Regeringens proposition 2019/20:158
| Senarelagt införande av nationell | Prop. |
| läkemedelslista och bastjänstgöring för läkare | 2019/20:158 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 april 2020
Stefan Löfven
Lena Hallengren (Socialdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag som innebär att införandet av lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista och reformen bastjänstgöring för läkare senareläggs. Med anledning av spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen
En konsekvens av att lagen om nationell läkemedelslista föreslås träda i kraft vid ett senare tillfälle än tidigare beslutat är att en ändring behöver föreslås i 6 § första stycket 10 lagen (1996:1156) om receptregister. Ändringen innebär att de ändamål för vilka
Ändringen i lagen om receptregister föreslås träda i kraft den 2 juni 2020. Lagen om nationell läkemedelslista föreslås träda i kraft den 1 maj 2023 i fråga om 7 kap. 1 § och 9 kap. 1 § och i övrigt den 1 maj 2021. Följdändringarna i andra lagar med anledning av införandet av nationell läkemedelslista föreslås träda i kraft den 1 maj 2021. Ändringen i lagen om nationell läkemedelslista föreslås träda i kraft den 2 maj 2021. De regler som avser införandet av bastjänstgöring för läkare föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
1
Prop. 2019/20:158
2
Innehållsförteckning
2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1212) om
| nationell läkemedelslista .................................................... | 7 |
2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1213) om
| ändring i lagen (1996:1157) om | |
| läkemedelskommittéer........................................................ | 8 |
2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1214) om
| ändring i patientdatalagen (2008:355)................................ | 9 |
2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1215) om
| ändring i lagen (2009:366) om handel med | |
| läkemedel ......................................................................... | 10 |
2.6Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1216) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen
| (2009:400) ........................................................................ | 11 |
2.7Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1241) om
| ändring i lagen (2018:1212) om nationell | |
| läkemedelslista ................................................................. | 12 |
2.8Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1996) om
| ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)...................... | 13 |
2.9Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1997) om
5.3Ny punkt i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om nationell
7.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1156) om
| receptregister ................................................................... | 31 |
7.2Förslaget till ny punkt i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1212) om
Prop. 2019/20:158
3
| Prop. 2019/20:158 1 | Förslag till riksdagsbeslut |
Regeringens förslag:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1213) om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1214) om ändring i patientdatalagen (2008:355).
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1215) om ändring i lagen (2009:366) om handel med läkemedel.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1216) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1241) om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1996) om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659).
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(2018:1997) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Riksdagen beslutar att förkorta motionstiden till en dag.
4
| 2 | Lagtext | Prop. 2019/20:158 |
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1996:1156) om receptregister ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
6 §1
Personuppgifterna i receptregistret får behandlas om det är nödvändigt för
1.expediering av läkemedel och andra varor som förskrivits,
2.registrering av underlaget för tillämpningen av bestämmelserna om läkemedelsförmåner vid köp av läkemedel m.m.,
3.debiteringen till regionerna,
4.ekonomisk uppföljning och framställning av statistik hos
5.registrering och redovisning till regionerna av uppgifter för ekonomisk och medicinsk uppföljning samt för framställning av statistik,
6.registrering och redovisning till förskrivare, till verksamhetschefer enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och till läkemedelskommittéer enligt lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer av uppgifter för medicinsk uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården,
7.registrering och redovisning till Socialstyrelsen av uppgifter för epidemiologiska undersökningar, forskning, framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvårdsområdet,
8.registrering av recept och blanketter som används för flera uttag, samt registrering av dosrecept och elektroniska recept,
9.registrering och redovisning till Inspektionen för vård och omsorg av uppgifter om enskild läkares eller tandläkares förskrivning av narkotiskt läkemedel eller annat särskilt läkemedel, för inspektionens tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal enligt patientsäkerhetslagen (2010:659),
10.registrering och redovisning av uppgifter för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsyn över utbyte av läkemedel enligt 21 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och för prövning och tillsyn enligt samma lag av läkemedel som får säljas enligt 4 kap. 10 § och 5 kap. 1 §
10.registrering och redovisning av uppgifter för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsyn över utbyte av läkemedel enligt 21– 21 c §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och för prövning och tillsyn enligt samma lag av läkemedel som får säljas enligt 4 kap. 10 § och 5 kap. 1 §
| 1 Senaste lydelse 2019:898. | 5 |
| Prop. 2019/20:158 andra stycket läkemedelslagen | andra stycket läkemedelslagen |
| (2015:315), eller | (2015:315), eller |
11.registrering och redovisning av uppgifter för Läkemedelsverkets tillsyn över tillhandahållandeskyldigheten enligt 2 kap. 6 § 3 lagen (2009:366) om handel med läkemedel samt för Läkemedelsverkets tillsyn över uppgiftslämnande vid expediering av en förskrivning enligt 2 kap. 6 § 5 lagen om handel med läkemedel.
Behandling av personuppgifter för ändamål som avses i första stycket
2 och 8, med undantag för registrering av elektroniska recept, får endast ske i fråga om den som har lämnat sitt samtycke till behandlingen. För ändamål som avses i första stycket 3 får uppgifter som kan hänföras till en enskild person inte omfatta annat än inköpsdag, kostnad, kostnadsreducering enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m., kostnadsfrihet enligt smittskyddslagen (2004:168) och patientens personnummer.
För ändamål som avses i första stycket 4, 6 och 10 får inga uppgifter redovisas som kan hänföras till en enskild person. Ändamålen enligt första stycket 5 får inte, med undantag för utlämnande av uppgifter enligt 14 §, omfatta några åtgärder som innebär att uppgifter som kan hänföras till någon enskild patient redovisas. Dock får uppgifter som kan hänföras till en enskild förskrivare ingå i redovisning enligt första stycket 6 till samma förskrivare och till verksamhetschefen vid den enhet där förskrivaren tjänstgör samt i redovisning enligt första stycket 9 till Inspektionen för vård och omsorg.
Förskrivningsorsak får redovisas endast för de ändamål som avses i första stycket
Denna lag träder i kraft den 2 juni 2020.
6
| 2.2 | Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1212) Prop. 2019/20:158 |
| om nationell läkemedelslista |
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista
dels att punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse,
dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska införas en ny punkt, 5, av följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2018:1212
1.Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022 i fråga om 7 kap. 1 §
och 9 kap. 1 § och i övrigt den
1juni 2020.
Föreslagen lydelse
1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2023 i fråga om 7 kap. 1 §
och 9 kap. 1 § och i övrigt den
1maj 2021.
5.Dessutom ska uppgifter i receptregistret som behandlas enligt 6 § första stycket 10 lagen (1996:1156) om receptregister föras över till den nationella läkemedelslistan i och med ikraftträdandet av denna lag. Överförda uppgifter får från och med lagens ikraftträdande behandlas i den nationella läkemedelslistan för samma ändamål som tidigare och med dem inte oförenliga ändamål.
7
| Prop. 2019/20:158 2.3 | Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1213) |
| om ändring i lagen (1996:1157) om | |
| läkemedelskommittéer |
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2018:1213) om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2018:1213
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2020.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2021.
8
| 2.4 | Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1214) Prop. 2019/20:158 |
| om ändring i patientdatalagen (2008:355) |
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2018:1214) om ändring i patientdatalagen (2008:355) ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2018:1214
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2020.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2021.
9
| Prop. 2019/20:158 2.5 | Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1215) |
| om ändring i lagen (2009:366) om handel med | |
| läkemedel |
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2018:1215) om ändring i lagen (2009:366) om handel med läkemedel ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2018:1215
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2020.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2021.
10
| 2.6 | Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1216) Prop. 2019/20:158 |
| om ändring i offentlighets- och sekretesslagen | |
| (2009:400) |
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2018:1216) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2018:1216
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2020.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2021.
11
| Prop. 2019/20:158 2.7 | Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1241) |
| om ändring i lagen (2018:1212) om nationell | |
| läkemedelslista |
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2018:1241) om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2018:1241
Denna lag träder i kraft den 2 juni 2020.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 2 maj 2021.
