Regeringens proposition 2019/20:167

Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso-	Prop.
och sjukvården, utbildningsinsatser och andra	2019/20:167

åtgärder med anledning av coronaviruset

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 20 maj 2020

Stefan Löfven

Per Bolund (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare åtgärder för
att omhänderta effekterna i samhället av utbrottet av det nya coronaviruset
som orsakar sjukdomen covid-19. Propositionen innehåller förslag till
ändringar i statens budget som syftar till att mildra de ekonomiska effek-
terna i samhället och skapa ökade möjligheter till utbildning och kompe-
tensutveckling.
I propositionen föreslås att ett tidsbegränsat tilläggsbidrag införs inom
bostadsbidraget till barnfamiljer med låga inkomster. Tilläggsbidraget
föreslås lämnas som ett separat bidrag, som inte beaktas vid beräkningen
av det ordinarie bostadsbidraget, till den som får särskilt bidrag för hem-
mavarande barn, särskilt bidrag för barn som bor växelvis eller umgänges-
bidrag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020 och gälla
t.o.m. den 31 december 2020.
Förslag lämnas även om att det ska införas en upplysningsbestämmelse
om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan
meddela föreskrifter om att den studerandes inkomst vid extraordinära
händelser i fredstid ska beaktas i annan utsträckning än vad som normalt
gäller vid beslut om studiestartsstöd. Lagändringen föreslås träda i kraft
den 1 juli 2020.
Vidare innehåller propositionen förslag till ändringar i statens budget för
2020. Ökade medel föreslås för bl.a. kommunernas och regionernas mer-
kostnader för hanteringen av virusutbrottet, en höjning av taket i arbets-
löshetsförsäkringen även efter de första 100 dagarna, flera olika utbild-
ningsinsatser, stöd till civilsamhällesorganisationer, ett utvidgat medie-	1
	1

Prop. 2019/20:167 stöd, införande av ett nytt bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik och tidigareläggning av järnvägs- och vägunderhåll samt för att förlänga vissa redan vidtagna åtgärder på sjukförsäkringsområdet.

Innehållsförteckning			Prop. 2019/20:167
1	Förslag till riksdagsbeslut ................................................................		5
2	Lagförslag ........................................................................................		8
	2.1	Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken........	8
	2.2	Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken......	12

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2017:527) om

studiestartsstöd ................................................................	16
3 Ärendet och dess beredning ...........................................................	17

3.1Skäl för ändringar i statens budget och förkortad

motionstid........................................................................

3.2Tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom

bostadsbidraget................................................................

3.3Inkomstprövning för studerande med

		studiestartsstöd vid extraordinära händelser....................	18
4	Bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer ................		18
	4.1	Nuvarande bestämmelser om bostadsbidrag ...................	18

4.2Ett tilläggsbidrag till barnfamiljer införs inom

		bostadsbidraget................................................................		20
	4.3	Ersättningens storlek .......................................................		23
	4.4	Undantag från avstämningssystemet ...............................		24
	4.5	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ...................		25
	4.6	Konsekvenser ..................................................................		26
	4.7	Författningskommentar ...................................................		31
		4.7.1	Förslaget till lag om ändring i
			socialförsäkringsbalken ..................................	31
		4.7.2	Förslaget till lag om ändring i
			socialförsäkringsbalken ..................................	35
5	Vissa ändringar i studiestartsstödet för att förbättra
	kompetensförsörjningen.................................................................			37
	5.1	Inkomstprövning för studerande med
		studiestartsstöd vid extraordinära händelser....................		37

5.2Arbetslöshetsvillkoret bör justeras för att fler

		arbetslösa ska kunna rekryteras till studier......................		40
	5.3	Ikraftträdande ..................................................................		41
	5.4	Konsekvenser ..................................................................		42
	5.5	Författningskommentar ...................................................		44
		5.5.1	Förslaget till lag om ändring i lagen
			(2017:527) om studiestartsstöd.......................	44
6	Ändringar i statens budget .............................................................			44
	6.1	Ändringar av statens utgifter ...........................................		44
	6.2	Konsekvenser för statens budget .....................................		57
Bilaga 1		Sammanfattning av promemorian Tillfälligt
		tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget
		med anledning av covid-19 .............................................		58

Prop. 2019/20:167 Bilaga 2	Lagförslagen i promemorian Tillfälligt
	tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget
	med anledning av covid-19 ..............................................	59
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna avseende
	tillfälligt tilläggsbidrag inom bostadsbidraget..................	66
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 maj 2020...........		67

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2019/20:167

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.1 och 4).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.2 och 4).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:527) om studiestartsstöd (avsnitt 2.3 och 5).

4.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget

1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv besluta om kapitaltillskott på högst 400 000 000 kronor till Almi Företagspartner AB (avsnitt 6.1).

5.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1.

Riksdagen beslutar att förkorta motionstiden till sex dagar.

Prop. 2019/20:167 Tabell 1.1			Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och
			ändrade och nya anslag 2020
	Tusental kronor
				Beslutad	Förändring
	Utgifts-	Anslags-		ram/anvisat	av ram/	Ny ram/Ny
	område	nummer		anslag	anslag	anslagsnivå

1			Rikets styrelse	15 131 274	500 000	15 631 274

		8:1	Mediestöd	762 119	500 000	1 262 119

9			Hälsovård, sjukvård och
			social omsorg	86 783 142	2 590 500	89 373 642

			Bidrag till folkhälsa och
		1:6	sjukvård	11 768 886	2 000 000	13 768 886

		2:1	Folkhälsomyndigheten	469 599	28 000	497 599

			Myndigheten för
			familjerätt och
		4:1	föräldraskapsstöd	27 598	3 500	31 098

			Stimulansbidrag och
			åtgärder inom
		4:5	äldreområdet	1 427 490	462 000	1 889 490

		8:1	Socialstyrelsen	719 850	97 000	816 850

10			Ekonomisk trygghet vid
			sjukdom och
			funktionsnedsättning	104 485 843	13 556 000	118 041 843

			Sjukpenning och
		1:1	rehabilitering m.m.	38 725 977	3 456 000	42 181 977

			Ersättning för höga
		1:7	sjuklönekostnader	8 039 858	10 100 000	18 139 858

12			Ekonomisk trygghet för
			familjer och barn	101 430 320	560 000	101 990 320

		1:8	Bostadsbidrag	4 746 176	560 000	5 306 176

14			Arbetsmarknad och
			arbetsliv	82 178 987	1 120 000	83 298 987

			Bidrag till
			arbetslöshetsersättning
		1:2	och aktivitetsstöd	33 131 125	1 120 000	34 251 125

15			Studiestöd	26 508 400	259 500	26 767 900

		1:2	Studiemedel	18 607 712	106 500	18 714 212

			Avsättning för
		1:3	kreditförluster	1 922 904	9 000	1 931 904

			Statens utgifter för
		1:4	studiemedelsräntor	189 518	2 000	191 518

		1:7	Studiestartsstöd	410 000	142 000	552 000

16			Utbildning och
			universitetsforskning	82 815 865	346 000	83 161 865

			Utveckling av
6			skolväsendet och annan
6		1:5	pedagogisk verksamhet	3 411 093	20 000	3 431 093
		1:5	pedagogisk verksamhet	3 411 093	20 000	3 431 093

	Statligt stöd till				Prop. 2019/20:167
1:18	vuxenutbildning	2 372 422	54 000	2 426 422

	Särskilda utgifter inom
2:64	universitet och högskolor	860 473	272 000	1 132 473

17	Kultur, medier,
	trossamfund och fritid	17 061 280	150 000	17 211 280

	Insatser för den ideella
13:5	sektorn	171 758	100 000	271 758

14:1	Bidrag till folkbildningen	4 319 683	50 000	4 369 683

21	Energi	3 468 932	33 000	3 501 932

1:8	Elberedskap	258 000	33 000	291 000

22	Kommunikationer	61 295 946	4 020 000	65 315 946

	Vidmakthållande av
	statens transport-
1:2	infrastruktur	24 655 015	1 020 000	25 675 015

	Bidrag för
	upprätthållande av
1:18	kollektivtrafik	0	3 000 000	3 000 000

23	Areella näringar,
	landsbygd och livsmedel	19 790 236	202 800	19 993 036

	Åtgärder för
	landsbygdens miljö och
1:17	struktur	3 896 097	202 800	4 098 897

24	Näringsliv	14 603 863	411 000	15 014 863

1:5	Näringslivsutveckling	693 022	11 000	704 022

	Kapitalinsatser i statliga
1:17	ägda företag	76 000	400 000	476 000

	Summa anslags-
	förändring på
	ändringsbudget		23 748 800

Prop. 2019/20:167 2

Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken1

dels att 93 kap. 4 §, 95 kap. 2 och 4 §§, 96 kap. 1 §, 97 kap. 1 och 15 §§, 98 kap. 1 § och 110 kap. 6 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 96 kap. 3 § ska lyda ”Särskilda bidrag, umgängesbidrag och tilläggsbidrag till barnfamiljer”,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 96 kap. 3 a §, 97 kap. 23 a § och 98 kap. 12 §, och närmast före 96 kap. 3 a §, 97 kap. 23 a § och 98 kap. 12 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

93 kap.

4 §

En förmån enligt denna avdelning lämnas endast till den som har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt 4 och 5 kap.

