20:195
I punkt 2 anges den övergångsreglering som följer av att lagen om inlån-
ingsverksamhet fortfarande gäller i viss utsträckning, se författningskom-
mentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om
upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet (avsnitt 8.1).
Övergångsregleringen innebär att bestämmelserna i deras äldre lydelse
gäller för inlåningsföretag som får fortsätta att driva sin verksamhet.

8.13Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter

5 § Tillstånd enligt denna lag behövs inte för

1. företag som har tillstånd enligt

a)lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

b)lagen (2010:751) om betaltjänster,

c)lagen (2011:755) om elektroniska pengar, eller

d)lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

2.företag som avses i 2 kap. 3 § första stycket 2–6 lagen om bank- och finansieringsrörelse,

3.statliga och kommunala myndigheter, eller

4.juridiska personer som driver verksamhet med konsumentkrediter i mindre omfattning utan vinstsyfte.

Undantagen enligt första stycket gäller även för motsvarande utländska företag och utländska statliga, kommunala och andra offentliga myndigheter.

Paragrafen reglerar undantag från tillstånd till sådan verksamhet med konsumentkrediter som omfattas av lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Ändringen i första stycket 2 är en följd av att undantaget från tillståndsplikt för finansieringsrörelse för vissa ekonomiska föreningar tas bort.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

Enligt punkt 2 ska de aktuella ekonomiska föreningarna också i fortsättningen undantas från kravet på tillståndsplikt vid tillämpning av lagen.

Prop. 2019/20:195

8.14Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet

3 kap.

8 § Med finansiellt institut med lokalt kundunderlag avses ett finansiellt institut som uppfyller följande krav:

1. Det har

a)tillstånd av Finansinspektionen att bedriva verksamhet eller förvaltas av någon som har sådant tillstånd, eller

b)beviljats undantag från tillståndsplikt enligt 2 kap. 3 § lagen (2010:751) om betaltjänster.

2. Det har inte något fast driftställe utanför Sverige.

3. Det marknadsför sig inte till kunder eller kontohavare utanför Sverige.

4. Minst 98 procent av värdet på de finansiella konton som förs av institutet ska innehas av personer med hemvist i Sverige eller en annan medlemsstat i Europeiska unionen.

5. Det hade senast den 1 juli 2014 infört riktlinjer och förfaranden för att

a)förhindra att det tillhandahåller finansiella konton till ett icke FATCA- deltagande finansiellt institut, och

b)kontrollera om det öppnar eller håller ett finansiellt konto för en specificerad amerikansk person som inte har sin hemvist i Sverige eller för en passiv ickefinansiell enhet vars personer med bestämmande inflytande är medborgare eller har hemvist i USA och inte samtidigt har hemvist i Sverige.

7. Det granskar befintliga konton som innehas av en fysisk person som inte har sin hemvist i Sverige eller av en enhet, i enlighet med de förfaranden i 4–8 kap. som gäller för befintliga konton för att identifiera eventuella amerikanska rapporteringspliktiga konton eller finansiella konton som förs av ett icke FATCA- deltagande finansiellt institut, och rapporterar sådant finansiellt konto som om det finansiella institutet vore ett rapporteringsskyldigt svenskt finansiellt institut, eller stänger det finansiella kontot.

8. Varje sådan till det finansiella institutet närstående enhet som är ett finansiellt institut ska vara etablerad eller registrerad i Sverige och uppfylla kraven i denna paragraf, utom när det gäller närstående enheter som är pensionsstiftelser.

9. Det har inte riktlinjer eller förfaranden som diskriminerar mot finansiella konton som öppnas eller förs för fysiska personer som är specificerade amerikanska personer med hemvist i Sverige.

Vid tillämpning av första stycket 3 ska ett finansiellt institut inte anses marknadsföra sig till kunder eller kontohavare utanför Sverige endast på grund av att det finansiella institutet

1. har en webbplats, om det på webbplatsen inte specifikt anges att det finansiella institutet tillhandahåller finansiella konton eller tjänster till kunder som inte har hemvist i Sverige och det finansiella institutet inte på annat sätt är inriktat på eller marknadsför sig till amerikanska kunder eller kontohavare, eller

2. annonserar i tryckta medier eller via radio- eller tv-kanal som distribueras Prop. 2019/20:195 eller sänds huvudsakligen inom Sverige men som tillfälligtvis distribueras eller

sänds även i andra länder, om det i marknadsföringen inte specifikt anges att det finansiella institutet tillhandahåller finansiella konton eller tjänster till kunder som inte har hemvist i Sverige och det finansiella institutet inte på annat sätt är inriktat på eller marknadsför sig till amerikanska kunder eller kontohavare.