12
| 2.8 | Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1996) Prop. 2019/20:158 |
| om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) |
Härigenom föreskrivs att punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1996) om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) ska ha följande lydelse.
| Lydelse enligt SFS 2018:1996 | Föreslagen lydelse |
| 1. Denna lag träder i kraft den | 1. Denna lag träder i kraft den |
| 1 juli 2020. | 1 juli 2021. |
13
| Prop. 2019/20:158 2.9 | Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1997) |
| om ändring i hälso- och sjukvårdslagen | |
| (2017:30) |
Härigenom föreskrivs att punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1997) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska ha följande lydelse.
| Lydelse enligt SFS 2018:1997 | Föreslagen lydelse |
| 1. Denna lag träder i kraft den | 1. Denna lag träder i kraft den |
| 1 juli 2020. | 1 juli 2021. |
14
| 3 | Ärendet och dess beredning | Prop. 2019/20:158 |
| Den 13 juni 2018 beslutade riksdagen om att anta lagen (2018:1212) om | ||
| nationell läkemedelslista och om ändringar i lagen (1996:1157) om | ||
| läkemedelskommittéer, patientdatalagen (2008:355), lagen (2009:366) om | ||
| handel med läkemedel och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) | ||
| med anledning av regeringens proposition Nationell läkemedelslista (prop. | ||
| 2017/18:223, bet. 2017/18:SoU35, rskr. 2017/18:369). Lagen om nationell | ||
| läkemedelslista träder enligt beslutet i kraft den 1 juni 2022 i fråga om | ||
| 7 kap. 1 § och 9 kap. 1 § och i övrigt den 1 juni 2020. Ändringarna i de | ||
| övriga lagarna träder i kraft den 1 juni 2020. | ||
| Riksdagen beslutade samma dag om en lag om ändring i lagen om | ||
| nationell läkemedelslista med anledning av regeringens proposition | ||
| Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (prop. 2017/18:233, bet. | ||
| 2017/18:SoU31, rskr. 2017/18:370). Ändringen träder i kraft den 2 juni | ||
| 2020. | ||
| Den 28 november 2018 beslutade riksdagen om ändringar i patient- | ||
| säkerhetslagen (2010:659) och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) med | ||
| anledning av regeringens proposition Bastjänstgöring för läkare (prop. | ||
| 2017/18:274, bet. 2018/19:SoU5, rskr. 2018/19:50). | ||
| Den 29 mars 2020 inkom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) med | ||
| en hemställan (S2020/02597/FS) där det framgår att det med anledning av | ||
| det pågående utbrottet av |
||
| av såväl lagen om nationell läkemedelslista som övriga lagändringar. | ||
| Hemställan finns i bilaga 1. | ||
| Den 17 mars 2020 inkom SKR och Sveriges läkarförbund med en | ||
| gemensam hemställan (S2020/01766/FS) där det framgår att det med | ||
| anledning av det pågående utbrottet av |
||
| ikraftträdandet för de lagändringar som har beslutats utifrån reformen bas- | ||
| tjänstgöring för läkare. Hemställan finns i bilaga 2. | ||
| I Socialdepartementet utarbetades med anledning av det som har förts | ||
| fram i hemställningarna ett utkast till proposition som innehåller förslag | ||
| om att senarelägga ikraftträdandet av flera lagar, en följdändring i lagen | ||
| (1996:1156) om receptregister och en ny punkt i ikraftträdande- och över- | ||
| gångsbestämmelserna till lagen om nationell läkemedelslista. Utkastets | ||
| lagförslag finns i bilaga 3. Utkastet har remissbehandlats. En förteckning | ||
| över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissynpunkter på utkastet till | ||
| proposition har hämtats in vid ett möte den 16 april 2020. Därtill har | ||
| skriftliga synpunkter kommit in. Minnesanteckningar från remissmötet | ||
| och de skriftliga synpunkterna finns tillgängliga i Socialdepartementet | ||
| (S2020/03162/FS). | ||
| Lagrådet | ||
| Riksdagen har efter förslag från regeringen beslutat lagar om införandet | ||
| av nationell läkemedelslista och reformen bastjänstgöring för läkare. | ||
| Regeringen har i samband med framtagandet av dessa lagförslag inhämtat | ||
| yttranden från Lagrådet. | ||
| I denna proposition lämnas förslag som syftar till att senarelägga | ||
| införandet av nationell läkemedelslista och reformen bastjänstgöring för | ||
| läkare. I propositionen föreslås att ikraftträdandet av lagarna skjuts fram. | 15 | |
Prop. 2019/20:158 Som en konsekvens av att ikraftträdandet senareläggs föreslås en ändring i lagen om receptregister, som motsvarar en redan beslutad ändring i lagen om nationell läkemedelslista. Även en ny punkt i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om nationell läkemedelslista föreslås till följd av att lagen om nationell läkemedelslista träder i kraft vid ett senare datum än det som tidigare beslutats.
Regeringen anser att de ändringar som nu föreslås är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte hämtat in Lagrådets yttrande.
Skäl för förkortad motionstid
Lagen om nationell läkemedelslista och ändringarna i samband med denna samt de lagändringar som gjorts i samband med reformen om bastjänstgöring för läkare träder i kraft inom kort. Det är ytterst angeläget att ikraftträdandet av lagarna senareläggs för att underlätta i den extraordinära situation som hälso- och sjukvården nu har med anledning av utbrottet av
| 4 | Bakgrund | |
| 4.1 | Nationell läkemedelslista | |
| Riksdagen har efter förslag i propositionen Nationell läkemedelslista | ||
| (prop. 2017/18:223) fattat beslut om en ny lag, lagen om nationell läke- | ||
| medelslista. Lagen innebär att det ska tas fram ett nytt personregister, | ||
| nationell läkemedelslista, som ska föras av |
||
| registret ersätter två befintliga register, receptregistret och läkemedelsför- | ||
| teckningen. Ett övergripande mål med nationell läkemedelslista är att | ||
| skapa en samlad källa för uppgifter om en patients förskrivna läkemedel | ||
| och andra varor samtidigt som patientens behov av integritetsskydd till- | ||
| godoses. Registret nationell läkemedelslista kan därför bidra till ökad | ||
| patientsäkerhet och en effektivisering av arbetsmomenten vid ordination | ||
| och förskrivning av läkemedel. Den nya lagen om nationell läkemedels- | ||
| lista ersätter lagen (1996:1156) om receptregister och lagen (2005:258) om | ||
| läkemedelsförteckning när den träder i kraft. Det görs även relaterade | ||
| ändringar och följdändringar i andra lagar. | ||
| Lagen om nationell läkemedelslista är en registerförfattning som regle- | ||
| rar vilka uppgifter som får behandlas i det nya registret samt för vilka | ||
| ändamål. Lagen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning | ||
| (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med | ||
| avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av | ||
| sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän data- | ||
| skyddsförordning), som på en grundläggande nivå reglerar förutsättningar | ||
| 16 | för att behandla personuppgifter. Registret nationell läkemedelslista ska i | |
allt väsentligt innehålla samma uppgifter som de befintliga registren, dvs. Prop. 2019/20:158 receptregistret och läkemedelsförteckningen. Ändamålen för behandling
av uppgifterna i de befintliga registren förs till stor del över till den nya lagen. Hälso- och sjukvårdspersonal, expedierande personal på öppenvårdsapotek och patienten ska ha ändamålsenlig åtkomst till uppgifterna i registret. Vissa integritetshöjande åtgärder som sökbegränsningar, samtycke och spärrning förs också in.
Två paragrafer i lagen om nationell läkemedelslista rör kraven på hälso- och sjukvårdens aktörer och uppgiftsskyldighet i samband med detta (7 kap. 1 § och 9 kap. 1 §). Enligt riksdagens beslut ska dessa två paragrafer träda i kraft den 1 juni 2022. Lagen i övrigt och de följdändringar som har beslutats utifrån lagen ska träda i kraft den 1 juni 2020.
Riksdagen har också beslutat om en ändring i 3 kap. 5 § 7 lagen om nationell läkemedelslista med anledning av förslag i propositionen Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (prop. 2017/18:233). Ändringen träder i kraft den 2 juni 2020 och innebär att uppgifter i nationell läkemedelslista får behandlas för något utvidgade ändamål än det som föreslogs i propositionen Nationell läkemedelslista. Ändringen medför att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket kan ta del av behövliga uppgifter för sin tillsyn över utbytesreglerna när det gäller läkemedel utanför förmånerna.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har kommit in med en hemställan till regeringen där SKR för fram att det pågående utbrottet av covid-
19 gör att förutsättningar saknas för genomförande av ett stort nationellt utvecklings- och införandeprojekt som nationell läkemedelslista enligt dagens tidsplan. SKR hemställer därför att regeringen skyndsamt säkerställer att såväl själva ikraftträdandet som kravet på vårdgivarnas anslutning till nationell läkemedelslista senareläggs.
