Regeringens proposition 2019/20:138

Vissa frågor om försäkring och tjänstepension Prop. 2019/20:138

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 26 mars 2020

Stefan Löfven

Per Bolund (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas flera olika frågor på försäkrings- och tjänste- pensionsområdena. Frågorna rör i huvudsak pensionsstiftelser, tjänste- pensionsföretag och försäkringsföretag.

De lagändringar som föreslås i propositionen föranleds huvudsakligen av genomförandet i svensk rätt av andra tjänstepensionsdirektivet. Det direktivet genomfördes i övrigt genom lagen om tjänstepensionsföretag och andra lagändringar som trädde i kraft den 15 december 2019. Genom de nu föreslagna lagändringarna förtydligas och kompletteras det genom- förandet på några punkter.

Riksdagen gjorde vissa tillkännagivanden i samband med sin behandling av regeringens förslag till ny reglering för tjänstepensionsföretag (bet. 2019/20:FiU12 punkterna 1–4, rskr. 2019/20:27). Förslagen i denna proposition är inte föranledda av de tillkännagivandena. Förslag och över- väganden med anledning av tillkännagivandena kommer att behandlas i ett annat lagstiftningsärende.

I propositionen föreslås också vissa ändringar i försäkringsrörelselagen som delvis är föranledda av Solvens II-direktivet. Det direktivet är i svensk rätt genomfört huvudsakligen i försäkringsrörelselagen (se prop. 2015/16:9). Genom de föreslagna lagändringarna kompletteras och förtyd- ligas genomförandet på några punkter. Därutöver förtydligas och justeras den associationsrättsliga regleringen i försäkringsrörelselagen i några avseenden.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

1

Prop. 2019/20:138

2

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

5

2

Lagtext

..............................................................................................

6

 

2.1

Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om

 

 

 

tryggande av pensionsutfästelse m.m. ................................

6

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1981:131) om

kallelse på okända borgenärer ..........................................

16

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om

utländska försäkringsgivares och

 

tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige ..................

17

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om

europabolag ......................................................................

27

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2006:595) om

europakooperativ..............................................................

30

2.6Förslag till lag om ändring i delgivningslagen

(2010:1932) ......................................................................

34

2.7Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(2010:2043) ......................................................................

35

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om

näringsförbud ...................................................................

47

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om

tjänstepensionsföretag ......................................................

49

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (2020:000) om

 

 

ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud..................

54

3

Ärendet och dess beredning ............................................................

56

4

Vissa ändringar i tryggandelagen....................................................

58

 

4.1

Bestämmelser om en pensionsstiftelses placeringar.........

58

4.2Ytterligare information från arbetsgivare och

pensionsstiftelser ..............................................................

60

4.3Ytterligare bestämmelser om lämplighetskrav för

 

dem som är verksamma i en pensionsstiftelse..................

63

4.4

Tillsyn över pensionsstiftelser..........................................

65

5 Vissa ändringar för utländska försäkringsgivare och

 

tjänstepensionsinstitut .....................................................................

70

5.1Särregleringen av EES-försäkringsgivares

 

tjänstepensionsverksamhet ...............................................

70

5.2

Ingripanden mot utländska tjänstepensionsinstitut...........

73

6Vissa ändringar i försäkringsrörelselagen och i de associationsrättsliga bestämmelserna för

tjänstepensionsföretag.....................................................................

75

6.1Associationsrättsliga bestämmelser för

 

försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag och

 

 

vissa bestämmelser om ingripanden.................................

75

6.2

Överenskommelse om att utse

 

 

grupptillsynsmyndighet....................................................

81

6.3

Samordningsöverenskommelse ........................................

82

6.4

Möte i tillsynskollegiet.....................................................

84

6.5Samråd med behöriga myndigheter inom ett

tillsynskollegium .............................................................

86

6.6Inhämtande av information med hjälp av en behörig

 

 

myndighet........................................................................

88

 

6.7

Lägesrapport....................................................................

89

7

Vissa ändringar i reglerna om grupptillsyn för

 

 

tjänstepensionsföretag....................................................................

90

 

7.1

Nivån för grupptillsyn .....................................................

90

7.2Beslut om undantag från rapportering av väsentliga

riskkoncentrationer och betydande transaktioner

 

inom en grupp..................................................................

93

7.3Beräkning och rapportering av den gruppbaserade

 

 

kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet.........

102

 

7.4

Upplysningar till Finansinspektionen om

 

 

 

transaktioner som ska rapporteras vid begränsad

 

 

 

grupptillsyn....................................................................

104

 

7.5

Uppgifter till brottsutredande myndigheter ...................

105

8

Ändringar i vissa andra lagar .......................................................

106

9

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................

109

10

Förslagens konsekvenser..............................................................

110

11

Författningskommentar................................................................

112

11.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om

tryggande av pensionsutfästelse m.m. ...........................

112

11.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:131) om

kallelse på okända borgenärer .......................................

121

11.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och

tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige ...............

122

11.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:575) om

europabolag ...................................................................

129

11.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:595) om

europakooperativ ...........................................................

131

11.6Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen

 

(2010:1932) ...................................................................

134

11.7

Förslaget till lag om ändring i

 

 

försäkringsrörelselagen (2010:2043).............................

135

11.8Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:836) om

näringsförbud ................................................................

149

11.9Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:742) om

tjänstepensionsföretag ...................................................

150

11.10Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:000) om

ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud ...............

157

Prop. 2019/20:138

3

Prop. 2019/20:138 Bilaga 1

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

 

 

2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet

 

 

i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut.........................

158

Bilaga 2

Europaparlamentets och rådets direktiv

 

 

2009/138/EG av den 25 november 2009 om

 

 

upptagande och utövande av försäkrings- och

 

 

återförsäkringsverksamhet (Solvens II)..........................

207

Bilaga 3

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU

 

 

av den 16 april 2014 om ändring av direktiven

 

 

2003/71/EG och 2009/138/EG och förordningarna

 

 

(EG) nr 1060/2009, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr

 

 

1095/2010 med avseende på befogenheterna för

 

 

Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska

 

 

försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och

 

 

Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska

 

 

värdepappers- och marknadsmyndigheten)....................

362

Bilaga 4

Sammanfattning av promemorian ..................................

423

Bilaga 5

Promemorians lagförslag................................................

424

Bilaga 6

Förteckning över remissinstanser...................................

467

Bilaga 7

Lagrådsremissens lagförslag ..........................................

468

Bilaga 8

Lagrådets yttrande..........................................................

517

Bilaga 9

Jämförelsetabell över kompletterande genomförande

 

 

av andra tjänstepensionsdirektivet..................................

518

Bilaga 10

Jämförelsetabell över kompletterande genomförande

 

 

av Solvens II-direktivet ..................................................

519

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 2020 .......

521

4

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2019/20:138

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensions- instituts verksamhet i Sverige.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i delgivnings- lagen (2010:1932).

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkrings- rörelselagen (2010:2043).

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:000) om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud.

5

Prop. 2019/20:138 2

Lagtext

6

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

dels att nuvarande 36 § ska betecknas 39 §,

dels att 9 a, 10 d, 10 e, 10 h–10 j, 10 m, 16 g, 16 i, 31 och 35 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 31 a–31 d och 36–38 §§, och närmast före 36 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

9 a §2

För en pensionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 16 personer för vilka avsättningar har gjorts till stiftelsen gäller 10 a § andra stycket, 10 b–10 d och 16 b §§.

Om pensionsstiftelsen tryggar utfästelser om pension till minst 100 per- soner för vilka avsättningar har gjorts till stiftelsen, gäller dessutom 10 e–10 l och 10 n §§, 11 § fjärde och femte styckena, 15 a–15 d, 16 a, 16 c–16 j och 16 l §§.

Även för en

pensionsstiftelse

Även för

en pensionsstiftelse

som har gjort en anmälan i enlighet

som har gjort en anmälan i enlighet

med 31 §

fjärde stycket andra

med 31 c §

andra stycket gäller

meningen

gäller

bestämmelserna

bestämmelserna som anges i första

som anges i första och andra

och andra styckena, dock inte

styckena,

dock

inte beträffande

beträffande egenföretagares trygg-

egenföretagares tryggande i stiftel-

ande i stiftelse för egen räkning.

se för egen räkning.

 

 

10 d §3

Sådana pensionsstiftelser som avses i 9 a § får använda optioner och terminskontrakt och andra liknande finansiella instrument för att sänka den finansiella risken i stiftelsen eller för att i övrigt effektivisera förvaltningen av stiftelsens tillgångar.

Pensionsstiftelsen ska tillämpa

Regeringen eller den myndighet

föreskrifter som har meddelats med

som regeringen bestämmer får

stöd av bestämmelserna om

meddela föreskrifter om använd-

användning av derivatinstrument i

 

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen.

2 Senaste lydelse 2019:825.

3 Senaste lydelse 2019:825.

6 kap. 14 § 3 försäkringsrörelse-

ning av derivatinstrument enligt Prop. 2019/20:138

lagen (2010:2043), utom när före-

första stycket.

skrifterna gäller effektivisering av

 

förvaltningen av skulderna.

 

10 e §4

En pensionsstiftelse som avses i

En pensionsstiftelse som avses i

9 a § andra eller tredje stycket och

9 a § andra eller tredje stycket och

som investerar i aktier som är

som placerar medel i aktier som är

upptagna till handel på en reglerad

upptagna till handel på en reglerad

marknad och som har getts ut av ett

marknad och som har getts ut av ett

bolag inom Europeiska ekonom-

bolag inom Europeiska ekonom-

iska samarbetsområdet (EES), ska

iska samarbetsområdet (EES), ska

anta principer för sitt aktieägar-

anta principer för sitt aktieägar-

engagemang i fråga om sådana

engagemang i fråga om sådana

aktier. Av principerna ska det fram-

aktier. Av principerna ska det fram-

gå hur stiftelsen integrerar aktie-

gå hur stiftelsen integrerar aktie-

ägarengagemanget i sin investe-

ägarengagemanget i sin placerings-

ringsstrategi.

strategi.

Principerna ska beskriva hur stiftelsen

1. övervakar relevanta frågor om

1. övervakar relevanta frågor om

bolag som den investerar i (port-

bolag som den placerar medel i

följbolag), däribland bolagens

(portföljbolag), däribland bolagens

strategi, finansiella och icke-finan-

strategi, finansiella och icke-finan-

siella resultat och risker, kapital-

siella resultat och risker, kapital-

struktur, sociala och miljömässiga

struktur, sociala och miljömässiga

påverkan och bolagsstyrning,

påverkan och bolagsstyrning,

2.för dialoger med företrädare för portföljbolag,

3.utövar rösträtt och andra rättigheter som är knutna till aktieinnehavet,

4.samarbetar med andra aktieägare,

5.kommunicerar med relevanta intressenter i portföljbolag, och

6.hanterar faktiska och potentiella intressekonflikter.

10 h §5

Principerna för aktieägarengagemang enligt 10 e §, den årliga redo- görelsen enligt 10 f § och uppgifter enligt 10 g § ska hållas tillgängliga på pensionsstiftelsens webbplats. Om stiftelsen inte har en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Om pensionsstiftelsen inte redo-

Om pensionsstiftelsen inte redo-

visar omröstningar i den årliga

visar omröstningar i den årliga

redogörelsen på grund av att stiftel-

redogörelsen på grund av att stiftel-

sen har gett en sådan kapital-

sen har gett en sådan kapital-

förvaltare som avses i artikel 2 i

förvaltare som avses i artikel 2 i

Europaparlamentets och

rådets

Europaparlamentets och

rådets

direktiv 2007/36/EG av den 11 juli

direktiv 2007/36/EG av den 11 juli

2007 om utnyttjande av vissa av

2007 om utnyttjande av vissa av

aktieägares rättigheter i

börs-

aktieägares rättigheter i

börs-

4 Senaste lydelse 2019:825.

 

 

7

5 Senaste lydelse 2019:285.

 

 

Om en sådan kapitalförvaltare som avses i artikel 2 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, placerar medel för en pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket och placeringarna avser aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska pensionsstiftelsen i fråga om sådana aktier redogöra för
1. hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar placer- ingsbeslut som grundas på bedömningar av portföljbolagens finansiella och icke-finansiella resultat på medellång till lång sikt och främjar ett engagemang i port- följbolagen i syfte att förbättra deras resultat på medellång till lång sikt,

Prop. 2019/20:138

8

noterade företag, i lydelsen enligt

noterade företag, i lydelsen enligt

Europaparlamentets och rådets

Europaparlamentets och rådets

direktiv (EU) 2017/828, i uppdrag

direktiv (EU) 2017/828, i uppdrag

att ansvara för investeringarna, ska

att ansvara för placeringarna, ska

stiftelsen på webbplatsen uppge var

stiftelsen på webbplatsen uppge var

kapitalförvaltaren har offentliggjort

kapitalförvaltaren har offentliggjort

informationen om omröstningarna.

informationen om omröstningarna.

Informationen ska tillhandahållas utan kostnad.

10 i §6

En pensionsstiftelse som avses i

En pensionsstiftelse som avses i

9 a § andra eller tredje stycket och

9 a § andra eller tredje stycket och

som investerar i aktier som är

som placerar medel i aktier som är

upptagna till handel på en reglerad

upptagna till handel på en reglerad

marknad och som har getts ut av ett

marknad och som har getts ut av ett

bolag inom EES, ska i fråga om

bolag inom EES, ska i fråga om

sådana aktier redogöra för hur de

sådana aktier redogöra för hur de

viktigaste inslagen i investerings-

viktigaste inslagen i placerings-

strategin bidrar till tillgångarnas ut-

strategin bidrar till tillgångarnas ut-

veckling på medellång till lång sikt.

veckling på medellång till lång sikt.

10 j §7

Om en sådan kapitalförvaltare som avses i artikel 2 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, investerar för en pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket och investeringarna avser aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska pensions- stiftelsen i fråga om sådana aktier redogöra för

1. hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar invester- ingsbeslut som grundas på bedömningar av portföljbolagens finansiella och icke-finansiella resultat på medellång till lång sikt och främjar ett engagemang i port- följbolagen i syfte att förbättra deras resultat på medellång till lång sikt,

6Senaste lydelse 2019:825.

7Senaste lydelse 2019:825.

2. hur dels metoden och tiden för utvärdering av kapitalförvaltarens Prop. 2019/20:138 prestationer, dels ersättningen för kapitalförvaltningstjänsterna beaktar det

långsiktiga resultatet i absoluta tal,

3.hur pensionsstiftelsen bevakar dels kapitalförvaltarens kostnader för portföljens omsättning, dels portföljens avsedda omsättningshastighet eller gränser för omsättningshastigheten, och

4.hur lång tid som överenskommelsen med kapitalförvaltaren gäller. Om överenskommelsen med kapitalförvaltaren saknar en eller flera av

de delar som redogörelsen ska omfatta, ska pensionsstiftelsen tydligt ange skälen för det.

10 m §8

En arbetsgivare vars utfästelser om pension tryggas av en pensions- stiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket ska till de personer som omfattas av utfästelsen lämna den information som de behöver om

1.villkoren för pensionerna och deras värdeutveckling,

2.de överenskommelser som ligger till grund för pensionerna, och

3.utbetalningsalternativ inför pensioneringen.

Arbetsgivaren ska också årligen ge de personerna ett pensionsbesked som innehåller den information som de behöver om de individuella för- månerna och en upplysning om var ytterligare information finns till- gänglig.

Arbetsgivaren ska på begäran av den som omfattas av utfästelsen lämna information om de antag- anden som ligger till grund för prognoser i pensionsbeskedet.

16 g §9

En pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket ska upprätta och följa riktlinjer för

1.riskhantering,

2.internrevision, och

3.verksamhet som omfattas av uppdragsavtal.

Pensionsstiftelsen ska upprätta och vid behov följa en beredskapsplan som säkerställer att verksamheten kan bedrivas kontinuerligt.

Pensionsstiftelsen ska upprätta

Pensionsstiftelsen ska upprätta

och följa en sund ersättningspolicy

och följa en sund ersättningspolicy

för personer som leder eller över-

för personer som leder eller över-

vakar verksamheten eller på annat

vakar verksamheten eller på annat

sätt kan påverka riskerna i verk-

sätt kan påverka riskerna i verk-

samheten.

samheten. Stiftelsen ska regel-

 

bundet offentliggöra relevant infor-

 

mation om ersättningspolicyn.

8Senaste lydelse 2019:825.

9Senaste lydelse 2019:825.

9

Prop. 2019/20:138

10

16 i §10

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vad placeringsriktlinjerna och redogörelsen enligt 16 f § ska inne- hålla, och

2.vad de styrdokument som anges i 16 g § ska innehålla.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om hur information om ersättningspolicyn ska offentliggöras enligt 16 g §.

31§11

En pensions- eller personalstif-

En pensions- eller personalstif-

telse står under tillsyn av den läns-

telse står under tillsyn av den läns-

styrelse som är tillsynsmyndighet i

styrelse som är tillsynsmyndighet i

det län där arbetsgivaren har sin

det län där arbetsgivaren har sin

hemvist. Regeringen kan med stöd

hemvist.

av 8 kap. 7 § regeringsformen med-

 

dela föreskrifter om vilken läns-

 

styrelse som är tillsynsmyndighet i

 

ett län.

 

 

 

 

Styrelsen för en pensions- eller

Regeringen kan med stöd av

personalstiftelse ska anmäla stiftel-

8 kap. 7 § regeringsformen med-

sen för tillsyn senast sex månader

dela föreskrifter om vilken läns-

efter det att styrelsen har tagit emot

styrelse som är tillsynsmyndighet i

sitt uppdrag. En sådan pensions-

ett län.

stiftelse som avses i 9 a § andra

 

stycket ska dock anmälas för tillsyn

 

genast efter det att uppdraget har

 

tagits emot.

 

 

 

En anmälan enligt andra stycket

 

ska innehålla uppgift om stiftelsens

 

postadress

och telefonnummer

 

samt

om

styrelseledamöternas

 

namn,

personnummer,

bostads-

 

adress, postadress och telefon-

 

nummer. Till anmälan ska fogas en

 

bestyrkt kopia av de handlingar

 

som arbetsgivaren upprättat av-

 

seende stiftelsen samt, om möjligt,

 

uppgift om storleken och arten av

 

stiftelsens

förmögenhet.

När en

 

ändring har inträtt i något för- hållande som tidigare har anmälts,

10Senaste lydelse 2019:825.

11Senaste lydelse 2019:825.

ska detta genast anmälas till till- synsmyndigheten.

När en pensionsstiftelses verk- samhet når den omfattning som anges i 9 a § andra stycket, ska dess styrelse genast göra en an- mälan till tillsynsmyndigheten. Detsamma gäller när en pensions- stiftelse har beslutat att tillämpa de bestämmelser som anges i 9 a § första och andra styckena.

Efter ansökan från en pensions- stiftelse vars verksamhet inte längre har den omfattning som anges i 9 a § andra stycket får Finansinspektionen, om det finns särskilda skäl, besluta att pensions- stiftelsen inte längre ska tillämpa de bestämmelser som gäller enligt 9 a § andra stycket.

Efter ansökan från en pensions- stiftelse som i enlighet med fjärde stycket andra meningen har anmält att den beslutat att tillämpa de be- stämmelser som gäller enligt 9 a § första och andra styckena får Finansinspektionen, om det finns särskilda skäl, besluta att pensions- stiftelsen inte längre är skyldig att tillämpa de bestämmelserna på grund av sin anmälan.

Tillsynsmyndigheten ska föra ett register över anmälda stiftelser.

Tillsynsmyndigheten ska under- rätta Finansinspektionen om en an- mälan enligt andra eller fjärde stycket. Finansinspektionen ska un- derrätta tillsynsmyndigheten om en ansökan enligt femte stycket och om det beslut som inspektionen fattar med anledning av en sådan an- sökan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och registrering enligt denna lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela närmare före-

Prop. 2019/20:138

11

Prop. 2019/20:138 skrifter om ingivning av anmäl- ningar i registreringsärenden.

12

31 a §

Styrelsen för en pensions- eller personalstiftelse ska anmäla stiftel- sen för tillsyn. En pensionsstiftelse ska anmälas för tillsyn genast efter det att styrelsen har tagit emot sitt uppdrag. En personalstiftelse ska anmälas för tillsyn senast sex månader efter det att styrelsen har tagit emot sitt uppdrag.

31 b §

En anmälan enligt 31 a § ska innehålla uppgifter om stiftelsens postadress och telefonnummer samt om styrelseledamöternas namn, personnummer, bostads- adress, postadress och telefon- nummer. Tillsammans med an- mälan ska det lämnas en bestyrkt kopia av de handlingar som arbets- givaren har upprättat avseende stiftelsen samt, om möjligt, upp- gifter om storleken och arten av stiftelsens förmögenhet.

En anmälan från en pensions- stiftelse ska även innehålla upp- gifter om det antal personer som stiftelsen tryggar utfästelser om pension till och för vilka avsätt- ningar har gjorts till stiftelsen.

När en ändring har inträtt i något förhållande som anges i första stycket och som tidigare har an- mälts, ska detta genast anmälas till tillsynsmyndigheten.

31 c §

När en pensionsstiftelses verk- samhet når den omfattning som anges i 9 a § första eller andra stycket, ska dess styrelse genast göra en anmälan till tillsynsmyn- digheten. Detsamma gäller när stif- telsens verksamhet inte längre har den omfattning som anges i 9 a § första stycket.

Styrelsen för en pensionsstiftelse ska också genast göra en anmälan till tillsynsmyndigheten när stiftel- sen har beslutat att tillämpa de be- stämmelser som anges i 9 a § första och andra styckena.

31 d §

Efter ansökan från en pensions- stiftelse vars verksamhet inte längre har den omfattning som an- ges i 9 a § andra stycket får Finansinspektionen, om det finns särskilda skäl, besluta att pensions- stiftelsen inte längre ska tillämpa de bestämmelser som gäller enligt 9 a § andra stycket.

Efter ansökan från en pensions- stiftelse som i enlighet med 31 c § andra stycket har anmält att den beslutat att tillämpa de bestämmel- ser som gäller enligt 9 a § första och andra styckena får Finans- inspektionen, om det finns särskilda skäl, besluta att pensionsstiftelsen inte längre är skyldig att tillämpa de bestämmelserna på grund av sin anmälan.

35§12

Finansinspektionen får meddela de anmärkningar i fråga om en pensionsstiftelses förvaltning som inspektionen anser behövs.

Finansinspektionen ska förelägga pensionsstiftelsen eller styrelsen att vidta rättelse, om inspektionen bedömer att

1.avvikelse skett från någon av de bestämmelser som anges i 34 § första eller andra stycket,

2.placeringsriktlinjerna inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av stiftelsens förvaltning,

3.stiftelsen använder olämpliga kreditvärderingsförfaranden eller hän- visningar i placeringsriktlinjerna till kreditbetyg som har utfärdats av ett kreditvärderingsinstitut, eller

4.styrdokumenten eller den egna riskbedömningen inte är tillfreds- ställande med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av stiftelsens förvaltning.

Om Finansinspektionen bedömer att en stiftelse förvaltar medel som avsatts till stiftelsen för personer som den tryggar utfästelser om pension till på ett sådant sätt som innebär att dessa personers intressen hotas, får

12Senaste lydelse 2019:1216.

Prop. 2019/20:138

13

inspektionen besluta om att utse en särskild företrädare att sköta hela eller delar av driften av stiftelsen.
Finansinspektionen får även begränsa pensionsstiftelsens förfoganderätt eller förbjuda stiftelsen att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om det bedöms vara nödvändigt för att skydda de personer som anges i tredje stycket. Finansinspektionen får besluta hur pensionsstiftelsen ska förvaltas efter ett sådant beslut.
I fråga om styrelsens skyldighet I fråga om styrelsens skyldighet att lämna upplysningar och hålla att lämna upplysningar och hålla tillgångar och handlingar tillgäng- tillgångar och handlingar tillgäng- liga för granskning och beträffande liga för granskning och beträffande tillsynen i övrigt ska 17 kap. 5 och tillsynen i övrigt ska 14 kap. 5 och 7 §§, 8 § 1, 13 § första stycket 6 §§, 7 § 1 och 17 § samt 15 kap. första meningen och andra stycket 1 § andra stycket, 15 och 25 §§ och 29 § samt 18 kap. 9, 15 och lagen (2019:742) om tjänstepen-
27 §§ försäkringsrörelselagen sionsföretag och 17 kap. 13 § (2010:2043) samt föreskrifter som första stycket första meningen och meddelats med stöd av 17 kap. 30 § andra stycket försäkringsrörelse- samma lag tillämpas på motsvar- lagen (2010:2043) gälla för pen-
ande sätt.sionsstiftelser. Vid tillämpningen av bestämmelserna ska det som sägs om tjänstepensionsföretag och försäkringsföretag i stället gälla pensionsstiftelser.
Registrering m.m.
36 §
Tillsynsmyndigheten ska föra ett register över stiftelser som anmälts för tillsyn enligt 31 a §.
Tillsynsmyndigheten ska under- rätta Finansinspektionen om en an- mälan enligt 31 a eller 31 c §. Finansinspektionen ska underrätta tillsynsmyndigheten om en ansökan enligt 31 d § och om det beslut som inspektionen fattar med anledning av en sådan ansökan.
37 §13
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och registrering enligt denna lag.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan
13 Tidigare 37 § upphävd genom 2013:428.

Prop. 2019/20:138

14

med stöd av 8 kap. 7 § regerings- Prop. 2019/20:138 formen meddela närmare före-

skrifter om ingivning av anmäl- ningar i registreringsärenden.

38§

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka upp- lysningar styrelsen i en pensions- stiftelse ska lämna till Finans- inspektionen enligt 14 kap. 5 § lagen (2019:742) om tjänste- pensionsföretag och när de ska lämnas.

Regeringen får meddela före- skrifter om sådana avgifter för pensionsstiftelser som ska bidra till att täcka kostnaderna för Finans- inspektionens verksamhet enligt 14 kap. 17 § lagen om tjänstepen- sionsföretag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om hur upplysningar ska lämnas av styrel- sen för en pensionsstiftelse enligt 14 kap. 5 § lagen om tjänstepen- sionsföretag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

15

Ett beslut av Bolagsverket över- klagas till tingsrätten på den ort där bolagets eller föreningens styrelse har sitt säte. Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om dom- stolsärenden.

Prop. 2019/20:138 2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1981:131)

 

om kallelse på okända borgenärer

 

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 a §§ lagen (1981:131) om kallelse på

okända borgenärer ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

4 §1

 

En ansökan om kallelse på

En ansökan om kallelse på

okända borgenärer ska göras hos

okända borgenärer ska göras hos

Kronofogdemyndigheten. Om gäl-

Kronofogdemyndigheten. Om gäl-

denären är ett aktiebolag eller en

denären är ett aktiebolag, en ekono-

ekonomisk

förening, ska dock

misk förening, ett ömsesidigt för-

ansökan göras hos Bolagsverket.

säkringsbolag, ett ömsesidigt

 

 

tjänstepensionsbolag, en

försäk-

 

 

ringsförening eller en tjänstepen-

 

 

sionsförening, ska dock

ansökan

 

 

göras hos Bolagsverket.

 

Sökanden ska bifoga en förteck-

Sökanden ska bifoga en förteck-

ning över gäldenärens kända borge-

ning över gäldenärens kända borge-

närer och, såvitt möjligt, ange deras

närer och, om det är möjligt, ange

adress.

 

deras adress.

 

5 a §2

Vid överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut tillämpas 18 kap. utsökningsbalken.

Ett beslut av Bolagsverket över- klagas till tingsrätten på den ort där bolaget har sitt säte. Vid över- klagande gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

2.En ansökan om kallelse på okända borgenärer vid likvidation som rör ett ömsesidigt försäkringsbolag, ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag, en försäkringsförening eller en tjänstepensionsförening ska överlämnas från Kronofogdemyndigheten till Bolagsverket, om någon kallelse på okända borgenärer inte har utfärdats före ikraftträdandet.

16

1

Senaste lydelse 2018:712.

2

Senaste lydelse 2007:1280.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) Prop. 2019/20:138 om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1998:293) om utländska försäk- ringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige2

dels att 1 kap. 6 och 7 §§, 2 kap. 1–3 §§, 3 kap. 2 och 6 §§ och 8 kap.

1 a § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 6 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 6 §3

Med skadeförsäkring förstås i denna lag sådan försäkring som avses i

2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Med livförsäkring förstås i denna lag sådan försäkring som avses i 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen.

Med tjänstepensionsförsäkring förstås i denna lag sådan försäk- ring som avses i 1 kap. 4 § lagen (2019:742) om tjänstepensions- företag.

Med återförsäkring förstås i denna lag sådan försäkring som avses i

1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen.

Med tjänstepension förstås i denna lag sådana avtal som ett utländskt tjänstepensionsinstitut ingår med arbetsgivare och som syftar till att trygga förmåner som har samband med yrkesutövning och som

1.betalas ut i form av engångsbelopp eller periodiska utbetalningar och beror av att en eller flera personer uppnår eller förväntas uppnå en viss ålder, eller

2.kompletterar förmåner enligt 1 och tillhandahålls sekundärt i form av utbetalningar vid dödsfall, invaliditet eller upphörande av anställning eller

iform av bidrag eller tjänster vid sjukdom, medellöshet eller dödsfall.

Femte stycket gäller inte sådana

Fjärde stycket gäller inte sådana

avtal om tjänstepension som teck-

avtal om tjänstepension som teck-

nas för egen räkning av egenföre-

nas för egen räkning av egenföre-

tagare.

tagare.

Ersättning som betalas i form av livränta eller sjukränta tillhör livförsäkring, om ersättningen betalas från en livförsäkring, och skade- försäkring, om ersättningen betalas från en skadeförsäkring. Om en sådan ränta har köpts i ett livförsäkringsföretag, ska den dock i detta företag höra till livförsäkring.

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen.

2Senaste lydelse av lagens rubrik 2005:1123.

3Senaste lydelse 2019:751. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

17

Prop. 2019/20:138

18

För sådan livränta eller sjukränta som tillhör skadeförsäkring gäller de särskilda bestämmelserna om livförsäkring i 5 kap. 2, 5 och 11 §§ samt 7 kap. 4–12 §§.

7 §4

Med skadeförsäkringsrisk som är belägen i Sverige avses

1.risk som är hänförlig till egendom som finns i Sverige, när för- säkringen avser antingen en byggnad eller en byggnad och dess lösöre, till den del byggnaden och lösöret täcks av samma försäkring,

2.risk som är hänförlig till ett fordon som är registrerat i Sverige utom, när fordonet köps i syfte att införas och stadigvarande brukas i ett annat EES-land, under 30 dagar från det att fordonet kommit i köparens besitt- ning,

3.risk som är hänförlig till ett fordon som är registrerat i ett annat EES-land än Sverige och som köps i syfte att införas och stadigvarande brukas i Sverige, under 30 dagar från det att fordonet kommit i köparens besittning,

4.risk i samband med resa eller semester, när försäkringen har ingåtts för högst fyra månader och försäkringstagaren har tecknat den i Sverige.

När försäkringen inte avser försäkringsobjekt som avses i första stycket eller motsvarande försäkringsobjekt i utlandet anses skadeförsäkrings- risken vara belägen i Sverige, om försäkringstagaren är en fysisk person som har sin vanliga vistelseort här eller, om försäkringstagaren är en juridisk person, det etableringsställe som försäkringen gäller finns i Sverige.

När det gäller livförsäkring anses Sverige vara det land där åtagandet ska fullgöras om, i det fall då försäkringstagaren är en fysisk person, denne har sin vistelseort här eller, om försäkringstagaren är en juridisk person, det etableringsställe som försäkringen gäller finns i Sverige.

När det gäller tjänstepensions- försäkring anses Sverige vara det land där åtagandet ska fullgöras, om det uppdragsgivande företag som åtagandet avser och som i egenskap av arbetsgivare ska göra inbetalningar till EES-försäkrings- givaren, har sitt etableringsställe i Sverige.

När det gäller tjänstepension anses Sverige vara det land där åtagandet ska fullgöras, om förhållandet mellan det uppdragsgivande företaget och den som har eller kommer att få rätt till ersättning regleras av svensk social- och arbetsmarknadslagstiftning på tjänstepensionsområdet.

4Senaste lydelse 2019:751. Ändringen innebär att fjärde stycket tas bort.

2 kap.