Bestämmelser om anmälan och	Bestämmelser om anmälan och
ansökan samt vissa gemensamma	ansökan samt vissa gemensamma
bestämmelser om förmåner och	bestämmelser om förmåner och
handläggning finns i 104–117 kap.	handläggning finns i 104–117 kap.
(avdelning H).	(avdelning H). Bostadsbidrag i
	form av tilläggsbidrag till barn-
	familjer lämnas dock utan ansökan.

95 kap.

2 §2

Bostadsbidrag lämnas i form av

1.bidrag till kostnader för bostad,

2.särskilt bidrag för hemmavarande barn,

	3. särskilt bidrag för barn som bor	3. särskilt bidrag för barn som bor
	växelvis, och	växelvis,
	4. umgängesbidrag till den som	4. umgängesbidrag	till	den som
	på grund av vårdnad eller umgänge	på grund av vårdnad eller umgänge
	tidvis har barn boende i sitt hem.	tidvis har barn boende i sitt hem,
		och
		5. tilläggsbidrag	till	barn-
		familjer.
	Med barn som bor växelvis avses ett barn som bor varaktigt hos båda
	sina föräldrar som inte bor tillsammans.
8	1 Senaste lydelse av rubriken närmast före 96 kap. 3 § 2017:1123.
8	2 Senaste lydelse 2017:1123.

	4 §			Prop. 2019/20:167
Bostadsbidrag betalas ut löpande		Bostadsbidrag		enligt 2 § första
som preliminärt	bidrag, beräknat	stycket 1–4 betalas ut löpande som
efter en uppskattad bidragsgrun-		preliminärt bidrag, beräknat efter
dande inkomst.	Bostadsbidraget	en uppskattad bidragsgrundande in-
bestäms slutligt i efterhand på		komst. Sådant bidrag bestäms
grundval av den fastställda bidrags-		slutligt i efterhand på grundval av
grundande inkomsten.		den	fastställda	bidragsgrundande
		inkomsten.
		Bostadsbidrag enligt 2 § första
		stycket 5 beräknas inte på grundval
		av	en bidragsgrundande inkomst.
		Sådant bidrag betalas ut löpande

med ett belopp som bestäms enligt 97 kap. 23 a §.

96kap. 1 §

I detta kapitel finns allmänna	I detta kapitel finns allmänna
bestämmelser i 2 och 3 §§.	bestämmelser i 2–3 a §§.
Vidare finns bestämmelser om

–barnfamiljer i 4–9 §§,

–hushåll utan barn i 10 och 11 §§, och

–förmånstiden i 12–15 §§.

Tilläggsbidrag till barnfamiljer

3 a §

Den som har rätt till särskilt bidrag eller umgängesbidrag enligt 3 och 4–9 §§ har också rätt till tilläggsbidrag till barnfamiljer.

Tilläggsbidrag till barnfamiljer beräknas på grundval av bidrag till kostnader för bostad, särskilt bidrag och umgängesbidrag. Om sådana bidrag sammanlagt beräknas till ett mindre belopp än 1 200 kronor för helt år finns det dock ingen rätt till tilläggsbidrag.

97kap. 1 §3

I detta kapitel finns bestämmelser om

–bidragsgrundande inkomst i 2–13 §§,

–kostnader för bostad i 14 §,

3 Senaste lydelse 2011:1520.

Bostadsbidrag till barnfamiljer beräknas enligt 18–23 a §§.

Om den bidragsgrundande inkomsten överstiger 150 000 kronor för en försäkrad, eller för makar 75 000 kronor för var och en av dem, ska bidraget enligt 95 kap. 2 § första stycket 1–4 minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

Tilläggsbidrag till barnfamiljer

23 a §

Bostadsbidrag lämnas månadsvis som tilläggsbidrag till barnfamiljer med ett belopp som motsvarar 25 procent av det preliminära bostadsbidrag som lämnas enligt 95 kap. 2 § första stycket 1–4 för samma månad.

Prop. 2019/20:167

– beräkning av bostadsbidrag till	– beräkning av bostadsbidrag till
barnfamiljer i 15–18 och 20–23 §§,	barnfamiljer i 15–18 och 20–
	23 a §§,

–beräkning av bostadsbidrag till hushåll utan barn i 24–28 §§, och

–undantag när bidragsbehov saknas i 29 §.

15 §4

Bostadsbidrag till barnfamiljer beräknas enligt 18–23 §§.

Om den bidragsgrundande inkomsten överstiger 150 000 kronor för en försäkrad, eller för makar

75 000 kronor för var och en av dem, ska bidraget minskas med

20 procent av den överskjutande inkomsten.

98kap. 1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

–preliminärt bostadsbidrag i 2–4 §§,

–slutligt bostadsbidrag i 5–7 §§,

– omprövning vid ändrade för-	– omprövning vid ändrade för-
hållanden i 8 och 9 §§, och	hållanden i 8 och 9 §§,
– utbetalning till annan än den	– utbetalning till annan än den
försäkrade i 10 och 11 §§.	försäkrade i 10 och 11 §§, och
	– tilläggsbidrag till barnfamiljer
	i 12 §.

4Senaste lydelse 2017:1123.

Tilläggsbidrag till barnfamiljer

12 §

Bestämmelserna i 2–9 §§ gäller inte i fråga om tilläggsbidrag till barnfamiljer.

110kap.

6§5

Ansökan behöver, trots det som föreskrivs i 4 §, inte göras om följande förmåner:

1.Barnbidrag, i annat fall än som avses i 15 kap. 6 §. Det finns dock särskilda bestämmelser om anmälan som gäller flerbarnstillägg i 16 kap. 12 §.

2.Sjukpenning i fall där den försäkrade på grund av sjukdomen är förhindrad eller har synnerliga svårigheter att göra en ansökan.

3.Assistansersättning när kommunen har anmält till Försäkringskassan att det kan antas att den enskilde har rätt till sådan ersättning.

Om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning har beviljats för begränsad tid får den tid för vilken förmånen ska lämnas förlängas utan att ansökan om detta har gjorts.

Ytterligare bestämmelser om att förmåner lämnas utan ansökan finns beträffande

1.sjukersättning och aktivitetsersättning i 36 kap. 25–27 §§,

2.allmän ålderspension i 56 kap. 4 a och 6 §§,

3.efterlevandepension och efterlevandestöd i 77 kap. 13 §,

4. efterlevandelivränta	i 88 kap.	4. efterlevandelivränta		i 88 kap.
10 § första stycket, och		10 § första stycket,
5. premiepension till	efterlev-	5. premiepension	till	efterlev-
ande i 92 kap. 2 § första stycket.		ande i 92 kap. 2 § första stycket,
		och
		6. bostadsbidrag	i	form	av
		tilläggsbidrag till	barnfamiljer		i
		93 kap. 4 § andra stycket.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bostadsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.

5Senaste lydelse 2018:1265.

Prop. 2019/20:167

Prop. 2019/20:167 2.2	Förslag till lag om ändring i
	socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken1

dels att 96 kap. 3 a §, 97 kap. 23 a § och 98 kap. 12 § ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 96 kap. 3 a §, 97 kap. 23 a § och 98 kap. 12 § ska utgå,

dels att 93 kap. 4 §, 95 kap. 2 och 4 §§, 96 kap. 1 §, 97 kap. 1 och 15 §§, 98 kap. 1 § och 110 kap. 6 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 96 kap. 3 § ska lyda ”Särskilda bidrag och umgängesbidrag”.

Lydelse enligt lagförslag 2.1 Föreslagen lydelse

93 kap.

4 §2

En förmån enligt denna avdelning lämnas endast till den som har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt 4 och 5 kap.

Bestämmelser om anmälan och	Bestämmelser om anmälan och
ansökan samt vissa gemensamma	ansökan samt vissa gemensamma
bestämmelser om förmåner och	bestämmelser om förmåner och
handläggning finns i 104–117 kap.	handläggning finns i 104–117 kap.
(avdelning H). Bostadsbidrag i	(avdelning H).
form av tilläggsbidrag till barn-
familjer lämnas dock utan ansökan.

95 kap.

2 §3

Bostadsbidrag lämnas i form av

1.bidrag till kostnader för bostad,

2.särskilt bidrag för hemmavarande barn,

3. särskilt bidrag för barn som bor	3. särskilt bidrag för barn som bor
växelvis,	växelvis, och
4. umgängesbidrag till den som	4. umgängesbidrag till den som
på grund av vårdnad eller umgänge	på grund av vårdnad eller umgänge
tidvis har barn boende i sitt hem,	tidvis har barn boende i sitt hem.
och
5. tilläggsbidrag till barnfamil-
jer.

1 Senaste lydelse av
96 kap. 3 a § 2020:000	rubriken närmast före 97 kap. 23 a § 2020:000
97 kap. 23 a § 2020:000	rubriken närmast före 98 kap. 12 § 2020:000.

98 kap. 12 § 2020:000

rubriken närmast före 96 kap. 3 § 2020:000 rubriken närmast före 96 kap. 3 a § 2020:000

2	Senaste lydelse 2020:000.
3	Senaste lydelse 2020:000.
12

Med barn som bor växelvis avses ett barn som bor varaktigt hos båda				Prop. 2019/20:167
sina föräldrar som inte bor tillsammans.
		4 §4
Bostadsbidrag enligt 2 § första			Bostadsbidrag betalas ut löpande
stycket 1–4 betalas ut löpande som			som preliminärt bidrag, beräknat
preliminärt	bidrag, beräknat	efter	efter en uppskattad bidragsgrund-
en uppskattad bidragsgrundande in-			ande inkomst. Bostadsbidraget
komst. Sådant bidrag bestäms slut-			bestäms slutligt i efterhand på
ligt i efterhand på grundval av den			grundval av den fastställda bidrags-
fastställda	bidragsgrundande	in-	grundande inkomsten.
komsten.