4.2Receptregistret
Registret nationell läkemedelslista ersätter receptregistret när lagen om nationell läkemedelslista träder i kraft. Fram till dess är receptregistret det register som innehåller uppgifter om förskrivningar av läkemedel och andra varor som omfattas av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner
m.m.Vilka uppgifter som får behandlas i registret framgår av 8 § lagen om receptregister och för vilka ändamål de får behandlas framgår av 6 § samma lag. Receptregistret får, i den utsträckning som behövs för registerändamål, innehålla vissa uppgifter som kan hänföras till enskilda personer.
Vid expediering av läkemedel på apotek är huvudregeln att det läkemedel som har förskrivits ska expedieras. Öppenvårdsapoteken ska dock under vissa förutsättningar, som regleras i 21 § lagen om läkemedelsförmåner m.m. och anslutande föreskrifter, byta ut ett förskrivet läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna mot ett annat läkemedel som expedieras till patienten. Tandvårds- och läkedelsförmånsverket (TLV) har tillsyn över att bestämmelserna om utbyte av läkemedel följs av öppenvårdsapoteken.
17
Prop. 2019/20:158 TLV ska kunna utföra sin tillsyn över att bestämmelserna om utbyte av läkemedel följs.
Den 2 juni 2020 träder tre nya paragrafer, 21
4.3Bastjänstgöring för läkare
Riksdagen har efter förslag i propositionen Bastjänstgöring för läkare (prop. 2017/18:274) fattat beslut om att kravet i 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen på praktisk tjänstgöring, s.k. allmäntjänstgöring (AT) för läkarlegitimation ska tas bort. Som en följd av detta ska även bestämmelsen i 10 kap. 5 § hälso- och sjukvårdslagen om att det i regionerna ska finnas möjligheter till anställning för läkares allmäntjänstgöring tas bort. Bestämmelsen i 10 kap. 5 § som reglerar att det i regionerna ska finnas möjligheter till anställning för läkares specialiseringstjänstgöring ska inkludera bastjänstgöring. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har fått bemyndigande att meddela föreskrifter om i vilka fall och på vilket sätt äldre föreskrifter om praktisk tjänstgöring och om möjligheter till anställning i regionerna för läkares allmäntjänstgöring ska fortsätta gälla.
Riksdagen antog förslagen i propositionen den 28 november 2018 och ändringarna träder i kraft den 1 juli 2020. Borttagandet av kravet på praktisk tjänstgöring har ett samband med att regeringen har beslutat om en ny examensbeskrivning för läkare som innebär att utbildningen ska omfatta 360 högskolepoäng, vilket motsvarar sex års heltidsstudier. De som påbörjar utbildningen till läkarexamen efter den 1 juli 2021 kommer att gå den nya läkarutbildningen, som kommer att vara legitimationsgrundande utan något krav på praktisk tjänstgöring efter läkarexamen för att få legitimation.
Regeringen anser att det finns ett behov av en strukturerad introduktion till hälso- och sjukvården som ett led mellan läkarexamen, legitimation och nuvarande specialiseringstjänstgöring när kravet på praktisk tjänstgöring för legitimation tas bort. Regeringen bedömer att läkarnas specialiseringstjänstgöring bör inledas med en fristående första introduktionsdel, benämnd bastjänstgöring.
SKR och Sveriges läkarförbund har kommit in med en gemensam hemställan till regeringen där de för fram att det med anledning av det pågående utbrottet av
18
5 Senarelagt införande av nationell Prop. 2019/20:158 läkemedelslista och bastjänstgöring för
läkare
5.1Nationell läkemedelslista
Regeringens förslag: Den nya lagen om nationell läkemedelslista ska i fråga om 7 kap. 1 § och 9 kap. 1 § träda i kraft den 1 maj 2023 i stället för som tidigare beslutats den 1 juni 2022 och i övrigt den 1 maj 2021 i stället för som tidigare beslutats den 1 juni 2020.
Ändringarna i lagen om läkemedelskommittéer, patientdatalagen, lagen om handel med läkemedel och offentlighets- och sekretesslagen som har beslutats med anledning av den nya lagen om nationell läkemedelslista ska träda i kraft den 1 maj 2021 i stället för som tidigare beslutats den 1 juni 2020.
Ändringen i 3 kap. 5 § lagen om nationell läkemedelslista ska träda i kraft den 2 maj 2021 i stället för som tidigare beslutats den 2 juni 2020.
Förslaget i utkastet till proposition stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Inga remissinstanser har invändningar mot att ikraftträdandet av lagen om nationell läkemedelslista och övriga lagar senareläggs.
Flera remissinstanser, däribland Socialstyrelsen, konstaterar att utbrottet av
Medan Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) poängterar att det är viktigt att den nationella läkemedelslistan införs utan längre fördröjning än absolut nödvändigt, anser SKR att den föreslagna senareläggningen på knappt ett år inte är tillräcklig. Utöver den osäkerhet som är förknippad med utvecklingen av utbrottet av
19
| Prop. 2019/20:158 | nell läkemedelslista. I stället för att flytta fram båda tidpunkterna för ikraft- |
| trädande ungefär ett år anser SKR att regeringen bör föreslå att lagens | |
| införande pausas, alternativt att förslaget ändras så att datumet för lagens | |
| ikraftträdande skjuts fram väsentligt samtidigt som regeringen bemyndi- | |
| gas att besluta om en bortre tidsgräns för full anslutning till nationell läke- | |
| medelslista. Liknande synpunkter har kommit in från Svenska läkaresäll- | |
| skapet. | |
| Skälen för regeringens förslag: I utkastet till proposition föreslogs en | |
| senareläggning av ikraftträdande av bl.a. lagen om nationell läkemedelista | |
| på grund av det pågående utbrottet av |
|
| invändningar mot en sådan senareläggning. |
|
| som är den myndighet som ansvarar för framtagning av registret, fram- | |
| håller att utbrottet av |
|
| måga att förbereda sig på de tekniska förändringar som införandet av | |
| nationell läkemedelslista för med sig. EHM noterar till exempel att flera | |
| regioner inte hinner byta till en ny version för överföring av |
|
| 2020, vilket är en förutsättning för att myndigheten ska kunna följa den | |
| ursprungliga tidsplanen. Om lagen skulle träda i kraft den 1 juni 2020 inne- | |
| bär det enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en ökad risk för | |
| störningar i samhällskritisk infrastruktur samt en onödig belastning av | |
| svensk hälso- och sjukvård i ett ansträngt läge. Regeringens sammantagna | |
| bedömning är därför att de skäl som anförts för att senarelägga ikraft- | |
| trädandet av lagen om nationell läkemedelslista väger upp mot att förvän- | |
| tade positiva effekter av lagen fördröjs. | |
| Åsikterna mellan remissinstanserna går mer isär när det gäller vilken | |
| förskjutning av ikraftträdandet av nationell läkemedelslista som kan anses | |
| vara rimlig och ändamålsenlig utifrån situationen i dag och den förväntade | |
| utvecklingen av utbrottet av |
|
| nen föreslogs att senarelägga ikraftträdandet med nästan ett år. SKR, | |
| Socialstyrelsen och Sveriges läkarförbund pekar dock på att det är svårt | |
| att veta när hälso- och sjukvårdens verksamhet kan återgå till en nivå där | |
| de resurser som hittills varit involverade i förberedelserna med införandet | |
| av nationell läkemedelslista, däribland |
|
| klinisk verksamhet, åter kan frigöra tid för det viktiga arbete som behöver | |
| göras med införandet av nationell läkemedelslista. | |
| Regeringen anser i likhet med ovan nämnda remissinstanser att senare- | |
| läggningen ska vara så lång att hälso- och sjukvården till stor del kan gå | |
| tillbaka till normaltillstånd, men håller också med Tandvårds- och läkeme- | |
| delsförmånsverket (TLV) om att fördröjningen inte ska vara längre än nöd- | |
| vändigt. Utifrån den begränsade information som finns att tillgå om ut- | |
| brottet och eventuella ändringar i förutsättningar att hantera dess förlopp | |
| bedömer regeringen att en senareläggning av lagens huvudsakliga ikraft- | |
| trädande med ungefär ett år är en rimlig och ändamålsenlig tidsrymd. Det | |
| är osannolikt att arbetet med nationell läkemedelslista i alla dess delar kan | |
| påbörjas igen redan efter sommaren eller senare i höst. Samtidigt kan kon- | |