Prop. 2019/20:138

1 §5

 

En EES-försäkringsgivare som inte är ett återförsäkringsföretag och som

 

i sitt hemland har tillstånd att driva försäkringsrörelse, får bedriva verk-

 

samhet i Sverige

 

1.från en sekundäretablering här i landet med början två månader efter det att Finansinspektionen från den behöriga myndigheten i försäkrings- givarens hemland tagit emot en underrättelse med sådant innehåll som anges i 2 § eller dessförinnan, om Finansinspektionen i ett enskilt fall beslutar att verksamheten får påbörjas,

2.genom gränsöverskridande verksamhet, så snart Finansinspektionen från den behöriga myndigheten i försäkringsgivarens hemland tagit emot en underrättelse med sådant innehåll som anges i 3 §.

Utöver det som anges i första stycket ska följande gälla för en EES-försäkringsgivare som med- delar tjänstepensionsförsäkring. Verksamhet avseende tjänste- pensionsförsäkring får inledas så snart försäkringsgivaren tagit emot de uppgifter från Finansinspek- tionen som avses i 3 kap. 2 § tredje stycket, eller i varje fall två månad- er efter det att inspektionen från den behöriga myndigheten i försäkringsgivarens hemland tagit emot en underrättelse med sådant innehåll som anges i 2 § andra stycket eller 3 § tredje stycket.

1 a §6

Ett utländskt tjänstepensionsinstitut som i sitt hemland har tillstånd eller är registrerat för att bedriva verksamhet avseende tjänstepension får be- driva sådan verksamhet i Sverige

1.från en sekundäretablering här i landet,

2.genom gränsöverskridande verksamhet.

Tjänstepensionsverksamheten

Tjänstepensionsverksamheten

får inledas så snart tjänstepensions-

får inledas så snart tjänstepensions-

institutet tagit emot de uppgifter

institutet tagit emot de uppgifter

från Finansinspektionen som avses

från Finansinspektionen som avses

i 3 kap. 2 § fjärde stycket, eller i

i 3 kap. 2 § tredje stycket, eller i

varje fall sex veckor efter det att

varje fall sex veckor efter det att

inspektionen

från

den

behöriga

inspektionen från den behöriga

myndigheten

i

tjänstepensions-

myndigheten

i

tjänstepensions-

institutets hemland tagit emot en

institutets hemland tagit emot en

underrättelse

med

sådant

innehåll

underrättelse

med

sådant innehåll

5Senaste lydelse 2008:101. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

6Senaste lydelse 2019:751.

19

Prop. 2019/20:138 som anges i 2 § tredje stycket eller 3 § fjärde stycket.

som anges i 2 § andra stycket eller 3 § tredje stycket.

2 §7

En underrättelse enligt 1 § 1 om sekundäretablering ska innehålla

1.uppgifter om sekundäretableringens adress och om vem som ska vara dess företrädare,

2.en plan över den tilltänkta verksamheten där det framgår hur etable- ringen är organiserad och vilket slags försäkringsrörelse som ska drivas där, och

3.ett intyg utfärdat av hemlandsmyndigheten om EES-försäkrings- givarens kapitalbas.

Varje gång en EES-försäkrings- givare åtar sig ett uppdrag att från en sekundäretablering här i landet meddela tjänstepensionsförsäkring ska en särskild underrättelse lämnas till den behöriga myndig- heten i försäkringsgivarens hem- land. Underrättelsen ska innehålla

1.uppgift om den som i egenskap av arbetsgivare ska betala för- säkringspremierna, och

2.uppgift om det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som ska ligga till grund för för- säkringarna.

Varje gång ett utländskt tjänstepensionsinstitut åtar sig ett uppdrag att från en sekundäretablering ingå avtal om tjänstepension som ska fullgöras här i landet ska en särskild underrättelse lämnas till den behöriga myndig- heten i tjänstepensionsinstitutets hemland. Underrättelsen ska innehålla uppgift om

1.det uppdragsgivande företagets namn och hemvist,

2.i vilket land tjänstepensionsavtalen ska fullgöras, och

3.det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som ska ligga till grund för tjänstepensionsavtalen.

För verksamhet rörande försäkringar som avses i 2 kap. 11 § första stycket klass 10 försäkringsrörelselagen (2010:2043) (motorfordons- ansvar) och som inte uteslutande gäller försäkring av fraktförares ansvar ska underrättelsen enligt första stycket dessutom innehålla en försäkran att EES-försäkringsgivaren är medlem i Trafikförsäkringsföreningen.

 

Om försäkringsgivaren avser att

Om försäkringsgivaren avser att

 

ändra sin verksamhet i fråga om

ändra sin verksamhet i fråga om

 

förhållanden som anges i första

förhållanden som anges i första

 

stycket 1 och 2, får ändringen göras

stycket 1 och 2, får ändringen göras

 

tidigast en månad efter det att

tidigast en månad efter det att

 

försäkringsgivaren

underrättat

försäkringsgivaren

underrättat

 

Finansinspektionen om ändringen.

Finansinspektionen om ändringen.

20

7 Senaste lydelse 2019:751. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

 

Om ändringen innebär att verk- samhet avseende tjänstepensions- försäkring ska inledas, ska dock bestämmelserna i 1 § andra stycket samt andra stycket i denna para- graf tillämpas.

Om ett utländskt tjänstepensions- institut avser att ändra sin verk- samhet på ett sådant sätt som innebär att verksamhet avseende tjänstepension ska inledas, ska bestämmelserna i 1 a § andra stycket samt tredje stycket i denna paragraf tillämpas.

Prop. 2019/20:138

Om ett utländskt tjänstepensions- institut avser att ändra sin verk- samhet på ett sådant sätt som innebär att verksamhet avseende tjänstepension ska inledas, ska bestämmelserna i 1 a § andra stycket samt andra stycket i denna paragraf tillämpas.

3 §8

En underrättelse enligt 1 § 2 om gränsöverskridande verksamhet ska innehålla

1.uppgifter om vilket eller vilka slag av risker eller åtaganden för- säkringarna ska täcka, och

2.ett intyg utfärdat av hemlandsmyndigheten om

a)försäkringsgivarens kapitalbas, och

b)de försäkringsklasser försäkringsgivarens koncession omfattar.

För verksamhet rörande försäk-

För verksamhet rörande försäk-

ringar som avses i 2 kap. 11 § första

ringar som avses i 2 kap. 11 § första

stycket

klass 10

i försäkrings-

stycket

klass 10

försäkrings-

rörelselagen (2010:2043) (motor-

rörelselagen (2010:2043) (motor-

fordonsansvar) och som inte ute-

fordonsansvar) och som inte ute-

slutande gäller försäkring av frakt-

slutande gäller försäkring av frakt-

förares

ansvar ska

underrättelsen

förares

ansvar ska

underrättelsen

dessutom innehålla

 

dessutom innehålla

 

1.uppgifter om vem som är försäkringsgivarens representant enligt 5 § trafikskadelagen (1975:1410), och

2.en försäkran att försäkringsgivaren är medlem i Trafikförsäkrings- föreningen.

Varje gång en EES-försäkrings- givare åtar sig ett uppdrag att genom gränsöverskridande verk- samhet meddela tjänstepensions- försäkring ska en särskild under- rättelse lämnas till den behöriga myndigheten i försäkringsgivarens hemland. Underrättelsen ska inne- hålla

1.uppgift om den som i egenskap av arbetsgivare ska betala försäk- ringspremierna, och

8 Senaste lydelse 2019:751. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

21

Prop. 2019/20:138

22

2.uppgift om det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som ska ligga till grund för för- säkringarna.

Varje gång ett utländskt tjänstepensionsinstitut åtar sig ett uppdrag att genom gränsöverskridande verksamhet ingå avtal om tjänstepension ska en särskild underrättelse lämnas till den behöriga myndigheten i tjänste- pensionsinstitutets hemland. Underrättelsen ska innehålla uppgift om

1.det uppdragsgivande företagets namn och hemvist,

2.i vilket land tjänstepensionsavtalen ska fullgöras, och

3.det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som ska ligga till grund för tjänstepensionsavtalen.

Om försäkringsgivaren avser att

Om försäkringsgivaren avser att

ändra sin verksamhet i fråga om

ändra sin verksamhet i fråga om

förhållanden som anges i första och

förhållanden som anges i första och

andra styckena, får ändringen göras

andra styckena, får ändringen göras

tidigast en månad efter det att

tidigast en månad efter det att

Finansinspektionen

underrättats

Finansinspektionen

underrättats

om ändringen av den behöriga

om ändringen av den behöriga

myndigheten i försäkringsgivarens

myndigheten i försäkringsgivarens

hemland. Om

ändringen

innebär

hemland.

 

att verksamhet

avseende

tjänste-

 

 

pensionsförsäkring ska inledas, ska dock bestämmelserna i 1 § andra stycket samt tredje stycket i denna paragraf tillämpas.

3 kap.

2 §9

Finansinspektionen ska, i samarbete med den behöriga myndigheten i hemlandet, utöva tillsyn över att en EES-försäkringsgivare eller ett utländskt tjänstepensionsinstitut bedriver sin verksamhet i Sverige i enlighet med denna lag och andra författningar som reglerar deras näringsverksamhet.

Finansinspektionen ska lämna uppgifter till de behöriga myndigheterna i hemländerna, om dessa myndigheter behöver uppgifterna för sin tillsyn över försäkringsgivares och utländska tjänstepensionsinstituts verksam- heter, samt i övrigt ha ett nära samarbete med dessa myndigheter och Europeiska kommissionen.

När det gäller EES-försäkrings- givare som meddelar tjänste- pensionsförsäkring ska Finans- inspektionen, om det behövs, senast två månader efter det att inspek- tionen tagit emot en underrättelse enligt 2 kap. 2 § andra stycket eller 3 § tredje stycket till den behöriga myndigheten i försäkringsgivarens

9Senaste lydelse 2019:751. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

hemland

lämna

uppgifter

om

 

 

 

 

 

 

 

tillämplig svensk social- och

 

 

 

 

 

 

 

arbetsmarknadslagstiftning

 

 

 

 

 

 

 

 

tjänstepensionsområdet samt

om

 

 

 

 

 

 

 

de

bestämmelser

om

information

 

 

 

 

 

 

 

som gäller här i landet gentemot

 

 

 

 

 

 

 

dem som ingår eller avser att ingå

 

 

 

 

 

 

 

ett

avtal

om

tjänstepensions-

 

 

 

 

 

 

 

försäkring, liksom gentemot dem

 

 

 

 

 

 

 

som annars är ersättningsberättig-

 

 

 

 

 

 

 

ade på grund av ett sådant avtal.

När det gäller utländska tjänste-

När det gäller utländska tjänste-

pensionsinstitut ska Finansinspek-

pensionsinstitut ska Finansinspek-

tionen senast sex veckor efter det

tionen senast sex veckor efter det

att inspektionen tagit emot en

att inspektionen tagit emot en

underrättelse

enligt

2 kap.

2 §

underrättelse

enligt

2 kap.

2 §

tredje

stycket

eller

3 §

fjärde

andra

stycket

eller

3 §

tredje

stycket till den behöriga myndig-

stycket till den behöriga myndig-

heten

i tjänstepensionsinstitutets

heten

i

tjänstepensionsinstitutets

hemland

lämna

uppgifter

om

hemland lämna uppgifter om

tillämplig svensk social- och

tillämplig svensk social- och

arbetsmarknadslagstiftning

 

arbetsmarknadslagstiftning

 

tjänstepensionsområdet samt om de

tjänstepensionsområdet samt om de

bestämmelser om information som

bestämmelser om information som

gäller här i landet gentemot dem

gäller här i landet gentemot dem

som ingår eller avser att ingå ett

som ingår eller avser att ingå ett

avtal

om

tjänstepension,

liksom

avtal

om

tjänstepension,

liksom

gentemot dem som annars är

gentemot dem som annars är

ersättningsberättigade på grund av

ersättningsberättigade på grund av

ett sådant avtal.

 

 

 

 

ett sådant avtal.

 

 

 

Finansinspektionen

ska,

när

Finansinspektionen

ska,

när

försäkringsgivaren eller tjänste-

tjänstepensionsinstitutet påbörjat

pensionsinstitutet

påbörjat

sin

sin verksamhet här i landet, under-

verksamhet här i landet, underrätta

rätta den behöriga myndigheten i

den

 

behöriga

 

myndigheten

i

hemlandet om väsentliga ändringar

hemlandet om väsentliga ändringar

i social- och arbetsmarknadslag-

i social- och arbetsmarknadslag-

stiftningen och i de bestämmelser

stiftningen och i de bestämmelser

om information som gäller här i

om information som gäller här i

landet.

 

 

 

 

 

landet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6§10

Om en EES-försäkringsgivare överträder denna lag eller en föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag eller på annat sätt visar sig olämplig att driva verksamhet här, får Finansinspektionen förelägga försäkringsgivaren att vidta rättelse. Inspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i försäkringsgivarens hemland när den förelägger

10Senaste lydelse 2019:751.

Prop. 2019/20:138

23

Prop. 2019/20:138 om sådan rättelse. Om försäkringsgivaren inte följer föreläggandet, ska

 

hemlandsmyndigheten också underrättas.

 

 

 

 

 

Om rättelse ändå inte sker, får Finansinspektionen förbjuda försäkrings-

 

givaren att fortsätta sin marknadsföring och att ingå nya försäkringsavtal

 

om risker som är belägna här i landet eller, när det gäller livförsäkring, om

 

försäkringsåtaganden som ska fullgöras här i landet. Innan ett förbud

 

meddelas, ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i

 

försäkringsgivarens hemland.

 

 

 

 

 

 

 

I brådskande fall får Finansinspektionen, utan att den behöriga myndig-

 

heten underrättats, vidta åtgärder som anges i andra stycket för att hindra

 

ytterligare överträdelser.

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansinspektionen får i bråd-

Finansinspektionen får i bråd-

 

skande fall, och utan att den

skande fall, och utan att den

 

utländska

behöriga

 

myndigheten

utländska

behöriga

myndigheten

 

underrättats,

även

 

förordna

ett

underrättats,

även

förordna ett

 

ombud

att på

försäkringsgivarens

ombud

att

försäkringsgivarens

 

vägnar ta emot stämning och i

vägnar ta emot stämning och i

 

övrigt företräda denne när det gäller

övrigt företräda denne när det gäller

 

redan

meddelade

 

försäkringar.

redan

meddelade

försäkringar.

 

Inspektionen

ska

genast

införa

Inspektionen ska genast införa

 

kungörelse enligt 10 kap. 1 § 1 om

kungörelse enligt 10 kap. 1 § första

 

förordnandet. Till dess att en sådan

stycket 1 om förordnandet. Till dess

 

kungörelse har införts får en

att en sådan kungörelse har införts

 

försäkringstagare, om försäkrings-

får en försäkringstagare, om försäk-

 

givaren inte är en försäkrings-

ringsgivaren inte är en försäkrings-

 

sammanslutning, sätta in förfallna

sammanslutning, sätta in förfallna

 

försäkringspremier

hos

inspek-

försäkringspremier

hos inspek-

 

tionen med samma verkan som om

tionen med samma verkan som om

 

de

har

betalats

till

försäkrings-

de har

betalats till

försäkrings-

 

givaren.

 

 

 

 

 

 

 

 

givaren.

 

 

 

 

 

Om en EES-försäkringsgivare

 

 

 

 

 

 

som

meddelar tjänstepensionsför-

 

 

 

 

 

 

säkring överträder sådana be-

 

 

 

 

 

 

stämmelser som anges i 2 § tredje

 

 

 

 

 

 

stycket,

 

ska

Finansinspektionen

 

 

 

 

 

 

genast underrätta den behöriga

 

 

 

 

 

 

myndigheten i försäkringsgivarens

 

 

 

 

 

 

hemland.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om en EES-försäkringsgivare,

 

 

 

 

 

 

trots de åtgärder som vidtagits av

 

 

 

 

 

 

den behöriga myndigheten i hem-

 

 

 

 

 

 

landet, fortsätter att överträda den

 

 

 

 

 

 

i Sverige

tillämpliga

arbetsrätten

 

 

 

 

 

 

tjänstepensionsområdet,

får

 

 

 

 

 

 

Finansinspektionen förbjuda för-

 

 

 

 

 

 

säkringsgivaren

att

 

fortsätta

sin

 

 

 

 

 

 

marknadsföring och att ingå nya

 

 

 

 

 

 

avtal om tjänstepensionsförsäkring

 

 

 

 

 

 

som

ska

fullgöras

här i

landet.

 

 

 

 

 

24

Innan ett förbud meddelas,

ska

 

 

 

 

 

inspektionen

underrätta den

be-

 

 

 

 

 

höriga myndigheten i försäkrings- givarens hemland.

Ett förbud enligt sjätte stycket får meddelas först sedan Finans- inspektionen har förelagt EES- försäkringsgivaren att vidta rättel- se, om inte motsvarande åtgärd har vidtagits av den behöriga myndig- heten i försäkringsgivarens hem- land.

Det som sägs i femte–sjunde styckena om EES-försäkrings- givare ska tillämpas på mot- svarande sätt för utländska tjänste- pensionsinstitut.

Prop. 2019/20:138

6 a §

Om ett utländskt tjänstepensions- institut överträder den i Sverige tillämpliga social- och arbets- marknadslagstiftningen på tjänste- pensionsområdet eller de bestäm- melser om information som gäller för tjänstepensionsinstitut här i landet, ska Finansinspektionen genast underrätta den behöriga myndigheten i institutets hemland.

Om det utländska tjänste- pensionsinstitutet, trots de åtgärder som vidtagits av den behöriga myndigheten i hemlandet, fortsätter att överträda sådana bestämmelser som anges i första stycket, får Finansinspektionen förbjuda insti- tutet att fortsätta sin marknads- föring och att ingå nya avtal om tjänstepension som ska fullgöras här i landet.

Finansinspektionen ska, innan inspektionen meddelar ett förbud, underrätta den behöriga myndig- heten i tjänstepensionsinstitutets hemland.

Ett förbud får meddelas först sedan Finansinspektionen har före- lagt tjänstepensionsinstitutet att vidta rättelse, om inte motsvarande åtgärd har vidtagits av den be- höriga myndigheten i institutets hemland.

25

Prop. 2019/20:138

 

 

 

 

 

8 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

1 a §11

 

 

Information till försäkringstagare

Information till försäkringstagare

och dem som erbjuds att teckna en

och dem som erbjuds att teckna en

försäkring skall vara anpassad efter

försäkring ska vara anpassad efter

försäkringens art och tydligt visa

försäkringens art och tydligt visa

försäkringens villkor och värde-

försäkringens villkor och värde-

utveckling. Även andra ersättnings-

utveckling. Även andra ersättnings-

berättigade på grund av försäk-

berättigade på grund av försäk-

ringar skall ges den information de

ringar ska ges den information de

behöver.

I fråga

om

tjänste-

behöver.

 

 

pensionsförsäkring skall informa-

 

 

 

tionen

innehålla

 

uppgifter

om

 

 

 

försäkringsgivaren

och

dennes

 

 

 

verksamhet samt om de överens-

 

 

 

kommelser som ligger till grund för

 

 

 

försäkringarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som regeringen

bestämmer

får

som regeringen bestämmer får

meddela

närmare föreskrifter

om

meddela föreskrifter om vilken

vilken

information

som

en

information

en

försäkringsgivare

försäkringsgivare

skall

lämna

till

ska lämna

till

försäkringstagarna,

försäkringstagarna,

andra

ersätt-

andra ersättningsberättigade på

ningsberättigade på grund av för-

grund av försäkringarna och till

säkringarna och till dem som

dem som erbjuds att teckna en

erbjuds att teckna en försäkring hos

försäkring hos försäkringsgivaren.

försäkringsgivaren.

 

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

26

11 Senaste lydelse 2005:1123.

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:575)

Prop. 2019/20:138

 

om europabolag

 

 

 

Härigenom föreskrivs att 7, 9 a, 15 och 26 a §§ och rubriken närmast före

 

9 a § lagen (2004:575) om europabolag ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

7 §1

 

 

Bolagsverket ska föra ett register

Bolagsverket ska föra ett register

 

över

europabolag (europabolags-

över europabolag (europabolags-

 

registret). I fråga om registrering i

registret). I fråga om registrering i

 

europabolagsregistret

tillämpas

europabolagsregistret

tillämpas

 

bestämmelserna i aktiebolagslagen

bestämmelserna i aktiebolagslagen

 

(2005:551) och andra författningar

(2005:551) och andra författningar

 

om registrering i aktiebolags-

om registrering i aktiebolags-

 

registret eller, om europabolaget

registret eller, om europabolaget

 

driver bankrörelse eller försäk-

driver bankrörelse,

bankregistret.

 

ringsrörelse, bankregistret respek-

Om europabolaget är ett försäk-

 

tive försäkringsregistret. Om en

ringsföretag eller ett tjänstepen-

 

arbetstagarrepresentant

har utsetts

sionsföretag, tillämpas i stället be-

 

enligt lagen (2004:559) om arbets-

stämmelserna i aktiebolagslagen

 

tagarinflytande i europabolag, ska

och andra författningar om

 

även detta registreras.

 

registrering i försäkringsregistret.

 

 

 

 

Om en arbetstagarrepresentant har

 

 

 

 

utsetts enligt lagen (2004:559) om

 

 

 

 

arbetstagarinflytande

i europa-

 

 

 

 

bolag, ska även detta registreras.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

 

föreskrifter om

 

 

 

 

1.avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag, och

2.handläggningen av registreringsärenden.

Särskilt om europabolag som

Särskilt om europabolag som är

driver försäkringsrörelse

försäkringsföretag eller

 

tjänstepensionsföretag2

9 a §3

 

När ett europabolag som driver

När ett europabolag som är ett

försäkringsrörelse avser att flytta

försäkringsföretag eller ett tjänste-

sitt säte från Sverige till en annan

pensionsföretag avser att flytta sitt

stat gäller inte 10 §, 11 § första

säte från Sverige till en annan stat

stycket första meningen och andra

gäller inte 10 §, 11 § första stycket

stycket 4 samt 12–14 §§. Sådana

första

meningen och andra

bolag ska, om bolagsstämman med

stycket 4

samt 12–14 §§. Sådana

stöd av artikel 8 i SE-förordningen

bolag ska, om bolagsstämman med

1

Senaste lydelse 2010:2068.

 

2

Senaste lydelse 2010:2068.

27

3

Senaste lydelse 2010:2068.

Prop. 2019/20:138 har beslutat att bolagets säte ska

stöd av artikel 8 i SE-förordningen

flyttas till en annan stat, ansöka om

har beslutat att bolagets säte ska

tillstånd till flyttningen hos Finans-

flyttas till en annan stat, ansöka om

inspektionen. Ärenden som är av

tillstånd till flyttningen hos Finans-

principiell betydelse eller av sär-

inspektionen. Ärenden som är av

skild vikt prövas dock av rege-

principiell betydelse eller av sär-

ringen efter anmälan av Finans-

skild vikt prövas dock av rege-

inspektionen.

ringen efter anmälan av Finans-

 

inspektionen.

Tillstånd till flyttningen av säte ska meddelas om

1.försäkringstagarna och andra borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

2.bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att flyttningen kan anses förenlig med försäkringstagares och andra borgenärers intressen, och

3.det inte finns hinder mot flyttningen enligt artikel 8.15 i SE-förord- ningen.

Finansinspektionen

ska

under-

Finansinspektionen

ska

under-

rätta Bolagsverket och Skatteverket

rätta Bolagsverket och Skatteverket

om ansökningar enligt första styck-

om ansökningar enligt första styck-

et. Finansinspektionen

ska

också

et. Finansinspektionen

ska

också

underrätta Bolagsverket om laga-

underrätta Bolagsverket om beslut

kraftvunna beslut som har med-

som har meddelats med anledning

delats med anledning av sådana

av sådana ansökningar och som fått

ansökningar.

 

 

laga kraft.

 

 

Det som anges om Bolagsverket i 11 § tredje stycket och 11 a § första

stycket ska i stället gälla Finansinspektionen eller regeringen.

 

Bolagsverket

ska utfärda

ett

15 §4

 

 

 

 

Bolagsverket

ska

utfärda

ett

sådant intyg som avses i artikel 8.8

sådant intyg som avses i artikel 8.8

i SE-förordningen när ett beslut om

i SE-förordningen när ett beslut om

tillstånd enligt 13 eller 14 § har

tillstånd enligt 13 eller 14 § har

meddelats och beslutet har vunnit

meddelats och beslutet har fått laga

laga kraft. Intyg får dock inte

kraft. Intyg får dock inte utfärdas

utfärdas

om

Finansinspektionen

om

Finansinspektionen

har

har meddelat ett sådant beslut som

meddelat ett sådant beslut som

avses i 9 b § eller om det föreligger

avses i 9 b § eller om det föreligger

ett sådant förhållande som avses i

ett sådant förhållande som avses i

artikel 8.15 i SE-förordningen.

 

artikel 8.15 i SE-förordningen.

 

När det gäller europabolag som

När det gäller europabolag som

driver

försäkringsrörelse

ska

är försäkringsföretag eller tjänste-

Bolagsverket dock utfärda intyget

pensionsföretag

ska

Bolagsverket

när beslut om tillstånd har med-

dock utfärda intyget när beslut om

delats enligt 9 a § andra stycket och

tillstånd har meddelats enligt 9 a §

beslutet har vunnit laga kraft.

 

 

 

 

 

 

4

Senaste lydelse 2010:2068.

28

 

andra stycket och beslutet har fått laga kraft.

26 a §5

Om ett europabolag flyttar sitt säte, ska lednings- eller förvaltnings- organet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har blivit gällande enligt artikel 8.10 i SE- förordningen.

Om ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion enligt artikel 17 i SE-förordningen och europabolaget får säte i en annan stat än Sverige, ska styrelsen för aktiebolaget upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europabolaget registreras enligt

artikel 12 i SE-förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt

För det särskilda bokslutet enligt

första och andra styckena gäller

första

och andra styckena gäller

bestämmelserna

om

årsbokslut i

bestämmelserna

om

årsbokslut i

6 kap. 4, 5 och

8 §§

bokförings-

6 kap. 4, 5 och

8 §§

bokförings-

lagen (1999:1078). När det gäller

lagen (1999:1078). När det gäller

europabolag som driver försäk-

europabolag som är försäkrings-

ringsrörelse

ska

det

som

sägs i

företag

eller

tjänstepensions-

6 kap. 4 §

andra stycket

bok-

företag ska det som sägs i 6 kap. 4 §

föringslagen

om

bestämmelser i

andra stycket bokföringslagen om

årsredovisningslagen

(1995:1554)

bestämmelser

i

årsredovisnings-

i stället avse motsvarande bestäm-

lagen

(1995:1554)

i stället

avse

melser i lagen (1995:1560) om

motsvarande bestämmelser i lagen

årsredovisning

i

försäkrings-

(1995:1560)

om

årsredovisning i

företag. Bokslutet ska ges in till

försäkringsföretag.

Bokslutet

ska

Bolagsverket inom en månad från

ges in till Bolagsverket inom en

utgången av den period som bok-

månad från utgången av den period

slutet omfattar.

 

 

 

som bokslutet omfattar.

 

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

5Senaste lydelse 2010:2068.

Prop. 2019/20:138

29

Prop. 2019/20:138

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:595)

 

 

om europakooperativ

 

 

 

 

 

 

Härigenom föreskrivs att 8, 10, 12 a, 20, 31 och 32 §§ och rubriken

 

närmast före 12 a § lagen (2006:595) om europakooperativ ska ha följande

 

lydelse.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 §1

 

 

 

 

 

 

Bolagsverket ska utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCE-

 

förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 23 kap. 23 eller

 

24 § aktiebolagslagen (2005:551) och beslutet har fått laga kraft. När det

 

gäller föreningar som driver finansieringsrörelse tillämpas i stället 12 kap.

 

22 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

 

 

 

När det gäller europakooperativ

När det gäller europakooperativ

 

som driver försäkringsrörelse ska

som är försäkringsföretag eller

 

Bolagsverket

utfärda

intyget

när

tjänstepensionsföretag ska Bolags-

 

beslut om tillstånd har meddelats

verket utfärda intyget när beslut om

 

enligt

13 kap.

33 §

försäkrings-

tillstånd

har

meddelats

enligt

 

rörelselagen

 

(2010:2043)

eller

13 kap.

33 §

försäkringsrörelse-

 

10 kap. 62 § lagen (2019:742) om

lagen

(2010:2043) eller

10 kap.

 

tjänstepensionsföretag och beslutet

62 § lagen (2019:742) om tjänste-

 

har fått laga kraft.

 

 

 

pensionsföretag och beslutet har

 

 

 

 

 

 

 

 

fått laga kraft.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 §2

 

 

 

 

 

 

Bolagsverket ska föra ett register

Bolagsverket ska föra ett register

 

över

europakooperativ

(europa-

över

europakooperativ (europa-

 

kooperativsregistret). I fråga om

kooperativsregistret). I fråga om

 

registrering

i

europakooperativs-

registrering i

europakooperativs-

 

registret tillämpas bestämmelserna

registret tillämpas bestämmelserna

 

i aktiebolagslagen (2005:551) och

i aktiebolagslagen (2005:551) och

 

andra författningar om registrering

andra författningar om registrering

 

i aktiebolagsregistret

 

eller,

om

i aktiebolagsregistret

eller, om

 

europakooperativet driver försäk-

europakooperativet är ett försäk-

 

ringsrörelse,

 

försäkringsregistret.

ringsföretag eller ett tjänste-

 

Om en arbetstagarrepresentant har

pensionsföretag,

försäkrings-

 

utsetts enligt lagen (2006:477) om

registret. Om en arbetstagar-

 

arbetstagarinflytande

i

europako-

representant har utsetts enligt lagen

 

operativ, ska även detta registreras.

(2006:477) om arbetstagarinflytan-

 

 

 

 

 

 

 

 

de i europakooperativ, ska även

 

 

 

 

 

 

 

 

detta registreras.

 

 

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

 

föreskrifter om

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag, och

 

 

 

2. handläggningen av registreringsärenden.

 

 

 

 

 

30

1 Senaste lydelse 2019:761.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 Senaste lydelse 2010:2074.

 

 

 

 

 

 

 

 

Särskilt om europakooperativ som

Särskilt om europakooperativ som Prop. 2019/20:138

driver försäkringsrörelse

 

är försäkringsföretag eller

 

 

 

 

 

 

tjänstepensionsföretag3

 

 

 

 

 

 

12 a §4

 

 

 

 

 

När ett

 

europakooperativ

som

När ett europakooperativ som är

driver försäkringsrörelse avser att

ett försäkringsföretag eller ett

flytta sitt säte från Sverige till en

tjänstepensionsföretag

avser

att

annan stat gäller inte 14 och 15 §§,

flytta sitt säte från Sverige till en

16 § första stycket första meningen

annan stat gäller inte 14 och 15 §§,

och andra stycket 4 samt 17–19 §§.

16 § första stycket första meningen

Sådana

kooperativ

ska,

om

och andra stycket 4 samt 17–19 §§.

föreningsstämman med stöd

av

Sådana kooperativ ska, om

artikel 7 i

SCE-förordningen

har

föreningsstämman

med

stöd

av

beslutat

att europakooperativets

artikel 7

i SCE-förordningen

har

säte ska flyttas till en annan stat,

beslutat

att

europakooperativets

ansöka om tillstånd till flyttningen

säte ska flyttas till en annan stat,

hos Finansinspektionen. Ärenden

ansöka om tillstånd till flyttningen

av principiell betydelse eller av

hos Finansinspektionen. Ärenden

särskild vikt prövas dock av

av principiell betydelse eller av

regeringen

efter

anmälan

av

särskild vikt prövas dock av

Finansinspektionen.

 

 

regeringen

efter

anmälan

av

 

 

 

 

 

Finansinspektionen.

 

 

 

Tillstånd till flyttningen av säte ska meddelas om

 

 

 

 

1.försäkringstagarna och andra borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till kooperativets ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

2.kooperativets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att flytt- ningen kan anses förenlig med försäkringstagares och andra borgenärers intressen, och

3. det inte finns

hinder mot

3. det inte finns

hinder mot

flyttningen enligt artikel

8.15 i

flyttningen enligt artikel

7.15 i

SE-förordningen.

 

 

SCE-förordningen.