I paragrafen definieras begreppet finansiellt institut med lokalt kundunderlag.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till lagen om inlåningsverksamhet i hittillsvarande punkt 1 c tas bort och är en följd av att den lagen upphävs.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

8.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

1kap.

2§ Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1.bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2.livförsäkringsrörelse, dock inte tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

3.värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

4.verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

6.verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7.fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8.verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betaltjänster enligt

lagen (2010:751) om betaltjänster,

Prop. 2019/20:195 9. verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock inte om verksamheten uteslutande avser kontoinformationstjänster,

10.verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11.verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12.verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

13.verksamhet som fastighetsmäklare med fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666),

14.spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138),

15.yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller

ien del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

16.verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000),

17.verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

18.yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 17,

19.yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare),

20.yrkesmässig verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

21.yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än som avses i 20, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

22.yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges

i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 17–21, eller

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka fysiska och juridiska personer som lagen gäller för.

Ändringen i första stycket 4 innebär att hänvisningen till lagen om inlåningsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

	I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.
	I punkt 2 anges den övergångsreglering som följer av att lagen om inlån-
	ingsverksamhet fortfarande gäller i viss utsträckning, se författningskom-
62	mentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om
62

upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet (avsnitt 8.1). Prop. 2019/20:195 Övergångsregleringen innebär att bestämmelserna i deras äldre lydelse

gäller för inlåningsföretag som får fortsätta att driva sin verksamhet.

Prop. 2019/20:195	Sammanfattning av promemorian
Bilaga 1
	Inlåningsverksamhet – dvs. mottagande av återbetalningspliktiga medel
	från allmänheten – kan i huvudsak drivas av kreditinstitut (banker och
	kreditmarknadsföretag) och inlåningsföretag. På kreditinstitut ställs höga
	krav på eget kapital och organisation och instituten står under löpande till-
	syn av Finansinspektionen. Motsvarande gäller inte för inlåningsföretag.
	Det innebär att insättare – t.ex. konsumenter – kan välja mellan att göra
	sina insättningar i kreditinstitut och inlåningsföretag. Till skillnad från
	insättningar i kreditinstitut omfattas insättningar i inlåningsföretag inte av
	insättningsgarantin. Bestämmelserna om inlåningsföretag finns i lagen
	(2004:299) om inlåningsverksamhet. För att stärka konsumentskyddet på
	inlåningsmarknaden bör inlåningsföretag inte få driva inlåningsverksam-
	het. Av det skälet föreslås att lagen om inlåningsverksamhet ska upphävas.
	Vissa ekonomiska föreningar kan driva finansieringsrörelse utan till-
	stånd enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (2 kap.
	3 § första stycket 7 och andra stycket). För att verksamheten ska kunna
	drivas under kontrollerade former ska ett sådant företag registrera sin
	inlåningsverksamhet enligt lagen om inlåningsverksamhet. Som en följd
	av förslaget att den lagen ska upphävas föreslås att undantaget från till-
	ståndsplikt för finansieringsrörelse för vissa ekonomiska föreningar ska
	tas bort.
	Ekonomiska föreningar som den 1 juli 2019 var registrerade hos Finans-
	inspektionen ska få fortsätta att driva sin verksamhet.
	Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Promemorians lagförslag

Prop. 2019/20:195 Bilaga 2

Förslag till lag om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet ska upphöra att gälla.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för

a)ekonomiska föreningar som den 1 juli 2019 var registrerade enligt den lagen,

b)ekonomiska föreningar som den 1 juli 2019 var registrerade enligt den lagen och som vid den tidpunkten var undantagna från tillståndsplikt för finansieringsrörelse enligt 2 kap. 3 § första stycket 7 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, och

c)övriga företag som före ikraftträdandet var registrerade enligt den lagen till utgången av juni 2021, eller, om ansökan om tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse dessförinnan har getts in till Finansinspektionen före den tidpunkten, till dess att ansökan har prövats slutligt.

Prop. 2019/20:195 Bilaga 2

Förslag om lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 8 § och 16 kap. 10 a § föräldrabalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

9 kap.

8 §1

Första och andra styckena gäller	Första och andra styckena gäller
också pengar som har satts in hos	också pengar som har satts in hos
ett kreditmarknadsföretag, ett före-	ett kreditmarknadsföretag och ett
tag som driver verksamhet enligt	utländskt företag som driver bank-
lagen (2004:299) om inlånings-	rörelse eller finansieringsrörelse
verksamhet och ett utländskt före-	från en filial i Sverige.
tag som driver bankrörelse, finansi-
eringsrörelse eller inlåningsverk-
samhet från en filial i Sverige.

16kap.