Bostadsbidrag enligt 2 § första stycket 5 beräknas inte på grundval av en bidragsgrundande inkomst. Sådant bidrag betalas ut löpande med ett belopp som bestäms enligt 97 kap. 23 a §.

96kap. 1 §5

I detta kapitel finns allmänna	I detta kapitel finns allmänna
bestämmelser i 2–3 a §§.	bestämmelser i 2 och 3 §§.
Vidare finns bestämmelser om

–barnfamiljer i 4–9 §§,

–hushåll utan barn i 10 och 11 §§, och

–förmånstiden i 12–15 §§.

97kap. 1 §6

I detta kapitel finns bestämmelser om

–bidragsgrundande inkomst i 2–13 §§,

–kostnader för bostad i 14 §,

– beräkning av bostadsbidrag till	– beräkning av bostadsbidrag till
barnfamiljer i 15–18 och 20–	barnfamiljer i 15–18 och 20–23 §§,
23 a §§,

–beräkning av bostadsbidrag till hushåll utan barn i 24–28 §§, och

–undantag när bidragsbehov saknas i 29 §.

	15 §7
	Bostadsbidrag till barnfamiljer	Bostadsbidrag till barnfamiljer
beräknas enligt 18–23 a §§.		beräknas enligt 18–23 §§.
	Om den bidragsgrundande in-	Om den bidragsgrundande in-
komsten överstiger 150 000 kronor		komsten överstiger 150 000 kronor
för en försäkrad, eller för makar		för en försäkrad, eller för makar
75 000 kronor för var och en av		75 000 kronor för var och en av
4	Senaste lydelse 2020:000. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.
5	Senaste lydelse 2020:000.
6	Senaste lydelse 2020:000.	13
7	Senaste lydelse 2020:000.	13

Prop. 2019/20:167 dem, ska bidraget enligt 95 kap. 2 § första stycket 1–4 minskas med

20procent av den överskjutande inkomsten.

dem, ska bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

98 kap.

1 §8 I detta kapitel finns bestämmelser om

–preliminärt bostadsbidrag i 2–4 §§,

–slutligt bostadsbidrag i 5–7 §§,

– omprövning vid ändrade för-	– omprövning vid ändrade för-
hållanden i 8 och 9 §§,	hållanden i 8 och 9 §§, och
– utbetalning till annan än den	– utbetalning till annan än den
försäkrade i 10 och 11 §§, och	försäkrade i 10 och 11 §§.
– tilläggsbidrag till barnfamiljer
i 12 §.

110 kap.

6 §9

Ansökan behöver, trots det som föreskrivs i 4 §, inte göras om följande förmåner:

1.Barnbidrag, i annat fall än som avses i 15 kap. 6 §. Det finns dock särskilda bestämmelser om anmälan som gäller flerbarnstillägg i 16 kap. 12 §.

2.Sjukpenning i fall där den försäkrade på grund av sjukdomen är förhindrad eller har synnerliga svårigheter att göra en ansökan.

3.Assistansersättning när kommunen har anmält till Försäkringskassan att det kan antas att den enskilde har rätt till sådan ersättning.

Om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning har beviljats för begränsad tid får den tid för vilken förmånen ska lämnas förlängas utan att ansökan om detta har gjorts.

Ytterligare bestämmelser om att förmåner lämnas utan ansökan finns beträffande

1.sjukersättning och aktivitetsersättning i 36 kap. 25–27 §§,

2.allmän ålderspension i 56 kap. 4 a och 6 §§,

3.efterlevandepension och efterlevandestöd i 77 kap. 13 §,

4. efterlevandelivränta i 88 kap.	4. efterlevandelivränta i 88 kap.
10 § första stycket,	10 § första stycket, och
5. premiepension till efterlevande	5. premiepension till efterlevande
i 92 kap. 2 § första stycket, och	i 92 kap. 2 § första stycket.

6.bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer i 93 kap. 4 § andra stycket.

14	8	Senaste lydelse 2020:000.
14	9	Senaste lydelse 2020:000.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bostadsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.

Prop. 2019/20:167

Prop. 2019/20:167 2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (2017:527)
	om studiestartsstöd

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2017:527) om studiestartsstöd ska införas en ny paragraf, 22 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	22 a §
	Regeringen eller den myndighet
	som regeringen bestämmer kan
	med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
	formen meddela föreskrifter om att
	den studerandes inkomst ska beak-
	tas i annan utsträckning än som
	följer av 19–22 §§ vid extraordi-
	nära händelser i fredstid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

Ärendet och dess beredning

Prop. 2019/20:167

3.1Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid

Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).

Spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har under kort tid fått mycket stora konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Regeringen har därför vid sex tillfällen under våren 2020 lämnat extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2020. Propositionerna har avsett kreditgarantier till flygföretag (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), ett stort antal åtgärder på inkomst- och utgiftssidan för att omhänderta effekterna i samhället av spridningen av viruset (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199–202), kreditgarantier för lån till företag (prop. 2019/20:142, bet. 2019/20:FiU54, rskr. 2019/20:195), åtgärder på skatteområdet (prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55, rskr. 2019/20:204), förändringar av arbetslöshetsförsäkringen och reglerna om studiestöd (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:207–212) och ytterligare åtgärder på bl.a. skatteområdet (prop. 2019/20:166).

Det nya coronaviruset bedöms även fortsättningsvis få betydande konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten. Det finns därför anledning att vidta ytterligare åtgärder för att mildra de negativa effekterna för näringsliv och samhälle. Dessa åtgärder bör vidtas så snart som möjligt. Regeringen anser därför att det finns särskilda skäl för att lämna ytterligare förslag till ändringar i statens budget för 2020.

Regeringen anser vidare mot bakgrund av vad som ovan anförts att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår därför att motionstiden förkortas till sex dagar.

3.2Tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget

I promemorian Tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av covid-19 föreslog en arbetsgrupp inom Socialdepartementet att ett tidsbegränsat tilläggsbidrag inom bostadsbidraget skulle införas med anledning av den ekonomiska situation som uppstått på grund av utbrottet av det nya coronaviruset. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna

finns i bilaga 3. Flertalet instanser tillstyrker eller har inte några invänd-

Prop. 2019/20:167 ningar mot förslaget. Remissyttrandena finns tillgängliga i Socialdepartementet (S2020/04306/SF).

3.3Inkomstprövning för studerande med studiestartsstöd vid extraordinära händelser

I Utbildningsdepartementet har ett förslag om en ändring i lagen (2017:527) om studiestartsstöd utarbetats som syftar till att möjliggöra för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att kunna meddela föreskrifter om att den studerandes inkomst ska beaktas i annan utsträckning än vad som normalt sett följer av lagen. Förslaget ska bl.a. göra det möjligt att tillfälligt slopa det s.k. fribeloppet och att vidta andra liknande åtgärder.

Synpunkter har under hand inhämtats från Centrala studiestödsnämnden (CSN), Arbetsförmedlingen, Överklagandenämnden för studiestöd och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som inte har haft några synpunkter på förslaget. Yttrandena finns tillgängliga i Utbildningsdepartementet (U2020/03391/UH).

4 Bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer

4.1 Nuvarande bestämmelser om bostadsbidrag

	Bostadsbidraget är en inkomstprövad socialförsäkringsförmån som har
	såväl bostadspolitiska som familjepolitiska syften. Bidraget lämnas dels
	till barnfamiljer, dels till ungdomar som fyllt 18 men inte 29 år och som
	inte har barn. Bestämmelser om bostadsbidrag finns i 95–98 kap. social-
	försäkringsbalken, förkortad SFB. För Försäkringskassans handläggning
	av ärenden gäller de allmänna handläggningsbestämmelserna i SFB och i
	förvaltningslagen (2017:900).
	Bostadsbidrag för barnhushåll lämnas till dem med barn som är yngre
	än 18 år eller som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Rätt till bo-
	stadsbidrag som barnfamilj gäller för den som har vårdnaden om barn och
	varaktigt bor tillsammans med barnet, på heltid eller växelvis ungefär
	halva tiden, och för den som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har
	barn boende i sitt hem.
	Barnfamiljer kan få dels ett bidrag till bostadskostnader, dels ett bidrag
	för att barn stadigvarande bor eller tidvis vistas i hushållet. Det senare
	lämnas som ett särskilt bidrag för hemmavarande barn, för barn som bor
	växelvis eller som ett bidrag för umgängesbarn. Storleken på det särskilda
	bidraget för hemmavarande barn beräknas efter antalet barn i familjen,
	1 500 kronor för ett barn, 2 000 kronor för två barn och 2 650 kronor per
	månad för tre eller fler barn.
	För rätt till bidrag till bostadskostnader är huvudregeln att man måste ha
18	en egen bostad, dvs. äga eller inneha en hyres- eller bostadsrätt, samt vara
18

folkbokförd på bostaden och stadigvarande bo där. Bidraget till bostads- Prop. 2019/20:167 kostnaden är beroende av hushållets bidragsgrundande bostadskostnader.