 

 

Finansinspektionen

ska

under-

Finansinspektionen

ska

under-

rätta Bolagsverket och Skatteverket

rätta Bolagsverket och Skatteverket

om ansökningar enligt första styck-

om ansökningar enligt första styck-

et. Finansinspektionen ska

också

et. Finansinspektionen ska också

underrätta Bolagsverket om laga-

underrätta Bolagsverket om beslut

kraftvunna beslut som har med-

som har meddelats med anledning

delats med anledning av sådana

av sådana ansökningar och som fått

ansökningar.

 

 

laga kraft.

 

 

Det som anges om Bolagsverket i 16 § tredje stycket och 16 a § första stycket ska i stället gälla Finansinspektionen eller regeringen.

3

Senaste lydelse 2010:2074.

31

4

Senaste lydelse 2011:919.

Prop. 2019/20:138

Bolagsverket ska utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8

iSCE-förordningen när ett beslut om tillstånd enligt 18 eller 19 § har meddelats och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 13 § eller om det föreligger ett sådant förhållande som avses i artikel 7.15 i SCE-förordningen.

När det gäller europakooperativ som driver försäkringsrörelse ska Bolagsverket dock utfärda intyget när beslut om tillstånd har med- delats enligt 12 a § andra stycket och beslutet har vunnit laga kraft.

20 §5

Bolagsverket ska utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8

iSCE-förordningen när ett beslut om tillstånd enligt 18 eller 19 § har meddelats och beslutet har fått laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Finansinspektionen har med- delat ett sådant beslut som avses i 13 § eller om det föreligger ett sådant förhållande som avses i artikel 7.15 i SCE-förordningen.

När det gäller europakooperativ som är försäkringsföretag eller tjänstepensionsföretag ska Bolags- verket dock utfärda intyget när beslut om tillstånd har meddelats enligt 12 a § andra stycket och beslutet har fått laga kraft.

 

 

 

 

31 §6

 

 

 

 

 

 

Ett europakooperativ ska upp-

Ett europakooperativ ska upp-

rätta årsredovisning och, i före-

rätta årsredovisning och, i före-

kommande

fall,

koncernredovis-

kommande

fall,

koncernredovis-

ning i enlighet med de be-

ning i enlighet med de be-

stämmelser i årsredovisningslagen

stämmelser i årsredovisningslagen

(1995:1554) som är tillämpliga på

(1995:1554) som är tillämpliga på

ekonomiska

föreningar. När

det

ekonomiska

föreningar.

När

det

gäller europakooperativ som driver

gäller

europakooperativ

som

är

försäkringsrörelse

tillämpas

i

försäkringsföretag

eller

tjänste-

stället de bestämmelser i lagen

pensionsföretag tillämpas

i stället

(1995:1560)

om årsredovisning i

de

bestämmelser

i

lagen

försäkringsföretag som är till-

(1995:1560)

om

årsredovisning i

lämpliga på försäkringsföreningar.

försäkringsföretag som är till-

 

 

 

 

lämpliga på försäkringsföreningar.

När det gäller europakooperativ som ger ut elektroniska pengar eller driver finansieringsrörelse tillämpas 12 kap. 28 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse respektive 3 kap. 10 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar i stället för första stycket.

32 §7

Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, ska lednings- eller förvalt- ningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE- förordningen.

 

5

Senaste lydelse 2010:2074.

32

6

Senaste lydelse 2018:173.

7

Senaste lydelse 2010:2074.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap. 4, 5 och 8 §§ bokförings- lagen (1999:1078). Bokslutet ska ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar. När det gäller europakooperativ som är försäkringsföretag eller tjänste- pensionsföretag ska det som sägs i 6 kap. 4 § andra stycket bok- föringslagen om bestämmelser i årsredovisningslagen i stället avse motsvarande bestämmelser i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Om en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europakooperativet får säte i en annan stat än Sverige, ska styrelsen för den ekonomiska föreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förord- ningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i

6 kap. 4, 5 och 8 §§ bokförings- lagen (1999:1078). Bokslutet ska ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar. När det gäller europakooperativ som driver försäkringsrörelse ska det som sägs i 6 kap. 4 § andra stycket bok- föringslagen om bestämmelser i årsredovisningslagen i stället avse motsvarande bestämmelser i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

Prop. 2019/20:138

33

Prop. 2019/20:138 2.6

Förslag till lag om ändring i delgivningslagen

 

(2010:1932)

 

Härigenom föreskrivs att 29 § delgivningslagen (2010:1932) ska ha

följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29 §1

Särskild delgivning med juridisk person får användas av en myndighet om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har miss- lyckats i samma delgivningsärende eller ett sådant delgivningsförsök bedöms som utsiktslöst vid delgivning med

1.aktiebolag som är registrerade i aktiebolagsregistret,

2.ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, kooperativa hyres- rättsföreningar och sambruksföreningar som är registrerade i förenings- registret,

3.handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är registrerade i handelsregistret,

4.bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker som är registrerade i bankregistret,

5. försäkringsaktiebolag,

ömse-

5. försäkringsaktiebolag,

ömse-

sidiga försäkringsbolag, tjänste-

sidiga försäkringsbolag,

försäk-

pensionsaktiebolag och ömsesidiga

ringsföreningar, tjänstepensions-

tjänstepensionsbolag

som

är

aktiebolag, ömsesidiga tjänste-

registrerade i försäkringsregistret,

pensionsbolag och tjänstepensions-

 

 

 

föreningar som är registrerade i

 

 

 

försäkringsregistret,

 

6.europabolag som är registrerade i europabolagsregistret, och

7.europakooperativ som är registrerade i europakooperativsregistret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

34

1 Senaste lydelse 2019:765.

2.7

Förslag till lag om ändring i

Prop. 2019/20:138

 

försäkringsrörelselagen (2010:2043)

 

Härigenom föreskrivs1 i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043)2 dels att 12 kap. 85 § och 19 kap. 64 § ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 12 kap. 85 § och 19 kap. 64 § ska utgå, dels att 10 kap. 5 §, 11 kap. 37, 45 och 48 §§, 12 kap. 3, 81, 82, 85, 86 och 90 §§, 13 kap. 2 och 32 §§, 18 kap. 6 och 24 §§ och 19 kap. 8 och

63 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 13 kap. 40 § ska lyda ”Straff”,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 19 kap. 10 a–10 c och 50 a §§, och närmast före 19 kap. 10 a–10 c och 50 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10kap. 5 §3

Ett försäkringsföretag ska säker-

Ett försäkringsföretag ska säker-

ställa att den som ingår i styrelsen

ställa att den som ingår i styrelsen

för företaget eller är verkställande

för företaget eller är verkställande

direktör i det, eller är ersättare för

direktör i det, eller är ersättare för

någon av dem, eller den som ansva-

någon av dem, eller den som ansva-

rar för eller utför arbete i en central

rar för eller utför arbete i en central

funktion i företaget uppfyller de

funktion i företaget uppfyller de

krav som anges i 2 kap. 4 § 4.

krav som anges i 2 kap. 4 § första

 

stycket 4.

Försäkringsföretaget ska snarast möjligt till Finansinspektionen anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning enligt första stycket eller som ansvarar för en central funktion i företaget.

Försäkringsföretaget ska underrätta inspektionen om någon av de personer som avses i första stycket har ersatts på grund av att han eller hon inte längre uppfyller lämplighetskraven.

11kap.

37 §4

Vid absorption av ett helägt dotterbolag gäller inte 23 kap. 32 och 33 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller följande.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europarlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843.

2Senaste lydelse av

12 kap. 85 § 2018:731

19 kap. 64 § 2015:700

rubriken närmast före 19 kap. 64 § 2015:700.

3

Senaste lydelse 2015:700.

35

4

Senaste lydelse 2013:456.

Prop. 2019/20:138 har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.

I fråga om ett ärende enligt första stycket gäller 34 och 35 §§ i tillämp- liga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och

det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.

 

 

Finansinspektionen

ska

under-

Finansinspektionen

ska

under-

rätta Bolagsverket om ansökningar

rätta Bolagsverket och Skatteverket

enligt andra stycket och om laga-

om ansökningar enligt

andra

kraftvunna

beslut som meddelats

stycket. Finansinspektionen ska

med anledning av sådana ansök-

också underrätta Bolagsverket om

ningar. Bolagsverket ska efter en

beslut som har meddelats med

sådan underrättelse registrera till-

anledning

av

sådana

ansökningar

ståndet enligt

23 kap. 34 §

aktie-

och som fått laga kraft. Bolags-

bolagslagen.

 

 

 

 

verket ska efter en underrättelse om

 

 

 

 

 

 

 

ett sådant beslut registrera till-

 

 

 

 

 

 

 

ståndet enligt

23 kap. 34 §

aktie-

 

 

 

 

 

 

 

bolagslagen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

45 §5

 

 

 

 

Utöver

 

det

som

föreskrivs i

Utöver

det

som

föreskrivs i

25 kap.

11 §

aktiebolagslagen

25 kap. aktiebolagslagen (2005:551)

(2005:551) om i vilka fall allmän

om likvidation gäller att Bolags-

domstol

eller

Bolagsverket

ska

verket ska besluta att bolaget ska gå

besluta att ett bolag ska gå i

i likvidation om

 

 

likvidation gäller för försäkrings-

 

 

 

 

 

aktiebolag

att

Bolagsverket

ska

 

 

 

 

 

besluta att bolaget ska gå i likvida- tion om

1.ett tillstånd att driva försäkringsrörelse för bestämd tid har gått ut utan att något nytt tillstånd har beviljats, eller

2.tillståndet att driva försäkringsrörelse har återkallats utan att bolaget i stället har fått ett tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag eller någon annan tillståndspliktig finansiell rörelse.

Beslutet enligt första stycket 2 ska fattas så snart det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan eller anmälan om likvidation kom in till Bolagsverket. Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

I ärenden om likvidation av försäkringsaktiebolag vars tillstånd att driva försäkringsrörelse har återkallats utan att bolaget i stället har fått ett till- stånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt lagen om tjänstepensions- företag eller någon annan tillståndspliktig finansiell rörelse, ska 25 kap. 24 § aktiebolagslagen inte tillämpas.

En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en aktieägare eller på anmälan av Finansinspektionen.

5

Senaste lydelse 2019:766.

36

 

48 §6

Prop. 2019/20:138

Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551)

 

om kontrollbalansräkningens innehåll gäller för försäkringsaktiebolag följande.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek ska det lämnas uppgift om den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för de förväntade försäljningskostnaderna. I fråga om sådana tillgångar som anges i 4 kap. 2 § 4 och 5 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag gäller att de tas upp till anskaffningsvärdet minskat med nödvändiga avskrivningar och nedskrivningar, om ett högre värde fås genom detta.

Värdehandlingar

som

används

Följande värdehandlingar får tas

för skuldtäckning

enligt

6 kap.

upp till högre värde än det som

3 § 1–4, 9–11, 16 och 17 får tas upp

följer av lagen om årsredovisning i

till högre värde än det som följer av

försäkringsföretag, om de mot-

lagen om årsredovisning i försäk-

svarar försäkringstekniska avsätt-

ringsföretag. Detta gäller bara om

ningar enligt 6 kap. 11 § första

värdehandlingarna kan avyttras till

stycket och kan avyttras till detta

detta högre värde vid sådana tid-

högre värde vid sådana tidpunkter

punkter att förutsättningarna att

att förutsättningarna att infria de

infria de försäkringsåtaganden som

försäkringsåtaganden

som värde-

värdehandlingarna säkerställer kan

handlingarna säkerställer kan anses

anses tillfredsställande.

 

tillfredsställande:

 

 

 

 

 

1. obligationer eller andra skuld-

 

 

 

förbindelser som svenska staten, en

 

 

 

svensk kommun eller därmed jäm-

 

 

 

förlig samfällighet svarar för,

 

 

 

2. obligationer eller andra skuld-

 

 

 

förbindelser

som

Europeiska

 

 

 

unionen eller en utländsk stat eller

 

 

 

centralbank svarar för,

 

 

 

 

3. obligationer eller andra skuld-

 

 

 

förbindelser som en utländsk

 

 

 

kommun eller därmed jämförlig

 

 

 

utländsk samfällighet med befog-

 

 

 

enhet att kräva in skatter eller

 

 

 

avgifter svarar för,

 

 

 

 

 

4. obligationer eller andra skuld-

 

 

 

förbindelser som en internationell

 

 

 

organisation svarar för,

 

 

 

 

5. obligationer och andra skuld-

 

 

 

förbindelser som en bank, ett

 

 

 

kreditmarknadsföretag,

Svenska

 

 

 

skeppshypotekskassan eller ett

 

 

 

värdepappersbolag med

tillstånd

 

 

 

enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och

 

 

 

8 lagen (2007:528) om värdepap-

 

 

 

persmarknaden svarar för,

 

6 Senaste lydelse 2015:826.

 

 

 

 

37

Prop. 2019/20:138

Andra värdehandlingar än de som avses i tredje stycket och som utgörs av reversfordringar som ska betalas eller kan sägas upp till betalning av försäkringsaktie- bolaget först efter längre tid än ett år får, om det finns särskilda skäl för det, tas upp över det verkliga värdet, dock högst till anskaffnings- värdet.

6.obligationer och andra skuld- förbindelser som ett utländskt kreditinstitut svarar för,

7.obligationer och andra skuld- förbindelser som ett publikt aktie- bolag eller ett motsvarande ut- ländskt bolag svarar för,

8.skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1–7 svarar för och för vilka panträtt i fastighet eller tomt- rätt har lämnats som säkerhet, och

9.skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1–7 svarar för och för vilka en annan betryggande säker- het än panträtt i fastighet eller tomträtt har lämnats.

Om det finns särskilda skäl för det får andra värdehandlingar än de som avses i tredje stycket tas upp över det verkliga värdet, dock högst till anskaffningsvärdet. Detta gäller dock bara värdehandlingar som utgörs av reversfordringar som ska betalas eller kan sägas upp till betalning av försäkringsaktie- bolaget först efter längre tid än ett år.

12 kap.

3 §7

När det i detta kapitel hänvisas

När det i detta kapitel hänvisas

till lagen (2018:672) om ekono-

till lagen (2018:672) om ekono-

miska föreningar ska det som där

miska föreningar ska det som sägs

sägs om

om

1.ekonomisk förening i stället avse ömsesidigt försäkringsbolag,

2.medlem i stället avse delägare,

 

3. stadgar i stället avse bolags-

3. stadgar i stället avse bolags-

 

ordning, och

ordning,

 

4. föreningsstämma i stället avse

4. föreningsstämma i stället avse

 

bolagsstämma.

bolagsstämma, och

 

 

5. föreningsregistret i stället avse

 

 

försäkringsregistret.

 

Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till bestämmelser i

 

samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som

 

gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska

 

föreningar.

 

38

7 Senaste lydelse 2018:731.

 

När 7 kap. 8 och 30 §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt försäkrings– bolag ska det som sägs om Bolags- verket i stället avse Finansinspek- tionen.

81 §8

Vid fusion med ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller 16 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de undantag och tillägg som

följer av andra stycket.

 

 

 

 

I stället för 16 kap. 17–19, 21–23

I stället för 16 kap. 17–19, 21–23

och 41 §§ lagen om ekonomiska

och 41 §§ lagen om ekonomiska

föreningar

tillämpas 82–84 och

föreningar

tillämpas

82–84

och

86 §§ i detta kapitel. I 85 § i detta

86 §§ i detta kapitel. I 85 § i detta

kapitel finns regler om tillämpning

kapitel finns regler om tillämpning

av 16 kap. 12 och 24 §§ lagen om

av 16 kap. 24 § lagen om ekono-

ekonomiska

föreningar. I 86 § i

miska föreningar. I 86 § i detta

detta kapitel finns regler om till-

kapitel finns regler om tillämpning

lämpning av 16 kap. 28 och 29 §§

av 16 kap. 28 och 29 §§ samma lag.

samma lag.

 

När 16 kap. 20 § lagen om eko-

 

 

 

 

nomiska föreningar tillämpas på ett

 

 

ömsesidigt

försäkringsbolag

ska

 

 

det som

sägs om

Bolagsverket

 

 

i stället avse Finansinspektionen.

82 §9

När fusionsplanen gäller i samtliga försäkringsbolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

Vid fusion genom kombination ska försäkringsbolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt

19 kap. 5 § samma lag.

 

 

 

 

Finansinspektionen ska

under-

Finansinspektionen ska

under-

rätta Bolagsverket och Skatteverket

rätta Bolagsverket och Skatteverket

om ansökningar enligt

första

om ansökningar enligt

 

första

stycket och om beslut som har fått

stycket. Finansinspektionen

ska

8Senaste lydelse 2018:731.

9Senaste lydelse 2018:731.

Prop. 2019/20:138

39

Prop. 2019/20:138 laga kraft och som har meddelats med anledning av sådana ansök- ningar.

också underrätta Bolagsverket om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och fått laga kraft.

 

 

85 §10

Det som sägs om förenings-

 

registret i 16 kap.

12 § och

24 §

 

första stycket lagen (2018:672) om

 

ekonomiska föreningar ska i stället

 

avse försäkringsregistret.

 

 

I stället för det som föreskrivs om

I stället för det som föreskrivs om

tidpunkten för anmälan för regi-

tidpunkten för anmälan för regi-

strering i 16 kap. 24 § andra stycket

strering i 16 kap. 24 § andra stycket

lagen om ekonomiska föreningar,

lagen (2018:672) om ekonomiska

ska en sådan anmälan göras senast

föreningar, ska en sådan anmälan

två månader från det att Finans-

göras senast två månader från det

inspektionens

tillstånd

till

att Finansinspektionens tillstånd till

verkställande av fusionsplanen har

verkställande av fusionsplanen har

fått laga kraft.

 

 

fått laga kraft.

86 §11

Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap. 28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 80 § i detta kapitel.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska lämnas in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.

I fråga om ett sådant ärende gäller 83 och 84 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs om överlåtande bolag ska då avse dotterbolag och det som sägs

om övertagande bolag ska avse moderbolag.

 

 

 

 

 

 

Finansinspektionen ska under-

Finansinspektionen

ska

under-

rätta Bolagsverket om ansökningar

rätta Bolagsverket och Skatteverket

enligt andra stycket och om beslut

om

ansökningar enligt

andra

som har fått laga kraft och som har

stycket.

Finansinspektionen

ska

meddelats med anledning av

också underrätta Bolagsverket om

sådana ansökningar.

beslut som har meddelats med

 

anledning av sådana ansökningar

 

och fått

laga

kraft.

Bolagsverket

 

ska efter en underrättelse om ett

 

sådant beslut registrera tillståndet

 

enligt

16 kap.

29 §

lagen

om

 

ekonomiska föreningar.

 

 

40

10

Senaste lydelse 2018:731.

Ändringen innebär bl.a. att första stycket tas bort.

11

Senaste lydelse 2018:731.

Ändringen innebär bl.a. att sjätte stycket tas bort.

Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar.

Det som sägs om förenings- registret i 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar ska i stället avse försäkringsregistret.

90§12

För registrering av ett ömsesidigt

För registrering av ett ömsesidigt

försäkringsbolag gäller

19 kap.

försäkringsbolag gäller

19 kap.

2–9 §§ och 23 kap. 1

och 2 §§

2–9 §§ och 23 kap. 1

och 2 §§

lagen (2018:672) om ekonomiska

lagen (2018:672) om ekonomiska

föreningar. Det som sägs där om

föreningar.

 

föreningsregistret ska i stället avse försäkringsregistret.

För överklagande av beslut av Finansinspektionen gäller 21 kap. 1–3 §§ i denna lag i stället för 23 kap. 1 och 2 §§ lagen om ekonomiska föreningar.

13kap.

2 §13

Lagen (2018:672) om ekonomi-

Lagen (2018:672) om ekonomi-

ska föreningar gäller för försäk-

ska föreningar gäller för försäk-

ringsföreningar om inte något annat

ringsföreningar om inte något annat

följer av denna lag. Vid tillämpning

följer av denna lag. Vid tillämpning

av lagen om ekonomiska förening-

av lagen om ekonomiska förenin-

ar på försäkringsföreningar ska det

gar på försäkringsföreningar ska

som där sägs om

det som sägs om

1.ekonomisk förening avse försäkringsförening, och

2.föreningsregistret avse försäkringsregistret.

Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver lagen om ekonomiska föreningar.

När 7 kap. 8 och 30 §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

32§14

Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stället gäller 33–35 §§ i detta kapitel. I 36 § i detta kapitel finns särskilda bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. När fusionen avser en försäkringsförening och ett helägt dotterbolag, gäller

12Senaste lydelse 2018:731.

13Senaste lydelse 2018:731.

14Senaste lydelse 2018:731.

Prop. 2019/20:138

41

Om någon i ledningen för ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller de krav som anges i 19 kap. 63 § första stycket, får Finansinspektionen förelägga före- taget att rätta till förhållandet.
Detsamma gäller om ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller de krav som ställs på det enligt EU-förordningar som antagits med stöd av Solvens II- direktivet, 19 kap. eller föreskrifter som meddelats med stöd av det kapitlet.

Prop. 2019/20:138

42

33–35 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs där om överlåtande förening ska i stället avse dotterbolaget.

När 16 kap. 20 § lagen om eko- nomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

18kap.

6 §15

Finansinspektionen ska förelägga ett försäkringsföretag att vidta nöd- vändiga åtgärder för att säkerställa att företaget kan uppfylla solvens- kapitalkravet utan tillämpning av en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur enligt 5 kap. 10 § eller ett tillfälligt avdrag enligt 5 kap. 12 § senast den 1 januari 2032 och att inom två månader från dagen då bristen konstate- rades överlämna en plan för infasning till inspektionen.

Företaget ska lämna en läges-

Företaget ska varje år lämna en

rapport till Finansinspektionen.

lägesrapport till Finansinspek-

 

tionen.

24§16

Om någon i ledningen för ett försäkringsholdingföretag inte upp- fyller de krav som anges i 19 kap. 63 § första stycket, får Finans- inspektionen förelägga företaget att rätta till förhållandet.

19kap.

8 §17

När Finansinspektionen enligt 7 § ska vara grupptillsynsmyndighet, får inspektionen tillsammans med berörda behöriga myndigheter komma överens om att en annan myndighet inom EES än inspektionen ska utses till grupptillsynsmyndighet. Finansinspektionen får träffa en sådan överenskommelse, om det är olämpligt att inspektionen utses till grupp-

15Senaste lydelse 2015:700.

16Senaste lydelse 2017:233.

17Senaste lydelse 2015:700.

tillsynsmyndighet med hänsyn till gruppens struktur och den relativa betydelsen av gruppens verksamhet i olika länder.

Om det i ett annat fall än det som avses i första stycket skulle vara olämpligt med hänsyn till en grupps struktur och den relativa betydelsen av dess verksamhet i olika länder att grupptillsynsmyndigheten utses enligt de grunder som anges i artikel 247.2 i Solvens II-direktivet, får Finans- inspektionen träffa en överenskommelse om att inspektionen eller en be-

hörig myndighet ska vara grupptillsynsmyndighet för gruppen.

 

En överenskommelse

enligt

En överenskommelse

enligt

första eller andra stycket får träffas

första eller andra stycket får träffas

inom tre månader från den dag då

inom tre månader från den dag då

frågan om en sådan överens-

frågan om en sådan överens-

kommelse väcktes av en berörd

kommelse väcktes av en berörd

myndighet. Den berörda

gruppen

myndighet. Den berörda

gruppen

ska ges tillfälle att yttra sig.

ska ges tillfälle att yttra sig. Finans-

 

 

inspektionen får högst en gång om

året väcka frågan om en sådan överenskommelse.

Samordningsöverenskommelse

10 a §

När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet eller ut- övar tillsyn över ett enskilt för- säkringsföretag som omfattas av grupptillsyn, ska inspektionen ingå en samordningsöverenskommelse med de berörda behöriga myndig- heterna. En sådan överens- kommelse ska avse inrättandet av ett tillsynskollegium och reglera verksamheten i det. Överens- kommelsen ska undertecknas av inspektionen.

Samordningsöverenskommelsen ska åtminstone innehålla för- faranden för

1. beslutsprocessen vid de beslut som avses i artiklarna 231, 232 och 247 i Solvens II-direktivet, och

2. det samråd som avses i artik- larna 218.5 och 248.4 i Solvens II- direktivet.

Om Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har fattat ett beslut om upprättande av en samordningsöverenskommelse ska Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsyns- myndighet, fatta sitt slutliga beslut

Prop. 2019/20:138

43

Prop. 2019/20:138

i

enlighet

med

Europeiska

 

försäkrings- och tjänstepensions-

 

myndighetens

beslut.

Finans-

 

inspektionen ska överlämna sitt

 

beslut till de

berörda behöriga

 

myndigheterna.

 

 

Möte i tillsynskollegiet

10 b §

Finansinspektionen ska omedel- bart kalla till möte i tillsyns- kollegiet, om

1. inspektionen får kännedom om en betydande överträdelse av solvenskapitalkravet för ett för- säkringsföretag i den aktuella gruppen eller en överträdelse av

minimikapitalkravet för ett försäkringsföretag i gruppen,

2. inspektionen får kännedom om en betydande överträdelse av det

gruppbaserade solvenskapital- kravet för den aktuella gruppen, beräknat enligt den metod som används i gruppen, eller

3. andra exceptionella omstän- digheter inträffar eller har in- träffat.

Samråd med behöriga myndigheter inom ett tillsynskollegium

 

10 c §

 

 

 

 

 

Om ett beslut är av betydelse för

 

behöriga myndigheter inom ett till-

 

synskollegium,

ska

Finansinspek-

 

tionen samråda med dem innan

 

inspektionen fattar beslut i fråga

 

om

 

 

 

 

 

1. en

förändring

i

aktieägar-

 

struktur,

organisationsstruktur

 

eller ledningsstruktur för ett för-

 

säkringsföretag

i

den

aktuella

 

gruppen, om förändringen kräver

 

inspektionens tillstånd,

 

 

2. en förlängning av tidsfristerna

 

för upprättande och överlämnande

44

av en

återhämtningsplan enligt

18 kap. 4 § 1 eller för att vidta åt-

gärder enligt en åtgärdsplan enligt Prop. 2019/20:138 18 kap. 4 § 2 eller 5 §, eller

3.betydande sanktioner eller exceptionella åtgärder som ska vidtas.

Om Finansinspektionen inte är grupptillsynsmyndighet, ska sam- råd ske med grupptillsyns- myndigheten innan inspektionen fattar sådana beslut som avses i första stycket 2 och 3.

Finansinspektionen ska också samråda med en behörig myn- dighet innan inspektionen fattar ett beslut som bygger på information från den behöriga myndigheten.

Samråd enligt första–tredje styckena behöver inte ske om ett beslut är brådskande eller om samrådet kan äventyra beslutets effekt. I så fall ska Finansinspek- tionen utan dröjsmål underrätta de berörda behöriga myndigheterna om beslutet.

Inhämtande av information med hjälp av en behörig myndighet

50 a §

När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet får inspek- tionen begära att en behörig myndighet i ett annat land inom EES, från ett moderföretag som har sitt huvudkontor i samma land som den myndigheten, inhämtar infor- mation som rör grupptillsyns- myndighetens uppgifter och vidare- befordrar informationen till inspek- tionen.

Om Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyn- dighet, behöver sådan information som avses i artikel 254.2 i Solvens II-direktivet och den infor- mationen redan har lämnats till en behörig myndighet, ska inspek- tionen begära att få informationen från den myndigheten.

45

Prop. 2019/20:138

46

63§18

Ett

försäkringsholdingföretag

Ett

försäkringsholdingföretag

eller ett blandat finansiellt holding-

eller ett blandat finansiellt holding-

företag ska säkerställa att de som

företag ska säkerställa att de som

avses ingå i styrelsen för företaget

avses ingå i styrelsen för företaget

eller vara verkställande direktör i

eller vara verkställande direktör i

det, eller vara ersättare för någon av

det, eller vara ersättare för någon av

dem uppfyller de krav som anges i

dem uppfyller de krav som anges i

2 kap. 4 § 4.

2 kap. 4 § första stycket 4.

Ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska snarast möjligt till Finansinspektionen anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning enligt första stycket.

Ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska underrätta inspektionen om någon av de personer som avses i första stycket har ersatts på grund av att han eller hon inte längre uppfyller lämplighetskraven.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

18Senaste lydelse 2015:700.

2.8

Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836)

Prop. 2019/20:138

 

om näringsförbud

 

 

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (2014:836) om näringsförbud ska ha

 

följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

11§1

Den som har näringsförbud får inte

1.driva näringsverksamhet,

2.faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,

3.vara bolagsman i ett annat handelsbolag än ett kommanditbolag eller komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,

4.vara stiftare av ett aktiebolag eller en sparbank,

5.vara ledamot eller suppleant i styrelsen för

ett aktiebolag,

en ekonomisk förening,

en sparbank,

ett ömsesidigt försäkringsbolag eller ett ömsesidigt tjänstepensions- bolag,

en försäkringsförening eller en tjänstepensionsförening,

en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,

en pensionsstiftelse, eller

en sådan ideell förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet,

6. vara ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsyns-

organet för ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige,

7.vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i

– ett aktiebolag,

– en ekonomisk förening,

– ett ömsesidigt försäkringsbolag eller ett ömsesidigt tjänstepensions-

bolag,

en försäkringsförening eller en tjänstepensionsförening,

ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige,

en sparbank,

en medlemsbank, eller

en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,

8.vara företagsledare i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige eller föreståndare enligt 2 § andra stycket lagen om utländska filialer m.m.,

9.vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som anges i 3–5 eller vara firmatecknare för ett utländskt bankföretags filial,

1 Senaste lydelse 2019:770.

47

Prop. 2019/20:138 10. äga så många aktier i ett aktiebolag eller ett europabolag med säte i Sverige att hans eller hennes andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget överstiger femtio procent,

11.inneha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare i dennes näringsverksamhet eller en juridisk person som anges i 3–5,

12.vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i en närings- verksamhet som drivs av en närstående till honom eller henne eller där en närstående har en sådan ställning som anges i 3 §, eller

13.vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i den närings- verksamhet där han eller hon har åsidosatt sina skyldigheter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

48

2.9

Förslag till lag om ändring i lagen (2019:742)

Prop. 2019/20:138

 

om tjänstepensionsföretag

 

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2019:742) om tjänstepensions- företag

dels att 10 kap. 15, 20, 40, 41, 45, 48 och 61 §§ och 16 kap. 8, 26, 37 och 41 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 3 kap. 3 § ska lyda ”Godkännande av den planerade verksamheten”.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10kap. 15 §

Vid absorption av ett helägt dotterbolag ska ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen göras av moderbolaget. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos moderbolaget. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktie- bolagslagen (2005:551) ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Finansinspektionen ska under-

Finansinspektionen

ska under-

rätta Bolagsverket om en ansökan

rätta Bolagsverket och Skatteverket

och om beslut som har fått laga

om en ansökan. Finansinspek-

kraft som har meddelats med anled-

tionen ska också

underrätta

ning av ansökningen.

Bolagsverket om beslut som har

 

meddelats med anledning av ansök-

 

ningen och fått laga kraft.

Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 12 och 13 §§.

20 §

Vid tillämpning av sådana bestämmelser i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar som det hänvisas till i 22–46 §§ eller i de bestäm- melser som anges i 21 § ska det som sägs om

1.ekonomisk förening avse ömsesidigt tjänstepensionsbolag,

2.medlem avse delägare,

3.stadgar avse bolagsordning, och

4.föreningsstämma avse bolagsstämma.

Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag eller i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.

När 7 kap. 8 och 30 §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt tjänstepensions- bolag ska det som sägs om Bolags-

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om

 

verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen, och

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av

 

vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets

49

och rådets direktiv (EU) 2017/828.

Prop. 2019/20:138

verket i stället avse Finansinspek-

 

tionen.

40 §

Vid fusion med ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag tillämpas 16 kap. 1–16, 20, 24–40 och 42–51 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska före- ningar med de ändringar och tillägg som föreskrivs i 41–45 §§ i detta kapitel.

 

 

 

 

När 16 kap. 20 § lagen om eko-

 

 

 

 

nomiska föreningar tillämpas på ett

 

 

 

 

ömsesidigt

tjänstepensionsbolag

 

 

 

 

ska det som sägs om Bolagsverket

 

 

 

 

i stället avse Finansinspektionen.

 

 

 

41 §

 

 

 

 

 

 

Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl

 

överlåtande som övertagande bolag. Vid en gränsöverskridande fusion ska

 

ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.