| stateras att arbetet med införandet av nationell läkemedelslista har varit | |
| igång i nästan två år och att delar av projektet ser ut att fortsätta under | |
| tiden, inte minst det arbete som pågår hos flera patientjournalleverantörer. | |
| Med anledning av synpunkter som EHM lämnat anser regeringen att | |
| lagens ikraftträdande och de tekniska förändringar som följer av den bör | |
| 20 | ske med marginal i förhållande till när nyckelkompetenser kan gå på |
| sommarledighet, detta för att ha bättre förutsättningar för att rätta till even- | Prop. 2019/20:158 |
| tuella avvikelser som kan uppstå med anledning av exempelvis migrering | |
| av data eller andra tekniska förändringar. Som ny tidpunkt för lagens | |
| huvudsakliga ikraftträdande föreslås därför den 1 maj 2021. Även de följd- | |
| ändringar som har beslutats i lagen om läkemedelskommittéer, patient- | |
| datalagen, lagen om handel med läkemedel och offentlighets- och sekre- | |
| tesslagen bör träda i kraft den 1 maj 2021. | |
| Mot bakgrund av att lagen om nationell läkemedelslista i allt väsentligt | |
| föreslås träda i kraft elva månader efter det ursprungliga datumet behöver | |
| ikraftträdandet av bestämmelserna i 7 kap. 1 § och 9 kap. 1 §, dvs. krav på | |
| anslutning för hälso- och sjukvårdens aktörer och uppgiftsskyldigheter, | |
| senareläggas med samma tidsrymd. Det finns en rad externa beroenden i | |
| arbetet med nationell läkemedelslista som gör det svårt att ha en kortare | |
| övergångsperiod än två år. Inför varje anslutning behöver ett flertal tester | |
| göras och ett tekniskt protokoll behöver följas. Anslutningarna kan inte | |
| ske samtidigt utan måste genomföras sekventiellt enligt ett särskilt kör- | |
| schema. EHM har fört fram att en övergångsperiod på två år är den kortaste | |
| tid som behövs för dessa moment. Av detta följer att den andra tidpunkten | |
| för ikraftträdandet bör bli den 1 maj 2023. | |
| En fråga som tagits upp av framför allt SKR och Svenska läkaresäll- | |
| skapet är om en eventuell ytterligare senareläggning av lagens ikraft- | |
| trädande med anledning av utmaningar som har koppling till andra faktorer | |
| än |
|
| införande helst ska pausas, alternativt att ikraftträdandet sker tidigast den | |
| 1 oktober 2022. SKR anser också att regeringen bör bemyndigas att – när | |
| hälso- och sjukvårdens förutsättningar att implementera lagen väl är klar- | |
| lagda – besluta om en bortre tidsgräns för full anslutning till nationella | |
| läkemedelslistan. Det främsta motivet till detta ställningstagande är enligt | |
| SKR att en översyn behöver göras av gränssnittet mellan lagen om natio- | |
| nell läkemedelslista och patientdatalagen när det gäller samtycke och | |
| spärrar, innan lagen om nationell läkemedelslista träder i kraft. SKR anser | |
| också att lagen om nationell läkemedelslista även i andra avseenden behö- | |
| ver hanteras på ett annat sätt än det som regeringen föreslår. | |
| Bakgrunden till valet av de ursprungliga tidpunkterna för ikraftträdande | |
| av lagen om nationell läkemedelslista motiveras i proposition Nationell | |
| läkemedelslista (prop. 2017/18:223). Förutom de patientsäkerhetsvinster | |
| som förväntas kunna uppnås genom att i större utsträckning än tidigare ha | |
| möjlighet att samla och dela information om patientens läkemedels- | |
| användning är ett annat viktigt skäl att informationsflödet från vården till | |
| apotek behöver finnas i en teknisk miljö som är anpassad till nya krav på | |
| bl.a. dataskydd, säkerhetsskydd och informationssäkerhet. Regeringen | |
| anser att de frågor som SKR tar upp bör diskuteras i ett annat sammanhang | |
| än den senareläggning med anledning av |
|
| proposition och att även andra aktörer, inte minst regionerna, bör delta i | |
| en sådan diskussion. Regeringen avser att på nytt bjuda in till en dialog | |
| avseende dessa frågor. | |
| Efter förslag i propositionen Utökade möjligheter till utbyte av läke- | |
| medel (prop. 2017/18:233) utökades ändamålen för vilka registrering och | |
| redovisning av uppgifter enligt 3 kap. 5 § 7 lagen om nationell läkemedels- | |
| lista får ske. Propositionen antogs av riksdagen den 13 juni 2018 och | |
| ändringarna träder i kraft den 2 juni 2020. Ändringarna medför att Tand- | 21 |
Prop. 2019/20:158 vårds- och läkemedelsförmånsverket kan ta del av behövliga uppgifter för sin tillsyn över reglerna om utbyte av läkemedel enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Det är också nödvändigt att senarelägga ikraftträdandet av ändringen i 3 kap. 5 § lagen om nationell läkemedelslista. Av författningstekniska skäl föreslås att ändringen i stället träder i kraft den 2 maj 2021.
5.2Ändring i lagen om receptregister
Regeringens förslag: Bestämmelsen i 6 § första stycket 10 lagen om receptregister ska ändras så att uppgifter även får behandlas i receptregistret om det är nödvändigt för registrering och redovisning av uppgifter för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsyn över att öppenvårdsapoteken följer de nya bestämmelserna om utbyte av läkemedel i 21
Lagändringen ska träda i kraft den 2 juni 2020.
Förslaget i utkastet till proposition stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna har inte några synpunkter på förslaget.
Skälen för regeringens förslag
Utvidgade ändamål för personuppgiftsbehandling i lagen om receptregister
Lagen om receptregister och lagen om läkemedelsförteckning ersätts av lagen om nationell läkemedelslista när den sistnämnda lagen träder i kraft (prop. 2017/18:223, bet. 2017/18:SoU35, rskr. 2017/18:369). Fram till dess gäller de förstnämnda lagarna. Receptregistret ersätts av registret nationell läkemedelslista när lagen om nationell läkemedelslista träder i kraft och fram till dess gäller alltså receptregistret. Receptregistret innehåller uppgifter om förskrivningar av läkemedel och andra varor som omfattas av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.
I juni 2018 beslutade riksdagen bl.a. att tre nya paragrafer, 21
Anledningen till att ändringen fördes in i lagen om nationell läkemedelslista i stället för i 6 § första stycket 10 lagen om receptregister var att den förstnämnda lagen skulle träda i kraft före ändringarna i lagen om läke-
22
medelsförmåner m.m. Samtidigt som lagen om nationell läkemedelslista skulle träda i kraft skulle lagen om receptregister upphävas.
En konsekvens av att det föreslås att lagen om nationell läkemedelslista ska träda i kraft vid ett senare tillfälle (se avsnitt 5.1) är att det kommer att vara lagen om receptregister som fortfarande gäller när de nya bestämmelserna i 21
Ändringarna som har beslutats i lagen om läkemedelsförmåner m.m. (21
Förenligheten med EU:s dataskyddsförordning
EU:s dataskyddsförordning reglerar på en grundläggande nivå vilka personuppgifter som får behandlas. Dataskyddsförordningen kompletteras av lagen om receptregister i fråga om vilka personuppgifter som får behandlas i receptregistret och för vilka ändamål dessa får behandlas. Regeringen har i propositionen Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (prop. 2017/18:107 och avsnitt 3.8.1) gjort bedömningen att de ändamålsbestämmelser i gällande registerförfattningar som grundar sig på en rättslig förpliktelse eller en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning har stöd i dataskyddsförordningen. Den bedömningen omfattar bl.a. de ändamålsbestämmelser som finns i dag i lagen om receptregister.
En motsvarande bestämmelse som nu föreslås föras in i lagen om receptregister har riksdagen godtagit genom propositionen Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (prop. 2017/18:233, avsnitt 9.1). De överväganden som görs i den propositionen gör sig även gällande i det nu aktuella fallet. De uppgifter som nu föreslås få behandlas i receptregistret för det nya ändamålet av
Prop. 2019/20:158
23
Prop. 2019/20:158 samlades in. Den aktuella behandlingen av känsliga personuppgifter får även anses vara nödvändig av skäl som hör samman med hälso- och sjukvårdsändamål och därmed tillåten enligt artikel 9.2 h i dataskyddsförordningen.