För barnfamiljer gäller att bidrag inte lämnas för bostadskostnader upp till

1 400 kronor per månad. Vid högre bostadskostnader än 1 400 kronor kan man få bidrag med hälften av bostadskostnaden upp till en övre gräns som varierar med antalet barn.

För barnfamiljer finns det också vissa begränsningar för hur stor bostadsyta som får läggas till grund för bidraget.

Inkomstprövning och avstämning inom bostadsbidraget

Bostadsbidrag beräknas utifrån hushållets uppskattade inkomster för ett helt kalenderår och betalas ut löpande som ett preliminärt bidrag. In- komsten anses vara lika fördelad på varje månad under kalenderåret. Beräkningen av bidraget för en viss månad är med andra ord inte kopplad till inkomsten under den månaden utan till en tolftedel av den sammanlagda inkomsten under kalenderåret. Inkomstgränserna för bostadsbidraget är individuella för respektive make eller sambo.

Inkomstprövningen innebär att bidraget bestäms av det enskilda hushållets inkomster och tillgångar. För en ensamsökande förälder med barn kan den bidragsgrundande inkomsten uppgå till 148 000 kronor per år utan att bidraget reduceras. För gifta och sammanboende föräldrar med barn minskas bidraget om årsinkomsten överstiger 74 000 kronor för någon av makarna eller samborna.1 Om den bidragsgrundande inkomsten är högre än inom nu nämnda gränser, minskas bostadsbidraget med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

Även hushållets sammanlagda förmögenhet över 100 000 kronor beaktas vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten. Den ökas med 15 procent av förmögenheter som överstiger 100 000 kronor.

Det framräknade bidragsbeloppet per månad avrundas nedåt till jämna hundratal kronor. Bostadsbidrag som beräknas till lägre belopp än 1 200 kronor för ett helt år, dvs. mindre än 100 kronor per månad, betalas inte ut. En bidragsmottagare är skyldig att anmäla ändrade inkomster och ändrade förhållanden till Försäkringskassan.

Slutligt bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. Slutligt bostadsbidrag bestäms efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats av Skatteverket. Den som har haft lägre inkomster än vad som preliminärt uppgavs till Försäkringskassan får en tilläggsutbetalning med ränta. Den som beräknade sina inkomster för lågt får betala tillbaka det belopp som har betalats ut för mycket, plus en avgift. Tilläggsutbetalning och återbetalning kommer dock bara i fråga när skillnaden mellan slutligt och preliminärt bostadsbidrag är minst 1 200 kronor.

1 Fr.o.m. den 1 januari 2021 höjs inkomstgränsen till 150 000 kronor för ensamstående och	19
75 000 kronor per make/sambo, se prop. 2017/18:6.

Prop. 2019/20:167 4.2	Ett tilläggsbidrag till barnfamiljer införs inom
	bostadsbidraget

Regeringens förslag: Bostadsbidrag ska under en begränsad tid lämnas i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer.

Tilläggsbidraget ska lämnas till barnfamiljer som har rätt till särskilt bidrag eller umgängesbidrag.

Tilläggsbidraget ska beräknas på grundval av de andra formerna av bostadsbidrag som lämnas till barnfamiljen.

Tilläggsbidraget ska lämnas utan ansökan.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Centrala studiestödsnämnden, Domstolsverket, Förvaltningsrätten i Uppsala, Försäkringskassan, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Rädda Barnen, Inspektionen för socialförsäkringen, Socialstyrelsen och Landsorganisationen (LO) har inget att invända mot förslaget. Hyresgästföreningen välkomnar förslaget men anser att fler åtgärder bör genomföras, bl.a. i fråga om ändrade inkomstgränser och ett större utrymme för att slippa återkrav inom bostadsbidraget. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Hyresgästföreningen anför att tilläggsbidraget även bör lämnas till unga som har rätt till bostadsbidrag.

Boverket tillstyrker förslaget och anför att det är angeläget att värna att barnfamiljer inte blir av med sin bostad och att förslaget om tilläggsbidrag är en enkel och snabb åtgärd för att ge ekonomisk förstärkning till de hushåll som har det svårast. Boverket ifrågasätter dock syftet med förslaget och om det är träffsäkert när endast drygt häften av bostadsbidragshushållen för närvarande har löneinkomster som huvudsaklig försörjning. Enligt Boverket torde det främst vara dessa hushåll som drabbas av inkomstbortfall till följd av pandemin. De som drabbas har visserligen möjlighet att ansöka om bostadsbidrag men de som har en inkomst över gränsen för bostadsbidraget under en del av året riskerar att få ett lågt bostadsbidrag eller inget alls trots att de har ett beräknat inkomstbortfall under resten av året. Boverket anser mot den bakgrunden att tilläggsbidraget i viss utsträckning kan uppfattas som godtyckligt i förhållande till barns situation.

Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd (S 2018:13) tillstyrker förslaget och anför att det är angeläget att ge extra skydd till barnfamiljer med svag ekonomi då konsekvenserna av det nya coronaviruset slår brett i samhället. Även utredningen framför att det i den rådande situationen finns en nackdel med att bostadsbidraget inte är anpassat till den aktuella ekonomiska situationen för hushållen. Utredningen menar att det vore önskvärt om bidraget kunde lämnas under just den period som hushållens ekonomi är särskilt ansträngd, vilket den nuvarande konstruktionen förhindrar. De regler som föreslås får enligt utredningen därför anses vara de som bäst svarar mot syftet givet dagens regelverk.

Hyresgästföreningen framför att det är sannolikt att hushåll avstår från att söka bostadsbidrag för kortare perioder även om de har rätt till det, på grund av att de förväntar sig högre inkomster senare under året, och därmed skulle förlora rätten till det bostadsbidrag de skulle haft rätt till

tidigare under året. Det finns enligt föreningen en förhöjd risk för sådana situationer under den kris som uppstått i samband med utbrottet av covid- 19, när osäkerheten om framtida inkomster är extra hög. Om hushåll avstår från att ansöka om bostadsbidrag riskerar barnfamiljer att leva i svårare utsatthet än nödvändigt om inkomstbortfallet blir mer långvarigt än hushållet initialt förväntat sig. Även Riksförbundet Sveriges Makalösa Föräldrar framför liknande synpunkter. Enligt förbundet riskerar tilläggsbidraget att inte gynna de ensamstående föräldrar som drabbas med anledning av det nya coronaviruset. Riksförbundet framför att många av de ensamstående föräldrar som förbundet kommer i kontakt med inte vågar ansöka om bostadsbidrag på grund av dess konstruktion.

Försäkringskassan ställer frågan hur tilläggsbidraget förhåller sig till EU:s förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, vilket får betydelse när bostadsbidrag betalas ut som en familjeförmån och samordning ska ske med familjeförmåner från ett annat medlemsland.

Skälen för regeringens förslag: Med anledning av den ekonomiska situation som uppstått på grund av utbrottet av det nya coronaviruset har många hushåll fått eller riskerar att få kraftigt sänkta disponibla inkomster. Bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi. Av den anledningen är bostadsbidraget en lämplig förmån att använda för att ge ekonomiskt utsatta barnhushåll extra resurser. Boendekostnaden är den största enskilda utgiftsposten för många hushåll och för att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader är det lämpligt att under en begränsad tid förstärka bostadsbidraget till barnfamiljer med ett tilläggsbidrag. Ett förstärkt bostadsbidrag kan också ge ett stöd för de hushåll med barn som inte tidigare har haft bostadsbidrag men som med anledning av virusutbrottet har fått en stor försämring av sina disponibla inkomster och därför ansöker om och beviljas bostadsbidrag. Förstärkningen ökar heller inte risken för skuldsättning inom bostadsbidragssystemet (se avsnitten 4.4 och 4.6).

Även om bostadsbidraget är en inkomstprövad förmån som är fördelningsekonomiskt träffsäker, sett till vilka hushåll som är mottagare av bidraget, så är det ändå inte en förmån som når alla som kan ha behov av ett ekonomiskt stöd på grund av sänkta disponibla inkomster. Detta beror delvis på de individuella inkomstgränserna som innebär att det är svårt för sammanboendehushåll att uppfylla villkoren och därmed kunna vara mottagare av bostadsbidrag. Villkoren för förmånen innebär också att hushåll utan barn där de vuxna är 29 år eller äldre inte har tillgång till bostadsbidraget.

Bostadsbidraget är en komplex förmån med många olika kvalifikationskrav och villkor som påverkar både rätten till förmånen och dess storlek. Att genomföra förändringar som vidgar målgruppen eller bidragets omfattning för att göra det än mer träffsäkert bedöms inte vara möjligt på kort tid. Samtidigt är det angeläget att i närtid kunna ge ett extra ekonomiskt stöd till de barnhushåll som har de lägsta inkomsterna.

Bostadsbidragets konstruktion innebär dessutom ett avstämningsförfarande där ett preliminärt bostadsbidrag som baseras på uppskattade inkomstförhållanden för det kommande året senare stäms av mot hushållets taxerade inkomster och leder till ett beslut om ett slutligt bostadsbidrag. Att ändra på villkor inom avstämningsförfarandet som riskerar att få till

Prop. 2019/20:167

Prop. 2019/20:167 följd att hushåll senare får ett stort återkrav, som kan vara svårt att kunna betala tillbaka, bedöms heller inte vara lämpligt.