 

Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att

 

fusionsplanen blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats

 

enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska

 

ansökan dessutom ges in senast två år efter det att uppgift om registrering-

 

en har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

 

 

 

 

 

 

Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd

 

enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 §

 

för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta

 

bara om det övertagande bolaget ska ha hemvist i Sverige.

 

 

 

 

Finansinspektionen

ska

under-

Finansinspektionen

ska

under-

 

rätta Bolagsverket och Skatteverket

rätta Bolagsverket och Skatteverket

 

om ansökningar enligt

första

om ansökningar

enligt

första

 

stycket och om beslut som har fått

stycket. Finansinspektionen ska

 

laga kraft och som har meddelats

också underrätta Bolagsverket om

 

med anledning av sådana ansök-

beslut som har meddelats med an-

 

ningar.

 

 

ledning av sådana ansökningar och

 

 

 

 

fått laga kraft.

 

 

 

 

 

 

 

45 §

 

 

 

 

 

 

Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap. 28 och 29 §§

 

lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion

 

mellan bolag enligt 39 § i detta kapitel. Ansökan om tillstånd att verkställa

 

fusionsplanen ska göras av moderbolaget och ges in till Finansinspek-

 

tionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos det

 

bolaget. Om planen har registrerats enligt 16 kap.

12 §

lagen

om

 

ekonomiska föreningar, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det

 

att uppgift om registreringen har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

 

Finansinspektionen

ska

under-

Finansinspektionen

ska

under-

 

rätta Bolagsverket om en ansökan

rätta Bolagsverket och Skatteverket

 

och om beslut som har meddelats

om en ansökan. Finansinspek-

 

med anledning av ansökan och som

tionen ska

också

underrätta

 

fått laga kraft. Bolagsverket ska

Bolagsverket om beslut som har

50

registrera tillståndet enligt 16 kap.

meddelats

med

anledning

av

29 § lagen om ekonomiska fören-

ansökan och som fått laga kraft.

ingar. Det som sägs där om fören-

Bolagsverket ska registrera till-

ingsregistret ska i stället avse för-

ståndet enligt

16 kap.

29 § lagen

säkringsregistret.

om ekonomiska föreningar. Det

 

som sägs där om föreningsregistret

 

ska i stället

avse

försäkrings-

 

registret.

 

 

Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 42 och 43 §§.

48 §

Lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska tillämpas på tjänste- pensionsföreningar, om inte något annat följer av denna lag eller av sådana bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som det hänvisas till i denna lag. Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till bestäm- melser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag eller i försäkringsrörelselagen som gäller i stället för eller utöver lagen om ekonomiska föreningar. Vid tillämpningen av lagen om ekonomiska föreningar på tjänstepensionsföreningar ska det som sägs om

1.ekonomisk förening avse tjänstepensionsförening, och

2.föreningsregistret avse försäkringsregistret.

När 7 kap. 8 och 30 §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en tjänstepensionsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

61 §

Vid fusion med en tjänstepensionsförening tillämpas 62–64 §§ i detta kapitel i stället för 16 kap. 17–19, 21–23 och 41 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar finns i 13 kap. 36 § försäkringsrörelse- lagen (2010:2043). När fusionen avser en tjänstepensionsförening och ett helägt dotterbolag ska det som sägs i 62–64 §§ om överlåtande förening avse dotterbolaget.

När 16 kap. 20 § lagen om eko- nomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

16kap. 8 §

Om det i toppen av en grupp finns

Om det i toppen av en grupp finns

ett

tjänstepensionsföretag,

ett

ett

tjänstepensionsföretag,

ett

utländskt

tjänstepensionsinstitut,

utländskt tjänstepensionsinstitut,

ett försäkringsföretag eller en EES-

ett försäkringsföretag eller en EES-

försäkringsgivare som är moder-

försäkringsgivare som är moder-

företag till ett sådant moderföretag

företag till ett sådant moderföretag

som

avses

i 2 § 3 b eller c,

ska

som avses i 2 § 3, ska bestämmel-

bestämmelserna om grupptillsyn i

serna om grupptillsyn i detta kapitel

Prop. 2019/20:138

51

Ett företag som vid fullgörandet av skyldigheter enligt detta kapitel får sådan kunskap som avses i 36 §, är skyldigt att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till före- taget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om för- undersökning i brottmål begärs av undersökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål, på fram- ställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verk- ställighet av en europeisk utred- ningsorder. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

Prop. 2019/20:138 detta kapitel tillämpas

bara på

tillämpas bara på nivån för detta

nivån för detta yttersta moder-

yttersta moderföretag.

 

 

företag.

 

Första stycket gäller även om

 

 

 

 

1. det yttersta moderföretaget är

 

 

ett företag som skulle vara ett

 

 

försäkringsholdingföretag

om

 

 

tjänstepensionsföretaget som är

 

 

dotterföretag i stället var ett

 

 

försäkringsföretag, eller

 

 

 

2. det yttersta moderföretaget är

 

 

ett blandat

finansiellt

holding-

 

 

företag.

 

 

 

 

26 §

 

 

 

Finansinspektionen får

besluta

Finansinspektionen

får

besluta

att tillsyn över sådana riskkoncen-

att tillsyn över sådana riskkoncen-

trationer och transaktioner inom en

trationer och transaktioner inom en

grupp som avses i 23 och 24 §§ inte

grupp som avses i 23 och 24 §§ inte

ska utövas på nivån för ett sådant

ska utövas på nivån för ett sådant

tjänstepensionsföretag som avses i

tjänstepensionsföretag som avses i

2 § 1 eller 2 eller på nivån för det

2 § 1 eller 2 eller på nivån för det

moderföretag som avses i 2 § 3 b

moderföretag som avses i 2 § 3 och

eller c och som är ett anknutet

som är ett anknutet företag till ett

företag till ett reglerat företag eller

reglerat företag eller självt är ett

självt är ett reglerat företag eller ett

reglerat företag eller ett blandat

blandat finansiellt holdingföretag

finansiellt

holdingföretag som

som omfattas av lagen (2006:531)

omfattas av lagen (2006:531) om

om särskild tillsyn över finansiella

särskild tillsyn över

finansiella

konglomerat.

 

konglomerat.

 

 

37 §

Ett företag som vid fullgörandet av skyldigheter enligt detta kapitel får sådan kunskap som avses i 36 §, är skyldigt att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till före- taget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om för- undersökning i brottmål begärs av undersökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål, på fram- ställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verk- ställighet av en europeisk utred- ningsorder.

52

4. vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 23, 27 och 33 §§,
5. företagsstyrningssystem inom en grupp enligt 29 §,
6. innehållet i en egen risk- och solvensbedömning inom en grupp enligt 31 §, och
7. hur uppgifter enligt 37 § ska lämnas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om hur och när ett företag ska lämna upplysningar enligt 23, 27 och 33 §§.

41 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om

 

 

1. hur

den

gruppbaserade

1. hur och när den gruppbaserade

kapitalbasen och det gruppbaserade

kapitalbasen och det gruppbaserade

kapitalkravet ska

beräknas enligt

kapitalkravet ska beräknas enligt

15–17, 20 och 22 §§,

15–17, 20 och 22 §§,

2.innehållet i samt omfattningen och fullgörandet av rapporteringen enligt 18 §,

3.innehållet i en åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan enligt 21 § andra stycket,

4. vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 23 och 33 §§,

5. företagsstyrningssystem inom en grupp enligt 29 §, och

6. innehållet i en egen risk- och solvensbedömning inom en grupp enligt 31 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om hur och när ett företag ska lämna upplysningar enligt 23 och 33 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

Prop. 2019/20:138

53

Prop. 2019/20:138 2.10

Förslag till lag om ändring i lagen (2020:000)

 

om ändring i lagen (2014:836) om

 

näringsförbud

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (2014:836) om näringsförbud i stället för lydelsen enligt lagen (2020:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2019/20:97 Föreslagen lydelse

 

11 §

 

Den som har näringsförbud får inte

 

1. driva näringsverksamhet,

 

2. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan

 

juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,

 

3. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än ett kommanditbolag eller

 

komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekono-

 

misk intressegruppering med säte i Sverige,

 

4. vara stiftare av ett aktiebolag eller en sparbank,

 

5. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för

 

– ett aktiebolag,

 

– en ekonomisk förening,

 

– en sparbank,

 

– ett ömsesidigt försäkringsbolag eller ett ömsesidigt tjänstepensions-

 

bolag,

 

– en försäkringsförening eller en tjänstepensionsförening,

 

– en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,

 

– en pensionsstiftelse, eller

 

– en sådan ideell förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet,

 

6. vara ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsyns-

 

organet för ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige,

 

7. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i

 

– ett aktiebolag,

 

– en ekonomisk förening,

 

– ett ömsesidigt försäkringsbolag eller ett ömsesidigt tjänstepensions-

 

bolag,

 

en försäkringsförening eller en

 

tjänstepensionsförening,

 

– ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige,

 

– en sparbank, eller

 

– en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,

 

8. vara företagsledare i en europeisk ekonomisk intressegruppering med

 

säte i Sverige eller föreståndare enligt 2 § andra stycket lagen om

 

utländska filialer m.m.,

 

9. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en

 

sådan juridisk person som anges i 3–5 eller vara firmatecknare för ett

 

utländskt bankföretags filial,

 

10. äga så många aktier i ett aktiebolag eller ett europabolag med säte i

 

Sverige att hans eller hennes andel av röstetalet för samtliga aktier i

54

bolaget överstiger femtio procent,

 

11. inneha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare i dennes Prop. 2019/20:138 näringsverksamhet eller en juridisk person som anges i 3–5,

12.vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i en näringsverk- samhet som drivs av en närstående till honom eller henne eller där en när- stående har en sådan ställning som anges i 3 §, eller

13.vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i den näringsverk- samhet där han eller hon har åsidosatt sina skyldigheter.

55

Prop. 2019/20:138

56

3 Ärendet och dess beredning

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 decem- ber 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, i det följande benämnt andra tjänstepensionsdirektivet, se bilaga 1, antogs i december 2016. Det direktivet innehåller regler för tjänstepensionsinstitut som delvis överförs från Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänste- pensionsinstitut, i det följande benämnt första tjänstepensionsdirektivet. I andra tjänstepensionsdirektivet finns även nya regler för tjänstepensions- institut inom vissa områden, bl.a. gränsöverskridande överlåtelser av pensionsåtaganden och företagsstyrning. Direktivet har i svensk rätt genomförts i två olika regelverk. Det ena gäller för tjänstepensionsföretag, lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Tjänstepensionsföretag är en ny institutskategori som driver tjänstepensionsverksamhet på försäkrings- området (se prop. 2018/19:158). Det andra utgörs av vissa nya regler för pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensions- utfästelse m.m., i det följande benämnd tryggandelagen (se prop. 2018/19:159).

Finansdepartementet har därefter tagit fram promemorian Vissa frågor om försäkring och tjänstepension. I promemorian görs ytterligare över- väganden med anledning av genomförandet av andra tjänstepensionsdirek- tivet. Det lämnas bl.a. förslag till kompletterande bestämmelser för att fullt ut genomföra direktivet i svensk rätt. När det gäller tryggandelagen be- handlas frågor om vilken information som ska tillhandahållas till dem som en pensionsstiftelse tryggar pension till, vilken information som ska offentliggöras av en pensionsstiftelse, i vilka situationer en pensions- stiftelse ska göra en anmälan till den länsstyrelse som är stiftelsens tillsynsmyndighet och vilka bemyndiganden att meddela föreskrifter om informationslämnande som ska finnas. När det gäller lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige görs överväganden om hur regleringen ska se ut för utländska försäkringsgivare som driver verksamhet i Sverige med avseende på tjänstepensionsförsäkringar. Detta görs mot bakgrund av att Sverige tidigare utnyttjade valmöjligheten i första tjänstepensionsdirektivet att särbehandla tjänstepensionsverksamhet hos utländska försäkringsgivare som driver rörelse i Sverige. Beträffande lagen (2004:575) om europa- bolag och lagen (2006:595) om europakooperativ föreslås vissa justeringar av de begrepp som beskriver verksamheten hos ett europabolag eller ett europakooperativ som är ett tjänstepensionsföretag. I lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer, delgivningslagen (2010:1932) och lagen (2014:836) om näringsförbud föreslås justeringar för att behandla försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag lika, oavsett associations- rättslig form. I lagen om tjänstepensionsföretag föreslås vissa justeringar i den associationsrättsliga regleringen och bestämmelserna om grupptillsyn över tjänstepensionsföretag.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 novem- ber 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäk- ringsverksamhet (Solvens II), i det följande benämnt Solvens II-direktivet, se bilaga 2, antogs i november 2009. Det direktivet ändrades genom

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiven 2003/71/EG och 2009/138/EG och förordningar- na (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 med avseende på befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Euro- peiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndig- heten), i det följande benämnt Omnibus II-direktivet, se bilaga 3. Solvens II-direktivet är en del av ett grundläggande regelverk på EU-nivå för försäkringsföretag. Det direktivet innehåller bestämmelser om bl.a. kapitalkrav, krav på företagsstyrning, regler för tillsynsprocesserna samt omfattande krav på försäkringsföretagens rapportering och offentlig- görande av information. I direktivet finns även bestämmelser om grupp- tillsyn. Solvens II-direktivet, i dess lydelse enligt Omnibus II-direktivet, genomfördes i svensk rätt genom omfattande ändringar bl.a. i försäkrings- rörelselagen (prop. 2015/16:9).

I promemorian Vissa frågor om försäkring och tjänstepension görs även överväganden om utformningen av vissa bestämmelser i försäkrings- rörelselagen som genomför Solvens II-direktivet i svensk rätt. Det föreslås bl.a. nya bestämmelser för att fullt ut genomföra direktivet. Vidare över- vägs behovet av vissa justeringar i den associationsrättsliga regleringen och tillsynsbestämmelserna i försäkringsrörelselagen, med anledning bl.a. av de ändringar som gjordes i den lagen när Solvens II-direktivet genom- fördes i svensk rätt.

En sammanfattning av promemorian och promemorians lagförslag finns i bilagorna 4 och 5. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2019/03851/FPM).

I denna proposition behandlas förslagen i promemorian Vissa frågor om försäkring och tjänstepension.

I bilagorna 9 och 10 finns jämförelsetabeller. Tabellerna visar de kom- pletterande bestämmelser som föreslås i denna proposition för att fullt ut genomföra andra tjänstepensionsdirektivet och Solvens II-direktivet i svensk rätt.

Riksdagen gjorde vissa tillkännagivanden i samband med behandlingen av regeringens förslag till en ny reglering för tjänstepensionsföretag (bet. 2019/20:FiU12 punkterna 1–4, rskr. 2019/20:27). Förslagen i denna pro- position är inte föranledda av de tillkännagivandena. Förslag och överväg- anden med anledning av de tillkännagivandena behandlas i ett annat lag- stiftningsärende. Se vidare avsnitt 4.2 för tillkännagivandet som rör informationslämnande (bet. 2019/20:FiU12 punkt 2, rskr. 2019/20:27).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. I förhållande till lagråds- remissen görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. Vidare görs ändringar av rättelsekaraktär i 11 kap. 48 § tredje stycket 8 och 12 kap. 81 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Prop. 2019/20:138

57

Prop. 2019/20:138 I fråga om försäkringsrörelselagen tas det i lagförslaget (avsnitt 2.7) in ändringar i två ytterligare paragrafer, 10 kap. 5 § och 19 kap. 63 §. Genom ändringarna förtydligas hänvisningarna i de bestämmelserna. En mot- svarande ändring görs i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige (3 kap. 6 §). De ändring- arna är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte hämtats in beträffande dessa förslag.

4 Vissa ändringar i tryggandelagen

4.1Bestämmelser om en pensionsstiftelses placeringar

Regeringens förslag: Termen placeringar ska användas även i de be- stämmelser i tryggandelagen som följer av direktivet om aktieägares rättigheter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om användning av derivatinstrument.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

har inget att invända mot det. Såväl Sveriges advokatsamfund som Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA), med vilka Svenskt Näringsliv och Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti, ömsesidigt (PRI Pensions- garanti) instämmer, framför särskilt att termen placeringar bör användas genomgående. SPFA, med vilka Svenskt Näringsliv och PRI Pensions- garanti instämmer, avstyrker förslaget att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om användning av derivatinstrument, och anför att optioner och terminskontrakt eller andra liknande finansiella instrument underlättar och effektiviserar portfölj- förvaltningen, samt betonar att ytterligare begränsningar i användningen av dessa instrument kan leda till dyrare och sämre förvaltning för stiftel- serna med en högre risk och lägre avkastning som följd.

Skälen för regeringens förslag

Termen placeringar bör genomgående användas i tryggandelagen

I tryggandelagen används huvudsakligen termen placeringar för att be- teckna hanteringen av de medel som tillförs en pensionsstiftelse från arbetsgivare för tryggande av pensioner. I vissa bestämmelser används dock i stället termen investeringar (10 e och 10 h–10 j §§). De bestämmel- ser där termen investeringar används genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828 av den 17 maj 2017 om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares

58

långsiktiga engagemang, i det följande benämnt direktivet om aktieägares rättigheter (se prop. 2018/19:56).

Det är, som Sveriges advokatsamfund och SPFA framför, lämpligt att använda en enhetlig terminologi i tryggandelagen när det gäller den cen- trala delen av en pensionsstiftelses verksamhet (jfr prop. 2018/19:159 s. 53). Placeringar får i dag anses vara den term som är mest inarbetad när det gäller den särskilda verksamhet som drivs av pensionsstiftelser. Termen placeringar bör därmed användas konsekvent i den lagstiftning som gäller för pensionsstiftelser. Således bör termen investeringar ersättas med termen placeringar i de bestämmelser i tryggandelagen som genomför direktivet om aktieägares rättigheter.

Ytterligare bestämmelser om pensionsstiftelsers användning av derivatinstrument

Tryggandelagen innehåller bestämmelser om användningen av derivat- instrument i en pensionsstiftelses placeringsverksamhet (10 d § första stycket). Fram tills nyligen har gällt att en pensionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer får använda optioner och terminskontrakt eller andra liknande finansiella instrument för att sänka den finansiella risken i stiftelsen eller för att i övrigt effektivisera för- valtningen av stiftelsens tillgångar. Pensionsstiftelsen ska även tillämpa föreskrifter om användning av derivatinstrument som meddelats med stöd av bemyndigande i försäkringsrörelselagen.

Genom ändringar i tryggandelagen med anledning av propositionen Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av andra tjänstepensions- direktivet har tillämpningsområdet för bestämmelserna om derivat- instrument utvidgats till att gälla även för pensionsstiftelser som tryggar utfästelser om pension till 16–99 personer (10 d § tillsammans med 9 a § tryggandelagen, se även prop. 2018/19:159 s. 142 f.). Som anges i den propositionen har det ännu inte meddelats några föreskrifter om derivat- instrument med stöd av bemyndigandet i försäkringsrörelselagen (samma prop. s. 55).

I promemorian anförs att det kan finnas behov av ytterligare och mer detaljerade bestämmelser om användningen av dessa finansiella instru- ment som är särskilt anpassade för pensionsstiftelsernas verksamhet (jfr prop. 2018/19:158 s. 271 f.) och att sådana bestämmelser lämpligen bör meddelas i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Regeringen instämmer dock med SPFA, Svenskt Näringsliv och PRI Pensionsgaranti att användningen av derivatinstrument underlättar och effektiviserar portföljförvaltningen hos en pensionsstiftelse. Ytterligare föreskrifter bör därför inte utan starka skäl begränsa en pensionsstiftelses användning av derivatinstrument.

Det syftet främjas dock, enligt regeringens uppfattning, av att det införs en fristående föreskriftsrätt som uttryckligen tar sikte på en pensions- stiftelses användning av derivatinstrument. Då riskeras inte att pensions- stiftelserna kommer att omfattas av föreskrifter om användning av derivat- instrument som meddelas för försäkringsföretag med stöd av försäkrings- rörelselagens bestämmelser, vilket kan bli fallet enligt det nuvarande bemyndigandet i tryggandelagen (10 d § andra stycket). Av det skälet bör

Prop. 2019/20:138

59

Prop. 2019/20:138 regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om en pensionsstiftelses användning av derivatinstrument.

4.2Ytterligare information från arbetsgivare och pensionsstiftelser

Regeringens förslag: En arbetsgivare vars utfästelser om pension tryggas i en pensionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer ska på begäran av den som omfattas av en utfästelse lämna information om de antaganden som ligger till grund för progno- ser i pensionsbeskedet.

En pensionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer ska regelbundet offentliggöra relevant information om sin ersättningspolicy. Det ska införas en upplysningsbestämmelse i tryggandelagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om hur informationen ska offentliggöras.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

har inget att invända mot det. Sveriges advokatsamfund och Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA), med vilka Svenskt Näringsliv och Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti, ömsesidigt (PRI Pensions- garanti) instämmer, påpekar att avtalsfrihet bör utredas även för den information som ska lämnas vid kollektivavtalad tjänstepension som tryggas i en pensionsstiftelse. SPFA, med vilken Svenskt Näringsliv och PRI Pensionsgaranti instämmer, framför även att det bör förtydligas vad som avses med relevant information om ersättningspolicyn (se artikel 23.2

iandra tjänstepensionsdirektivet). Förhandlings- och samverkansrådet PTK (PTK) anser att frågor om vilken information som ska tillhandahållas till dem som en pensionsstiftelse tryggar pension till, och vilken informa- tion som ska offentliggöras av en sådan stiftelse, måste avgöras utifrån den funktion en pensionsstiftelse har och inte utifrån de krav som ställs i tjänstepensionsdirektivet. PTK, och till viss del även Sveriges advokat- samfund, framför även övergripande synpunkter om att pensionsstiftelser inte alls bör omfattas av bestämmelserna i andra tjänstepensionsdirektivet, varvid de särskilt berör arbetsgivares informationslämnande.

Skälen för regeringens förslag

Information om antaganden som ligger till grund för prognoser i pensionsbeskedet

I andra tjänstepensionsdirektivet finns det bestämmelser om pensions- besked (artiklarna 38 och 39) och om kompletterande information som ska lämnas till medlemmar och förmånstagare på begäran (artikel 44). De bestämmelserna innebär att ett tjänstepensionsinstitut ska upprätta ett kostnadsfritt årligt pensionsbesked i kortfattad form för varje medlem (artikel 38.1 och 38.3). Pensionsbeskedet ska innehålla vissa basfakta om

medlemmens pensionsförmåner, bl.a. prognoser för det slutliga värdet

60

(artikel 39.1 d). På begäran av medlemmar och förmånstagare ska tjänstepensionsinstitutet lämna eventuell övrig information om de antaganden som använts som underlag för prognoserna i pensionsbeskedet (artikel 44 c).

Vid genomförandet av andra tjänstepensionsdirektivet infördes det be- stämmelser i tryggandelagen om årligt pensionsbesked (10 m § andra stycket, se prop. 2018/19:159 s. 108–110). Enligt dessa bestämmelser ska en arbetsgivare, vars utfästelser om pension tryggas i en pensionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer, årligen ge de personer som omfattas av utfästelsen ett pensionsbesked som innehåller den information som de behöver om de individuella förmånerna. Det finns dock inte någon bestämmelse i tryggandelagen om att en arbetsgivare, på begäran av en medlem eller förmånstagare, ska lämna information om de antaganden som använts för prognoserna i pensionsbeskedet (artikel 44 c i andra tjänstepensionsdirektivet). För att fullt ut genomföra andra tjänste- pensionsdirektivet bör det införas en bestämmelse i tryggandelagen om att en arbetsgivare, på begäran av den som omfattas av en utfästelse, ska läm- na information om de antaganden som ligger till grund för prognoser i pensionsbeskedet.

Information om en pensionsstiftelses ersättningspolicy

Enligt andra tjänstepensionsdirektivet ska tjänstepensionsinstitut upprätta och tillämpa en sund ersättningspolicy för alla personer som leder verk- samheten, utövar nyckelfunktioner eller har en väsentlig inverkan på insti- tutets riskprofil (artikel 23.1). Ett tjänstepensionsinstitut ska också regel- bundet offentliggöra relevant information om ersättningspolicyn, om inte annat föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med av- seende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds- förordning) (artikel 23.2).

Vid genomförandet av andra tjänstepensionsdirektivet infördes det be- stämmelser i tryggandelagen om ersättningspolicy (16 g § tredje stycket, se även prop. 2018/19:159 s. 83–87). Enligt dessa bestämmelser ska en pensionsstiftelse, som tryggar utfästelser om pension till minst 100 per- soner, upprätta och följa en sund ersättningspolicy för personer som leder eller övervakar verksamheten eller på annat sätt kan påverka riskerna i verksamheten. Det finns dock inte någon bestämmelse i tryggandelagen om att ett tjänstepensionsinstitut regelbundet ska offentliggöra information om ersättningspolicyn (artikel 23.2 andra tjänstepensionsdirektivet). För att fullt ut genomföra andra tjänstepensionsdirektivet bör det införas en bestämmelse i tryggandelagen om att en pensionsstiftelse regelbundet ska offentliggöra information om ersättningspolicyn.

Som SPFA, Svenskt Näringsliv och PRI Pensionsgaranti anför, anges det i andra tjänstepensionsdirektivet att relevant information om ersätt- ningspolicyn ska offentliggöras (artikel 23.2). I direktivet anges vidare att principer och krav på offentliggörande rörande ersättningspolicyn som är tillämpliga på andra finansiella institut i unionen bör göras tillämpliga även på tjänstepensionsinstitut, dock med hänsyn till tjänstepensions- institutens specifika företagsstyrningsstruktur jämfört med andra finansi-

Prop. 2019/20:138

61

Prop. 2019/20:138 ella institut och behovet av att ta hänsyn till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos tjänstepensionsinstitutens verksamhet (skäl 53).

Vägledning i frågan om vad som är relevant information som ska offent- liggöras, torde därmed kunna hämtas i motsvarande bestämmelser om offentliggörande av ersättningspolicyer inom finansmarknadsområdet och då särskilt i det som gäller för tjänstepensionsföretag. Inom ramen för detta bör det särskilt beaktas att en pensionsstiftelse driver en förhållandevis be- gränsad verksamhet som i huvudsak rör placeringar av medel och att en pensionsstiftelse inte själv står för några pensionsåtaganden. Vad som är relevant information bör avgöras från fall till fall och utifrån den enskilda pensionsstiftelsen och dess verksamhet. Det är därför inte lämpligt att, som SPFA, Svenskt Näringsliv och PRI Pensionsgaranti efterfrågar, mera det- aljerat i lag ange vilken information som ska offentliggöras av en pensionsstiftelse om dess ersättningspolicy.

Hur information om ersättningspolicyn ska offentliggöras kan regleras genom verkställighetsföreskrifter. Det bör dock, på motsvarande sätt som i lagen om tjänstepensionsföretag (9 kap. 27 § andra stycket), införas en upplysningsbestämmelse i tryggandelagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om hur informationen ska offentliggöras.

Allmänt om pensionsstiftelser och andra tjänstepensionsdirektivet

PTK anser att pensionsstiftelser över huvud taget inte ska omfattas av andra tjänstepensionsdirektivet. Denna synpunkt har även förts fram och behandlats i tidigare lagstiftningsärenden. Vid genomförandet av första tjänstepensionsdirektivet gjordes bedömningen att pensionsstiftelser om- fattas av det direktivet (prop. 2004/05:165 s. 107 och 109 f.). Vid genom- förandet av andra tjänstepensionsdirektivet gjordes bedömningen att pensionsstiftelser är tjänstepensionsinstitut som även omfattas av det direktivet (prop. 2018/19:159 s. 32–34). Det finns inte anledning att göra en annan bedömning i detta lagstiftningsärende. Pensionsstiftelser är således att anse som tjänstepensionsinstitut och ska som utgångspunkt om- fattas av andra tjänstepensionsdirektivet.

Delat ansvar för informationslämnande

Vid sidan av en pensionsstiftelses ansvar att lämna information (10 l § tryggandelagen), ska en arbetsgivare lämna information om villkoren för pensionerna och deras värdeutveckling, de överenskommelser som ligger till grund för pensionerna och utbetalningsalternativ inför pensioneringen (10 m § första stycket samma lag). Denna modell med delat ansvar för informationslämnande infördes vid genomförandet av första tjänstepen- sionsdirektivet (se finansutskottets betänkande 2005/06:FiU7 s. 14 f.). Vid genomförandet av andra tjänstepensionsdirektivet anfördes att det delade ansvaret för informationslämnande fortsatt var det mest ändamålsenliga och att den gällande uppdelningen skulle behållas (se prop. 2018/19:159

s.103 och 105).

Det finns inte skäl att, som Sveriges advokatsamfund och PTK efter-

frågar, inom ramen för detta lagstiftningsärende ändra den grundläggande modellen för informationslämnande vid den tjänstepension som tryggas i

62

pensionsstiftelser. En pensionsstiftelses och en arbetsgivares delade an- Prop. 2019/20:138 svar för informationslämnande bör därför behållas.

Avtalsfrihet för informationslämnande vid kollektivavtalad tjänstepension

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen En ny reglering för tjänste- pensionsföretag gjorde riksdagen flera tillkännagivanden till regeringen (bet. 2019/20:FiU12 punkt 2, rskr. 2019/20:27). Ett av tillkännagivandena avser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag till lagbestämmelser så att det införs en avtalsfrihet för kollektivavtals- parterna i fråga om information till företag och anställda om tjänste- pensioner.

Arbetsgivare har enligt ITP-planen, som PTK framför, en möjlighet att trygga utfästelser om tjänstepension i en pensionsstiftelse. Det är således möjligt att trygga kollektivavtalad tjänstepension i en pensionsstiftelse. En avtalsfrihet för informationslämnande vid kollektivavtalad tjänstepension är därmed, som Sveriges advokatsamfund och PTK lyfter fram, även av intresse för sådan tjänstepension som tryggas i pensionsstiftelser. Denna fråga bör dock behandlas i det lagstiftningsärende som behandlar riks- dagens tillkännagivanden som rör tjänstepensionsföretag.

4.3

Ytterligare bestämmelser om lämplighetskrav

 

 

för dem som är verksamma i en

 

 

pensionsstiftelse

 

 

 

 

Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon rätt för regeringen

 

 

eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter

 

 

om de krav som ska gälla för ledamöter och suppleanter i styrelsen för

 

 

en pensionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst

 

 

100 personer, eller för dem som utför arbete i en sådan stiftelses risk-

 

 

hanteringsfunktion och internrevisionsfunktion.

 

 

 

 

 

Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens bedöm-

 

ning. I promemorian föreslås att det ska införas en rätt för regeringen eller

 

den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om de

 

krav som ska gälla för ledamöter och suppleanter i styrelsen för en

 

pensionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 100 per-

 

soner, eller för dem som utför arbete i en sådan stiftelses riskhanterings-

 

funktion och internrevisionsfunktion.

 

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

 

har inget att invända mot det. Svenska Pensionsstiftelsers Förening

 

(SPFA), Svenskt Näringsliv och Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti,

 

ömsesidigt (PRI Pensionsgaranti) framför att de allmänna krav på erfaren-

 

het och lämplighet som anges i lagtexten är fullt tillräckliga, och att en

 

pensionsstiftelses styrelse är den som är bäst lämpad att utforma krav för

 

de personer som arbetar i pensionsstiftelsen.

 

Skälen för regeringens bedömning: Andra tjänstepensionsdirektivet

 

innehåller bestämmelser om krav på lämplighet och redbarhet för de per-

 

soner som i praktiken leder ett tjänstepensionsinstitut eller utför nyckel-

63

Prop. 2019/20:138 funktioner (artikel 22). När det gäller ledningen av pensionsstiftelser anges i tryggandelagen att en styrelseledamot eller suppleant i en pensions- stiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer ska ha de insikter och den erfarenhet som måste krävas för att delta i ledningen av en sådan stiftelse och även i övrigt vara lämplig för uppgiften (16 a § första stycket). I propositionen Nya regler för pensionsstiftelser med an- ledning av andra tjänstepensionsdirektivet gjordes bedömningen att bestämmelsen i tryggandelagen uppfyller de nu aktuella kraven i andra tjänstepensionsdirektivet (prop. 2018/19:159 s. 87–89).