24
Hantering av personuppgifter i ett register kan innebära en risk för intrång i enskildas personliga integritet. En avvägning måste därför göras mellan å ena sidan skyddet för den personliga integriteten och å andra sidan det allmänna intresset av att samla in även uppgifter om utbyte av läkemedel med stöd av de nya bestämmelserna om utbyte och därigenom få en samlad informationskälla om en patients expedierade läkemedel. Av patientsäkerhetsskäl är det viktigt att det finns ett register som är fullständigt och korrekt, dvs. ett register om förskrivna läkemedel som innehåller uppgifter om en patients samtliga förskrivna läkemedel, och inte endast ett urval av dessa. Det är även av vikt att utbytesbestämmelserna följs och att patienterna får rätt läkemedel expedierade. Registrering och redovisning får ske av uppgifter utifrån den befintliga bestämmelsen om utbyte av läkemedel. När fler bestämmelser om utbyte av läkemedel införs är det viktigt att även dessa uppgifter samlas in för att kunna följa upp att bestämmelserna följs. Vid en avvägning mellan å ena sidan skyddet för den personliga integriteten och å andra sidan det allmänna intresset av att de nya bestämmelserna om utbyte följs och rätt läkemedel expedieras bedöms personuppgiftsbehandling enligt den föreslagna nya bestämmelsen vara nödvändig med hänsyn till det allmänna intresset av en god och säker patientvård och den bedöms inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett behandlingen. Det bedöms inte finnas något annat mindre ingripande sätt att uppnå målet att kontrollera efterlevnaden av de nya bestämmelserna om utbyte av läkemedel och i förlängningen säkerställa en god och säker patientvård än att tillåta att dessa uppgifter får behandlas på detta sätt. När uppgifterna lämnas ut till TLV går de inte att hänföra till en enskild person. Det blir därför inte fråga om behandling av personuppgifter hos TLV.
5.3Ny punkt i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om nationell läkemedelslista
Regeringens förslag: En ny punkt ska föras in i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om nationell läkemedelslista om att sådana uppgifter som behandlas enligt 6 § första stycket 10 lagen om receptregister ska föras över till den nationella läkemedelslistan. De överförda uppgifterna ska från och med ikraftträdandet av lagen om nationell läkemedelslista få behandlas i den nationella läkemedelslistan för samma ändamål som tidigare och med dem inte oförenliga ändamål.
Lagändringen ska träda i kraft den 1 maj 2021.
Förslaget i utkastet till proposition stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I förhållande till utkastets förslag har vissa språkliga ändringar gjorts utan att någon ändring i sak är avsedd.
Remissinstanserna: Datainspektionen har inte någon synpunkt på för- Prop. 2019/20:158 slaget. Några remissinstanser, däribland Socialstyrelsen, har noterat ett
tidsmässigt glapp mellan det föreslagna ikraftträdandet av lagen om nationell läkemedelslista och ändringen i densamma. Socialstyrelsen uppfattar det som att den nya föreslagna punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska täcka den personuppgiftsbehandling som är avsedd.
Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.2 föreslås en ändring i 6 § första stycket 10 lagen om receptregister för att
m.m.följs. En motsvarande bestämmelse finns införd i 3 kap. 5 § 7 lagen om nationell läkemedelslista och träder enligt förslaget i avsnitt 5.1 i kraft den 2 maj 2021. Lagen om receptregister upphör att gälla den 1 maj 2021 enligt förslaget i denna proposition och ersätts då av lagen om nationell läkemedelslista. Det finns därför skäl att klargöra på vilket sätt uppgifter ska överföras till och behandlas i nationell läkemedelslista.
I propositionen föreslås en övergångsreglering som tydliggör hur uppgifter ska föras över till och behandlas i nationell läkemedelslista. EHM anser att det inte finns behov av en ny övergångsbestämmelse. Samtidigt har Datainspektionen inte några synpunkter på förslaget och bl.a. Socialstyrelsen noterar ett tidsmässigt glapp med anledning av förslagen i propositionen om senareläggningen av ikraftträdandet. Enligt regeringen finns det anledning att i förtydligande syfte införa en övergångsreglering som klargör att
EHM har också synpunkter på den lagtekniska lösning som föreslås i detta avsnitt och förordar en annan lösning. Den lösning som EHM förordar är dock lagtekniskt mer komplicerad. Av författningstekniska skäl framstår därför den valda lösningen, dvs. att en ny övergångsbestämmelse införs, som mer lämplig.
Det föreslås därför att en ny punkt, 5, införs i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om nationell läkemedelslista. Ändringen innebär att det blir tydligt att också sådana uppgifter som behandlas enligt 6 § första stycket 10 lagen om receptregister i den föreslagna lydelsen från den 2 juni 2020 ska föras över till den nationella läkemedelslistan. De överförda uppgifterna ska få behandlas i den nationella läkemedelslistan för samma ändamål som tidigare och med dem inte oförenliga ändamål. Ändringen ska träda i kraft när lagen om nationell läkemedelslista föreslås träda i kraft.
25
| Prop. 2019/20:158 5.4 | Bastjänstgöring för läkare | |
| Regeringens förslag: Ändringarna som har beslutats i 4 kap. 1 § | ||
| patientsäkerhetslagen och 10 kap. 5 § hälso- och sjukvårdslagen med | ||
| anledning av införandet av reformen bastjänstgöring för läkare ska träda | ||
| i kraft den 1 juli 2021 i stället för som tidigare har beslutats den 1 juli | ||
| 2020. | ||
| Förslaget i utkastet till proposition stämmer överens med regeringens | ||
| förslag. | ||
| Remissinstanserna: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sveriges | ||
| Läkarförbund, Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapet är positiva | ||
| till förslaget i sin helhet och för fram att de ser ett behov av att över- | ||
| gångsbestämmelserna till de ursprungliga lagändringarna ska komma på | ||
| plats så snart som möjligt för att berörda aktörer ska få möjlighet att för- | ||
| bereda sig för reformen. | ||
| Universitetskanslersämbetet och Vårdföretagarna har inte några in- | ||
| vändningar mot förslaget. | ||
| Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat om ändringar i | ||
| 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen och 10 kap. 5 § hälso- och sjukvårdslagen | ||
| med anledning av införandet av reformen bastjänstgöring för läkare och | ||
| dessa ändringar träder i kraft den 1 juli 2020. | ||
| Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sveriges läkarförbund har | ||
| i sin hemställan fört fram att det i den pressade situation som hälso- och | ||
| sjukvården nu befinner sig i blir mycket svårt för regionerna att kunna | ||
| prioritera det arbete som krävs för att anpassa hälso- och sjukvårdsverk- | ||
| samheten till de nya regelverken om läkarnas specialisering. Det kommer | ||
| bland annat att behövas kompletterande utbildningsinsatser riktade till alla | ||
| specialistläkare samt till de |
||
| tjänstgöring) som ska handleda |
||
| bastjänstgöringen på specialistutbildningen) och |
||
| genomgår allmäntjänstgöring). Enligt SKR och Sveriges läkarförbund | ||
| kommer det vara svårt att i dagsläget prioritera sådana utbildningsinsatser. | ||
| Utbrottet av |
||
| hälso- och sjukvården som akut har fått en oerhört hög belastning. Den | ||
| rådande situationen och belastningen som det innebär för hälso- och sjuk- | ||
| vården är i nuläget akut och det går inte att säga hur länge det kommer att | ||
| pågå. En stor del av vårdens resurser, hälso- och sjukvårdspersonal och | ||
| administrativ personal behöver ägna sig åt att ta hand om det stora vård- | ||
| behovet. Förutsättningar för att förbereda, handleda, vägleda, utarbeta | ||
| kurser och examinationer kopplade till de nya regelverken om läkarnas | ||
| specialisering finns inte nu. Reformen av läkarnas vidareutbildning är | ||
| planerad att träda i kraft den 1 juli 2020. Även när det inte längre är ett lika | ||
| ansträngt läge i hälso- och sjukvården till följd av utbrottet av |
||
| kommer hälso- och sjukvården under en längre tid att behöva ta hand om | ||
| de sjukdomstillstånd som det inte finns utrymme för nu. | ||
| Regeringen anser att det i den här situationen inte går att ställa de krav | ||
| på hälso- och sjukvården som en förnyad utbildningsstruktur för läkare | ||
| innebär. Bortsett från att ett senarelagt ikraftträdande av reformen i någon | ||
| 26 | mån kan minska belastningen genom att vårdens medarbetare får möj- | |
lighet att fokusera på patienternas behov i den extraordinära situation som Prop. 2019/20:158 hälso- och sjukvården befinner sig i, bedöms ett senareläggande av ikraft-
trädandet även gynna kvaliteten på vidareutbildningen då den kan verkställas under mer ordnade former.