Mot den bakgrunden bedöms det i stället vara mer lämpligt att inom bostadsbidraget införa ett tidsbegränsat tilläggsbidrag för barnfamiljer som har låga inkomster. Tilläggsbidraget föreslås lämnas som ett separat bidrag utanför beräkningen av det ordinära bostadsbidraget. Det innebär att tilläggsbidraget inte ska beräknas efter en bidragsgrundande inkomst utan i stället betalas ut löpande med ett belopp som bestäms av en beräkningsfaktor kopplad till storleken på det ordinarie framräknade preliminära bostadsbidraget. Förslaget innebär att någon ansökan för att få tilläggsbidraget därmed inte behövs. Tilläggsbidraget är således en förmån som beräknas utifrån storleken på de andra formerna av bostadsbidrag som lämnas till barnfamiljer.

Tilläggsbidraget föreslås lämnas till den som har rätt till särskilt bidrag eller umgängesbidrag enligt 96 kap. 3 och 4–9 §§ SFB. Av dessa bestämmelser framgår att bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas i form av särskilt bidrag eller umgängesbidrag till en försäkrad som

–har vårdnaden om ett barn och varaktigt bor tillsammans med barnet (4 § första stycket),

–har ett barn som inte varaktigt bor hemma på grund av vård eller undervisning, men som vistas i hemmet under minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier (4 § andra stycket),

–har vårdnaden om ett barn som bor växelvis hos den försäkrade (5 a §),

–har vårdnad om eller umgänge med ett barn och tidvis bor med barnet (6 §),

–har tagit emot barn för vård i familjehem efter en myndighets beslut, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader (7 §),

–är förälder till ett barn under 18 år men barnet bor i ett familjehem, stödboende eller i ett hem för vård eller boende, om det finns särskilda skäl för att lämna bidrag (8 och 9 §§).

Av 96 kap. 5 § SFB framgår att den förälder som barnet är folkbokfört hos har rätt till bostadsbidrag enligt 4 och 8 §§, om barnets föräldrar inte lever tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet. Enligt 95 kap. 5 § 2 avses med barn den som är under 18 år och den som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395).

Bestämmelserna om inkomstgränser i 97 kap. 15 § SFB ska inte tillämpas på tilläggsbidraget eftersom det inte ska inkomstprövas på det sätt som föreskrivs i den paragrafen. Bidragets storlek ska i stället bestämmas genom en beräkningsfaktor i förhållande till det preliminära bostadsbidraget (se avsnitt 4.3).

Hyresgästföreningen och SKR anser att tilläggsbidraget även bör lämnas till unga som har rätt till bostadsbidrag. Ungdomshushållen inom bostadsbidraget består dock i stor utsträckning av studenter. Det är en grupp som redan har fått lättnader till följd av det nya coronaviruset. Dels har fribeloppet i studiemedlen tagits bort för 2020, dels får de studerande behålla studiemedlen även om det saknas möjligheter att bedriva studier, t.ex. om skolan är stängd eller de studerande inte kan ta de poäng de fått studiemedel för. Regeringen instämmer således inte i synpunkten att tilläggsbidraget även bör lämnas till ungdomshushållen inom bostadsbidraget.

Boverket, Hyresgästföreningen, Utredningen om bostadsbidrag och Prop. 2019/20:167 underhållsstöd (S 2018:13) och Riksförbundet Sveriges Makalösa För-

äldrar ifrågasätter bostadsbidragets nuvarande konstruktion som är baserad på inkomster för ett helt kalenderår. I detta lagstiftningsärende finns det inget beredningsunderlag för att ändra den delen av bostadsbidraget. Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd har dock i uppdrag att se över dels hur bostadsbidraget kan göras mer träffsäkert och minska skuldsättningen, dels hur bostadsbidragets konstruktion kan moderniseras (dir. 2018:97). Tilläggsbidraget ingår dessutom inte i den avstämning som görs inom bostadsbidragssystemet (se avsnitt 4.4). Tilläggsbidraget tar också sikte på såväl befintliga hushåll inom bostadsbidraget som nya ärenden som har fått en sänkning av sina disponibla inkomster till följd av det nya coronaviruset. Regeringen instämmer därmed inte i Boverkets synpunkter att det kan framstå som godtyckligt vilka hushåll som kan få tilläggsbidraget utifrån dess syfte. De hushåll som drabbas av sänkta disponibla inkomster till följd av virusutbrottet har möjlighet att ansöka om bostadsbidrag och kan då också beviljas det tillfälliga tilläggsbidraget som inte kommer att ingå i avstämningsförfarandet. Tilläggsbidraget i sig ökar således inte risken för återbetalningskrav. Att det preliminära bostadsbidraget beräknas och fördelas med en tolftedel för varje kalendermånad innebär att bostadsbidraget blir lägre om hushållet haft en högre inkomst i början av året. Det nuvarande bostadsbidragets konstruktion innebär således vissa nackdelar när det gäller risk för skuldsättning och en minskad träffsäkerhet i den meningen att bostadsbidrag inte kan lämnas utifrån de behov hushållen har under den specifika tidsperiod som hushållets ekonomi är ansträngd. Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd har fått i uppdrag att åtgärda dessa problem. Förslaget om tilläggsbidrag får mot den bakgrunden anses vara det som bäst svarar mot dess syfte givet det nuvarande regelverket.

Försäkringskassan efterlyser ett besked om huruvida tilläggsbidraget ska behandlas som en familjeförmån enligt EU:s förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Regeringen kan konstatera att enligt Sveriges lagstiftningsförteckning till artikel 9 i EU-förordningen ska bostadsbidrag till barnfamiljer i form av särskilt bidrag eller umgängesbidrag behandlas som en familjeförmån enligt EU-förordningen. Tilläggsbidraget lämnas endast till barnfamiljer som får särskilt bidrag eller umgängesbidrag och bör därför enligt regeringens mening behandlas på samma sätt.

4.3	Ersättningens storlek

Regeringens förslag: Tilläggsbidraget till barnfamiljer ska lämnas
månadsvis med ett belopp som motsvarar 25 procent av det preliminära
bostadsbidrag som lämnas för samma månad.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Riksförbundet Sveriges Makalösa Föräldrar anser
att 25 procent inte är tillräckligt för att hjälpa barnfamiljer med låg
inkomst. Övriga remissinstanser tillstyrker eller har inte något att invända
mot förslaget.		23

Prop. 2019/20:167 Skälen för regeringens förslag: Tilläggsbidraget till barnfamiljer föreslås lämnas månadsvis med ett belopp som motsvarar 25 procent av det preliminära bostadsbidrag som lämnas för samma månad. Till skillnad från Riksförbundet Sveriges Makalösa Föräldrar anser regeringen att den tillfälliga förstärkningen med 25 procent är rimligt avvägd. Tilläggsbidraget kommer som mest att kunna lämnas med 1 325 kronor per månad.

4.4Undantag från avstämningssystemet

Regeringens förslag: Tilläggsbidrag ska inte lämnas i form av preliminärt respektive slutligt bostadsbidrag.

Tilläggsbidraget ska inte ingå i den slutliga avstämning som görs efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats för kalenderåret.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Boverket anför att det bör framgå av förarbetena att det bör tas hänsyn till omständigheterna för försäkrade som inte lyckats förutse sin slutliga inkomst för 2020 när det prövas om ett återkrav av tilläggsbidraget ska efterges.

Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd (S 2018:13) instämmer i att det är lämpligt att tilläggsbidraget inte ska innefattas i den slutliga avstämningen, eftersom det annars skulle riskera att avskräcka bidragsberättigade hushåll från att söka bidrag på grund av risken för krav på återbetalning. Utredningen instämmer också i att de som helt saknar rätt till bostadsbidrag ska bli återbetalningsskyldiga för tilläggsbidraget.

Övriga remissinstanser tillstyrker eller har inte något att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Storleken på tilläggsbidraget till barnfamiljer beror på det preliminära bostadsbidragets storlek och bör inte påverkas av det slutliga bostadsbidrag som bestäms enligt 98 kap. 5–7 §§ SFB. Tilläggsbidraget är avsett att vara ett tillfälligt tillskott för ekonomiskt utsatta hushåll i en extraordinär situation. Det är därför inte rimligt att låta tilläggsbidraget ingå i avstämningsförfarandet inom bostadsbidraget och därmed riskera att dessa hushåll får ett återkrav för ett tilläggsbidrag som hushållen inte har ansökt om. Det är därtill inte görligt att i närtid genomföra sådana omfattande it-förändringar av handläggningsstödet på Försäkringskassan. Inte heller vore det ekonomiskt försvarbart att göra sådana förändringar för ett stöd som ska lämnas under en begränsad tid. För att uppnå det syfte som tilläggsbidraget har är det lämpligt att berörda hushåll inte ska behöva avstå från att ansöka om det ordinarie bostadsbidraget på grund av oro över vilka konsekvenser det skulle kunna få för framtida avstämningar.

Som framgår ovan beräknas tilläggsbidraget på grundval av det preliminära bostadsbidraget. Enligt förslaget ska tilläggsbidrag inte lämnas i form av preliminärt respektive slutligt bostadsbidrag. Tilläggsbidraget kommer därför inte att omfattas av den slutliga avstämning som görs enligt 98 kap. 5–7 §§ SFB efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats för kalenderåret (se den föreslagna 98 kap. 12 § SFB). Att det slutliga bostadsbidraget blir lägre än det preliminära bostadsbidraget innebär således inte

att den försäkrade blir återbetalningsskyldig för någon del av tilläggs- Prop. 2019/20:167 bidraget.