Vid genomförandet av andra tjänstepensionsdirektivet infördes det be- stämmelser om nyckelfunktioner (centrala funktioner) för pensionsstiftel- ser (samma prop. s. 69–79). En pensionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer ska ha en riskhanteringsfunktion (16 c § första stycket tryggandelagen) och en internrevisionsfunktion (16 d § första stycket samma lag). Dessutom gäller att den som utför arbete i någon av funktionerna ska ha de insikter och den erfarenhet som krävs för att utföra funktionens uppgifter och i övrigt vara lämplig för uppgiften (16 e § första stycket samma lag).

Bestämmelserna i tryggandelagen för de som är verksamma i en pen- sionsstiftelse (16 a § första stycket och 16 e § första stycket) motsvarar be- stämmelsen med motsvarande lämplighetskrav i den nya lagen om tjänste- pensionsföretag, förkortad LTF (9 kap. 3 § första stycket, jfr även prop. 2018/19:158 s. 363 och 366–369). För tjänstepensionsföretag har det ansetts att det kan finnas ett behov av ytterligare bestämmelser inom detta område (samma prop. s. 370 f.). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har därmed möjlighet att meddela föreskrifter om de krav som ska gälla för dem som är verksamma i ett tjänstepensions- företag (se 9 kap. 27 § första stycket 1 LTF och 5 kap. 2 § 15 förordningen [2019:809] om tjänstepensionsföretag). Finansinspektionen har också meddelat föreskrifter om vilka krav som ska gälla för de som är verk- samma i ett tjänstpensionsföretag (8 kap. 3, 4, 6 och 7 §§ Finansinspek- tionens föreskrifter och allmänna råd [FFFS 2019:21] om tjänstepensions- företag).

De krav som anges i tryggandelagen är generella och allmänt hållna. Det kan dock sägas även om det krav på insikt, erfarenhet och lämplighet som redan i dag gäller enligt tryggandelagen för styrelseledamöterna i en pen- sionsstiftelse, ersättarna för dessa och för dem som innehar vissa centrala funktioner (se 16 a § första stycket och 16 e § första stycket). Det har inte framkommit att den regleringen skulle vara otillräcklig. Regeringen anser därför, i likhet med SPFA, Svenskt Näringsliv och PRI Pensionsgaranti och till skillnad från det som föreslås i promemorian, att det inte finns skäl att införa något bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om de krav som ska gälla för befattningshavare i en pensionsstiftelse.

64

4.4

Tillsyn över pensionsstiftelser

Prop. 2019/20:138

Regeringens förslag: En pensionsstiftelse ska anmälas för tillsyn genast efter det att stiftelsens styrelse har tagit emot sitt uppdrag, oav- sett hur många personer som stiftelsen tryggar utfästelser om pension till. Anmälan ska innehålla uppgift om hur många personer stiftelsen tryggar utfästelser om pension till och för vilka avsättningar har gjorts till stiftelsen.

När en pensionsstiftelses verksamhet når en sådan omfattning att tryggandet av utfästelser om pension avser minst 16 personer, ska styr- elsen genast göra en anmälan till tillsynsmyndigheten. En sådan an- mälan ska också göras när en pensionsstiftelse inte längre tryggar ut- fästelser om pension till minst 16 personer.

Vid tillsyn över pensionsstiftelser ska vissa bestämmelser om tillsyn över tjänstepensionsföretag i lagen om tjänstepensionsföretag tilläm- pas: bestämmelserna om upplysningar som ska lämnas till Finans- inspektionen, platsundersökning, upplysningar från vissa andra företag än det som står under tillsyn, avgifter, tillsynsbefogenheter vid gräns- överskridande verksamhet, anmälan av beslut till Europeiska försäk- rings- och tjänstepensionsmyndigheten och vite.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka upplysningar styrelsen för en pensions- stiftelse ska lämna till Finansinspektionen och när de ska lämnas. Det ska också införas en upplysningsbestämmelse i tryggandelagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med- dela föreskrifter om hur upplysningarna ska lämnas.

Regeringen ska få meddela föreskrifter om sådana avgifter som pensionsstiftelser ska betala för att täcka kostnaderna för Finansinspek- tionens verksamhet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

har inget att invända mot det. Sveriges advokatsamfund och Svenska Pen- sionsstiftelsers förening (SPFA), med vilka Svenskt Näringsliv och För- säkringsbolaget PRI pensionsgaranti, ömsesidigt (PRI Pensionsgaranti) instämmer, framför synpunkter på kravet att en anmälan från en pen- sionsstiftelse ska innehålla en uppgift om hur många personer stiftelsen tryggar utfästelser om pension till och för vilka avsättningar har gjorts till stiftelsen. Dessa remissinstanser framhåller även att en pensionsstiftelse inte känner till hur många personer stiftelsen tryggar tjänstepension till. Sveriges advokatsamfund anser att kravet i en anmälan för tillsyn bör ändras till att om avsättning till stiftelsen gjorts, ska en stiftelse anmäla för hur många anställda eller före detta anställda avsättningen avser. SPFA, Svenskt Näringsliv och PRI Pensionsgaranti anför att det oftast inte sker några avsättningar till en pensionsstiftelse direkt vid bildandet och att det därför inte bör införas något krav alls om att en anmälan för tillsyn ska innehålla en uppgift om hur många personer som stiftelsen tryggar pension till. Vidare motsätter sig dessa remissinstanser att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om rapportering till Finansinspektionen. För det fall ett sådant bemyndigande

65

Prop. 2019/20:138 ändå ges måste hänsyn tas till pensionsstiftelsernas särart. Detta bör även

 

framgå av bemyndigandet.

 

Skälen för regeringens förslag

 

När ska en pensionsstiftelse anmälas för tillsyn?

 

En pensionsstiftelse står under tillsyn av den länsstyrelse som är tillsyns-

 

myndighet i det län där arbetsgivaren har sin hemvist (31 § första stycket

 

tryggandelagen). I tryggandelagen används uttrycket tillsynsmyndighet

 

för den behöriga länsstyrelsen. Pensionsstiftelser som tryggar utfästelser

 

om pension till minst 100 personer står även under tillsyn av Finansinspek-

 

tionen (34 § första stycket tryggandelagen). Detsamma gäller för sådana

 

mindre pensionsstiftelser som valt att tillämpa de bestämmelser i tryggan-

 

delagen som genomför andra tjänstepensionsdirektivet. Finansinspek-

 

tionens tillsyn gäller endast de bestämmelser i tryggandelagen som följer

 

av det direktivet och de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa

 

bestämmelser.

 

Styrelsen för en pensionsstiftelse ska anmäla stiftelsen för tillsyn till till-

 

synsmyndigheten senast sex månader efter det att styrelsen har tagit emot

 

sitt uppdrag (31 § andra stycket tryggandelagen). En pensionsstiftelse som

 

tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer ska dock anmälas

 

för tillsyn genast efter det att uppdraget har tagits emot. Tillsynsmyndig-

 

heten ska föra ett register över anmälda stiftelser och underrätta Finans-

 

inspektionen om anmälningar från sådana stiftelser som även ska stå under

 

inspektionens tillsyn (31 § sjunde och åttonde styckena tryggandelagen).

 

Tillsynen över pensionsstiftelser som omfattas av den EU-rättsliga

 

regleringen för tjänstepensionsinstitut är alltså delad mellan länsstyrel-

 

serna och Finansinspektionen. Detta gäller även efter genomförandet av

 

andra tjänstepensionsdirektivet (prop. 2018/19:159 s. 115–118). Finans-

 

inspektionen ska alltså utöva tillsyn över att de bestämmelser i tryggande-

 

lagen som har sin grund i andra tjänstepensionsdirektivet följs. Till skill-

 

nad från det som har gällt tidigare ska dock Finansinspektionens tillsyn

 

efter genomförandet av direktivet omfatta samtliga pensionsstiftelser.

 

Detta eftersom även stiftelser som tryggar utfästelser om pension till färre

 

än 100 personer ska tillämpa vissa bestämmelser som direkt följer av det

 

direktivet (jfr samma prop. s. 36 f.).

 

Som anges ovan är det i dag bara pensionsstiftelser som tryggar utfäst-

 

elser om pension till minst 100 personer som ska anmälas för tillsyn genast

 

efter det att styrelsen för stiftelsen har tagit emot sitt uppdrag. Andra pen-

 

sionsstiftelser ska anmälas för tillsyn inom sex månader (31 § andra

 

stycket tryggandelagen). I denna del framför Sveriges advokatsamfund att

 

anmälningskravet bör knytas till när en avsättning till stiftelsen görs och

 

betonar, vilket även SPFA, Svenskt Näringsliv och PRI Pensionsgaranti

 

gör, att det oftast inte sker några avsättningar till en pensionsstiftelse direkt

 

vid bildandet.

 

Kravet på omedelbar anmälan infördes i samband med genomförandet

 

av första tjänstepensionsdirektivet. I det sammanhanget gjordes bedöm-

 

ningen att tryggandelagens då gällande bestämmelser om anmälan inom

 

sex månader inte uppfyllde direktivets krav på registrering (artikel 9.1 a,

 

se även prop. 2004/05:165 s. 137–140 och 250). Bestämmelsen om

66

registrering i andra tjänstepensionsdirektivet (artikel 9.1) överensstämmer

med motsvarande bestämmelse i första tjänstepensionsdirektivet. Som remissinstanserna för fram är det inte alltid så, och inte heller något krav i tryggandelagen, att avsättningar ska ske redan när en pensionsstiftelse bildas. En stiftelse bör dock redan vid denna tidpunkt ha kännedom om hur många personer som den ska trygga utfästelser om pension till. Detta är även en förutsättning för att stiftelsen ska kunna avgöra vilka be- stämmelser som ska gälla för dess verksamhet och i sin tur hur verk- samheten ska organiseras, t.ex. om stiftelsen omfattas av de särskilda placeringskraven i tryggandelagen (10 b–10 d §§) och dessutom ska ha ett riskhanteringssystem och en riskhanteringsfunktion (16 c §). Därmed bör en anmälan för tillsyn fortfarande göras genast efter det att styrelsen för stiftelsen har tagit emot sitt uppdrag. Eftersom samtliga pensionsstiftelser nu, om än i varierande omfattning, omfattas av bestämmelser i tryggande- lagen som är föranledda av andra tjänstepensionsdirektivet bör en anmälan för tillsyn ske vid en och samma tidpunkt oavsett hur många personer pensionsstiftelsen tryggar utfästelser om pension till. Kravet på anmälan för tillsyn genast efter det att styrelsen tagit emot sitt uppdrag bör därför gälla också för de pensionsstiftelser som tryggar utfästelser om pension till färre än 100 personer. En sådan ändring bör göras i tryggandelagen. Denna ändring, tillsammans med länsstyrelsernas skyldighet att underrätta Finansinspektionen om anmälda pensionsstiftelser, ger inspektionen förut- sättningar att utöva tillsyn över pensionsstiftelser i den omfattning som krävs enligt andra tjänstepensionsdirektivet.

Uppgift om hur många personer som en pensionsstiftelse tryggar utfästelser om pension till

Som utvecklas ovan har tryggandelagen nyligen ändrats så att samtliga pensionsstiftelser, om än i varierande omfattning, ska omfattas av be- stämmelser i den lagen som har sin grund i andra tjänstepensionsdirektivet (prop. 2018/19:159 s. 36 f.). Vilka bestämmelser som är tillämpliga avgörs av hur många personer en pensionsstiftelse tryggar utfästelser om pension till. De minsta pensionsstiftelserna, som tryggar utfästelser om pension till färre än 16 personer, ska bara tillämpa de grundläggande bestämmelserna om förvaring av tillgångar och uppdragsavtal som följer av direktivet. Pensionsstiftelser som tryggar pensionsutfästelser till 16–99 personer ska därutöver tillämpa vissa bestämmelser om aktsamhetsprincipen för place- ringar och företagsstyrning. Pensionsstiftelser som tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer ska omfattas fullt ut av de bestämmelser i tryggandelagen som har sin grund i andra tjänstepensionsdirektivet. Detta innebär att det i tillsynen kommer vara nödvändigt att hålla reda på vilken storlekskategori som en pensionsstiftelse tillhör och i förlängningen vilka bestämmelser som ska gälla för den enskilda stiftelsen. En grundläggande förutsättning för en sådan tillsyn är att Finansinspektionen, som ansvarar för tillsynen över att de bestämmelser som har sin grund i andra tjänste- pensionsdirektivet följs, informeras om hur många personer som pensions- stiftelsen tryggar utfästelse om pension till.

Flera remissinstanser – Sveriges advokatsamfund, SPFA, Svenskt Nä- ringsliv och PRI Pensionsgaranti – har synpunkter på de uppgifter som en anmälan för tillsyn ska innehålla. Vid denna form för tryggande av tjänste- pension är det arbetsgivarens pensionsutfästelser som tryggas i stiftelsen.

Prop. 2019/20:138

67

Prop. 2019/20:138

68

Pensionsstiftelsen får inte själv utfästa pension (12 § tryggandelagen). Som flera remissinstanser, bl.a. Sveriges advokatsamfund, SPFA, Svenskt Näringsliv och PRI Pensionsgaranti, framför är det i första hand arbets- givaren som har kunskap om dels hur många, dels till vilka personer som pensionsstiftelsen tryggar tjänstepension. Även den enskilda pensions- stiftelsen behöver dock veta hur många som den tryggar utfästelser till. Detta krävs bl.a. för att arbetstagarna ska kunna utöva sin rätt enligt trygg- andelagen att välja ledamöter och suppleanter i pensionsstiftelsens styrelse (se prop. 2004/05:165 s. 152 f.). En anmälan för tillsyn bör därför, utöver de uppgifter som redan krävs enligt tryggandelagen (31 § tredje stycket), även innehålla uppgift om hur många personer som stiftelsen tryggar ut- fästelser om pension till och för vilka avsättningar har gjorts.

När en pensionsstiftelses verksamhet ändrar omfattning

Enligt tryggandelagen ska styrelsen för en pensionsstiftelse genast göra en anmälan till tillsynsmyndigheten när stiftelsens verksamhet når en sådan omfattning att tryggandet av utfästelser om pension avser minst 100 per- soner (31 § fjärde stycket). Vid genomförandet av andra tjänstepensions- direktivet infördes ytterligare en gräns för en pensionsstiftelses verksam- het. Pensionsstiftelser som tryggar pensionsutfästelser till 16–99 personer ska numera tillämpa vissa bestämmelser om aktsamhetsprincipen för pla- ceringar och företagsstyrning som har sin grund i andra tjänstepensions- direktivet (se prop. 2018/19:159 s. 34–37).

För att möjliggöra en effektiv tillsyn bör en anmälan till tillsynsmyndig- heten också göras när tryggandet i en mindre stiftelse, dvs. i en stiftelse som tryggar pension till färre än 16 personer, har ökat till att avse minst 16 personer. En anmälan till tillsynsmyndigheten bör även göras när tryggandet i en pensionsstiftelse inte längre har en sådan omfattning. Detta eftersom stiftelsen då bara ska omfattas av vissa grundläggande bestäm- melser om förvaring av tillgångar och uppdragsavtal som har sin grund i andra tjänstepensionsdirektivet. Tryggandelagen bör därför ändras i enlig- het med dessa överväganden.

Tillämpliga bestämmelser om tillsyn över pensionsstiftelser

I tryggandelagen anges att vissa bestämmelser om tillsyn i försäkrings- rörelselagen, förkortad FRL, ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om tillsynen över pensionsstiftelser (35 § femte stycket tryggandelagen). Detta gäller bestämmelser om upplysningar från ett försäkringsföretag (17 kap. 5 § FRL), om platsundersökning (17 kap. 7 § FRL), om upplys- ningar från och undersökningar hos vissa andra företag (17 kap. 8 § 1 FRL), om sammankallande av styrelsen (17 kap. 13 § första stycket första meningen och andra stycket FRL), om avgifter (17 kap. 29 § FRL), om tillsynsbefogenheter vid gränsöverskridande verksamhet (18 kap. 9 § FRL), om anmälan av beslut till utländska myndigheter och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (18 kap. 15 § FRL) och om vite (18 kap. 27 § FRL). Även föreskrifter om försäkringsföretags upplys- ningsskyldighet och avgifter som meddelats med stöd av försäkrings- rörelselagen ska tillämpas.

I lagen om tjänstepensionsföretag finns det bestämmelser som överens- stämmer med flertalet av de nyss nämnda bestämmelserna i försäkrings-

rörelselagen (se prop. 2018/19:158 s. 482–497). De bestämmelserna genomför andra tjänstepensionsdirektivet. Pensionsstiftelser är, i likhet med tjänstepensionsföretag och till skillnad från försäkringsföretag, tjänstepensionsinstitut enligt EU-rätten. Det är därmed lämpligt att be- stämmelserna i lagen om tjänstepensionsföretag, i stället för bestäm- melserna i försäkringsrörelselagen, tillämpas även vid tillsyn enligt trygg- andelagen. Hänvisningarna i tryggandelagen till bestämmelser i för- säkringsrörelselagen bör därför ersättas med hänvisningar till motsvarande bestämmelser i lagen om tjänstepensionsföretag. En sådan lagteknisk änd- ring bör inte innebära någon ändring i sak.

När det gäller Finansinspektionens befogenhet att sammankalla styrel- sen i ett tjänstepensionsföretag gäller bestämmelsen om detta i försäk- ringsrörelselagen, genom hänvisning, också enligt lagen om tjänstepen- sionsföretag (14 kap. 1 § LTF, se även samma prop. s. 491 f.). Hänvis- ningen i tryggandelagen till den bestämmelsen bör därför inte ändras.

Särskilt om vilka uppgifter som ska lämnas till Finansinspektionen

Som anges ovan tillämpas föreskrifter om upplysningsskyldighet och av- gifter som meddelats med stöd av bemyndiganden i försäkringsrörelse- lagen också vid tillsyn enligt tryggandelagen. Motsvarande bemyndigan- den finns i lagen om tjänstepensionsföretag (14 kap. 18 § 1 och 2, se även prop. 2018/19:158 s. 482 f. och 492). Ett alternativ skulle kunna vara att tillämpa de föreskrifter som meddelats med stöd av bemyndigandena i lagen om tjänstpensionsföretag även vid Finansinspektionens tillsyn över pensionsstiftelser. Det kan dock, som SPFA, Svenskt Näringsliv och PRI Pensionsgaranti framför, finnas behov av bestämmelser som är särskilt anpassade till pensionsstiftelsernas verksamhet. Det torde därmed vara mer lämpligt med särskilda bemyndiganden i tryggandelagen som endast gäller för tillsynen över pensionsstiftelser. I tryggandelagen bör det därför uttryckligen anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka upplysningar styrelsen för en pensionsstiftelse ska lämna till Finansinspektionen och när de ska lämnas.

Inom ramen för ett sådant bemyndigande kan det t.ex. meddelas före- skrifter om skyldigheten att lämna sådana upplysningar som behövs för att Finansinspektionen ska kunna bedöma om styrelseledamöter eller styrel- sesuppleanter uppfyller de krav som gäller enligt tryggandelagen (16 a § första stycket, se även prop. 2018/19:159 s. 89 f.).

Regeringen anser dock, i likhet med SPFA, Svenskt Näringsliv och PRI Pensionsgaranti, att det inte har framkommit tillräckliga skäl för att ställa krav på periodisk rapportering från pensionsstiftelsernas sida. Föreskrifter om sådan rapportering torde därför, i motsats till det som anförs i prome- morian, knappast bli aktuella för pensionsstiftelsernas del.

Vidare bör det i tryggandelagen tydligt framgå att regeringen får med- dela föreskrifter om de avgifter som pensionsstiftelser ska betala för att bidra till att täcka kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet. En motsvarande bestämmelse finns i lagen om tjänstepensionsföretag (14 kap. 18 § andra stycket).

Det bör även införas en upplysningsbestämmelse i tryggandelagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med-

Prop. 2019/20:138

69

Prop. 2019/20:138 dela föreskrifter med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen om hur upplys- ningar ska lämnas.

5Vissa ändringar för utländska försäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut

5.1Särregleringen av EES-försäkringsgivares tjänstepensionsverksamhet

Regeringens förslag: De särskilda bestämmelser i lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige som bygger på första tjänstepensionsdirektivet och som Sverige tillämpar på EES-försäkringsgivares tjänstepensionsverksamhet ska ut- mönstras.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag

 

Lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts

verksamhet i Sverige

 

Utländska försäkringsgivare får driva verksamhet i Sverige. Bestämmelser

om sådan gränsöverskridande verksamhet finns i lagen (1998:293) om ut-

ländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sve-

rige, förkortad LUFT. I lagen finns det bl.a. bestämmelser om rätt att driva

verksamhet i Sverige (2 och 4 kap.), om solvenskrav

(5 kap.), tillsyn

(3 och 6 kap.), avslutande av verksamhet (7 kap.),

marknadsföring

(8 kap.) och överlåtelse av försäkringsbestånd (9 kap.).

 

 

I lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts

 

verksamhet i Sverige delas utländska försäkringsgivare upp i dels EES-

 

försäkringsgivare, dels försäkringsgivare från tredjeland och delvis gäller

 

olika bestämmelser för dessa institut. Med EES-försäkringsgivare avses en

 

utländsk försäkringsgivare vars hemland hör till Europeiska ekonomiska

 

samarbetsområdet (EES) och vars verksamhet inom EES står under finan-

 

siell tillsyn endast av den behöriga myndigheten i hemlandet (1 kap. 5 §

 

första stycket 1). En försäkringsgivare från tredjeland är annan utländsk

 

försäkringsgivare än EES-försäkringsgivare som enligt sitt hemlands lag

 

är en juridisk person (1 kap. 5 § första stycket 2).

 

För EES-försäkringsgivare bygger regleringen i lagen om utländska för-

 

säkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige till stör-

 

sta delen på Solvens II-direktivets bestämmelser om det som ska gälla om

 

ett försäkringsföretag har för avsikt att driva verksamhet utomlands, dvs. i

 

en annan medlemsstat än den där företaget är registrerat. I lagen finns det

70

även vissa särskilda bestämmelser om EES-försäkringsgivares tjänste-

 

pensionsverksamhet. Dessa bestämmelser har sin grund i första tjänste- pensionsdirektivet och utgör i huvudsak tillägg till det som generellt gäller för EES-försäkringsgivare. Denna särskilda reglering omfattar bl.a. be- stämmelser om när verksamheten får inledas (2 kap. 1 §), om skyldigheten att lämna en underrättelse om sekundäretablering eller gränsöverskridande verksamhet (2 kap. 2 och 3 §§), om Finansinspektionens roll som behörig myndighet i värdlandet (3 kap. 2 och 6 §§) och om viss information till enskilda (8 kap. 1 a §).

EES-försäkringsgivares tjänstepensionsverksamhet

Som anges ovan finns det i lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige särskilda bestämmelser för EES-försäkringsgivare som meddelar tjänstepensionsförsäkringar. Dessa bestämmelser infördes i samband med genomförandet av första tjänste- pensionsdirektivet. I det sammanhanget infördes det också motsvarande bestämmelser i försäkringsrörelselagen för svenska försäkringsbolag för deras verksamhet avseende tjänstepension i andra EES-länder (prop. 2004/05:165 s. 187–195). Den samlade regleringen som infördes när för- sta tjänstepensionsdirektivet genomfördes, både den som nu gäller för EES-försäkringsgivare och den som tidigare gällde för svenska försäk- ringsföretag, bör ses mot bakgrund av den möjlighet som fanns i det direk- tivet för medlemsstaterna att tillämpa vissa av reglerna i direktivet på tjänstepensionsverksamheten hos livförsäkringsföretag (artikel 4). För för- säkringsföretag, dvs. svenska företag, fanns det tidigare flera särskilda be- stämmelser i försäkringsrörelselagen om livförsäkringsföretagens tjänste- pensionsverksamhet. Dessa bestämmelser innebar bl.a. att alla tillgångar och skulder som hänförde sig till den del av livförsäkringsföretagets verk- samhet som avsåg tjänstepensionsförsäkring skulle hållas fullständigt åt- skilda från livförsäkringsföretagets övriga verksamhet (samma prop. s. 126 och 130–134). Särskilda bestämmelser, som hade sin grund i första tjänstepensionsdirektivet, skulle då tillämpas på den verksamheten. För den verksamhet som inte avsåg tjänstepension, skulle de allmänna bestäm- melserna i försäkringsrörelselagen tillämpas.

Vid genomförandet av Solvens II-direktivet valde Sverige att inte längre använda den möjlighet som första tjänstepensionsdirektivet gav att tilläm- pa bestämmelserna i första tjänstepensionsdirektivet på livförsäkrings- företagens tjänstepensionsverksamhet (prop. 2015/16:9 s. 201 f.). Särreg- leringen i försäkringsrörelselagen för den verksamheten upphävdes därför. Det lämnades ingen särskild motivering till varför motsvarande särregle- ring för tjänstepensionsverksamhet i lagen om utländska försäkrings- givares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige behölls.

I andra tjänstepensionsdirektivet har medlemsstaterna, på motsvarande sätt som i första tjänstepensionsdirektivet, en möjlighet att tillämpa det direktivets bestämmelser på livförsäkringsföretagens tjänstepensionsverk- samhet (artikel 4). I samband med genomförandet av andra tjänste- pensionsdirektivet uttalades att Sverige inte bör utnyttja möjligheten att tillämpa delar av det direktivet på livförsäkringsföretagens tjänste- pensionsverksamhet (prop. 2018/19:158 s. 188 och 193 f.).

Finansinspektionen framförde i sitt remissvar till promemorian En ny reglering för tjänstepensionsföretag (Fi2018/02661/FPM) att myndigheten

Prop. 2019/20:138

71

Prop. 2019/20:138 ställer sig frågande till om samtliga EES-försäkringsgivare som meddelar

 

tjänstepensionsförsäkring ska omfattas av bestämmelser i svensk rätt som

 

genomför andra tjänstepensionsdirektivet i stället för av de bestämmelser

 

som genomför Solvens II-direktivet, dvs. oavsett om EES-försäkrings-

 

givaren i sitt hemland omfattas av bestämmelser som genomför andra

 

tjänstepensionsdirektivet eller enbart bestämmelser som genomför

 

Solvens II-direktivet (Fi dnr 18-12577). Som Finansinspektionen antyder

 

är de bestämmelser i lagen om utländska försäkringsgivares och tjänste-

 

pensionsinstituts verksamhet i Sverige som har sin grund i första tjänste-

 

pensionsdirektivet inte ändamålsenliga för EES-försäkringsgivare som

 

inte omfattas av bestämmelser som genomför andra tjänstepensionsdirek-

 

tivet i sitt hemland. Detta gäller i synnerhet bestämmelserna om förfaran-

 

det vid gränsöverskridande verksamhet, t.ex. skyldigheten att lämna en

 

underrättelse med visst innehåll till den behöriga myndigheten i hemlandet

 

och om när verksamheten får inledas. Detta talar starkt för att särregle-

 

ringen för EES-försäkringsgivare som meddelar tjänstepensionsförsäk-

 

ringar bör upphävas eller ges ett annat tillämpningsområde. Även Svensk

 

Försäkring berörde särregleringen i sitt remissvar till samma promemoria

 

och anförde att föreningen ställer sig frågande till varför EES-försäkrings-

 

givares gränsöverskridande verksamhet med tjänstepensioner över huvud

 

taget regleras på annat sätt än deras övriga verksamhet.

 

Ovan nämnda valmöjlighet i såväl första som andra tjänstepensions-

 

direktivet är formulerad som en möjlighet för hemmedlemsstaten att välja

 

att tillämpa vissa bestämmelser i direktivet på tjänstepensionsverksam-

 

heten hos livförsäkringsföretag (se artikel 4 första stycket i andra tjänste-

 

pensionsdirektivet). I sådana fall, och bara när det gäller tjänstepensions-

 

verksamheten, ska livförsäkringsföretag inte omfattas av vissa särskilt an-

 

givna bestämmelser i Solvens II-direktivet (artikel 4 andra stycket i andra

 

tjänstepensionsdirektivet). Eftersom Sverige har valt att inte använda sig

 

av valmöjligheten i andra tjänstepensionsdirektivet kan det inte heller fin-

 

nas någon skyldighet att, som värdland, ha särskilda bestämmelser för

 

EES-försäkringsgivare som driver tjänstepensionsverksamhet.

 

Det kan även ifrågasättas om det i svensk rätt bör ställas andra krav på

 

EES-försäkringsgivare än de krav som ställs på de svenska försäkrings-

 

företag som endast följer försäkringsrörelselagen. Som anges ovan inför-

 

des det vid genomförandet av första tjänstepensionsdirektivet särskilda be-

 

stämmelser för tjänstepensionsverksamhet vid gränsöverskridande verk-

 

samhet dels i försäkringsrörelselagen för försäkringsföretag, dels i lagen

 

om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i

 

Sverige för EES-försäkringsgivare. Bestämmelserna i försäkringsrörelse-

 

lagen har nu utmönstrats.

 

Till detta kommer att Solvens II-direktivet får anses ge ett fullgott skydd

 

för verksamhet som drivs av såväl EES-försäkringsgivare som försäk-

 

ringsföretag som följer försäkringsrörelselagen. Utöver högt ställda

 

kapitalkrav och andra skyddsbestämmelser omfattar Solvens II-direktivet

 

en heltäckande reglering av frågor som rör gränsöverskridande verksam-

 

het. Dessutom är Solvens II-direktivet, till skillnad från andra tjänste-

 

pensionsdirektivet, i huvudsak ett fullharmoniseringsdirektiv.

 

Om särregleringen för EES-försäkringsgivares tjänstepensionsverk-

 

samhet utmönstras kommer svensk rätt inte att innehålla några särskilda

72

bestämmelser som bygger på andra tjänstepensionsdirektivet, eller, som

nu är fallet, första tjänstepensionsdirektivet, om informationsutbyte mellan Prop. 2019/20:138 Finansinspektionen och andra behöriga myndigheter i länder som an-

vänder sig av möjligheten att tillämpa vissa artiklar andra tjänstepensions- direktivet på sådana försäkringsgivares tjänstepensionsverksamhet. EES- försäkringsgivare kommer dock fortsatt att omfattas av bestämmelser som följer av Solvens II-direktivet. För det fall ett informationsutbyte inte kan hanteras inom Solvens II-regelverkets bestämmelser om samarbete mellan behöriga myndigheter, bör sådana frågor kunna hanteras genom samarbete och överenskommelser mellan de enskilda behöriga myndigheterna. Ett sådant informationsutbyte förutsätter inte att det i svensk rätt finns sär- skilda bestämmelser som genomför andra tjänstepensionsdirektivet i fråga om EES-försäkringsgivares tjänstepensionsverksamhet. I sammanhanget kan det nämnas att, vilket Svensk Försäkring även poängterade, det är få länder som använder sig av möjligheten att tillämpa andra tjänstepensions- direktivet på EES-försäkringsgivarnas tjänstepensionsverksamhet.

Mot bakgrund av att Sverige inte längre använder sig av den möjlighet som andra tjänstepensionsdirektivet ger att tillämpa vissa artiklar i det direktivet på livförsäkringsföretagens tjänstepensionsverksamhet, bör de särskilda bestämmelserna om sådan verksamhet hos EES-försäkrings- givare i lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige utmönstras.

5.2Ingripanden mot utländska tjänstepensionsinstitut

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska få förbjuda ett utländskt tjänstepensionsinstitut att fortsätta sin marknadsföring och att ingå nya avtal om tjänstepension som ska fullgöras här i landet, om ett utländskt tjänstepensionsinstitut, trots åtgärder som vidtagits av den behöriga myndigheten i hemlandet, fortsätter att överträda de bestämmelser om skyldighet att lämna information till enskilda som gäller enligt svensk rätt.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag

Andra tjänstepensionsdirektivet

I andra tjänstepensionsdirektivet finns det bestämmelser om tillsyn och in- gripanden mot tjänstepensionsinstitut som driver gränsöverskridande verksamhet. Som utgångspunkt är det den behöriga myndigheten i hem- landet, hemlandsmyndigheten, som ska ansvara för tillsyn och ingripanden mot de institut som driver gränsöverskridande verksamhet (se t.ex. artikel 11.3 och 11.10).