Vidare bedömer regeringen att det inte finns några alternativa lösningar till att senarelägga ikraftträdandet av de lagändringar som har beslutats utifrån propositionen Bastjänstgöring för läkare. Införandet av reformen bastjänstgöring för läkare föreslås därför träda i kraft den 1 juli 2021 i stället för som tidigare har beslutats den 1 juli 2020. De förslag som förs fram bedöms vara de enda ändamålsenliga åtgärderna i den nu rådande situationen med utbrottet av
6 Konsekvenser
6.1Berörda aktörer
6.1.1Nationell läkemedelslista
Ett senarelagt ikraftträdande av lagen om nationell läkemedelslista berör i första hand den myndighet som tagit fram nationell läkemedelslista och som ska föra det nya registret, dvs.
| 6.1.2 | Bastjänstgöring för läkare | |
| Ett senarelagt ikraftträdande av de lagändringar som har beslutats för att | ||
| införa en förnyad vidareutbildning för läkare berör blivande och verk- | ||
| samma läkare. De aktörer som främst berörs av förslagen i propositionen | ||
| är Socialstyrelsen, Sveriges läkarförbund, Svenska läkaresällskapet, regio- | ||
| nerna och privata vårdgivare. | ||
| Förslagen bedöms inte påverka tidsplanen för införandet av den nya | ||
| utbildningen till läkarexamen. Eftersom syftet med reformen är ett samlat | ||
| utbildningssystem från student till specialist kan dock Universitets- | ||
| kanslersämbetet och lärosäten med rätt att meddela läkarexamen påverkas | ||
| indirekt av förslagen. | ||
| Socialstyrelsen meddelar föreskrifter och allmänna råd om bl.a. läkarnas | ||
| allmäntjänstgöring och specialiseringstjänstgöring. Myndigheten prövar | ||
| även ansökningar om olika behörigheter som legitimation och specialist- | 27 | |
Prop. 2019/20:158 kompetensbevis. Läkarnas specialiseringstjänstgöring bedrivs i det kliniska arbetet med regionerna som främsta arbetsgivare, därför berörs samtliga regioner. Professionen organiseras i Sveriges läkarförbund som representerar både studenter och läkare, och även i Svenska läkaresällskapet som är en organisation med ett vetenskapligt fokus.
| 6.2 | Kostnadsmässiga och övriga konsekvenser | |
| 6.2.1 | Nationell läkemedelslista | |
| Senareläggningen av ikraftträdandet av lagen om nationell läkemedelslista | ||
| har konsekvenser för samtliga aktörer som förbereder övergången till det | ||
| nya registret och även för övriga samhället. Den förväntade ökningen av | ||
| patientsäkerheten och övriga nyttor som införandet av nationell läkeme- | ||
| delslista skulle ha fört med sig enligt den ursprungliga tidsplanen kommer | ||
| att komma patienter och berörda yrkesgrupper till del senare än planerat. | ||
| Detsamma gäller för anpassning till nya krav på bl.a. dataskydd, säkerhets- | ||
| skydd och informationssäkerhet. Risken för störningar som ingripande | ||
| förändringar i samhällskritisk infrastruktur kan föra med sig under det på- | ||
| gående utbrottet av |
||
| aktörer och övriga samhället minskar däremot, vilket är en positiv konse- | ||
| kvens som värdesätts särskilt under rådande omständigheter. | ||
| För regioner och kommuner är den viktigaste konsekvensen av en | ||
| senareläggning av tidpunkterna för ikraftträdandet av den nya lagen att | ||
| prioriteringen av insatser i samband med |
||
| och andra resurser som behövs i detta arbete, men som ännu är involverade | ||
| i |
||
| av nya arbetssätt som behöver införas, kan i så fall i ännu större utsträck- | ||
| ning än det som är fallet idag frigöras för att stötta pågående insatser med | ||
| anledning av utbrottet av |
||
| bär också att krav på nya rutiner för samtycke och spärrning av uppgifter | ||
| i den del av nationell läkemedelslista som motsvarar dagens läkemedels- | ||
| förteckning, inte behöver uppfyllas förrän ungefär ett år senare. | ||
| En ny tidsplan innebär dessutom att samtliga regioner får möjlighet att | ||
| hinna med uppdateringar av en ny version för hantering av |
||
| nämnts ovan bedömer flera regioner att de inte hinner detta tekniska steg i | ||
| maj 2020, vilket är en förutsättning för att själva arbetet med nationell | ||
| läkemedelslista ska kunna fortlöpa som planerat. För en del av regionerna | ||
| underlättas anslutning till vårdsystem där förskrivning av läkemedel ingår, | ||
| och som enligt det förslag som läggs fram i denna proposition ska vara ett | ||
| faktum senast den 1 maj 2023, av den nya tidsplanen. I sin hemställan | ||
| påpekar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att en senareläggning | ||
| av ikraftträdandena också innebär att mer tid kommer att finnas för en för- | ||
| djupad diskussion om införandet av nationell läkemedelslista. Denna typ | ||
| av diskussioner har fått avbrytas på grund av utbrottet av |
||
| Apoteksbranschen har i allt väsentligt hunnit med de förberedande | ||
| stegen inför ikraftträdandet av lagen om nationell läkemedelslista och | ||
| bedömer preliminärt att den ursprungliga tidsplanen för senare steg också | ||
| skulle kunna hållas trots det pågående utbrottet av |
||
| 28 | derar utbildning gällande medgivande och samtycken. En ekonomisk kon- | |
sekvens för apoteken är att den planerade höjningen av apoteksavgiften i Prop. 2019/20:158 samband med införandet av nationell läkemedelslista senareläggs, under
de elva månader som ikraftträdandet av lagen föreslås dröja.
För
För EHM:s del behöver dock också nämnas att myndigheten vid flera tillfällen gjort anpassningar för att öka flexibiliteten i tidsplanen för regionerna och för att möjliggöra ett införande av lagen, men dessa i sig är kostnadsdrivande. Gränsen för att göra ytterligare förändringar och ändå hålla nuvarande tidsplan har nu nåtts. Förutom EHM:s konstaterande att viktiga förutsättningar för införandet av den nationella läkemedelslistan inte kommer att vara på plats den 1 juni 2020 i och med vissa regioners problem med att byta version för
Läkemedelsverket påpekar att en konsekvens för deras del är att vissa ändringar i receptföreskrifterna inte kan träda i kraft samt att tidsplanen för införande av elektronisk förskrivning som huvudregel behöver ses över. Läkemedelsverket framhåller också att myndigheten kommer att behöva intensifiera sin samverkan med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och EHM för att utifrån de nya förutsättningarna möjliggöra utbyte från ett förskrivet läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförmånerna mot ett läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånerna (se bl.a. avsnitt 4.2).