Om avstämningen dock ger vid handen att den försäkrade över huvud taget inte skulle ha haft rätt till bostadsbidrag, innebär det att även tilläggsbidraget har lämnats felaktigt. Av 108 kap. 9 § andra stycket SFB följer att Försäkringskassan då ska besluta om återbetalning av hela bostadsbidraget. Detta inkluderar även tilläggsbidraget.

Boverket påpekar att det bör undvikas att försäkrade avstår från att söka bostadsbidrag på grund av risken för återbetalningsskyldighet om den slutliga årsinkomsten skulle bli för hög. Boverket anser därför att det bör framgå av förarbetena att det bör tas hänsyn till omständigheterna för försäkrade som inte lyckats förutse sin slutliga årsinkomst när det prövas om ett återkrav av tilläggsbidraget ska efterges. Det finns dock inte något beredningsunderlag för att nu lämna lagförslag om förutsättningarna för eftergift vid återkrav av bostadsbidrag. Regeringen kan inte göra vägledande förarbetsuttalanden utan att samtidigt föreslå lagstiftning i frågan. Det kan endast konstateras att bestämmelserna om eftergift i 108 kap. 11–

14 §§ SFB kommer att bli tillämpliga. Av bestämmelserna framgår att Försäkringskassan helt eller delvis får efterge krav på återbetalning, om det finns särskilda skäl (108 kap. 11 § SFB). Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för eftergift ska det särskilt beaktas vilken förmåga den eller de försäkrade har att kunna betala tillbaka ersättningen (108 kap.

12 § SFB). Om den eller de som tagit emot bostadsbidrag medvetet eller av oaktsamhet har lämnat felaktiga uppgifter till grund för beräkningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges (108 kap.

13 § SFB). För att rätten till eftergift ska kunna prövas ska skyldigheten enligt 110 kap. 46 och 47 §§ SFB att anmäla ändrade förhållanden ha fullgjorts. Om någon anmälan inte har gjorts, kan frågan om eftergift ändå prövas om den anmälningsskyldige inte skäligen borde ha insett att en sådan anmälan skulle ha gjorts (108 kap. 14 § SFB).

Tilläggsbidrag till barnfamiljer bör inte omfattas av den slutliga avstämning som görs efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats för kalenderåret. Det föreslås därför att bestämmelserna i 98 kap. 2–9 §§ SFB inte ska gälla i fråga om tilläggsbidraget. Bestämmelserna om preliminärt bostadsbidrag, slutligt bostadsbidrag och omprövning av preliminärt respektive slutligt bostadsbidrag vid ändrade förhållanden ska således inte tillämpas i fråga om tilläggsbidrag till barnfamiljer.

4.5	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De nya bestämmelserna om tilläggsbidrag till
barnfamiljer ska träda i kraft den 1 juli 2020 och gälla t.o.m. december
2020. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för bostadsbidrag som
avser tid före den 1 juli 2020.
Lagändringar som innebär att nuvarande bestämmelser om bostads-
bidrag återinförs ska träda i kraft den 1 januari 2021. Bestämmelserna
om tilläggsbidrag till barnfamiljer ska fortfarande gälla i fråga om
bostadsbidrag som avser tid före den 1 januari 2021.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.		25

Prop. 2019/20:167 Remissinstanserna: Ingen remissinstans har någon invändning mot förslaget att den nya regleringen ska träda i kraft den 1 juli 2020. Ingen remissinstans har heller någon synpunkt på övergångsbestämmelserna. Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd (S 2018:13) gör bedömningen att de ekonomiska konsekvenserna av det nya coronaviruset inte kommer att ha upphört efter årets utgång. Tvärtom gör utredningen bedömningen att hushåll som drabbas av inkomstförluster nu och senare under 2020 snarare kommer att få problem nästkommande år då eventuellt buffertsparande eller andra tillgängliga medel har uttömts. Utredningen anser därför att det är olyckligt att stänga dörren för att även efter 2020 års utgång förstärka bostadsbidraget till drabbade hushåll.

Skälen för regeringens förslag: De nya bestämmelserna om tilläggsbidrag till barnfamiljer bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 juli 2020.

Tilläggsbidraget till barnfamiljer är ett stöd av extraordinär karaktär och bör därför lämnas under en begränsad tidsperiod. Enligt regeringens bedömning bör stödet lämnas under andra halvåret 2020. De föreslagna bestämmelserna om tilläggsbidrag till barnfamiljer bör således gälla t.o.m. december 2020. De bestämmelser om bostadsbidrag som gällde omedelbart före den 1 juli 2020 bör åter träda i kraft den 1 januari 2021. När det gäller synpunkten från Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd följer regeringen utvecklingen av disponibla inkomster för berörda hushåll och i vilken utsträckning olika insatser med anledning av det nya coronaviruset samspelar och har betydelse för hushållens ekonomi.

Av övergångsbestämmelserna till de lagändringar som föreslås bör det framgå att äldre bestämmelser om bostadsbidrag fortfarande ska gälla för bidrag som avser tid före ikraftträdandet. Det innebär att bestämmelserna om tilläggsbidrag till barnfamiljer inte kommer att gälla för bostadsbidrag som avser tid före den 1 juli 2020. Bestämmelserna om sådant bidrag ska dock gälla även efter den 1 januari 2021 när det gäller bostadsbidrag som avser perioden juli–december 2020.

4.6Konsekvenser

Barnfamiljer med bostadsbidrag

Enligt statistik från Försäkringskassan tog ca 165 000 hushåll emot bostadsbidrag i december 2019. Av dessa var den dominerande delen, 137 500 hushåll, barnhushåll, vilket motsvarar ca 83 procent. Andelen ungdomshushåll som uppbär bostadsbidrag är således 17 procent. Den övervägande delen av barnhushållen utgörs av hushåll med hemmavarande barn och 65 procent av barnhushållen består av hushåll med ensamstående kvinnor.

De barnfamiljer som tar emot bostadsbidrag har som grupp en annan försörjningsprofil än övriga barnfamiljer. För 83 procent av de hushåll som inte tar emot bostadsbidrag är löneinkomster den huvudsakliga försörjningen. Motsvarande siffra för hushåll med bostadsbidrag är 53 procent.2

26	2 FASIT mikrosimuleringsmodell, Socialdepartementet 2020.

För barnfamiljer som tar emot bostadsbidrag får 26 procent av de ensam- Prop. 2019/20:167 stående även ekonomiskt bistånd, och för sammanboende mottagare är

siffran 42 procent. Två tredjedelar av barnhushållen som tar emot bostadsbidrag är ensamstående.

Att den övervägande andelen barnhushåll är ensamförälderhushåll beror inte enbart på att ensamstående ofta har låg ekonomisk standard – även om det är vanligare i den gruppen – utan även på att de individuella inkomstgränserna inom bostadsbidraget för makar eller sambor är bestämda till en nivå som motsvarar hälften av inkomstgränsen för en ensamstående förälder (se avsnitt 4.1 om gällande bestämmelser för bostadsbidrag).

Tabell 4.1	Antal och andel hushåll med bostadsbidrag i december
	2019

Hushållstyp		Antal hushåll	Andel

Hemmavarande barn		116 746	85 %
Växelvist boende barn		15 954	11 %
Umgängesbarn		4 830	4 %

Sammanboende sökande		45 667	33 %
Ensamstående sökande		91 863	67 %
Källa: Försäkringskassan.

Den genomsnittliga bidragsgrundande inkomsten i december 2019 för samtliga barnhushåll var 170 900 kronor. När det gäller skillnaden mellan sammanboendes och ensamståendes hushållsinkomster är det viktigt att ha i minne att inkomsten per individ är lägre i sammanboende hushåll. Den skillnaden kvarstår även efter att bostadsbidrag har lämnats.

Tabell 4.2 Bidragsgrundande inkomst per hushållstyp i kronor inom bostadsbidraget, december 2019

Hushållstyp	Månadsinkomst	Bostadsbidrag
Samtliga barnhushåll	14 241	2 692
Hemmavarande barn	14 380	2 721
Växelvist boende barn	16 941	2 004
Umgängesbarn	10 870	1 981
Sammanboendehushåll	16 449	2 587
Ensamståendehushåll	13 612	2 625

Källa: Försäkringskassan.

Som framgår ovan av de gällande bestämmelserna för bostadsbidrag påverkar såväl inkomster och boendekostnader som storleken på hushållet hur mycket som lämnas i preliminärt bostadsbidrag. I tabellen ovan visas månadsinkomst och bostadsbidrag per månad för de olika hushållstyperna.

Konsekvenser för statens budget

Den lagändring som tillfälligt införs innebär att Försäkringskassan ska

lämna ett tilläggsbidrag till de barnhushåll som har beviljats bostadsbidrag

Prop. 2019/20:167 under perioden juli t.o.m. december 2020. Tilläggsbidraget ska för varje månad beräknas med en omräkningsfaktor på 25 procent, dvs. en andel av 0,25 av det beräknade och utbetalade ordinarie preliminära bostadsbidraget. Hushållen som nås beskrivs närmare ovan. Kostnaden har beräknats med hjälp av mikrosimuleringsmodellen FASIT till att bli 560 miljoner kronor för anslaget bostadsbidrag.