Viss tillsyn ska dock ske i värdlandet. Tjänstepensionsinstitut ska enligt andra tjänstepensionsdirektivet vara föremål för löpande tillsyn av den be-

höriga myndigheten i värdmedlemsstaten, värdlandsmyndigheten, i fråga

73

Prop. 2019/20:138 om verksamhetens förenlighet med de krav i social- och arbetsmarknads- lagstiftningen i värdlandet som är relevanta på området för tjänstepen- sionsplaner och med värdmedlemsstatens krav för information till en- skilda. Om oriktigheter upptäcks vid denna tillsyn ska den behöriga myn- digheten i värdmedlemsstaten omedelbart underrätta den behöriga myn- digheten i hemmedlemsstaten (artikel 11.10). I vissa fall får värdlands- myndigheten även vidta lämpliga åtgärder för att förhindra eller beivra oriktigheter eller, om det är strikt nödvändigt, hindra tjänstepensions- institutet från att driva verksamhet i värdmedlemsstaten. Värdlands- myndigheten får ingripa i de fall som institutet fortsätter att överträda lag- stiftning som rör värdmedlemsstatens social- och arbetsmarknadslag- stiftning och som är relevant för tjänstepensionsområdet. Värdlandsmyn- digheten får även ingripa vid överträdelser som rör den medlemsstatens krav på information till enskilda (artikel 11.11).

Finansinspektionens möjlighet att ingripa mot utländska tjänstepensionsinstitut

I lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verk- samhet i Sverige finns det bestämmelser om hur Finansinspektionen ska agera om ett utländskt tjänstepensionsinstitut inte följer den svenska so- cial- och arbetsmarknadslagstiftning som gäller på tjänstepensionsområdet eller de bestämmelser om information som gäller gentemot enskilda. Finansinspektionen ska i sådana fall genast underrätta den behöriga myn- digheten i det utländska tjänstepensionsinstitutets hemland. Finansinspek- tionen har i särskilt angivna fall även rätt att ingripa mot utländska tjänste- pensionsinstitut (3 kap. 6 §). Bestämmelserna i lagen om utländska för- säkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige överens- stämmer i huvudsak med motsvarande bestämmelser i andra tjänste- pensionsdirektivet (artikel 11.11). Finansinspektionen har dock bara möjlighet att ingripa i de fall ett utländskt tjänstepensionsinstitut, trots de åtgärder som vidtagits av den behöriga myndigheten i hemlandet, fortsätter att överträda den i Sverige tillämpliga arbetsrätten på tjänstepensions- området (3 kap. 6 § sjunde och nionde styckena jämförda med artikel

11.11i andra tjänstepensionsdirektivet). För att fullt ut genomföra andra tjänstepensionsdirektivet i svensk rätt bör det införas en bestämmelse om att Finansinspektionen också ska få ingripa mot utländska tjänstepensions- institut vid överträdelse av de bestämmelser om information till enskilda som gäller i Sverige.

74

6

Vissa ändringar i försäkringsrörelselagen Prop. 2019/20:138

 

och i de associationsrättsliga

 

 

bestämmelserna för

 

 

tjänstepensionsföretag

 

6.1

Associationsrättsliga bestämmelser för

 

 

försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag

 

 

och vissa bestämmelser om ingripanden

 

 

 

Regeringens förslag: Bestämmelserna i försäkringsrörelselagen och

 

lagen om tjänstepensionsföretag om underrättelser till Bolagsverket och

 

Skatteverket vid fusion ska ändras så att samma regler gäller för samt-

 

liga försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag oavsett associations-

 

form.

 

 

Bestämmelsen i försäkringsrörelselagen om kontrollbalansräkning-

 

ens innehåll i ett försäkringsaktiebolag ska moderniseras språkligt och

 

en felaktig hänvisning ska rättas. Det ska även göras en språklig ändring

 

i förtydligande syfte i bestämmelserna om tvångslikvidation för

 

försäkringsaktiebolag.

 

Det ska införas en bestämmelse i försäkringsrörelselagen för ömse-

 

sidiga försäkringsbolag om att det som sägs om föreningsregistret i la-

 

gen om ekonomiska föreningar i stället ska avse försäkringsregistret.

 

Finansinspektionen ska vara den myndighet som prövar om det finns

 

skäl att besluta om undantag från kravet på att styrelseledamöter och

 

den verkställande direktören ska vara bosatta inom EES även i ömse-

 

sidiga försäkringsbolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag, försäkrings-

 

föreningar och tjänstepensionsföreningar.

 

Redaktionella ändringar ska göras i försäkringsrörelselagen så att

 

bestämmelserna om ingripande av Finansinspektionen samlas i samma

 

kapitel.

 

 

 

 

Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regering-

 

ens förslag.

 

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

 

det.

 

 

Skälen för regeringens förslag

 

Associationsrättsliga bestämmelser för försäkringsföretag och

 

tjänstepensionsföretag

 

Det finns tre olika associationsformer för att driva verksamhet som försäk-

 

ringsföretag. Dessa är försäkringsaktiebolag (11 kap. FRL), ömsesidigt

 

försäkringsbolag (12 kap. FRL) och försäkringsförening (13 kap. FRL).

 

Som utgångspunkt gäller bestämmelserna i aktiebolagslagen, förkortad

 

ABL, och lagen om ekonomiska föreningar, förkortad FL, också för

 

försäkringsföretag, dvs. aktiebolagslagen för försäkringsaktiebolag och

 

lagen om ekonomiska föreningar för försäkringsföreningar (se prop.

 

2009/10:246 s. 225–227 och 343). I försäkringsrörelselagen finns dock

75

 

 

Prop. 2019/20:138

76

särskilda associationsrättsliga bestämmelser för försäkringsaktiebolag och försäkringsföreningar. De särskilda bestämmelserna i försäkringsrörelse- lagen gäller då i stället för det som annars skulle gälla enligt aktiebolags- lagen eller lagen om ekonomiska föreningar (se t.ex. 11 kap. 1 § och 13 kap. 2 § FRL).

I stor utsträckning är bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar tillämpliga även på ömsesidiga försäkringsbolag (se samma prop. s. 280–285).

Även för tjänstepensionsföretag finns det tre olika associationsformer: tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidigt tjänstepensionsbolag och tjänste- pensionsförening. På motsvarande sätt som för försäkringsföretag är ut- gångspunkten att bestämmelserna i aktiebolagslagen eller lagen om eko- nomiska föreningar också ska gälla för tjänstepensionsföretagen, aktie- bolagslagen för tjänstepensionsaktiebolag och lagen om ekonomiska för- eningar för tjänstepensionsföreningar. Lagen om ekonomiska föreningar är även i stor utsträckning tillämplig på ömsesidiga tjänstepensionsbolag. För tjänstepensionsföretag finns det, som för försäkringsföretag, särskilda associationsrättsliga bestämmelser som ska gälla i stället för det som annars skulle gälla enligt aktiebolagslagen eller lagen om ekonomiska för- eningar. De särskilda associationsrättsliga bestämmelserna för tjänste- pensionsföretag finns i 10 kap. lagen om tjänstepensionsföretag. Dessa be- stämmelser överensstämmer i huvudsak med motsvarande bestämmelser för försäkringsföretag (10 kap. LTF jämfört med 11–13 kap. FRL, se även prop. 2018/19:158 s. 456–476).

Fusion och absorption

För såväl försäkringsföretag som tjänstepensionsföretag finns det associa- tionsrättsliga bestämmelser om fusion. En fusion innebär att två eller flera aktiebolag kan gå samman genom att samtliga tillgångar och skulder i ett eller flera av bolagen övertas av ett annat aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det eller de överlåtande bolagen (fusion). Vid fusionen upp- löses det eller de överlåtande bolagen utan likvidation (23 kap. 1 § första stycket ABL). Motsvarande gäller för ekonomiska föreningar (16 kap. 1 § första stycket FL).

Absorption är en särskild form av fusion (23 kap. 1 § andra stycket 1 ABL och 16 kap. 1 § andra stycket 1 FL). En absorption innebär att ett bolag, det överlåtande bolaget, går upp i ett annat bolag, det övertagande bolaget. Det överlåtande bolaget upplöses och dess tillgångar och skulder övertas av det övertagande bolaget. Ett särskilt slag av absorption och i praktiken den vanligaste typen av fusion är när ett helägt dotterbolag går upp i moderbolaget (se prop. 2004/05:85 s. 478 f.). I försäkringsrörelse- lagen finns det särskilda bestämmelser om absorption av helägt dotter- bolag för försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag (11 kap. 37 § och 12 kap. 86 § FRL). Motsvarande bestämmelser finns för tjänste- pensionsaktiebolag och ömsesidiga tjänstepensionsbolag (10 kap. 15 och 45 §§ LTF).

Underrättelser vid fusion

I de särskilda bestämmelserna för försäkringsföretag anges att en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska ges in till Finansinspektionen

(för försäkringsaktiebolag 11 kap. 33 § första stycket FRL, för ömsesidiga försäkringsbolag 12 kap. 82 § första stycket FRL och för försäkrings- föreningar 13 kap. 33 § första stycket FRL). Motsvarande gäller för tjän- stepensionsföretag enligt lagen om tjänstepensionsföretag (för tjänstepen- sionsaktiebolag 10 kap. 11 § första stycket, för ömsesidiga tjänstepen- sionsbolag 10 kap. 41 § första stycket och för tjänstepensionsföreningar 10 kap. 62 § första stycket).

Vidare gäller att Finansinspektionen enligt såväl försäkringsrörelselagen som lagen om tjänstepensionsföretag ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar om tillstånd att verkställa en fusionsplan (se för försäkringsföretag 11 kap. 33 § fjärde stycket, 12 kap. 82 § fjärde stycket och 13 kap. 33 § fjärde stycket FRL och för tjänstepensionsföretag 10 kap. 11 § tredje stycket, 11 kap. 41 § tredje stycket och 11 kap. 62 § tredje stycket LTF). För försäkringsaktiebolag och försäkringsföreningar gäller att Bolagsverket ska underrättas om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar och fått laga kraft (11 kap. 33 § fjärde stycket och 13 kap. 33 § fjärde stycket FRL). För ömsesidiga försäk- ringsbolag gäller att även Skatteverket ska underrättas om de slutliga be- sluten (12 kap. 82 § FRL). Motsvarande gäller för tjänstepensionsföretag enligt lagen om tjänstepensionsföretag. Bolagsverket ska underrättas oavsett associationsform (10 kap. 11 § tredje stycket, 41 § tredje stycket och 62 § tredje stycket LTF). Om det rör sig om ett ömsesidigt tjänste- pensionsbolag ska även Skatteverket underrättas (10 kap. 41 § tredje stycket LTF).

Underrättelsen till Bolagsverket om slutliga beslut som har fått laga kraft hänger ihop med tidpunkten för styrelsens skyldighet att anmäla fusionen för registrering (se t.ex. 11 kap. 36 §, 12 kap. 85 § och 13 kap. 36 § FRL). Det har inte motiverats särskilt varför också Skatteverket ska underrättas om slutliga beslut i dessa frågor när det rör sig om ömsesidiga försäkrings- och tjänstpensionsbolag (jfr för försäkringsföretag prop. 2009/10:246 s. 496 och för tjänstepensionsföretag prop. 2018/19:158 s. 464 och 468 f.). Denna tidpunkt när beslutet har fått laga kraft har bara betydelse för tid- punkten för Bolagsverkets registrering av fusionen. Det bör därmed inte krävas att Finansinspektionen också ska underrätta Skatteverket om detta. Särskilt inte som de nu gällande bestämmelserna endast avser de beslut som rör ömsesidiga försäkringsbolag och ömsesidiga tjänstepensions- bolag. Bestämmelserna i försäkringsrörelselagen och i lagen om tjänste- pensionsföretag för ömsesidiga försäkringsbolag och ömsesidiga tjänste- pensionsbolag bör därför ändras så att Finansinspektionen bara ska under- rätta Bolagsverket om beslut som har fått laga kraft.

Underrättelser vid absorption av helägda dotterbolag

Som anges ovan ska Skatteverket underrättas om en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan. Syftet med denna underrättelse är att Skatte- verket ska uppmärksammas på att en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan är under handläggning och därmed ha möjlighet att ingripa och besluta att fusionsplanen inte får verkställas (se bl.a. prop. 2018/19:158 s. 496). Bestämmelser om sådana ingripanden från Skatte- verket finns när det gäller försäkringsaktiebolag i aktiebolagslagen (23 kap. 21 a §). För ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsför-

Prop. 2019/20:138

77

Prop. 2019/20:138 eningar finns en motsvarande bestämmelse i lagen om ekonomiska för- eningar (16 kap. 20 §, se 12 kap. 81 § respektive 13 kap. 2 § FRL).

Skatteverket har möjlighet att ingripa även vid absorption av ett helägt dotterbolag. Dessa bestämmelser avviker delvis från det som annars gäller vid fusion. Som närmare utvecklas ovan ska Finansinspektionen enligt för- säkringsrörelselagen underrätta Skatteverket om en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan (för försäkringsföretag 11 kap. 33 § fjärde stycket, 12 kap. 82 § fjärde stycket och 13 kap. 33 § fjärde stycket). Vid absorption av ett helägt dotterbolag finns det dock inte någon skyldighet för Finansinspektionen att underrätta Skatteverket om en ansökan om till- stånd att verkställa en fusionsplan. En sådan skyldighet gäller emellertid vid absorption av helägt dotterbolag enligt bestämmelserna i aktiebolags- lagen (23 kap. 22 § tredje stycket och 33 § tredje stycket) och vid fusion mellan en ekonomisk förening och ett helägt dotteraktiebolag enligt lagen om ekonomiska föreningar (16 kap. 21 § tredje stycket och 28 § andra stycket). Dessa bestämmelser i de båda lagarna gäller dock inte för för- säkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag (se 11 kap. 32 § och 12 kap. 81 § andra stycket FRL).

Motsvarande skillnader finns för tjänstepensionsaktiebolag och ömse- sidiga tjänstepensionsbolag vid fusion respektive absorption av helägt dotterbolag (10 kap. 11 och 41 §§ jämförda med 10 kap. 15 och 45 §§ LTF). Bestämmelserna i aktiebolagslagen respektive lagen om ekonomiska föreningar om underrättelse till Skatteverket vid absorption gäller inte heller för tjänstepensionsaktiebolag och ömsesidiga tjänste- pensionsbolag (se 10 kap. 10 § LTF för tjänstepensionsaktiebolag, jfr 10 kap. 40 § samma lag för ömsesidiga tjänstepensionsbolag).

Samma förfarande bör gälla vid absorption av helägt dotterbolag för för- säkringsaktiebolag och för ömsesidiga försäkringsbolag som vid annan typ av fusion för dessa associationsformer. Detta gäller även för motsvarande förfaranden för tjänstepensionsaktiebolag och ömsesidiga tjänstepensions- bolag. Bestämmelserna om absorption av helägda dotterbolag i försäk- ringsrörelselagen och lagen om tjänstepensionsföretag bör därför ändras så att även Skatteverket ska underrättas om ansökningar om tillstånd att verkställa en fusionsplan.

Förtydliganden vid tillämpningen av bestämmelser i andra lagar än försäkringsrörelselagen och lagen om tjänstepensionsföretag

Det finns flera bestämmelser i försäkringsrörelselagen som innebär att be- stämmelser i andra lagar också ska gälla för försäkringsföretag. Vanligtvis är det självklart hur dessa bestämmelser ska tillämpas på försäkringsföre- tag och tjänstepensionsföretag. Ibland krävs dock bestämmelser som för- tydligar hur en viss bestämmelse ska tillämpas i ett särskilt fall. I såväl försäkringsrörelselagen som lagen om tjänstepensionsföretag finns det be- stämmelser som anger att vissa begrepp i andra lagar i stället ska avse an- dra begrepp. Ett sådant exempel är att när det gäller försäkringsaktiebolag så ska det som sägs i aktiebolagslagen om Bolagsverket, i vissa be- stämmelser, i stället avse Finansinspektionen (se bl.a. 11 kap. 1 § andra stycket FRL). Ytterligare ett exempel är bestämmelsen för försäkrings- föreningar som anger att det som sägs om föreningsregistret i lagen om

78

ekonomiska föreningar, i stället ska avse försäkringsregistret (13 kap. 2 § första stycket 2 FRL).

Sådana förtydliganden har dock inte införts på ett enhetligt och kon- sekvent sätt i de associationsrättsliga bestämmelserna för försäkringsföre- tag och tjänstepensionsföretag. För att det inte ska råda några tveksamheter om vad som gäller vid tillämpningen av bestämmelser i andra lagar, bör det göras vissa förtydliganden i försäkringsrörelselagen och i lagen om tjänstepensionsföretag. Detta handlar dels om att införa en bestämmelse för ömsesidiga tjänstepensionsbolag om att när det i det kapitlet (12 kap. FRL) anges att lagen om ekonomiska föreningar ska tillämpas på ömse- sidiga försäkringsbolag ska det som sägs om föreningsregistret i stället avse försäkringsregistret. Dels gäller det ändringar i 12 och 13 kap. för- säkringsrörelselagen och 10 kap. lagen om tjänstepensionsföretag som innebär att när bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar om Skatte- verkets ingripande vid fusion tillämpas på ömsesidiga försäkringsbolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag, försäkringsföreningar och tjänste- pensionsföreningar ska det som sägs i den lagen om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen (se 16 kap. 20 § FL).

Finansinspektionen ska få medge dispens från bosättningskravet för styrelseledamöter och den verkställande direktören oavsett associationsform

I försäkringsrörelselagen finns det bestämmelser om bosättningskrav för ledningen i ett försäkringsföretag. För försäkringsaktiebolag gäller att minst hälften av styrelseledamöterna ska vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om undantag från bosättnings- kravet (11 kap. 1 § första och andra styckena FRL och 8 kap. 9 § ABL). Ett bosättningskrav, med möjlighet till dispens, gäller även för den verk- ställande direktören (11 kap. 1 § första och andra styckena och 8 kap. 30 § ABL). Motsvarande bosättningskrav gäller för styrelseledamöter och den verkställande direktören i ett tjänstepensionsaktiebolag. Även i dessa fall får Finansinspektionen medge dispens från dessa krav (se 10 kap. 1 § första och andra styckena LTF och 8 kap. 9 och 30 §§ ABL).

Även i lagen om ekonomiska föreningar finns det bestämmelser om bo- sättningskrav för styrelseledamöter och den verkställande direktören (7 kap. 8 och 30 §§). Bestämmelserna i den lagen gäller för ömsesidiga försäkringsbolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag, försäkringsföreningar och tjänstepensionsföreningar (se för ömsesidiga försäkringsbolag 12 kap. 24 § FRL, för försäkringsföreningar 13 kap. 2 § FRL, för ömsesidiga tjänstepensionsbolag 10 kap. 26 § LTF och för tjänstepensionsföreningar 10 kap. 48 § LTF). Till skillnad från det som gäller för försäkrings- aktiebolag och tjänstepensionsaktiebolag ska dispensprövningen för dessa associationsformer göras av Bolagsverket.

Beslut om undantag från bosättningskravet för styrelseledamöter och den verkställande direktören i försäkringsföretag och tjänstepensionsföre- tag bör göras av en och samma myndighet, oavsett associationsform. Finansinspektionen är i dag den myndighet som ansvarar för lämplighets- prövningen av dessa funktionärer i såväl försäkringsföretag som tjänste- pensionsföretag. Detta gäller samtliga associationsformer för försäkrings-

Prop. 2019/20:138

79

Prop. 2019/20:138 företag och tjänstepensionsföretag. Även undantag från bosättningskravet bör prövas av Finansinspektionen. Bestämmelserna i försäkringsrörelse- lagen och lagen om tjänstepensionsföretag bör ändras så att Finans- inspektionen ska vara den myndighet som får medge undantag från bosätt- ningskravet även för ömsesidiga försäkringsbolag, försäkringsföreningar, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar.

80

Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot vissa typer av holdingföretag

I samband med genomförandet av Solvens II-direktivet infördes det flera bestämmelser i försäkringsrörelselagen som rör försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag. Det infördes bl.a. en bestämmelse om att ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag ska säkerställa att de som avses ingå i styrelsen för företaget eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem upp- fyller de lämplighetskrav som anges i 2 kap. 4 § (19 kap. 63 § första stycket FRL). De krav som avses är de generella lämplighetskraven för sådana funktionärer, dvs. att de ska ha de insikter och den erfarenhet som måste krävas av den som deltar i styrningen av ett försäkringsföretag och även i övrigt är lämpliga för en sådan uppgift (se 2 kap. 4 § första stycket 4 FRL). Det infördes även en särskild ingripandebestämmelse i kapitlet om grupptillsyn (19 kap. FRL). I denna anges att om någon i ledningen i ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 § 4, får Finansinspektionen före- lägga företaget att rätta till förhållandet (19 kap. 64 § första stycket FRL). I samma bestämmelse ges Finansinspektionen även möjlighet att förelägga ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag att vidta rättelse om företaget inte uppfyller krav som ställs på det enligt EU- förordningar som antagits med stöd av Solvens II-direktivet, 19 kap. för- säkringsrörelselagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av kapitlet (19 kap. 64 § andra stycket FRL).

I försäkringsrörelselagen finns det ett särskilt kapitel som rör ingripan- den (18 kap. FRL). Förutom flera bestämmelser om ingripanden mot för- säkringsföretag finns det en särskild bestämmelse om ingripanden mot för- säkringsholdingföretag. I denna anges att om någon i ledningen för ett för- säkringsholdingföretag inte uppfyller de krav som anges i 19 kap. 63 § första stycket, får Finansinspektionen förelägga företaget att rätta till för- hållandet (18 kap. 24 § FRL).

Bestämmelsen om ingripande mot vissa typer av holdingföretag i kapitlet om grupptillsyn har delvis samma tillämpningsområde som in- gripandebestämmelsen i kapitlet om ingripanden (19 kap. 64 § första stycket FRL jämförd med 18 kap. 24 § FRL). Dessa bestämmelser bör ändras så att det inte uppkommer fall där en och samma situation regleras av mer än en bestämmelse. Bestämmelserna bör samordnas så att Finans- inspektionens möjlighet att ingripa om någon i ledningen av ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller de generella lämplighetskraven regleras i en och samma para- graf. Detta bör lämpligen ske genom att bestämmelsen om ingripande mot vissa typer av holdingföretag i kapitlet om grupptillsyn (19 kap. 64 §) flyttas till kapitlet om ingripanden (18 kap.). På så sätt samlas bestäm-

melserna om ingripanden i försäkringsrörelselagen i ett och samma Prop. 2019/20:138 kapitel. Det är den ordning som i dag gäller enligt lagen om tjänste- pensionsföretag (se 15 kap. i den lagen). Finansinspektionens möjlighet att

ingripa mot försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holding- företag påverkas inte av en sådan lagändring.

6.2Överenskommelse om att utse grupptillsynsmyndighet

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska högst en gång om året få väcka frågan om en överenskommelse om att utse grupptillsyns- myndighet.

Regeringens bedömning: Solvens II-direktivets övriga bestämmel- ser om att utse grupptillsynsmyndighet tillgodoses av de nu gällande bestämmelserna i försäkringsrörelselagen om överenskommelse och beslut om att utse grupptillsynsmyndighet.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regering- ens förslag och bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: I Solvens II-direktivet finns flera bestämmelser om grupptillsynsmyndighet. Detta gäller dels vilken tillsynsmyndighet som också ska vara grupptillsynsmyndighet, dels vilken tillsyn som grupptillsynsmyndigheten ska ansvara för. Av direktivet följer att en enda myndighet ska ansvara för samordningen och utförandet av grupptillsynen. Detta ska vara en av tillsynsmyndigheterna i de berörda medlemsstaterna (artikel 247.1). I direktivet finns bestämmelser om vilken tillsynsmyndighet som ska utses till grupptillsynsmyndighet (artikel 247.2). De berörda tillsynsmyndigheterna har möjlighet att komma över- ens om att en viss tillsynsmyndighet ska utses till grupptillsynsmyndighet för en enskild grupp. För detta krävs att det sett till den enskilda gruppen är olämpligt att den tillsynsmyndighet som enligt direktivet ska vara grupptillsynsmyndighet är grupptillsynsmyndighet för just den gruppen (artikel 247.3).

Bestämmelserna i Solvens II-direktivet som rör grupptillsynsmyndighet har i svensk rätt genomförts genom bestämmelser i försäkringsrörelse- lagen. Bestämmelser om grupptillsynsmyndighet och dess ansvar finns i 19 kap. 6 § FRL. I 19 kap. 7 § FRL finns bestämmelser om när Finans- inspektionen ska vara grupptillsynsmyndighet. Bestämmelser om överens- kommelse och beslut om utseende av grupptillsynsmyndighet finns i 19 kap. 8 § FRL.

Bestämmelsen i 19 kap. 8 § FRL överensstämmer i huvudsak med mot- svarande bestämmelse i Solvens II-direktivet (artikel 247.3). Bestämmel- sen i försäkringsrörelselagen innehåller dock inte, till skillnad från den i direktivet, någon begränsning i fråga om hur ofta Finansinspektionen får väcka en fråga om överenskommelse om att utse grupptillsynsmyndighet. För att fullt ut genomföra Solvens II-direktivet bör det införas en be-

stämmelse om detta i försäkringsrörelselagen. I försäkringsrörelselagen

81

Prop. 2019/20:138 ska det alltså anges att Finansinspektionen högst en gång om året ska få väcka en fråga om överenskommelse om att utse grupptillsynsmyndighet.

De övriga kraven i Solvens II-direktivet om de villkor och det förfarande som ska följas för att nå fram till ett gemensamt beslut inom tillsyns- kollegiet om att utse en alternativ grupptillsynsmyndighet tillgodoses av nu gällande bestämmelser i försäkringsrörelselagen.

6.3Samordningsöverenskommelse

Regeringens förslag: När Finansinspektionen är grupptillsynsmyn- dighet eller utövar tillsyn över ett enskilt försäkringsföretag som om- fattas av grupptillsyn, ska inspektionen ingå en samordningsöverens- kommelse med de berörda behöriga myndigheterna. En sådan överens- kommelse ska avse inrättandet av ett tillsynskollegium och reglera verksamheten i det. Överenskommelsen ska undertecknas av Finans- inspektionen.

En samordningsöverenskommelse ska åtminstone innehålla besluts- processen vid de beslut som avses i artiklarna 231, 232 och 247 i Solvens II-direktivet och det samråd som avses i artiklarna 218.5 och 248.4 i det direktivet.

Om Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har fattat ett beslut om upprättande av en samordningsöverenskommelse ska Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, fatta sitt slutliga beslut i enlighet med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens beslut. Finansinspektionen ska därefter överlämna sitt beslut till de berörda behöriga myndigheterna.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag

Samordningsöverenskommelse – när ska den ingås och vad ska den innehålla?

För att underlätta grupptillsynen ska ett tillsynskollegium, under ordföran- deskap av grupptillsynsmyndigheten, inrättas (artikel 248.2 i Solvens II- direktivet). Ett sådant kollegium ska bestå av grupptillsynsmyndigheten, tillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där något dotterföretag har sitt huvudkontor och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndig- heten (Eiopa) (artikel 248.3 första stycket). Tillsynsmyndigheter för betydande filialer och anknutna företag ska också ha rätt att delta i tillsynskollegiet (artikel 248.3 andra stycket). Inrättandet av och verk- samheten vid ett tillsynskollegium ska baseras på en samordnings- överenskommelse mellan grupptillsynsmyndigheten och de övriga berörda tillsynsmyndigheterna (artikel 248.4 första stycket). Om det uppstår delade meningar mellan medlemmarna i tillsynskollegiet vid upprättandet av en samordningsöverenskommelse, får de hänskjuta en sådan fråga till Eiopa (artikel 248.4 andra stycket).

82

Det finns i dag inte några bestämmelser i svensk rätt om de samord- ningsöverenskommelser som avses i Solvens II-direktivet. För att fullt ut genomföra direktivet bör det införas bestämmelser om samordnings- överenskommelser i försäkringsrörelselagen.

Inledningsvis bör det införas en bestämmelse om när Finansinspek- tionen ska ingå en samordningsöverenskommelse. Detta ska ske när Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet eller när inspektionen ut- övar tillsyn över ett enskilt försäkringsföretag som omfattas av grupp- tillsyn. En samordningsöverenskommelse ska ingås med de berörda be- höriga myndigheterna. Förutom grupptillsynsmyndigheten, i de fall Finansinspektionen inte ska vara grupptillsynsmyndighet, är det de be- höriga myndigheterna i alla medlemsstater där något dotterföretags huvud- kontor är beläget samt Eiopa (artikel 248.3 första stycket). Vidare finns det därutöver myndigheter som har rätt att delta i tillsynskollegiet: be- höriga myndigheter för betydande filialer och anknutna företag. Även sådana myndigheter bör anses som berörda behöriga myndigheter för en enskild grupp (artikel 248.3 andra stycket i Solvens II-direktivet och artikel 354 i Solvens II-förordningen).

I försäkringsrörelselagen bör det anges att en samordningsöverens- kommelse, i överensstämmelse med direktivet, ska avse inrättandet av ett tillsynskollegium och verksamheten i det (artikel 248.4 första stycket). Det bör även, i enlighet med direktivet, införas en bestämmelse om att en sam- ordningsöverenskommelse ska undertecknas av Finansinspektionen. Av förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen följer att Finansinspektionen får ingå sådana internationella överenskommelser som följer av Solvens II-direktivet, förutsatt att de inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan (4 b §). Denna bestämmelse gör det möjligt för Finansinspektionen att ingå en samordningsöverenskommelse med be- rörda behöriga myndigheter (se prop. 2015/16:9 s. 414).

I Solvens II-direktivet finns en bestämmelse med materiella krav för en samordningsöverenskommelse (artikel 248.5 första stycket). Dessa krav bör framgå av lag och därför bör det införas en bestämmelse i försäkrings- rörelselagen med de krav som anges i direktivet. En samordningsöverens- kommelse som Finansinspektionen ingår med berörda behöriga myndig- heter bör alltså, i enlighet med direktivet, åtminstone innehålla förfaranden för beslutsprocessen bland berörda tillsynsmyndigheter vid de beslut som avses i artiklarna 231, 232 och 247 i Solvens II-direktivet och det samråd som avses i artiklarna 218.5 och 248.4 i det direktivet.

Solvens II-direktivet innehåller även en bestämmelse om vad en sam- ordningsöverenskommelse får respektive kan innehålla. Detta handlar då om ytterligare uppgifter för grupptillsynsmyndigheten, tillsynsmyndig- heter eller Eiopa (artikel 248.5 andra stycket) och förfaranden för samråd mellan berörda tillsynsmyndigheter, särskilt enligt artiklarna 213–217, 219–221, 227, 244–246, 250, 256, 260 och 262 eller samarbete med övriga tillsynsmyndigheter (artikel 248.5 tredje stycket). Dessa ytterligare krav har som sitt huvudsakliga syfte att förbättra samarbetet i tillsynskollegiet och på så sätt bidra till en effektiv grupptillsyn, under förutsättning att den enskilda tillsynen inte försämras. Det har inte framkommit att det finns något särskilt behov av att införa ytterligare krav för grupptillsynen, och då särskilt beträffande tillsynskollegierna, för att samarbetet vid grupp- tillsynen ska fungera tillfredsställande. Eiopa har även tagit fram riktlinjer

Prop. 2019/20:138

83

Prop. 2019/20:138 för kollegiernas operativa funktion med tillhörande mall för samordnings- överenskommelse (EIOPA-BoS-14/146), i det följande benämnda Eiopas riktlinjer. Sammantaget finns det inte anledning att införa ytterligare krav i lag på vad en samordningsöverenskommelse ska innehålla.

Hänskjutande av frågor till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten för tvistlösning

Enligt Solvens II-direktivet får en medlem av tillsynskollegiet, om det uppstår delade meningar om upprättandet av en samordningsöverens- kommelse, hänskjuta frågan till Eiopa och begära dess hjälp. Grupp- tillsynsmyndigheten ska därefter fatta sitt slutgiltiga beslut i enlighet med Eiopas beslut och vidarebefordra beslutet till de berörda tillsynsmyndig- heterna (artikel 248.4 andra stycket).

I försäkringsrörelselagen finns det i dag en bestämmelse om att Finans- inspektionen får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en behörig myndighet inom EES till Eiopa för tvistlösning i de fall som framgår av artiklarna 248, 249, 255 och 260 i Solvens II-direktivet (19 kap. 53 §). Denna bestämmelse tillgodoser direktivets krav att Finansinspektionen, om inspektionen och de berörda behöriga myndigheterna inte kan enas om en samordningsöverenskommelse, får hänskjuta en sådan fråga till Eiopa för tvistlösning.