10 a §2

En bank är skyldig att på begäran lämna överförmyndaren de uppgifter

som behövs för överförmyndarens tillsynsverksamhet.
Första	stycket		gäller		också	Första	stycket	gäller	också
kreditmarknadsföretag,				värdepap-		kreditmarknadsföretag, värdepap-
persbolag,		svenska	värdepappers-			persbolag,	svenska	värdepappers-
centraler,		kontoförande			institut,	centraler,	kontoförande		institut,
fondbolag, AIF-förvaltare, förva-						fondbolag, AIF-förvaltare, förva-
ringsinstitut, företag som driver						ringsinstitut och utländska företag
inlåningsverksamhet			enligt lagen			som driver motsvarande verksam-
(2004:299)		om	inlåningsverk-			het från en filial i Sverige.
samhet och utländska företag som
driver	motsvarande			verksamhet
från en filial i Sverige.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för företag som avses i punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och insättningar i sådana företag.

66	1	Senaste lydelse 2008:910.
66	2	Senaste lydelse 2016:43.

Förslag till lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen (1936:81) om skuldebrev ska ha följande lydelse.

Prop. 2019/20:195 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 4 §1

Utgivas i större antal obligationer				Utges i större antal obligationer
eller andra skuldebrev som uppen-				eller andra skuldebrev som uppen-
barligen äro avsedda för den all-				barligen är avsedda för den all-
männa rörelsen, varde, där ej annat				männa rörelsen, fullgörs betalning-
förbehåll träffats, betalningen full-				en i gäldenärens affärslokal, om
gjord i gäldenärens affärslokal.				inget annat förbehåll har träffats.
Detsamma gäller i fråga om in-				Detsamma gäller i fråga om in-
sättningsbevis	som	utfärdats av		sättningsbevis som utfärdats av
bank, kreditmarknadsföretag eller				bank eller kreditmarknadsföretag.
företag som	driver		verksamhet
enligt lagen (2004:299) om inlån-
ingsverksamhet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för insättningar i företag som avses i punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:000) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

1 Senaste lydelse 2004:419.

Prop. 2019/20:195 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	4 §1
Har någon såsom gåva åt annan		Har någon såsom gåva åt någon
till bank, kreditmarknadsföretag		annan överlämnat	pengar eller
eller företag som driver verksamhet		annan lös egendom till bank eller
enligt lagen (2004:299) om inlån-		kreditmarknadsföretag utan att för-
ingsverksamhet	överlämnat penn-	behålla sig rätt att förfoga över
ingar eller annan lös egendom utan		pengarna eller egendomen, ska
att förbehålla sig rätt att däröver		gåvan anses fullbordad när banken
förfoga, skall gåvan anses full-		eller företaget har tagit emot den
bordad när det givna blivit av		för gåvotagarens räkning. Gåvan
banken eller företaget mottaget för		ska anses fullbordad även om giv-
gåvotagarens räkning; och skall		aren har behållit ett sådant bevis
detta gälla ändå att av banken eller		som avses i 3 § och som utfärdats
företaget utfärdat bevis, som i 3 §		av banken eller företaget.
sägs, behållits av givaren.
Detta skall tillämpas på mot-		Detta ska tillämpas på mot-
svarande sätt om givaren låtit för		svarande sätt om givaren för gåvo-
gåvotagarens	räkning överföra	tagarens räkning	låtit överföra
medel som givaren hade inne-		medel som givaren hade innestå-
stående i banken eller företaget.		ende i banken eller företaget.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

68	1 Senaste lydelse 2004:420.

Förslag om lag om ändring i sjömanslagen (1973:282)		Prop. 2019/20:195
		Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 56 § sjömanslagen (1973:282) ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
56 §1
En sjömans lön skall på begäran	En sjömans lön ska på begäran av
av sjömannen helt eller delvis	sjömannen helt eller delvis
månadsvis	månadsvis
1. betalas ut till en bestämd person här i landet, eller
2. för sjömannens räkning sättas	2. för sjömannens räkning sättas
in i bank, kreditmarknadsföretag	in i bank eller kreditmarknadsföre-
eller företag som driver verksamhet	tag.
enligt lagen (2004:299) om inlån-
ingsverksamhet.