6.2.2Bastjänstgöring för läkare
Målsättningen med förslagen är övergripande att underlätta för de aktörer som ska genomföra och tillämpa de regelverk som den förnyade utbildningsstrukturen för läkare innebär. Enskilda yrkesutövare, regioner och myndigheter påverkas alla nu starkt av de belastningar som utbrottet av
Konsekvenserna av förslagen är att beslutade ändringar om att avskaffa läkarnas allmäntjänstgöring och de nya bestämmelserna om läkarnas specialisering införs ett år senare. Detta ger förutsättningar för ett mer ordnat införande av denna reform, vilket med anledning av utbrottet av
29
| Prop. 2019/20:158 | Regelverket för läkarnas specialisering berör många läkare, kursgivare, |
| regionernas utbildningsansvariga och verksamhetschefer. Specialiserings- | |
| tjänstgöringen är omfattande och pågår i det kliniska arbetet inom större | |
| delen av alla vårdinrättningar eftersom vidareutbildningen är minst fem år | |
| och kan genomföras inom 63 olika läkarspecialiteter. | |
| Ett senare införande ger utbildningsorganisationerna längre tid att införa | |
| den förnyade utbildningsstrukturen. De läkare och specialister som ska | |
| vara handledare, studierektorer och examinatorer ges längre tid till att för- | |
| bereda sig i sin roll genom att t.ex. genomgå handledarutbildning och lära | |
| sig regelverket kring den nya specialistutbildningen innan det träder i | |
| kraft. | |
| Konsekvenserna av förslagen i propositionen bedöms därigenom ge | |
| förutsättningar till ett mer ordnat införande, vilket kan medföra att läkarnas | |
| specialisering håller en högre kvalitet än om den skulle genomföras nu | |
| under rådande utbrott av |
|
| samma förutsättningar. | |
| Det är Socialstyrelsen som meddelar föreskrifter om specialiteter inom | |
| vilka specialistkompetens kan uppnås och om vilka kunskaper, färdigheter | |
| och förhållningssätt som ska gälla för varje specialistkompetens (se 4 kap. | |
| 5 § patientsäkerhetsförordningen [2010:1369]). Socialstyrelsen har fått i | |
| uppdrag av regeringen att revidera sina föreskrifter och allmänna råd för | |
| att införa bastjänstgöring som en inledande del av specialiseringen enligt | |
| den beslutade propositionen (S2019/01225/FS). Myndigheten har tagit | |
| fram förslag bl.a. på en reviderad föreskrift för läkarnas specialisering, | |
| som har remitterats till och med den 27 mars 2020. Socialstyrelsen får till | |
| följd av förslagen i propositionen också mer tid att förbereda sin verk- | |
| samhet. Det kan t.ex. handla om att myndigheten i sitt pågående före- | |
| skriftsarbete ges längre tid till att analysera inkomna remissvar. Efter det | |
| att föreskrifterna beslutas får myndigheten också tid att t.ex. arbeta med | |
| information till läkare, utbildningsansvariga och vårdgivare m.fl. om det | |
| nya regelverket. | |
| Ett senarelagt ikraftträdande av de beslutade lagändringarna innebär | |
| även att reviderade föreskrifter och allmänna råd för läkarnas specialise- | |
| ringstjänstgöring kommer att införas samtidigt som de första läkarstuden- | |
| terna påbörjar den förnyade läkarutbildningen. Det kan underlätta för alla | |
| inblandade aktörer att samtliga lagar, förordningar och föreskrifter på | |
| området träder ikraft samtidigt även om det kommer att finnas övergångs- | |
| bestämmelser och parallella utbildningsstrukturer under en längre tid. | |
| I propositionen Bastjänstgöring för läkare gjordes bedömningen att det | |
| vore lämpligt om icke legitimerade läkare, dvs. läkare med läkarexamen | |
| enligt nuvarande ordning, fortsatt omfattades av kravet på praktisk tjänst- | |
| göring. Nuvarande studenter på läkarutbildningen bedöms därför inte på- | |
| verkas av att reformen av läkarnas specialisering senareläggs. Negativa | |
| konsekvenser av förslagen i denna proposition är att fördelarna med refo- | |
| rmen av läkarnas specialisering senareläggs och inte kommer att komma | |
| patienter och de läkare som avsetts omfattas av de nya bestämmelserna | |
| redan från och med juli 2020 till godo förrän ett år senare. Läkarnas | |
| specialiseringstjänstgöring bör inledas med en gemensam introduktion till | |
| svensk hälso- och sjukvård, den s.k. bastjänstgöringen. Den nya tjänst- | |
| göringsdelen bör alla läkare genomgå vid specialisering, oavsett från vilket | |
| 30 | land man har sin grundutbildning eller inom vilken specialitet man ska |
utbilda sig. En strukturerad introduktion till det kliniska arbetet som läkare Prop. 2019/20:158 bedöms leda till bättre vidareutbildning och därigenom gynna patient-
säkerheten. Ett senare ikraftträdande av denna reform medför att dessa, och även andra kvalitetshöjande aspekter, kommer att skjutas ett år framåt.
Förslagen om senarelagt införande av de lagändringar som är beslutade utifrån propositionen Bastjänstgöring för läkare och reformen av läkarnas praktiska tjänstgöring och vidareutbildning bedöms inte medföra några samhällsekonomiska konsekvenser.
Socialstyrelsen har i sitt arbete med att revidera föreskrifter och allmänna råd för läkarnas specialiseringstjänstgöring som inkluderar bastjänstgöringen även tagit fram förslag till ändring av andra föreskrifter, bl.a. föreskrifter som reglerar läkarnas allmäntjänstgöring. Socialstyrelsen har t.ex. remitterat förslag om att
Sammantaget bedöms förslagen främst medföra positiva konsekvenser för berörda aktörer.
7 Författningskommentar
I följande avsnitt kommenteras förslaget till lag om ändring i lagen om receptregister och förslaget till ny punkt, 5, i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om nationell läkemedelslista. Övriga lagförslag innebär endast en senareläggning av ikraftträdandet för lagarna. Dessa lagförslag kommenteras därför inte särskilt.
| 7.1 | Förslaget till lag om ändring i lagen | |
| (1996:1156) om receptregister | ||
| 6 § | ||
| Paragrafen anger för vilka ändamål personuppgifter får behandlas av | ||
| stycket punkten 10 utvidgas så att personuppgifter får behandlas om det är | ||
| nödvändigt för registrering och redovisning av uppgifter för Tandvårds- | ||
| och läkemedelsförmånsverkets tillsyn även över utbyte av läkemedel | ||
| enligt de nya bestämmelserna i 21 a och 21 b §§ och de föreskrifter som | ||
| har meddelats med stöd av 21 c § lagen (2002:160) om läkemedelsför- | ||
| måner m.m. Ändringen i denna paragraf föranleds av att de nya bestäm- | ||
| melserna i lagen om läkemedelsförmåner m.m. om en utökad möjlighet till | 31 | |
Prop. 2019/20:158 utbyte av läkemedel träder i kraft den 2 juni 2020. En motsvarande bestämmelse finns i 3 kap. 5 § 7 lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista, som i denna proposition föreslås träda i kraft den 2 maj 2021.
Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
7.2Förslaget till ny punkt i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista
En ny punkt, 5, införs i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om nationell läkemedelslista. Ändringen föranleds av att det föreslås att lagen om nationell läkemedelslista ska få ett senare ikraftträdande än det som tidigare har beslutats. Ändringen innebär att sådana uppgifter som behandlas enligt 6 § första stycket 10 lagen (1996:1156) om receptregister i lydelsen från den 2 juni 2020 ska föras över till den nationella läkemedelslistan i och med ikraftträdandet av lagen om nationell läkemedelslista. De överförda uppgifterna får från och med ikraftträdandet av lagen om nationell läkemedelslista behandlas i den nationella läkemedelslistan för samma ändamål som tidigare och med dem inte oförenliga ändamål.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
32
Hemställan om att skjuta upp lagen om nationell läkemedelslista
Sveriges Kommuner och Regioner ber härmed regeringen att skyndsamt föreslå att lagen om nationell läkemedelslista (2018:1212) skjuts upp. SKR menar att den pågående
viatt den fördjupade diskussion om nationella läkemedelslistan som just inletts, men som redan fått avbrytas pga.
SKR ser positivt på att regeringen under mars 2020 tagit initiativ till en fördjupad diskussion med regionerna, SKR, Inera,
SKR menar att
På regional nivå har detta redan inneburit att regioner har fattat beslut om att ändringar i
Dessutom ser SKR stora risker med att göra några som helst tekniska förändringar i den nationella hanteringen av elektroniska recept just nu. I dag är 99 % av alla recept i Sverige elektroniska. En störning i den elektroniska recepthanteringen mitt under ett krisläge skulle riskera att få oöverblickbara konsekvenser.
Prop. 2019/20:158
Bilaga 1
33
Prop. 2019/20:158
Bilaga 1
34
Hemställan
SKR hemställer att regeringen skyndsamt säkerställa att såväl själva ikraftträdandet som kravet på vårdgivarnas anslutning till nationella läkemedelslistan (2018:1212) skjuts fram.