Det finns dock inte någon bestämmelse i försäkringsrörelselagen som motsvarar det som anges i Solvens II-direktivet om det som ska gälla om Eiopa har fattat ett beslut om upprättande av en samordningsöverens- kommelse (artikel 248.4 andra stycket tredje och fjärde meningarna). För att fullt ut genomföra direktivet bör det införas en bestämmelse i försäk- ringsrörelselagen om att Finansinspektionen, när Eiopa har fattat ett beslut om upprättande av en samordningsöverenskommelse och Finansinspek- tionen är grupptillsynsmyndighet, ska fatta sitt slutliga beslut i enlighet med Eiopas beslut. Finansinspektionen ska därefter vidarebefordra sitt beslut till de berörda behöriga myndigheterna.

6.4Möte i tillsynskollegiet

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska omedelbart kalla till möte i tillsynskollegiet om

1.inspektionen får kännedom om en betydande överträdelse av solvenskapitalkravet för ett försäkringsföretag i den aktuella gruppen eller en överträdelse av minimikapitalkravet för ett försäkringsföretag i gruppen,

2.inspektionen får kännedom om en betydande överträdelse av det gruppbaserade solvenskapitalkravet, beräknat enligt den metod som används i den aktuella gruppen, eller

3.andra exceptionella omständigheter inträffar eller har inträffat.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

84

Skälen för regeringens förslag: I Solvens II-direktivet anges att de myndigheter som ansvarar för tillsynen över enskilda försäkrings- och återförsäkringsföretag som ingår i en grupp, liksom grupptillsynsmyndig- heten, i vissa särskilt angivna fall omedelbart ska kalla till möte med samt- liga tillsynsmyndigheter som medverkar i grupptillsynen. Det första fallet när detta enligt direktivet ska ske är om tillsynsmyndigheten blir medveten om en betydande överträdelse av solvenskapitalkravet eller en över- trädelse av minimikapitalkravet för ett enskilt försäkrings- eller återför- säkringsföretag (artikel 249.2 a). En tillsynsmyndighet ska också kalla till ett möte om den blir medveten om en betydande överträdelse av solvens- kapitalkravet på gruppnivå beräknat med utgångspunkt i sammanställda uppgifter eller det aggregerade solvenskapitalkravet för gruppen enligt den beräkningsmetod som använts (artikel 249.2 b). En tillsynsmyndighet ska även kalla till ett möte om andra exceptionella omständigheter inträffar eller har inträffat (artikel 249.2 c).

Det finns inte någon bestämmelse i försäkringsrörelselagen om att Finansinspektionen ska kalla till ett möte med behöriga myndigheter som deltar i grupptillsynen. I lagen finns däremot en allmän bestämmelse om samarbete och utbyte av information (17 kap. 3 §). Enligt den bestämmel- sen ska Finansinspektionen i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med behöriga myndigheter i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Detta omfattar direktivets krav att Finansinspektionen i vissa fall ska kalla till möte med behöriga myndigheter (se prop. 2015/16:9 s. 438). Det kan dock finnas skäl att i lag förtydliga i vilka fall Finansinspektionen ska kalla till ett möte med de behöriga myndigheterna som deltar i grupptillsynen.

I enlighet med det som anges i Solvens II-direktivet bör det därför anges i försäkringsrörelselagen att Finansinspektionen i vissa fall ska kalla till ett möte med behöriga myndigheter. De myndigheter som enligt direktivet ska kallas till möte är de som medverkar i grupptillsynen, vilket får anses vara de som ingår i ett visst tillsynskollegium.

I direktivet anges tre fall då en tillsynsmyndighet ska kalla till möte (artikel 249.2). Dessa fall bör särskilt anges i försäkringsrörelselagen. Inledningsvis bör Finansinspektionen kalla till möte om inspektionen får kännedom om en betydande överträdelse av solvenskapitalkravet för ett försäkringsföretag i den aktuella gruppen eller en överträdelse av minimi- kapitalkravet för ett försäkringsföretag i gruppen. Det bör även, i enlighet med direktivet, anges att Finansinspektionen ska kalla till möte om inspek- tionen får kännedom om en betydande överträdelse av det gruppbaserade solvenskapitalkravet för den aktuella gruppen, beräknat enligt den metod som används i gruppen. Slutligen bör Finansinspektionen, också det i en- lighet med direktivet, kalla till ett möte om andra exceptionella omstän- digheter inträffar eller har inträffat.

De fall som anges i Solvens II-direktivet (artikel 249.2 a–c) är en mini- mireglering av de fall då en myndighet åtminstone ska kalla till möte. Det innebär att det skulle vara möjligt att i den svenska regleringen gå längre och ställa upp krav på att Finansinspektionen ska kalla till möten i fler situationer än de som anges i direktivet. Det har dock hittills inte fram- kommit skäl att i lag ställa sådana längre gående krav.

Trots detta kan det även i andra fall än de som uttryckligen anges i direk- tivet finnas skäl att hålla möte mellan de behöriga myndigheterna. I upp-

Prop. 2019/20:138

85

Prop. 2019/20:138 räkningen i försäkringsrörelselagen bör det därför, i likhet med i motsva- rande bestämmelse i direktivet, inte uttömmande anges de fall då Finans- inspektionen ska kalla till möte med de behöriga myndigheterna i ett tillsynskollegium.

86

6.5Samråd med behöriga myndigheter inom ett tillsynskollegium

Regeringens förslag: Om ett beslut är av betydelse för behöriga myn- digheter inom ett tillsynskollegium, ska Finansinspektionen samråda med dem innan inspektionen fattar beslut i fråga om

1.en förändring i aktieägarstruktur, organisationsstruktur eller led- ningsstruktur för ett försäkringsföretag i den aktuella gruppen, om för- ändringen kräver inspektionens tillstånd,

2.en förlängning av tidsfristerna för upprättande och överlämnande av en återhämtningsplan eller för att vidta åtgärder enligt en åtgärds- plan, eller

3.betydande sanktioner eller exceptionella åtgärder som ska vidtas. Om Finansinspektionen inte är grupptillsynsmyndighet, ska samråd

ske med grupptillsynsmyndigheten innan inspektionen fattar sådana beslut om förändring i aktieägarstruktur, organisationsstruktur eller led- ningsstruktur eller om förlängning av tidsfristerna knutna till en åt- gärdsplan.

Finansinspektionen ska också samråda med en behörig myndighet innan inspektionen fattar ett beslut som bygger på information från den behöriga myndigheten.

Samråd ska inte behöva ske om ett beslut är brådskande eller om sam- rådet kan äventyra beslutets effekt. I så fall ska Finansinspektionen utan dröjsmål underrätta de berörda behöriga myndigheterna om beslutet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt Solvens II-direktivet ska berör- da tillsynsmyndigheter, före de fattar beslut som är av betydelse för till- synsmyndigheters tillsynsuppgifter, samråda med varandra inom tillsyns- kollegiet. De beslut som ska föregås av samråd är beslut om förändringar i aktieägarstruktur, organisationsstruktur eller ledningsstruktur i försäk- rings- och återförsäkringsföretag inom en grupp som kräver tillsynsmyn- digheternas godkännande eller auktorisation (artikel 250.1 första stycket a). Samråd ska även ske före ett beslut om en förlängning av åter- hämtningsplan (artikel 250.1 första stycket b). En tillsynsmyndighet ska dessutom samråda med andra myndigheter före ett beslut om betydande sanktioner eller exceptionella åtgärder som vidtagits av tillsynsmyndig- heterna, däribland fastställande av kapitaltillägg utöver solvenskapital- kravet och införande av begränsningar av användningen av en intern mo- dell för beräkning av solvenskapitalkravet (artikel 250.1 första stycket c). Vid vissa typer av beslut ska samråd alltid ske med grupptillsynsmyn- digheten (artikel 250.1 andra stycket). De berörda tillsynsmyndigheterna

ska också samråda med varandra innan beslut fattas som bygger på infor- mation från andra tillsynsmyndigheter (artikel 250.1 tredje stycket). En tillsynsmyndighet får avstå från samråd med andra tillsynsmyndigheter i brådskande fall eller om samrådet kan äventyra beslutets effekt. I sådana fall ska tillsynsmyndigheten utan dröjsmål underrätta de övriga berörda tillsynsmyndigheterna (artikel 250.2).

Det finns inte någon bestämmelse i försäkringsrörelselagen som uttryck- ligen anger att Finansinspektionen ska samråda med behöriga myndigheter innan inspektionen fattar beslut i de frågor som särskilt anges i direktivet. I lagen finns i och för sig en allmän bestämmelse om samarbete och utbyte av information (17 kap. 3 §). Enligt den bestämmelsen ska Finansinspek- tionen i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med be- höriga myndigheter i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Detta omfattar direktivets krav om att Finansinspek- tionen ska samråda med behöriga myndigheter inom ett tillsynskollegium innan inspektionen fattar vissa typer av beslut (se prop. 2015/16:9 s. 438). En liknande bedömning har gjorts tidigare när det gäller lagstiftningen om finansiella konglomerat (se prop. 2005/06:45 s. 151–156).

Det kan dock finnas skäl för att i lag förtydliga vilka typer av beslut som ska föregås av samråd inom tillsynskollegiet. Därmed bör det införas en bestämmelse i försäkringsrörelselagen som uttryckligen anger att Finans- inspektionen i de fall ett beslut är av betydelse för behöriga myndigheter inom ett tillsynskollegium, ska samråda med dem innan inspektionen fattar sitt beslut.

Samrådsskyldigheten bör bara gälla inför vissa typer av beslut. De beslut som ska föregås av samråd är, i enlighet med det som anges i direktivet, beslut om förändringar i aktieägarstruktur, organisationsstruktur eller ledningsstruktur i försäkringsföretag inom en grupp som kräver inspek- tionens tillstånd.

I direktivet anges dock inte närmare vad som avses med beslut om förändringar i aktieägarstruktur, organisationsstruktur eller lednings- struktur i försäkringsföretag. Finansinspektionen fattar regelbundet ett flertal beslut som anknyter till dessa områden. Syftet med kravet i direktivet torde inte vara att alla dessa beslut ska föregås av samråd med behöriga myndigheter inom ett tillsynskollegium. I stället bör utgångs- punkten vara att samråd inom grupptillsynen ska ske om det rör sig om beslut där Finansinspektionen inom tillsynen över enskilda försäkrings- företag ska samråda med behöriga myndigheter. Samråd bör därmed bl.a. ske med behöriga myndigheter inom ett tillsynskollegium innan Finans- inspektionen fattar beslut i frågor om beståndsöverlåtelser och förvärvs- tillstånd (se 14 kap. 7 och 10 §§ och 15 kap. 9 § FRL). Samråd bör även ske före beslut som leder till en förändring av försäkringsföretagets verk- samhet. Detta torde kunna vara ändringar av bolagsordningen respektive stadgarna som särskilt rör försäkringsrörelsen, t.ex. ändring av bolags- formen, tillståndet att driva försäkringsrörelse eller övergång från icke- vinstutdelande till vinstutdelande livförsäkringsrörelse.

Finansinspektionen ska också, i enlighet med direktivet, samråda med behöriga myndigheter inom ett tillsynskollegium före beslut som rör en förlängning av tidsfristerna för upprättande och överlämnande av en åter- hämtningsplan vid bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet eller av tidsfristen för att vidta åtgärder enligt en sådan åtgärdsplan. Slutligen bör

Prop. 2019/20:138

87

Prop. 2019/20:138 inspektionen samråda med behöriga myndigheter inom ett tillsynskolle- gium före beslut om betydande sanktioner eller exceptionella åtgärder.

88

I enlighet med direktivet bör samråd alltid ske med grupptillsyns- myndigheten om beslutet rör tidsfristerna som är knutna till en återhämt- ningsplan med anledning av bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet eller om det rör betydande sanktioner eller exceptionella åtgärder som ska vidtas. Finansinspektionen bör, också detta i enlighet med direktivet, sam- råda med en behörig myndighet innan inspektionen fattar ett beslut som bygger på information från den behöriga myndigheten.

Ett beslut bör i vissa särskilda fall inte föregås av samråd. Som anges i direktivet bör det inte ställas något krav på samråd före ett beslut, om be- slutet är brådskande eller om samrådet kan äventyra beslutets effekt. Om ett beslut har fattats utan att ha föregåtts av samråd bör Finansinspek- tionen, i enlighet med direktivet, utan dröjsmål underrätta de berörda behöriga myndigheterna om beslutet.

6.6Inhämtande av information med hjälp av en behörig myndighet

Regeringens förslag: När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndig- het får inspektionen begära att en behörig myndighet i ett annat land inom EES, från ett moderföretag som har sitt huvudkontor i samma land som den myndigheten, inhämtar information som rör grupptillsyns- myndighetens uppgifter och vidarebefordrar informationen till inspek- tionen.

Om Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, behöver sådan information som är relevant för grupptillsynen och den informationen redan har lämnats till en behörig myndighet, ska inspektionen begära att få informationen från den myndigheten.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag: I Solvens II-direktivet finns flera be- stämmelser om informationsinhämtning. Grupptillsynsmyndigheten får t.ex. uppmana tillsynsmyndigheter i en medlemsstat där ett moderföretag har sitt huvudkontor att av detta moderföretag begära viss information och vidarebefordra denna information till grupptillsynsmyndigheten (artikel 251 första stycket). För att undvika dubbelrapportering ska grupptillsyns- myndigheten i vissa fall vända sig direkt till en tillsynsmyndighet. Detta är fallet om grupptillsynsmyndigheten behöver sådan information som är relevant för grupptillsynen och den informationen redan har lämnats till en tillsynsmyndighet (artikel 251 andra stycket).

Det finns inte någon bestämmelse i försäkringsrörelselagen som uttryck- ligen anger att Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyn- dighet, får begära in information med hjälp av en behörig myndighet i ett annat land inom EES. I lagen finns i och för sig en allmän bestämmelse om samarbete och utbyte av information (17 kap. 3 §). Enligt den bestäm- melsen ska Finansinspektionen i sin tillsynsverksamhet samarbeta och

utbyta information med behöriga myndigheter i den utsträckning som Prop. 2019/20:138 följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Detta omfattar att Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, får be-

gära att en behörig myndighet hämtar in information som rör grupp- tillsynsmyndighetens uppgifter och därefter vidarebefordrar informa- tionen till inspektionen (se prop. 2015/16:9 s. 438).

Det kan dock, på samma sätt som när det gäller Solvens II-direktivets regler om möte och samråd (se avsnitten 6.4 och 6.5), finnas skäl för att i lag förtydliga när Finansinspektionen får begära att en behörig myndighet hämtar in viss information. Därmed bör det införas en bestämmelse i för- säkringsrörelselagen där det uttryckligen anges att Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, får begära in information från moderföretag i andra länder inom EES med hjälp av en behörig myndighet i samma land som moderföretaget. Den information som Finansinspek- tionen på detta sätt får begära in är sådan information som rör grupptill- synsmyndighetens uppgifter enligt direktivet.

I vissa fall kan den information som grupptillsynsmyndigheten behöver redan ha lämnats till en behörig myndighet. För att undvika dubbel- rapportering bör det också för denna situation införas en bestämmelse i försäkringsrörelselagen som uttryckligen anger att Finansinspektionen, i ett sådant fall ska vända sig direkt till den myndigheten.

6.7Lägesrapport

Regeringens förslag: Försäkringsföretag som får använda en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur vid beräkningen av den bästa skattningen eller ett tillfälligt avdrag vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna, ska varje år lämna in en lägesrapport till Finansinspek- tionen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Försäkrings- och återförsäkringsföre- tag får enligt Solvens II-direktivet, med tillsynsmyndighetens förhands- godkännande, tillämpa en tillfällig justering på de riskfria räntesatserna för relevanta durationer i fråga om godkända försäkrings- och återförsäkrings- förpliktelser (artikel 308c.1). Försäkrings- och återförsäkringsföretag får även, också det med tillsynsmyndighetens förhandsgodkännande, tillämpa ett tillfälligt avdrag för försäkringstekniska avsättningar (artikel 308d.1). Företag som har fått sådana förhandsgodkännanden ska varje år till sin tillsynsmyndighet lämna in en lägesrapport i vilken det redogörs för de åtgärder som har vidtagits för att vid utgången av övergångsperioden upp- fylla solvenskapitalkravet (artikel 308e tredje stycket).

Bestämmelserna i direktivet om en tillfälligt justerad riskfri ränte- struktur vid beräkningen av den bästa skattningen och ett tillfälligt avdrag vid beräkningarna av de försäkringstekniska avsättningarna har i svensk rätt genomförts dels genom bestämmelser i försäkringsrörelselagen (5 kap.

10 och 12 §§ och 18 kap. 6 §), dels genom bestämmelser i Finansinspek-

89

Prop. 2019/20:138 tionens föreskrifter (5 kap. 1–14 §§ Finansinspektionens föreskrifter [FFFS 2015:21] om övergångsreglering för försäkringsrörelse).

I försäkringsrörelselagen anges att ett försäkringsföretag som använder en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur vid beräkningen av den bästa skattningen, eller ett tillfälligt avdrag vid beräkningarna av de försäkrings- tekniska avsättningarna, ska lämna in en lägesrapport till Finansinspek- tionen (18 kap. 6 § andra stycket). En sådan rapport ska innehålla en redo- görelse för företagets åtgärder och framsteg för att upprätta en tillräcklig kapitalbas eller reducera företagets riskprofil, för att senast den 1 januari 2032 uppfylla solvenskapitalkravet (5 kap. 14 § Finansinspektionens före- skrifter om övergångsreglering för försäkringsrörelse). Det finns dock inte, varken i försäkringsrörelselagen eller i Finansinspektionens före- skrifter, någon bestämmelse som uttryckligen anger att lägesrapporten ska lämnas in varje år. För att fullt ut genomföra denna del av direktivet bör det införas en bestämmelse i försäkringsrörelselagen om detta.

7Vissa ändringar i reglerna om grupptillsyn för tjänstepensionsföretag

7.1Nivån för grupptillsyn

Regeringens förslag: Om det i toppen av en grupp finns ett tjänstepen- sionsföretag, ett utländskt tjänstepensionsinstitut, ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare som är moderföretag till ett utländskt tjänstepensionsinstitut, ett försäkringsföretag, en EES-försäkrings- givare eller en försäkringsgivare från tredjeland, som i sin tur ska om- fattas av bestämmelserna om grupptillsyn i lagen om tjänstepensions- företag, ska bestämmelserna om grupptillsyn i den lagen tillämpas bara på nivån för företaget som är det yttersta moderföretaget i gruppen. Detta ska gälla även om det yttersta moderföretaget är ett företag som skulle vara ett försäkringsholdingföretag om tjänstepensionsföretaget som är dotterföretag i stället var ett försäkringsföretag och om det yttersta moderföretaget är ett blandat finansiellt holdingföretag.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag: I lagen om tjänstepensionsföretag finns det bestämmelser om nivån för grupptillsyn (16 kap. 7 och 8 §§, se även prop. 2018/19:158 s. 558–566). Bestämmelser om nivån för grupp- tillsyn blir aktuella när det i en grupp finns flera företag på olika nivåer som det ska utövas grupptillsyn över. Så är t.ex. fallet om det i en grupp finns ett tjänstepensionsföretag som är både dotterföretag till ett tjänste- pensionsföretag och moderföretag till ett annat tjänstepensionsföretag, se figur 7.1. Utgångspunkten är då att grupptillsyn ska utövas dels över tjänstepensionsföretag A, dels över tjänstepensionsföretag B. Detta följer

av att tjänstepensionsföretag A och B var för sig är moderföretag till ett

90

annat tjänstepensionsföretag, tjänstepensionsföretag B respektive C, och Prop. 2019/20:138 därmed ska grupptillsyn utövas över båda dessa moderföretag (16 kap.

2 § 1 LTF).

Figur 7.1 Ett tjänstepensionsföretag i toppen av en grupp med andra tjänstepensionsföretag

Enligt lagen om tjänstepensionsföretag ska bestämmelserna om grupp- tillsyn tillämpas bara på nivån för det yttersta moderföretaget i en sådan grupp som den i figur 7.1, i denna grupp tjänstepensionsföretag A (16 kap. 7 § första stycket). Detta innebär en lättnad för företag på lägre nivåer, i figur 7.1 tjänstepensionsföretag B, och begränsar grupptillsynen så att denna tillsyn bara ska utövas på den högsta nivån i en grupp, om det i gruppen finns företag på olika nivåer som det var för sig ska utövas grupp- tillsyn över.

Lagen om tjänstepensionsföretag innehåller bestämmelser om nivån för grupptillsyn för grupper där det i toppen av gruppen finns ett tjänstepen- sionsföretag, ett utländskt tjänstepensionsinstitut, ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare som är moderföretag till a) ett företag som skulle vara ett försäkringsholdingföretag om tjänstepensionsföretaget var ett försäkringsföretag eller b) ett blandat finansiellt holdingföretag, och som i sin tur ska omfattas av bestämmelserna om grupptillsyn i den lagen, se exemplet i figur 7.2.

Figur 7.2 Ett tjänstepensionsföretag i toppen av en grupp med ett blandat finansiellt holdingföretag och ett annat tjänstepensionsföretag

91

Prop. 2019/20:138 Detta svarar mot de fall då grupptillsyn enligt lagen om tjänstepensions- företag ska utövas på nivån under det yttersta moderföretaget och detta företag är någon form av holdingföretag (se 16 kap. 2 § 3 b och c). För en sådan grupp som i figur 7.2 ska bestämmelserna om grupptillsyn tillämpas bara på nivån för det yttersta moderföretaget, dvs. tjänstepensionsföre- tag A (16 kap. 8 § samma lag).

Tjänstepensionsföretag kan dock ingå i grupper med flera nivåer där det finns både tjänstepensionsföretag och andra typer av företag, men där inget av företagen är ett sådant holdingföretag som avses ovan. Som exempel kan nämnas att en grupp kan bestå av ett tjänstepensionsföretag som är moderföretag till ett försäkringsföretag som i sin tur är moderföretag till ett tjänstepensionsföretag och därmed ska omfattas av bestämmelserna om grupptillsyn i lagen om tjänstepensionsföretag, se figur 7.3.

Figur 7.3 Ett tjänstepensionsföretag i toppen av en grupp med ett försäkringsföretag och ett annat tjänstepensionsföretag

En grupp som den i figur 7.3 omfattas inte av bestämmelserna om nivån för grupptillsyn i lagen om tjänstepensionsföretag. Det saknas skäl för att behandla en sådan grupp på annat sätt än en sådan grupp som den i figur

7.1eller 7.2. Det bör därför införas en bestämmelse i lagen om tjänstepen- sionsföretag för den situationen att det i toppen av en grupp finns ett tjänstepensionsföretag som är moderföretag till ett försäkringsföretag som i sin egenskap av moderföretag till ett tjänstepensionsföretag ska omfattas av bestämmelserna om grupptillsyn i den lagen.

I den situationen bör, enligt den nya bestämmelsen, det som föreskrivs om grupptillsyn i den lagen tillämpas bara på nivån för det yttersta moder- företaget. Detta innebär att när ett tjänstepensionsföretag är moderföretag till ett försäkringsföretag och det företaget i sin tur är moderföretag till ett annat tjänstepensionsföretag som ska omfattas av bestämmelserna om grupptillsyn i lagen om tjänstepensionsföretag, ska bestämmelserna om grupptillsyn i den lagen tillämpas bara på tjänstepensionsföretaget i toppen av gruppen. Motsvarande bör gälla om dels företaget i toppen av gruppen i stället för ett tjänstepensionsföretag är ett utländskt tjänstepensions- institut, ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare, dels före- taget under moderföretaget i toppen av gruppen, i stället för ett försäk- ringsföretag, är ett utländskt tjänstepensionsinstitut, en EES-försäkrings- givare eller en försäkringsgivare från tredjeland.

92

Om det i en grupp finns flera tjänstepensionsföretag gäller bestämmel- Prop. 2019/20:138 serna om nivån för grupptillsyn även när det yttersta moderföretaget är ett

företag som skulle vara ett försäkringsholdingföretag om tjänstepensions- företaget som är dotterföretag i stället var ett försäkringsföretag, eller om det yttersta moderföretaget är ett blandat finansiellt holdingföretag

(16 kap. 7 § andra stycket LTF). Det torde kunna uppkomma flera fall av grupptillsyn även i grupper med endast ett tjänstepensionsföretag och där det yttersta moderföretaget är någon form av holdingföretag, se exemplet i figur 7.4.

Figur 7.4 Ett blandat finansiellt holdingföretag i toppen av en grupp med ett utländskt tjänstepensionsinstitut och ett företag inom bank- och värdepapperssektorn där det utländska tjänstepensionsinstitutet i sin tur är moderföretag till ett tjänstepensionsföretag

Även för en sådan grupp som den i figur 7.4 finns ett behov av bestäm- melser om nivån för grupptillsyn. I lagen om tjänstepensionsföretag bör det därför införas en bestämmelse om att det som föreskrivs om grupp- tillsyn i den lagen ska tillämpas bara på nivån för det yttersta moderföre- taget om det företaget är a) ett företag som skulle vara ett försäkrings- holdingföretag om ett tjänstepensionsföretag som är dotterföretag i stället var ett försäkringsföretag eller b) ett blandat finansiellt holdingföretag, och det yttersta moderföretaget har ett dotterföretag som ska omfattas av bestämmelserna om grupptillsyn i den lagen i egenskap av utländskt tjänstepensionsinstitut, försäkringsföretag, EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredjeland.

7.2Beslut om undantag från rapportering av väsentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner inom en grupp

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska i vissa fall få besluta att ett tjänstepensionsföretag inte ska behöva rapportera väsentliga risk- koncentrationer och betydande transaktioner inom en grupp till inspek- tionen.

93

Prop. 2019/20:138 Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag

Bestämmelserna i lagen om tjänstepensionsföretag

Tjänstepensionsföretag omfattas av grupptillsyn (prop. 2018/19:158 s. 532 och 534–536). Ett av områdena för grupptillsyn i lagen om tjänstepen- sionsföretag är rapportering av riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp (16 kap. 1 § tredje stycket). Vid fullständig grupptillsyn ska väsentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner inom en grupp rapporteras till Finansinspektionen minst en gång per år (samma prop. s. 593 och 595–598).

En grupp som ska omfattas av grupptillsyn enligt lagen om tjänstepen- sionsföretag kan också komma att omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt något annat regelverk, t.ex. särskild tillsyn enligt lagen (2006:531) om sär- skild tillsyn över finansiella konglomerat, i det följande benämnd konglo- meratlagen och förkortad KL. En sådan situation med flera fall av grupp- baserad tillsyn kan uppkomma även för förhållandevis enkla grupp- strukturer. Så är fallet om det i en grupp finns ett tjänstepensionsföretag som är moderföretag till dels ett annat tjänstepensionsföretag, dels ett företag inom bank- och värdepapperssektorn, se figur 7.5.

Figur 7.5 Ett tjänstepensionsföretag som är moderföretag till ett annat tjänstepensionsföretag och ett företag inom bank- och värdepapperssektorn

 

I denna grupp är tjänstepensionsföretag A moderföretag till ett annat tjän-

 

stepensionsföretag, tjänstepensionsföretag B, och fullständig grupptillsyn

 

ska då utövas över tjänstepensionsföretag A (16 kap. 2 § 1 LTF). Den full-

 

ständiga grupptillsynen omfattar bl.a. krav på rapportering av riskkon-

 

centrationer och transaktioner inom gruppen. Denna rapportering ska skö-

 

tas av tjänstepensionsföretag A (16 kap. 23 § LTF).

 

Särskild tillsyn över finansiella konglomerat är en gruppbaserad tillsyn

 

över grupper med företag som driver verksamhet i både försäkringssektorn

 

och bank- och värdepapperssektorn. Denna tillsyn har sin grund i EU-

 

rätten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den

 

16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag

 

och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av

 

rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG,

 

93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv

94

98/78/EG och 2000/12/EG, i det följande benämnt konglomeratdirektivet).

Konglomeratdirektivet har i svensk rätt genomförts genom konglomerat- lagen (prop. 2005/06:45). I konglomeratlagen finns definitioner av ett blandat finansiellt holdingföretag, ett försäkringsholdingföretag och ett reglerat företag (1 kap. 3 § 4, 10 och 14, se även 1 kap. 5 § 2 och 8 LTF). Den särskilda tillsynen över finansiella konglomerat omfattar bl.a. krav på rapportering av riskkoncentrationer och interna transaktioner till Finans- inspektionen (5 kap. 11 § KL).

Ett tjänstepensionsföretag är ett reglerat företag som tillhör försäkrings- sektorn enligt konglomeratlagen (prop. 2018/19:158 s. 619 och 622–624). Om gruppens verksamhet i såväl försäkringssektorn som bank- och värde- papperssektorn är betydande utgör gruppen i figur 7.5 ett finansiellt kon- glomerat (2 kap. 1 § KL). Detta innebär att gruppen ska omfattas av sär- skild tillsyn över finansiella konglomerat. Denna särskilda tillsyn omfattar krav på att riskkoncentrationer och interna transaktioner som är betydande och av visst slag, regelbundet ska rapporteras till Finansinspektionen (5 kap. 11 § KL). I en grupp som den i figur 7.5 är utgångspunkten att det är tjänstepensionsföretag A som ska sköta denna rapportering (5 kap. 12 § KL).

Den förhållandevis enkla gruppstrukturen i figur 7.5 kan därmed komma att omfattas av åtminstone två regelverk för gruppbaserad tillsyn. Detta gäller dels grupptillsyn enligt lagen om tjänstepensionsföretag, dels sär- skild tillsyn över finansiella konglomerat enligt konglomeratlagen. Som anges ovan finns det i båda dessa regelverk bestämmelser om att riskkon- centrationer och transaktioner inom gruppen ska rapporteras. Detta kan leda till att en grupp kan bli tvungen att rapportera samma uppgifter mer än en gång till tillsynsmyndigheten. Ofta är det dessutom samma företag i gruppen som mer än en gång ska rapportera uppgifterna till Finans- inspektionen.

För att undvika en sådan dubbelrapportering får Finansinspektionen en- ligt lagen om tjänstepensionsföretag besluta om undantag från kraven på rapportering av riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp (sam- ma prop. s. 593 och 596). Ett sådant beslut innebär för en grupp som den i figur 7.5 att tjänstepensionsföretag A inte behöver rapportera väsentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner inom gruppen till Finans- inspektionen enligt den lagen. Tjänstepensionsföretag A ska dock fort- farande rapportera riskkoncentrationer och interna transaktioner som är betydande och av visst slag till Finansinspektionen enligt det som gäller enligt den särskilda tillsynen över finansiella konglomerat.

Samma risk för dubbelrapportering uppkommer om ett tjänstepensions- företag, tjänstepensionsföretag A, är moderföretag till ett annat tjänstepen- sionsföretag, tjänstepensionsföretag B, samtidigt som det är dotterföretag till ett företag inom bank- och värdepapperssektorn, se figur 7.6.

Prop. 2019/20:138

95

Prop. 2019/20:138 Figur 7.6

Ett tjänstepensionsföretag som både är moderföretag till ett

 

annat tjänstepensionsföretag och dotterföretag till ett

 

företag inom bank- och värdepapperssektorn

96

Tjänstepensionsföretagen i figur 7.6 omfattas på samma sätt som tjänste- pensionsföretagen i figur 7.5 av dels grupptillsyn enligt lagen om tjänste- pensionsföretag, dels särskild tillsyn över finansiella konglomerat enligt konglomeratlagen. För dessa grupper uppkommer en viss skillnad för före- taget inom bank- och värdepapperssektorn. Enligt lagen om tjänstepen- sionsföretag kommer tjänstepensionsföretag A såväl i gruppen i figur 7.5 som i gruppen i figur 7.6 att vara det yttersta moderföretaget som ska om- fattas av grupptillsyn enligt den lagen. Som anges ovan kommer företaget inom bank- och värdepapperssektorn i figur 7.5 att omfattas av fullständig grupptillsyn och krav på rapportering och tillsyn av väsentliga riskkoncen- trationer och betydande transaktioner inom en grupp enligt lagen om tjänstepensionsföretag (16 kap. 2 § 1, 23 och 24 §§). När företaget inom bank- och värdepapperssektorn i stället, som i figur 7.6, är moderföretag till ett tjänstepensionsföretag kommer det inte att omfattas av fullständig grupptillsyn enligt den lagen och därmed inte heller av några krav på rapportering och tillsyn av väsentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner inom en grupp enligt lagen. Det kan dock vara så att företaget inom bank- och värdepapperssektorn i en sådan grupp som i figur 7.6 anses vara ett företag som skulle vara ett försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet om tjänstepensionsföretaget var ett försäkringsföretag. Detta leder till att det företaget omfattas av begränsad grupptillsyn med krav på god kontroll över och rapportering av transaktioner inom grupper med vissa typer av moderföretag (16 kap. 3 § 2, 27 och 28 §§ LTF).