Om det belopp som betalas ut eller sätts in endast utgör en del av lönen får avdrag göras i beloppet bara om

1.sjömannen lämnat sitt samtycke, eller

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

1 Senaste lydelse 2004:427.

Prop. 2019/20:195	Förslag om lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
Bilaga 2
	Härigenom föreskrivs att 7 kap. 13 § och 9 kap. 5 § konkurslagen (1987:672)
	ska ha följande lydelse.
	Lydelse enligt prop. 2018/19:158						Föreslagen lydelse
						7 kap.
						13 §
	Förvaltaren ska upprätta en bouppteckning. I denna ska boets tillgångar
	tas upp till noggrant uppskattade värden. Bouppteckningen ska vidare
	innehålla uppgift om varje borgenärs namn och postadress.
	Om det finns anledning, ska bouppteckningen också innehålla uppgift
	om egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands.
	Om gäldenären har uppgett att sådan egendom saknas, ska bouppteck-
	ningen innehålla uppgift om detta.
	I den utsträckning det behövs ska bouppteckningen också innehålla en
	förteckning över dels räkenskapsmaterial, dels andra handlingar som rör
	boet.
	Bouppteckningen ska av förvaltaren ges in till rätten och tillsynsmynd-
	igheten så snart som möjligt och senast en vecka före edgångssamman-
	trädet.
	Har en av gäldenären underskriven bouppteckning förut getts in till
	rätten, behöver någon ny bouppteckning inte upprättas, om förvaltaren
	anser att denna är tillförlitlig. I så fall ska förvaltaren snarast anmäla det
	till rätten och tillsynsmyndigheten.
	Om	bevakningsförfarande				ska	Om	bevakningsförfarande			ska
	äga rum och någon bouppteckning						äga rum och någon bouppteckning
	ännu inte har getts in till rätten, ska						ännu inte har getts in till rätten, ska
	förvaltaren så snart som möjligt och						förvaltaren så snart som möjligt och
	senast en vecka från beslutet om						senast en vecka från beslutet om
	bevakningsförfarandet			skicka		en	bevakningsförfarandet			skicka	en
	förteckning över borgenärerna med						förteckning över borgenärerna med
	uppgift om varje borgenärs post-						uppgift om varje borgenärs post-
	adress till rätten och tillsynsmynd-						adress till rätten och tillsynsmynd-
	igheten. I konkurs hos en bank, ett						igheten. I konkurs hos en bank eller
	kreditmarknadsföretag eller ett före-						ett kreditmarknadsföretag ska				till
	tag som driver verksamhet enligt						bouppteckningen			eller
	lagen (2004:299) om inlånings-						borgenärsförteckningen			bifogas
	verksamhet ska till bouppteckning-						uppgift	om	insättningsborge-
	en eller borgenärsförteckningen bi-						närerna och deras fordringsbelopp
	fogas uppgift om insättningsborg-						med upplupen		ränta.	Detsamma
	enärerna och deras fordringsbelopp						gäller	i ett	värdepappersbolags
	med	upplupen ränta.		Detsamma			konkurs om bolaget har tillstånd att
	gäller i ett värdepappersbolags kon-						ta emot insättningar på konto. I ett
	kurs om bolaget har tillstånd att ta						livförsäkringsbolags			eller	ett
	emot insättningar på konto. I ett liv-						tjänstepensionsföretags			konkurs
	försäkringsbolags eller ett tjänste-						ska på motsvarande sätt bifogas
	pensionsföretags		konkurs		ska	på	uppgift om försäkringstagarna och
	motsvarande sätt		bifogas		uppgift		deras fordringar.

om försäkringstagarna och deras fordringar.

9kap. 5 §

En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordringen för att få rätt till betalning ur den

pantsatta egendomen.
En borgenär som har en fordran				En borgenär som har en fordran
hos en bank, ett kreditmarknads-				hos en bank eller ett kreditmark-
företag eller ett företag som driver				nadsföretag på grund av en insätt-
verksamhet enligt lagen (2004:299)				ning på räkning behöver inte be-
om inlåningsverksamhet på grund				vaka sin fordran i ett sådant instit-
av en insättning på räkning behöver				uts konkurs, om uppgift om fordr-
inte bevaka sin fordran i ett sådant				ingen har lämnats enligt 7 kap. 13 §
instituts konkurs, om uppgift om				sjätte stycket. Detsamma gäller be-
fordringen har lämnats enligt 7 kap.				träffande värdepappersbolag som
13 §	sjätte		stycket. Detsamma	har tillstånd att ta emot insättningar
gäller	beträffande värdepappers-			på konto. En försäkringstagare be-
bolag som har tillstånd att ta emot				höver inte bevaka sin fordran i ett
insättningar på konto. En försäkr-				livförsäkringsbolags eller ett tjänste-
ingstagare behöver inte bevaka sin				pensionsföretags konkurs, om upp-
fordran i		ett	livförsäkringsbolags	gift om fordringen lämnats enligt
eller	ett	tjänstepensionsföretags		det angivna lagrummet.

konkurs, om uppgift om fordringen lämnats enligt det angivna lagrummet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Prop. 2019/20:195 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 och 12 §§ lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. ska ha följande lydelse.