Sveriges Kommuner och Regioner
Anders Knape, ordförande
Hemställan om förskjutet ikraftträdande av lagändringar
Med anledning av den rådande situationen hemställer Sveriges Kommuner och Regioner och Sveriges Läkarförbund gemensamt om att ikraftträdandet av det ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (PSL) som rör läkares legitimation och specialistkompetens ska skjutas fram från den 1 juli 2020 till 1 januari 2021. Förändringarna rör 10 kap. 5 § i HSL samt 4 kap. 8 § i PSL (se bilaga).
Regeringen har ännu inte beslutat om aviserade förändringar av 4 kap.
1 § patientsäkerhetsförordningen, som är en följd av ovan nämnda lagändringarna. Övergångsreglerna som reglerar vilka läkare som har möjlighet att specialisera sig enligt nu gällande regelverk och vilka som måste gå enligt de nya regelverken är därmed fortfarande okända.
Socialstyrelsen har inte heller fastställt de nya föreskrifter för läkares specialisttjänstgöring som följer på förändringarna i lag och förordning.
Ikraftträdandet av förändringarna i PSL och HSL ligger endast tre och en halv månad bort i tiden, och i avsaknad av färdiga regelverk har huvudmännen haft svårt att förbereda verksamheten för de aviserade förändringana. I den pressade situation som hälso- och sjukvården nu befinner sig i blir det mycket svårt för regionerna att kunna prioritera det arbete som krävs för att anpassa hälso- och sjukvårdsverksamheten till de nya regelverken för läkares specialisering. Det kommer bland annat att behövas kompletterande utbildningsinsatser riktade till alla specialistläkare och
Ett uppskjutande av ikraftträdandet av ändringarna i 10 kap. 5 § HSL och 4 kap. 8 § i PSL till den 1 januari 2021 skulle i nuvarande ansträngda läge underlätta hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.
Prop. 2019/20:158
Bilaga 2
| Anders Knape, ordförande | Heidi Stensmyren, ordförande |
| Sveriges Kommuner och Regioner | Sveriges Läkarförbund |
35
Prop. 2019/20:158
Bilaga 3
Lagförslaget i Utkast till proposition Senareläggning av införandet av nationell läkemedelslista och bastjänstgöring för läkare
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1996:1156) om receptregister ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
6 §2
Personuppgifterna i receptregistret får behandlas om det är nödvändigt för
1.expediering av läkemedel och andra varor som förskrivits,
2.registrering av underlaget för tillämpningen av bestämmelserna om läkemedelsförmåner vid köp av läkemedel m.m.,
3.debiteringen till regionerna,
4.ekonomisk uppföljning och framställning av statistik hos
5.registrering och redovisning till regionerna av uppgifter för ekonomisk och medicinsk uppföljning samt för framställning av statistik,
6.registrering och redovisning till förskrivare, till verksamhetschefer enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och till läkemedelskommittéer enligt lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer av uppgifter för medicinsk uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården,
7.registrering och redovisning till Socialstyrelsen av uppgifter för epidemiologiska undersökningar, forskning, framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvårdsområdet,
8.registrering av recept och blanketter som används för flera uttag, samt registrering av dosrecept och elektroniska recept,
9.registrering och redovisning till Inspektionen för vård och omsorg av uppgifter om enskild läkares eller tandläkares förskrivning av narkotiskt läkemedel eller annat särskilt läkemedel, för inspektionens tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal enligt patientsäkerhetslagen (2010:659),
10.registrering och redovisning av uppgifter för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsyn över utbyte av läkemedel enligt 21 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och för prövning och tillsyn enligt samma lag av läkemedel som får säljas
10.registrering och redovisning av uppgifter för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsyn över utbyte av läkemedel enligt 21– 21 c §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och för prövning och tillsyn enligt samma lag av läkemedel som får säljas
| 36 | 2 Senaste lydelse 2019:898. |
| enligt 4 kap. 10 | § och 5 kap. 1 § | enligt | 4 kap. 10 | § och 5 kap. 1 § |
| andra stycket | läkemedelslagen | andra | stycket | läkemedelslagen |
| (2015:315), eller | (2015:315), eller | |||
11.registrering och redovisning av uppgifter för Läkemedelsverkets tillsyn över tillhandahållandeskyldigheten enligt 2 kap. 6 § 3 lagen (2009:366) om handel med läkemedel samt för Läkemedelsverkets tillsyn över uppgiftslämnande vid expediering av en förskrivning enligt 2 kap. 6 § 5 lagen om handel med läkemedel.
Behandling av personuppgifter för ändamål som avses i första stycket
2 och 8, med undantag för registrering av elektroniska recept, får endast ske i fråga om den som har lämnat sitt samtycke till behandlingen. För ändamål som avses i första stycket 3 får uppgifter som kan hänföras till en enskild person inte omfatta annat än inköpsdag, kostnad, kostnadsreducering enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m., kostnadsfrihet enligt smittskyddslagen (2004:168) och patientens personnummer.
För ändamål som avses i första stycket 4, 6 och 10 får inga uppgifter redovisas som kan hänföras till en enskild person. Ändamålen enligt första stycket 5 får inte, med undantag för utlämnande av uppgifter enligt 14 §, omfatta några åtgärder som innebär att uppgifter som kan hänföras till någon enskild patient redovisas. Dock får uppgifter som kan hänföras till en enskild förskrivare ingå i redovisning enligt första stycket 6 till samma förskrivare och till verksamhetschefen vid den enhet där förskrivaren tjänstgör samt i redovisning enligt första stycket 9 till Inspektionen för vård och omsorg.
Förskrivningsorsak får redovisas endast för de ändamål som avses i första stycket
Denna lag träder i kraft den 2 juni 2020.
Prop. 2019/20:158
Bilaga 3
37
Prop. 2019/20:158
Bilaga 3
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista
dels att punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse,
dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska införas en ny punkt, 5, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1.Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022 i fråga om 7 kap. 1 §
och 9 kap. 1 § och i övrigt den
1juni 2020.
Föreslagen lydelse
1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2023 i fråga om 7 kap. 1 §
och 9 kap. 1 § och i övrigt den
1maj 2021.
5.Dessutom får uppgifter i receptregistret som behandlas enligt 6 § första stycket 10 lagen (1996:1156) om receptregister föras över till den nationella läkemedelslistan i och med
ikraftträdandet av lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista. Överförda uppgifter får från och med ikraftträdandet av lagen om nationell läkemedelslista behandlas i den nationella läkemedelslistan för samma ändamål som tidigare och med dem inte oförenliga ändamål.
38
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1213) om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2018:1213) om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer ska ha följande lydelse.
Prop. 2019/20:158
Bilaga 3
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2020.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2021.
39
Prop. 2019/20:158
Bilaga 3
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1214) om ändring i patientdatalagen (2008:355)
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2018:1214) om ändring i patientdatalagen (2008:355) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2020.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2021.
40
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1215) om ändring i lagen (2009:366) om handel med läkemedel
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2018:1215) om ändring i lagen (2009:366) om handel med läkemedel ska ha följande lydelse.
Prop. 2019/20:158
Bilaga 3
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2020.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2021.
41
Prop. 2019/20:158
Bilaga 3
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1216) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2018:1216) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2020.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2021.
42
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1241) om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2018:1241) om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista ska ha följande lydelse.
Prop. 2019/20:158
Bilaga 3
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft den 2 juni 2020.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 2 maj 2021.
43
Prop. 2019/20:158
Bilaga 3
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1996) om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)
Härigenom föreskrivs att punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1996) om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 1. Denna lag träder i kraft den | 1. Denna lag träder i kraft den |
| 1 juli 2020. | 1 juli 2021. |
44
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1997) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
Härigenom föreskrivs att punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1997) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska ha följande lydelse.
Prop. 2019/20:158
Bilaga 3
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 1. Denna lag träder i kraft den | 1. Denna lag träder i kraft den |
| 1 juli 2020. | 1 juli 2021. |
45
| Prop. 2019/20:158 | Förteckning över remissinstanserna |
| Bilaga 4 | |
| Remissvar eller remissynpunkter har lämnats av Datainspektionen, | |
| resällskapet, Sveriges Apoteksförening, Sveriges läkarförbund, Sveriges | |
| Kommuner och Regioner, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, | |
| Universitetskanslersämbetet och Vårdföretagarna. |
46
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 april 2020
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Nilsson, Lind, Hallberg, Micko
Föredragande: statsrådet Hallengren
Regeringen beslutar proposition 2019/20:158 Senarelagt införande av nationell läkemedelslista och bastjänstgöring för läkare
Prop. 2019/20:158
47