IFAU anser att den nuvarande ekonomiska krisen möjligen kan leda till fler ansökningar om bostadsbidrag, men att även det föreslagna tillfälliga bostadsbidraget skulle kunna leda till fler ansökningar om bostadsbidrag. Regeringen delar uppfattningen att de aktuella omständigheterna kan komma att öka inflödet till bostadsbidraget, men en sådan ökning bedöms inte främst bero på det föreslagna tillfälliga tilläggsbidraget.

Konsekvenser för statliga myndigheter

Försäkringskassan

De föreslagna ändringarna bedöms innebära både administrativa och ekonomiska konsekvenser för Försäkringskassan.

Försäkringskassan ska beräkna och betala ut tilläggsbidraget i ett stort antal ärenden. Detta kräver utveckling främst av it-system inklusive testmiljöer, information om bidraget samt ökade portokostnader. Då det inte krävs en ansökan för att få tilläggsbidraget bedöms inte Försäkringskassan få ökad handläggning med anledning av förslaget i sig.

Försäkringskassan gör bedömningen att administrationskostnaderna kommer att vara ca 3,7 miljoner kronor. Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd (S 2018:13) anser att det är viktigt att Försäkringskassan ger tydlig information om att tilläggsbidraget, till skillnad från bostadsbidraget i övrigt, inte ingår i den slutliga avstämningen samt att Försäkringskassan i samband med införandet av det tillfälliga bidraget bör intensifiera sin information om bostadsbidraget. Utredningen anser att det är särskilt viktigt med sådan information för barnhushåll som i dag inte har bostadsbidrag. Utredningen anser därför att särskilda medel bör avsättas för detta informationsändamål. Även IFAU framför att information om tilläggsbidraget kan underlätta för marginaliserade grupper att få kännedom om möjligheten att söka bostadsbidrag. Då Försäkringskassan har i uppdrag att, på det sätt de finner lämpligt, informera om de förändringar som sker på deras område, har inte regeringen för avsikt att ge ett särskilt uppdrag för denna tillfälliga reform.

De allmänna förvaltningsdomstolarna

Beslut om tilläggsbidrag inom bostadsbidraget kan i försumbar omfattning antas komma att överklagas till de allmänna förvaltningsdomstolarna. Beslut om tilläggsbidrag är gynnande. De hushåll med bostadsbidrag som inte kan få tilläggsbidrag (hushåll utan barn) får inget beslut om det och det finns därmed inget beslut att överklaga. Det kan inte uteslutas att hushåll utan barn i något fall ansöker om tilläggsbidrag eller att Försäkringskassans beräkning av tilläggsbidraget till barnfamiljer överklagas i enstaka fall. Förslaget torde således komma att medföra mycket få tillkommande

mål hos domstolarna. Förslaget bedöms därmed inte ge upphov till kost- Prop. 2019/20:167 nadsökningar för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Konsekvenser för jämställdheten

Förslaget som sådant förväntas endast påverka jämställdheten i viss utsträckning. Förändringen gäller under en begränsad period. Det är fler kvinnor än män som är mottagare av bostadsbidrag i dag och därmed kommer även tilläggsbidraget i större utsträckning nå hushåll med kvinnor med försörjningsansvar än män. Förslaget kommer därför att kunna bidra till en förbättrad jämställdhet genom att främst kvinnor med försörjningsansvar nås av tilläggsbidraget.

Boverket konstaterar att jämställdheten förbättras eftersom åtgärden kommer att gynna kvinnor i högre utsträckning än män.

Konsekvenser för barn

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska beaktas. Barnkonventionen anger att barnet ska ses som en individ med egna rättigheter. Barnkonventionen har fyra grundprinciper, skydd mot diskriminering (artikel 2), barnets bästa (artikel 3), rätten till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) samt åsiktsfrihet, delaktighet och rätten att bli hörd (artikel 12). En bedömning av eventuella konsekvenser av en åtgärd bör bedömas utifrån dessa grundprinciper. Förslaget om tilläggsbidrag innebär att vissa föräldrar får en förbättrad ekonomisk situation, vilket också bör innebära en förbättring för berörda barn, bl.a. i förhållande till barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Konsekvenser för enskilda

Förslaget om ett tilläggsbidrag för barnhushåll som tar emot bostadsbidrag ger såväl positiva som neutrala konsekvenser för olika typer av hushåll med bostadsbidrag. Samtliga barnhushåll med bostadsbidrag kommer att få ett tilläggsbidrag och därmed ett högre totalt bidrag med förslaget. Undantagna är de hushåll med ekonomiskt bistånd där den ekonomiska situationen kommer att bli oförändrad eftersom det ekonomiska biståndet minskas i samma utsträckning som tilläggsbidraget ökar bostadsbidraget.

För 2019 var det genomsnittliga bostadsbidraget per månad

2 880 kronor. Det innebär att tilläggsbidraget i genomsnitt kommer att vara 720 kronor per månad för berörda hushåll och att det sammanlagda utbetalade bostadsbidraget i genomsnitt kommer att vara 3 600 kronor under den period för vilken tilläggsbidraget lämnas.

Tilläggsbidraget är avsett att möta behov för de hushåll som står utan inkomst eller som riskerar få en kraftigt försämrad inkomst med anledning av den ekonomiska kris som drabbat dem i samband med utbrottet av det nya coronaviruset. Nedan visas typfall för tre hushåll under 2020 och hur de påverkas av tilläggsbidraget.

Prop. 2019/20:167 Tabell 4.3		Effekt av tilläggsbidraget för olika typfallshushåll, samtliga
		ensamstående, kronor per månad

	Barn Boendekostnad		Bostadsbidrag	Bostadsbidrag	Tilläggsbidraget/höjd
			i dag	inkl.	disponibel inkomst1
				tilläggsbidrag

	Ensamstående med inkomst på 25 500 kr

1		5 500	800	1 000	200
2		6 800	1 600	2 000	400
3		7 700	2 600	3 250	650

	Ensamstående med inkomst på 25 500 kr jan–april, a-kassa maj–dec2
1		5 500	1 400	1 750	350
2		6 800	2 200	2 750	550
3		7 700	3 200	4 000	800
	Hushåll med 0 kr i inkomst med ekonomiskt bistånd

1		5 500	3 400	4 250	850/0
2		6 800	4 200	5 250	1 050/0
3		7 700	5 200	6 500	1 300/0

1Tilläggsbidraget för ett hushåll utan inkomst fastställs enligt tabell ovan, men för denna grupp med ekonomiskt bistånd blir det inte någon skillnad i disponibel inkomst. För de andra typfallen är tilläggsbidraget samma som ökningen av den disponibla inkomsten.

2Ersättning från a-kassan är beräknad enligt det tillfälliga regelverk som gäller mellan den 13 april 2020 och den 3 januari 2021. För innevarande år är det maximala bostadsbidraget 5 370 kronor per månad vilket medför att det maximala tilläggsbidraget kommer att vara 1 325 kronor per månad.

Försäkringskassan framför att i de fall bostadsbidrag har lämnats felaktigt kommer bostadsbidrag liksom tilläggsbidraget att krävas åter till ett högre belopp än annars, vilket medför en ökad risk för skuldsättning. Regeringen anser dock att risken för skuldsättning inte ökar i sig eftersom tilläggsbidraget inte ska vara del av den slutliga avstämningen.

IFAU bedömer att de direkta arbetsutbudseffekterna av den föreslagna reformen antagligen är små bland dem som i dag tar emot bostadsbidrag.

LO anser att förslaget kan bidra till att barnfamiljer inte tvingas söka försörjningsstöd under nuvarande krisperiod.

Konsekvenser för kommunerna

Förslaget till tilläggsbidrag till barnhushåll med bostadsbidrag beräknas uppgå till 560 miljoner kronor. För hushåll som samtidigt får ekonomiskt bistånd från sin kommun kommer ett höjt bostadsbidrag leda till att det ekonomiska biståndet sänks i motsvarande grad. Detta medför att kostnaden för ekonomiskt bistånd kommer att vara 130 miljoner kronor lägre under 2020 med anledning av tilläggsbidraget än annars. I övrigt förväntas inte förslaget innebära några konsekvenser för kommunernas handläggning av ekonomiskt bistånd eftersom uppgift om att bostadsbidrag har lämnats redan finns tillgänglig via en digital tjänst, SSBTEK (sammansatt bastjänst för ekonomiskt bistånd), och däri kommer tilläggsbidraget att ingå i posten för bostadsbidrag.

4.7

Författningskommentar

Prop. 2019/20:167

4.7.1Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

93kap.

4§

Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om socialförsäkringsförmåner i form av bidrag till kostnader för bostad (jfr 1 §).

Av ett tillägg i andra stycket framgår att bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer lämnas utan ansökan. Det innebär att Försäkringskassan självmant ska besluta om, beräkna och betala ut tilläggsbidraget i samband med den månadsvisa preliminära utbetalningen av bostadsbidrag (jfr 95 kap. 4 § andra stycket och 97 kap. 23 a §).

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

95kap.

2§

Paragrafen reglerar i vilka former bostadsbidrag lämnas.

Av en ny femte punkt i första stycket framgår att bostadsbidrag även lämnas i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

4 §

Paragrafen reglerar grundläggande principer för bostadsbidrag.

Av första stycket framgår att bostadsbidrag betalas ut löpande under kalenderåret som ett preliminärt bidrag. Det preliminära bidraget baseras på en uppskattad inkomst. När den försäkrades bidragsgrundande inkomst har fastställts slutligt för det aktuella kalenderåret bestäms även bidraget slutligt. I första stycket görs en följdändring med anledning av det nya andra stycket. Av ändringen framgår att det endast är bostadsbidrag enligt 95 kap. 2 § första stycket 1–4 som beräknas utifrån en bidragsgrundande inkomst.

Av andra stycket följer att regleringen i första stycket inte gäller i fråga om tilläggsbidrag till barnfamiljer enligt 95 kap. 2 § första stycket 5. Enligt andra stycket beräknas sådant bidrag inte på grundval av en bidragsgrundande inkomst utan betalas ut löpande med ett belopp som bestäms enligt 97 kap. 23 a § (se kommentaren till den paragrafen). Tilläggsbidrag till barnfamiljer är en förmån som beräknas utifrån storleken på de andra formerna av bostadsbidrag som lämnas till barnfamiljer.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

96kap.

1§

Paragrafen upplyser om innehållet i 96 kap. Bestämmelsens första stycke kompletteras med en hänvisning till den nya 3 a §.

Prop. 2019/20:167 3 a §

Paragrafen är ny. Bestämmelsen reglerar vem som har rätt till bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer samt hur ett sådant bidrag beräknas.

Av bestämmelsens första stycke framgår att den som har rätt till särskilt bidrag eller umgängesbidrag enligt 3 och 4–9 §§ också har rätt till tilläggsbidrag till barnfamiljer. Av 3 och 4–9 §§ följer att bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas i form av särskilt bidrag eller umgängesbidrag till en försäkrad som

–har vårdnaden om ett barn och varaktigt bor tillsammans med barnet (4 § första stycket),

–har ett barn som inte varaktigt bor hemma på grund av vård eller undervisning, men som vistas i hemmet under minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier (4 § andra stycket),

–har vårdnaden om ett barn som bor växelvis hos den försäkrade (5 a §),

–har vårdnad om eller umgänge med ett barn och tidvis bor med barnet (6 §),

–har tagit emot barn för vård i familjehem efter en myndighets beslut, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader (7 §),

–är förälder till ett barn under 18 år men barnet bor i ett familjehem, stödboende eller i ett hem för vård eller boende, om det finns särskilda skäl för att lämna bidrag (8 och 9 §§).

Av 5 § framgår att den förälder som barnet är folkbokfört hos har rätt till bostadsbidrag enligt 4 och 8 §§, om barnets föräldrar inte lever tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet. Enligt 95 kap. 5 § 2 avses med barn den som är under 18 år och den som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395).

Av andra stycket framgår att tilläggsbidrag till barnfamiljer beräknas på grundval av bidrag till kostnader för bostad, särskilt bidrag och umgängesbidrag (dvs. övriga former av bostadsbidrag enligt 95 kap. 2 § första stycket 1–4). Om sådana bidrag sammanlagt beräknas till ett mindre belopp än 1 200 kronor för helt år finns det dock ingen rätt till tilläggsbidrag. Beloppsgränsen hänger samman med bestämmelsen i 97 kap. 16 § som anger att bostadsbidrag som beräknas till ett mindre belopp än 1 200 kronor för helt år inte betalas ut. Det innebär att ett preliminärt bidrag måste uppgå till minst 100 kronor per månad för att bidraget ska betalas ut. Av andra stycket följer att ett bostadsbidrag som är för litet för att betalas ut inte kan ligga till grund för tilläggsbidrag till barnfamiljer.

Vilket belopp tilläggsbidraget ska lämnas med regleras i den nya 97 kap. 23 a §, se kommentaren till den paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

97kap.

1§

Paragrafen upplyser om innehållet i 97 kap. Tredje strecksatsen kompletteras med en hänvisning till den nya 23 a §.

15 §

Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om beräkning av bostadsbidrag till barnfamiljer.

Första stycket kompletteras med en hänvisning till den nya 23 a §. I andra stycket finns en reglering om bostadsbidrag som beräknas utifrån en bidragsgrundande inkomst. Av ett tillägg i stycket i form av en hänvisning till 95 kap. 2 § första stycket 1–4 följer att regleringen inte ska tillämpas på tilläggsbidrag till barnfamiljer enligt 95 kap. 2 § första stycket 5 (jfr 95 kap. 4 §).

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

23 a §

Paragrafen är ny och reglerar med vilket belopp tilläggsbidrag till barnfamiljer ska lämnas.

Enligt paragrafen lämnas tilläggsbidrag till barnfamiljer månadsvis med ett belopp som motsvarar 25 procent av det preliminära bostadsbidrag som lämnas enligt 95 kap. 2 § första stycket 1–4 för samma månad. Storleken på tilläggsbidraget till barnfamiljer beror på storleken av det preliminära bostadsbidraget och påverkas inte av det slutliga bostadsbidrag som bestäms enligt 98 kap. 5–7 §§ (jfr 98 kap. 12 §).

Av den nya 98 kap. 12 § följer att tilläggsbidrag till barnfamiljer inte lämnas i form av preliminärt respektive slutligt bostadsbidrag och inte omfattas av den slutliga avstämning som görs efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats för kalenderåret. Att det slutliga bostadsbidraget blir lägre än det preliminära bostadsbidraget innebär således inte att den försäkrade blir återbetalningsskyldig för någon del av tilläggsbidraget. Omvänt gäller att ett högre slutligt bostadsbidrag inte ger rätt till ett högre tilläggsbidrag. Om emellertid avstämningen enligt 98 kap. 5–7 §§ visar att den försäkrade över huvud taget inte har haft rätt till bostadsbidrag, har även tilläggsbidraget lämnats felaktigt (jfr 96 kap. 3 a § som reglerar rätten till tilläggsbidrag). Av 108 kap. 9 § andra stycket följer att Försäkringskassan då ska besluta om återbetalning av hela bostadsbidraget (inklusive tilläggsbidraget). Bestämmelsen om återkrav i 108 kap. 9 § gäller alltid när bostadsbidrag har lämnats felaktigt. Ett preliminärt bostadsbidrag som har lämnats felaktigt kan därför bli föremål för återkrav i dess helhet enligt bestämmelsen utan något samband med den slutliga avstämningen enligt 98 kap. 5–7 §§. Även i sådana fall ska Försäkringskassan således besluta om återbetalning av det felaktigt lämnade tilläggsbidraget.

Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning (108 kap. 11 §). Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för eftergift ska det särskilt beaktas vilken förmåga den eller de försäkrade har att kunna betala tillbaka ersättningen (108 kap.

12§). Om den eller de försäkrade medvetet eller av oaktsamhet har lämnat felaktiga uppgifter till grund för beräkningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges (108 kap. 13 §). För att rätten till eftergift ska kunna prövas ska skyldigheten enligt 110 kap. 46 och 47 §§ att anmäla ändrade förhållanden ha fullgjorts. Om någon anmälan inte har gjorts kan frågan om eftergift ändå prövas om den anmälningsskyldige inte skäligen borde ha insett att en sådan anmälan skulle ha gjorts (108 kap.

14§).

Prop. 2019/20:167

Prop. 2019/20:167 Vem som har rätt att få tilläggsbidrag till barnfamiljer regleras i den nya 96 kap. 3 a §, se kommentaren till den paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitten 4.3 och 4.4.

98kap.

1§

Paragrafen upplyser om innehållet i 98 kap. Bestämmelsen kompletteras med en femte strecksats som innehåller en hänvisning till den nya 12 §.

12 §

Paragrafen är ny och anger att bestämmelserna i 2–9 §§ inte gäller i fråga om tilläggsbidrag till barnfamiljer. Sådant bidrag lämnas inte i form av preliminärt respektive slutligt bostadsbidrag och omfattas därför inte av den slutliga avstämning som görs efter det att beslut om slutlig skatt har meddelats för kalenderåret. Bestämmelserna om preliminärt bostadsbidrag (2–4 §§), slutligt bostadsbidrag (5–7 §§) och omprövning av preliminärt respektive slutligt bostadsbidrag vid ändrade förhållanden (8 och 9 §§) ska således inte tillämpas i fråga om tilläggsbidrag till barnfamiljer.

Av 2 § framgår att preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad inkomst som så nära som möjligt ska motsvara det slutliga bostadsbidrag som kan antas komma att bestämmas. Enligt 8 § ska det preliminära bidraget omprövas om det har inträffat något som påverkar storleken av bidraget. Om omprövningen leder till att storleken på det preliminära bidraget ändras vid nästa månadsutbetalning, följer av 97 kap. 23 a § att även storleken på tilläggsbidraget ändras. Bestämmelsen i 12 § hindrar inte detta. Se vidare kommentaren till 97 kap. 23 a §.

Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

110kap.

6§

Paragrafen reglerar fall där den försäkrade inte behöver ansöka om en förmån.

I tredje stycket finns det hänvisningar till ytterligare bestämmelser om att förmåner lämnas utan ansökan. Av en ny sjätte punkt framgår att en sådan bestämmelse finns i 93 kap. 4 § andra stycket vad gäller bostadsbidrag i form av tilläggsbidrag till barnfamiljer.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt första punkten träder lagändringen i kraft den 1 juli 2020.

Av andra punkten framgår att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för bostadsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.