Företaget inom bank- och värdepapperssektorn i figur 7.6 kommer, på motsvarande sätt som i figur 7.5, att omfattas av särskild tillsyn över finan- siella konglomerat. För gruppen i figur 7.6 är det företaget inom bank- och värdepapperssektorn som är det reglerade företaget i toppen av det finans- iella konglomeratet. Det är därför det företaget som ska rapportera risk- koncentrationer och interna transaktioner till Finansinspektionen enligt den särskilda tillsynen över finansiella konglomerat (5 kap. 12 § KL).

På motsvarande sätt som för gruppen i figur 7.5, får Finansinspektionen besluta att tjänstepensionsföretag A i figur 7.6 inte ska behöva rapportera riskkoncentrationer och transaktioner inom gruppen till inspektionen. Detta eftersom dessa riskkoncentrationer och transaktioner inom gruppen redan ska rapporteras till Finansinspektionen enligt den särskilda tillsynen

över finansiella konglomerat, om än att detta ska göras av ett annat företag, Prop. 2019/20:138 företaget inom bank- och värdepapperssektorn.

Vissa grupper ska omfattas av grupptillsyn enligt lagen om tjänstepen- sionsföretag även om det bara finns ett tjänstepensionsföretag i gruppen. Så är t.ex. fallet om ett tjänstepensionsföretag är dotterföretag till ett blan- dat finansiellt holdingföretag, se figur 7.7.

Figur 7.7 Ett blandat finansiellt holdingföretag som är moderföretag till ett tjänstepensionsföretag och ett företag inom bank- och värdepapperssektorn

Grupptillsyn ska då utövas över tjänstepensionsföretaget vars moderföre-

 

tag är ett blandat finansiellt holdingföretag (16 kap. 2 § 3 c LTF). Denna

 

grupptillsyn omfattar krav på rapportering av riskkoncentrationer och tran-

 

saktioner inom gruppen (16 kap. 23 § LTF).

 

Ett blandat finansiellt holdingföretag är ett moderföretag som inte är ett

 

reglerat företag och som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst

 

ett är ett reglerat företag med huvudkontor inom EES, och andra företag

 

utgör ett finansiellt konglomerat (1 kap. 3 § 4 KL). Som anges ovan är ett

 

tjänstepensionsföretag att anse som ett reglerat företag som tillhör försäk-

 

ringssektorn (prop. 2018/19:158 s. 619 och 622–624). För att företaget i

 

toppen av gruppen i figur 7.7 ska kunna anses vara ett blandat finansiellt

 

holdingföretag krävs dock att det förutom tjänstepensionsföretaget också

 

finns ett företag inom bank- och värdepapperssektorn i gruppen (se defini-

 

tionen av finansiellt konglomerat i 2 kap. 1 § KL). En grupp som den i

 

figur 7.7 utgör därmed ett finansiellt konglomerat som ska omfattas av

 

särskild tillsyn över finansiella konglomerat. Denna särskilda tillsyn inne-

 

fattar krav på rapportering av riskkoncentrationer och interna transaktioner

 

(5 kap. 11 § KL). Som utgångspunkt ska rapporteringen skötas av det blan-

 

dade finansiella holdingföretaget (5 kap. 12 § KL).

 

Gruppen i figur 7.7 kommer därmed, på samma sätt som grupperna i

 

figurerna 7.5 och 7.6, att omfattas av krav på rapportering av riskkoncen-

 

trationer och transaktioner inom gruppen dels enligt lagen om tjänstepen-

 

sionsföretag, dels enligt konglomeratlagen. Även om det för gruppen i

 

figur 7.7, på samma sätt som för gruppen i figur 7.6, inte är samma företag

 

som ska sköta rapporteringen enligt de olika regelverken torde det finnas

 

en risk för att samma uppgifter rapporteras mer än en gång till Finans-

 

inspektionen. För att undvika detta får Finansinspektionen besluta att

 

tillsyn över riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp inte ska

97

 

Prop. 2019/20:138 utövas på nivån för moderföretaget, vilket i figur 7.7 är det blandade finansiella holdingföretaget (16 kap. 26 § LTF). Ett sådant beslut innebär att tjänstepensionsföretaget i figur 7.7 inte behöver rapportera riskkoncen- trationer och transaktioner inom gruppen enligt den grupptillsyn som ska utövas enligt lagen om tjänstepensionsföretag. I stället ska sådana upp- gifter rapporteras av det blandade finansiella holdingföretaget inom den särskilda tillsynen över finansiella konglomerat.

Tjänstepensionsföretag kan komma att omfattas av grupptillsyn enligt lagen om tjänstepensionsföretag även när tjänstepensionsföretaget är dotterföretag till ett holdingföretag som inte är att anse som ett blandat finansiellt holdingföretag. En sådan situation kan uppkomma om ett före- tag inom bank- och värdepapperssektorn är moderföretag till ett holding- företag samtidigt som holdingföretaget är moderföretag till ett tjänstepen- sionsföretag, se figur 7.8.

Figur 7.8 Ett företag inom bank- och värdepapperssektorn som är moderföretag till ett holdingföretag som i sin tur är moderföretag till ett tjänstepensionsföretag

Med holdingföretag avses ett företag som skulle vara ett försäkringsholdingföretag om tjänstepensionsföretaget var ett försäkringsföretag.

Enligt lagen om tjänstepensionsföretag ska fullständig grupptillsyn utövas över tjänstepensionsföretag vars moderföretag är ett företag som skulle vara ett försäkringsholdingföretag om tjänstepensionsföretaget var ett för- säkringsföretag (16 kap. 2 § 3 b). Grupptillsyn ska därmed utövas över tjänstepensionsföretaget i figur 7.8 om holdingföretaget skulle vara ett för- säkringsholdingföretag om tjänstepensionsföretaget, i stället för ett tjän- stepensionsföretag, var ett försäkringsföretag. I så fall ska riskkoncen- trationer och transaktioner inom gruppen ska rapporteras till Finansinspek- tionen (16 kap. 23 § LTF).

I gruppen i figur 7.8 finns det också ett företag inom bank- och värde- papperssektorn och gruppen torde därmed kunna utgöra ett finansiellt kon- glomerat (2 kap. 1 § KL). En skillnad uppkommer dock i förhållande till gruppen i figur 7.7. I gruppen i figur 7.7 är det holdingföretaget som är moderföretag och i toppen av det finansiella konglomeratet. Detta medför att holdingföretaget anses vara ett blandat finansiellt holdingföretag. Holdingföretaget i figur 7.8 är däremot bara moderföretag till ett reglerat företag i försäkringssektorn, tjänstepensionsföretaget, och därmed kan detta holdingföretag inte anses vara ett blandat finansiellt holdingföretag

98

enligt konglomeratlagen (1 kap. 3 § 4). I denna grupp är det i stället före- Prop. 2019/20:138 taget inom bank- och värdepapperssektorn som är moderföretag i ett finan-

siellt konglomerat. Likväl kan det vara så att gruppen i figur 7.8 omfattas av särskild tillsyn över finansiella konglomerat. Detta eftersom det i gruppen finns reglerade företag inom såväl försäkringssektorn – tjänste- pensionsföretaget – som bank- och värdepapperssektorn – det yttersta moderföretaget. Gruppen omfattas då av krav på rapportering av riskkon- centrationer och interna transaktioner enligt den särskilda tillsynen över finansiella konglomerat (5 kap. 11 § KL). Denna rapportering ska skötas av företaget inom bank- och värdepapperssektorn (5 kap. 12 § KL).

På motsvarande sätt som gäller för gruppen i figur 7.6 kommer företaget inom bank- och värdepapperssektorn i gruppen i figur 7.8 inte att omfattas av bestämmelserna om fullständig grupptillsyn i lagen om tjänstepensions- företag. Trots det finns det även inom denna grupp en risk för dubbelrapp- ortering. Detta eftersom både tjänstepensionsföretaget och holdingföre- taget i figur 7.8 kan komma att omfattas av krav på rapportering av risk- koncentrationer och transaktioner inom gruppen dels enligt lagen om tjän- stepensionsföretag, dels enligt konglomeratlagen. För att undvika detta får Finansinspektionen för en grupp som den i figur 7.8 besluta om undantag från den tillsyn som avser rapportering av riskkoncentrationer och trans- aktioner inom en grupp på nivån för holdingföretaget (16 kap. 26 § LTF). Ett sådant beslut innebär att tjänstepensionsföretaget i figur 7.8 inte be- höver rapportera riskkoncentrationer och betydande transaktioner inom gruppen till Finansinspektionen enligt den grupptillsyn som utövas med stöd av lagen om tjänstepensionsföretag. Sådana uppgifter ska fortfarande rapporteras av företaget inom bank- och värdepapperssektorn inom den särskilda tillsynen över finansiella konglomerat enligt konglomeratlagen.

Grupper med tjänstepensionsföretag vars moderföretag är försäkringsföretag, utländska tjänstepensionsinstitut, EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredjeland

Som närmare utvecklas ovan får Finansinspektionen besluta om undantag från kraven på rapportering av riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp. Detta omfattar dock inte alla fall av grupptillsyn enligt lagen om tjänstepensionsföretag. Ett tjänstepensionsföretag kan ingå i en grupp med mer än ett annat reglerat företag, dvs. att det i gruppen finns mer än två reglerade företag. Detta är fallet om ett tjänstepensionsföretag är dotter- företag till ett försäkringsföretag samtidigt som försäkringsföretaget är moderföretag till ett företag inom bank- och värdepapperssektorn, se figur 7.9.

99

Prop. 2019/20:138 Figur 7.9

Ett försäkringsföretag som är moderföretag till ett

 

tjänstepensionsföretag och ett företag inom bank- och

 

värdepapperssektorn

100

Grupptillsyn ska då utövas över tjänstepensionsföretaget i figur 7.9. Detta följer av att tjänstepensionsföretagets moderföretag är ett försäkrings- företag (16 kap. 2 § 3 a LTF). Denna grupptillsyn omfattar krav på rappor- tering av riskkoncentrationer och transaktioner inom gruppen. I denna grupp ska rapporteringen göras av tjänstepensionsföretaget (16 kap. 23 § LTF).

Om försäkringsföretaget som i gruppen i figur 7.9 även är moderföretag till ett företag inom bank- och värdepapperssektorn består gruppen av reglerade företag inom såväl försäkringssektorn som bank- och värde- papperssektorn. Gruppen kan då utgöra ett finansiellt konglomerat som ska omfattas av särskild tillsyn över finansiella konglomerat (1 kap. 1 § och 2 kap. 1 § KL). Detta innebär att försäkringsföretaget inom denna sär- skilda tillsyn ska rapportera riskkoncentrationer och interna transaktioner till Finansinspektionen (5 kap. 11 och 12 §§ KL).

För gruppen i figur 7.9 finns det således en risk för att samma uppgifter om riskkoncentrationer och transaktioner inom gruppen kommer att rap- porteras mer än en gång till Finansinspektionen. På motsvarande sätt som för grupperna i figurerna 7.5 och 7.7, bör en grupp som den i figur 7.9 kunna undantas från den rapportering av riskkoncentrationer och transak- tioner inom gruppen som ska ske vid fullständig grupptillsyn enligt lagen om tjänstepensionsföretag. Detta torde vara aktuellt även om moderföre- taget i toppen av gruppen, i stället för att vara ett försäkringsföretag, tillhör någon av de andra typer av moderföretag som kan ge upphov till fullstän- dig grupptillsyn över ett tjänstepensionsföretag och som även kan vara ett reglerat företag, dvs. en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredjeland.

Det bör därför införas en ny bestämmelse i lagen om tjänstepensions- företag som ger Finansinspektionen möjlighet att besluta att tillsyn över riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp inte ska utövas på nivån för det moderföretag som avses i 16 kap. 2 § 3 a den lagen och som självt är ett reglerat företag och omfattas av särskild tillsyn över finansiella konglomerat. Detta innebär att tjänstepensionsföretaget i figur 7.9 inte be- höver rapportera om riskkoncentrationer och transaktioner inom gruppen till Finansinspektionen enligt den lagen. Försäkringsföretagets skyldighet att rapportera om riskkoncentrationer och interna transaktioner inom

ramen för den särskilda tillsynen över finansiella konglomerat bör inte på- Prop. 2019/20:138 verkas av en sådan bestämmelse.

Flera fall av gruppbaserad tillsyn kan uppkomma även för andra grupp- strukturer än den i figur 7.9 om det i gruppen finns ett tjänstepensions- företag och andra reglerade företag. Så är fallet om ett försäkringsföretag är moderföretag till ett tjänstepensionsföretag samtidigt som försäkrings- företaget är dotterföretag till ett företag inom bank- och värdepapperssek- torn, se figur 7.10.

Figur 7.10 Ett företag inom bank- och värdepapperssektion som är moderföretag till ett försäkringsföretag som i sin tur är moderföretag till ett tjänstepensionsföretag

I denna grupp finns det ett tjänstepensionsföretag vars moderföretag är ett

 

försäkringsföretag. Grupptillsyn ska då utövas över det tjänstepensions-

 

företaget (16 kap. 2 § 3 a LTF). Denna grupptillsyn ska omfatta rappor-

 

tering av riskkoncentrationer och transaktioner inom gruppen. Rapporte-

 

ringen ska göras av tjänstepensionsföretaget (16 kap. 23 § LTF).

 

Om försäkringsföretaget i sin tur är dotterföretag till ett företag inom

 

bank- och värdepapperssektorn finns det i gruppen reglerade företag inom

 

såväl försäkringssektorn som bank- och värdepapperssektorn. Gruppen i

 

figur 7.10 kan då utgöra ett finansiellt konglomerat som ska omfattas av

 

särskild tillsyn över finansiella konglomerat (1 kap. 1 § och 2 kap. 1 §

 

KL). Denna särskilda tillsyn innebär krav på rapportering av riskkoncen-

 

trationer och interna transaktioner (5 kap. 11 § KL). Rapporteringen ska

 

skötas av företaget inom bank- och värdepapperssektorn (1 kap. 12 § KL).

 

Även inom en sådan grupp som den i figur 7.10 kan samma uppgifter

 

om riskkoncentrationer och transaktioner inom gruppen komma att rapp-

 

orteras mer än en gång till Finansinspektionen. Detta trots att det yttersta

 

moderföretaget, företaget inom bank- och värdepapperssektorn, på mot-

 

svarande sätt som för grupperna i figurerna 7.6 och 7.8 inte omfattas av

 

fullständig grupptillsyn enligt lagen om tjänstepensionsföretag. På mot-

 

svarande sätt som för gruppen i figur 7.9, bör en sådan grupp som den i

 

figur 7.10 kunna undantas från den rapportering av riskkoncentrationer

 

och transaktioner inom gruppen som ska ske vid fullständig grupptillsyn

 

enligt lagen om tjänstepensionsföretag. Detta blir även aktuellt om före-

 

taget som både är moderföretag till ett tjänstepensionsföretag och dotter-

 

företag till ett företag inom bank- och värdepapperssektorn, i stället för ett

 

försäkringsföretag, är ett utländskt tjänstepensionsinstitut, en EES-försäk-

101

 

Prop. 2019/20:138 ringsgivare eller en försäkringsgivare från tredjeland (se 16 kap. 2 § 3 a LTF). Samma risk för dubbelrapportering kan också i särskilda fall upp- komma om det yttersta moderföretaget, som i gruppen i figur 7.10 är ett reglerat företag, i stället är ett blandat finansiellt holdingföretag.

Det bör därför införas en ny bestämmelse i lagen om tjänstepensions- företag som ger Finansinspektionen möjlighet att besluta att tillsyn över riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp inte ska utövas på nivån för det moderföretag som avses i 16 kap. 2 § 3 a den lagen och som är anknutet företag till ett reglerat företag eller ett blandat finansiellt hol- dingföretag. Detta innebär att tjänstepensionsföretaget i figur 7.10 inte ska behöva rapportera om riskkoncentrationer och transaktioner inom gruppen till Finansinspektionen enligt den lagen. Skyldigheten för företaget inom bank- och värdepapperssektorn att rapportera om riskkoncentrationer och interna transaktioner inom ramen för den särskilda tillsynen över finans- iella konglomerat bör inte påverkas av en sådan bestämmelse.

7.3Beräkning och rapportering av den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om när den gruppbaserade kapi- talbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska beräknas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Genom Solvens II-direktivet infördes ett nytt regelverk för tillsynsrapportering för försäkringsföretag. Detta regelverk består dels av nationella bestämmelser i försäkringsrörelselagen och i Finansinspektionens föreskrifter (Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd [FFFS 2015:13] om tillsynsrapportering för försäkrings- rörelse), dels av EU-rättsliga bestämmelser i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II), i det följande benämnd Solvens II-förordningen, och i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 av den 2 december 2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG, i det följande benämnd genomförande- akten.

Regelverket är förhållandevis omfattande och det finns bestämmelser om rapportering av såväl kvantitativa som kvalitativa uppgifter där vissa uppgifter ska rapporteras varje kvartal medan det är tillräckligt att andra uppgifter rapporteras årsvis. I särskilda fall får Finansinspektionen besluta om begränsningar av och undantag från denna tillsynsrapportering (se prop. 2015/16:9 s. 355).

102

Solvens II-direktivet har även inneburit att det införts nya bestämmelser om grupptillsyn (se samma prop. s. 394–491). Som en del av Solvens II- regelverket infördes det även nya bestämmelser om rapportering vid grupptillsyn. Dessa bestämmelser finns i huvudsak i Solvens II-förord- ningen (artiklarna 372–377) och i genomförandeakten (artiklarna 22–36). Bestämmelserna för rapportering vid grupptillsyn överensstämmer i stort med det som gäller för rapportering vid tillsyn över enskilda försäkrings- företag. Som utgångspunkt vid grupptillsyn enligt försäkringsrörelselagen gäller att uppgifter om solvens och finansiell ställning ska rapporteras varje kvartal.

I propositionen En ny reglering för tjänstepensionsföretag görs bedöm- ningen att utgångspunkten bör vara att ett tjänstepensionsföretag ska om- fattas av bestämmelser om grupptillsyn på samma sätt som om företaget skulle ha omfattats av sådana bestämmelser om det var ett försäkringsföre- tag (prop. 2018/19:158 s. 536). Grupptillsynen ska således inte upphöra eller minska i sin omfattning om ett försäkringsföretag omvandlas till ett tjänstepensionsföretag. Skyldigheten att beräkna gruppbaserad kapitalbas och kapitalkrav och sedan rapportera resultaten bör därmed i huvudsak vara densamma oavsett om skyldigheten följer av grupptillsyn som utövas enligt försäkringsrörelselagen eller lagen om tjänstepensionsföretag.

Som utgångspunkt gäller enligt såväl försäkringsrörelselagen som lagen om tjänstepensionsföretag att ett försäkringsföretag eller ett tjänstepen- sionsföretag ska säkerställa att det inom gruppen sammantaget finns en gruppbaserad kapitalbas som alltid är minst lika med antingen ett grupp- baserat kapitalkrav eller det högre belopp som Finansinspektionen kan be- sluta om. Därutöver gäller som huvudregel vid grupptillsyn enligt försäk- ringsrörelselagen att gruppsolvens ska rapporteras kvartalsvis. De risker som uppkommer när företag ingår i grupper med andra företag torde vara desamma, oberoende av om det rör sig om försäkringsföretag eller tjänste- pensionsföretag. För grupper som står under grupptillsyn enligt försäk- ringsrörelselagen finns det behov av att kunna agera proaktivt och på ett tidigt stadium identifiera såväl enskilda företag som grupper med finan- siella problem. Ett sådant behov bör också finnas för grupper som står under grupptillsyn enligt lagen om tjänstepensionsföretag. På motsvarande sätt som gäller vid grupptillsyn enligt försäkringsrörelselagen, bör det därför vid grupptillsyn enligt lagen om tjänstepensionsföretag gälla att den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska be- räknas kvartalsvis. Om det finns särskilda skäl bör beräkningen kunna ske mer sällan, dock minst årligen. För tjänstepensionsföretag gäller därut- över, på motsvarande sätt som för försäkringsföretag, att resultatet av be- räkningen ska rapporteras till Finansinspektionen (samma prop. s. 582 och 585 f.).

De närmare bestämmelserna om beräkning och rapportering av grupp- solvens bör meddelas genom föreskrifter på lägre nivå än lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om när den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet enligt lagen om tjänstepensionsföretag ska beräknas.

Prop. 2019/20:138

103

Prop. 2019/20:138 7.4

Upplysningar till Finansinspektionen om

 

 

transaktioner som ska rapporteras vid

 

 

begränsad grupptillsyn

 

 

 

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen

 

bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka upplysningar som ett

 

tjänstepensionsföretag ska lämna till Finansinspektionen när det gäller

 

de transaktioner som ska rapporteras vid begränsad grupptillsyn.

 

I lagen om tjänstepensionsföretag ska det tas in en upplysnings-

 

bestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen be-

 

stämmer kan meddela föreskrifter om hur och när ett företag ska lämna

 

sådana upplysningar.

 

 

 

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

 

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

 

det.

 

 

Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen om tjänstepensionsföretag

 

ska transaktioner inom en grupp rapporteras till Finansinspektionen. Detta

 

gäller såväl vid fullständig som vid begränsad grupptillsyn. Vid fullständig

 

grupptillsyn ska betydande transaktioner inom en grupp minst en gång per

 

år rapporteras till Finansinspektionen. Om en transaktion har en mycket

 

betydande omfattning, ska den rapporteras snarast möjligt (16 kap. 23 §

 

LTF). Vid begränsad grupptillsyn ska tjänstepensionsföretag dels rappor-

 

tera transaktioner med moderföretaget, dels med företag som är anknutna

 

till tjänstepensionsföretagets moderföretag. Det är bara sådana transak-

 

tioner som är betydande som ska rapporteras och tjänstepensionsföretaget

 

ska göra detta minst en gång per år. Om en transaktion har en mycket bety-

 

dande omfattning, ska företaget rapportera den snarast möjligt (16 kap.

 

27 § LTF).

 

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

 

föreskrifter om vilka upplysningar som ett tjänstepensionsföretag vid full-

 

ständig grupptillsyn ska lämna till Finansinspektionen när det gäller be-

 

tydande transaktioner inom en grupp. I lagen om tjänstepensionsföretag

 

finns en upplysningsbestämmelse där det anges att regeringen eller den

 

myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om hur

 

och när ett företag ska lämna sådana upplysningar (16 kap. 41 § andra

 

stycket).

 

 

Även vid begränsad grupptillsyn ska vissa typer av transaktioner inom

 

en grupp rapporteras till Finansinspektionen. På motsvarande sätt som vid

 

rapportering av transaktioner inom en grupp vid fullständig grupptillsyn,

 

finns det också för den rapportering av transaktioner som ska ske vid be-

 

gränsad grupptillsyn ett behov av ytterligare föreskrifter på lägre nivå än

 

lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför

 

få meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett tjänstepensionsföretag

 

ska lämna till Finansinspektionen när det gäller de transaktioner som ska

 

rapporteras vid begränsad grupptillsyn enligt lagen om tjänstepensions-

 

företag.

 

 

Hur och när ett tjänstepensionsföretag ska lämna upplysningar om såda-

 

na transaktioner inom en grupp som ska rapporteras vid begränsad grupp-

104

tillsyn kan regleras genom verkställighetsföreskrifter. I lagen om tjänste-

 

 

pensionsföretag bör det därför tas in en upplysningsbestämmelse om att Prop. 2019/20:138 regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela

föreskrifter om hur och när ett företag ska lämna sådana upplysningar.

7.5

Uppgifter till brottsutredande myndigheter

 

 

 

Regeringens förslag: De uppgifter som ett företag ska lämna till brotts-

 

utredande myndigheter enligt lagen om tjänstepensionsföretag ska läm-

 

nas utan dröjsmål och i elektronisk form.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om hur uppgifterna ska lämnas.

 

 

 

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.

 

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

 

det.

 

 

Skälen för regeringens förslag: I lagen om tjänstepensionsföretag

 

finns det bestämmelser om tystnadsplikt för vissa befattningshavare, upp-

 

giftsskyldighet i samband med utredningar om brott, meddelandeförbud

 

och straffrättsligt ansvar för den som bryter mot ett meddelandeförbud

 

(16 kap. 36–39 §§, se även prop. 2018/19:158 s. 604 f. och 609).

 

Ett företag som vid fullgörandet av skyldigheter enligt bestämmelserna

 

om grupptillsyn i lagen om tjänstepensionsföretag får kunskap om affärs-

 

förhållanden i ett företag eller hos vissa fysiska personer, är skyldigt att

 

lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till företaget, om det under

 

en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs

 

av undersökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende om

 

rättslig hjälp i brottmål, på framställning av en annan stat eller en mellan-

 

folklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en

 

europeisk utredningsorder (16 kap. 37 §).

 

Bestämmelsen om uppgiftsskyldighet i samband med utredningar om

 

brott i lagen om tjänstepensionsföretag är utformad efter förebild av mot-

 

svarande bestämmelse i försäkringsrörelselagen (se samma prop. s. 609).

 

Bestämmelsen i försäkringsrörelselagen (19 kap. 46 §) är dock numera

 

ändrad och det har införts dels ett skyndsamhetskrav, dels ett krav på att

 

uppgifterna ska lämnas ut i elektronisk form (prop. 2017/18:291 s. 35–38).

 

Vid den ändringen anförde regeringen bl.a. följande (samma prop.

 

s. 36). Uppgifter från finansiella företag om enskildas förhållanden till

 

företagen är ofta av stor betydelse för utredningar om brottslighet i allmän-

 

het och om ekonomisk brottslighet i synnerhet. Företag har en skyldighet

 

enligt försäkringsrörelselagen, och flera andra regelverk inom det finan-

 

siella området, att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till före-

 

taget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersök-

 

ning i brottmål begärs av undersökningsledare eller om det i ett ärende om

 

rättslig hjälp i brottmål på framställning av en annan stat eller mellanfolk-

 

lig domstol begärs av åklagare, eller i ett ärende om erkännande och verk-

 

ställighet av en europeisk utredningsorder. För att de brottsutredande myn-

 

digheterna ska kunna genomföra utredningar på ett effektivt sätt, är det

 

viktigt att uppgifterna lämnas utan dröjsmål och i elektronisk form.

 

Detta bör gälla även vid uppgiftsskyldighet i samband med utredningar

 

om brott enligt lagen om tjänstepensionsföretag. Det bör därmed, i över-

105

Prop. 2019/20:138 ensstämmelse med det som gäller enligt försäkringsrörelselagen, införas en bestämmelse i lagen om tjänstepensionsföretag om att de uppgifter som ett företag ska lämna till brottsutredande myndigheter enligt den lagen, ska lämnas utan dröjsmål och i elektronisk form.

Bestämmelsen i försäkringsrörelselagen om uppgiftsskyldighet till brottsutredande myndigheter kompletteras med en bestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur uppgifterna ska lämnas (19 kap. 104 § 8). Även en be- stämmelse om uppgiftsskyldighet till brottsutredande myndigheter i lagen om tjänstepensionsföretag bör kompletteras med föreskrifter på en lägre nivå än lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om hur sådana uppgifter ska lämnas en- ligt den lagen.

 

8

Ändringar i vissa andra lagar

 

 

 

Regeringens förslag: En ansökan om kallelse på okända borgenärer

 

ska för ömsesidiga försäkringsbolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag,

 

försäkringsföreningar och tjänstepensionsföreningar göras hos Bolags-

 

verket. Ett beslut av Bolagsverket i ett sådant ärende ska överklagas till

 

tingsrätten på den ort där företagets styrelse har sitt säte. Detta ska även

 

gälla sådana beslut som rör en ekonomisk förening. Vid ett överklagan-

 

de ska lagen om domstolsärenden gälla.

 

 

Det ska förtydligas vilka bestämmelser i lagen om europabolag och

 

lagen om europakooperativ som ska gälla för europabolag och europa-

 

kooperativ som är försäkringsföretag respektive tjänstepensionsföretag.

 

 

Särskild delgivning med juridisk person ska få användas vid delgiv-

 

ning med försäkringsföreningar och tjänstepensionsföreningar som är

 

registrerade i försäkringsregistret.

 

 

Den som har näringsförbud ska inte få vara verkställande direktör

 

eller vice verkställande direktör i en försäkringsförening eller en tjän-

 

stepensionsförening.

 

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens

 

förslag. Promemorians förslag avviker från regeringens förslag genom att

 

det i promemorian inte föreslås någon ändring i fråga om det som gäller

 

för överklagande av Bolagsverkets beslut.

 

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

 

det.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Ansökan om kallelse på okända borgenärer

 

Om ett ömsesidigt försäkringsbolag, ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag,

 

en försäkringsförening eller en tjänstepensionsförening försätts i likvida-

 

tion ska likvidatorn ansöka om kallelse på okända borgenärer (se 12 kap.

 

75 § och 13 kap. 2 § FRL, 10 kap. 38 och 48 §§ LTF och 17 kap. 30 § FL).

106

En

sådan ansökan ska göras hos Kronofogdemyndigheten (4 § lagen

 

 

[1981:131] om kallelse på okända borgenärer). Om det i stället rör sig om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening ska en motsvarande ansökan göras hos Bolagsverket (se 25 kap. 34 § ABL, 17 kap. 30 § FL och 4 § lagen om kallelse på okända borgenärer).

Den nu gällande ordningen innebär att en ansökan om kallelse på okända borgenärer ska göras till olika myndigheter utifrån försäkrings- eller tjän- stepensionsföretagets associationsform. Detta trots att det i samtliga fall rör sig om försäkrings- och tjänstepensionsföretag. Om det rör sig om ett försäkrings- eller tjänstepensionsaktiebolag ska ansökan göras hos Bolags- verket. Rör det sig om ett ömsesidigt försäkringsbolag, ett ömsesidigt tjän- stepensionsbolag, en försäkringsförening eller en tjänstepensionsförening ska ansökan i stället ges in till Kronofogdemyndigheten. Det framstår som mer ändamålsenligt att samma ordning gäller för alla försäkrings- och tjän- stepensionsföretag, oavsett associationsform. Bestämmelserna om kallelse på okända borgenärer vid likvidation bör därför ändras så att en ansökan för samtliga försäkrings- och tjänstepensionsföretag ska göras hos Bolags- verket. Lagen om kallelse på okända borgenärer bör därmed ändras i enlig- het med detta.

Ett beslut av Bolagsverket överklagas till tingsrätten på den ort där bola- get har sitt säte (5 a § andra stycket lagen om kallelse på okända borgenär- er). Detta bör gälla i samtliga fall då en ansökan om kallelse på okända borgenärer ska ges in till Bolagsverket och inte bara då en ansökan rör ett aktiebolag. Ett beslut av Bolagsverket med anledning av en ansökan om kallelse på okända borgenärer ska därför, oavsett vilken associationsform som företaget har, överklagas till tingsrätten på den ort där företagets sty- relse har sitt säte (jfr SOU 2009:37 s. 307).

Förtydliganden i lagen om europabolag och lagen om europakooperativ

Europabolag och europakooperativ är europeiska associationsformer för gränsöverskridande samverkan. Dessa associationsformer regleras i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (SE-förordningen) respektive rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa för- eningar (SCE-förordningen). För europabolag och europakooperativ med säte i Sverige finns kompletterande bestämmelser i lagen (2004:575) om europabolag och lagen (2006:595) om europakooperativ. Vissa av dessa bestämmelser gäller särskilt för europabolag och europakooperativ som driver försäkringsrörelse som försäkringsföretag.

Lagen om europabolag och lagen om europakooperativ gäller också för europabolag och europakooperativ med säte i Sverige som fått tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag. Eftersom tjänstepensionsverksamhet är en form av försäkringsrörelse är det inte nödvändigt med några författningsändringar för att europabolag och europakooperativ som fått tillstånd att driva verksamhet som tjänstepen- sionsföretag ska omfattas av dessa lagar.

I vissa bestämmelser i de två lagarna anges dock uttryckligen att de gäller för europabolag respektive europakooperativ som driver försäk- ringsrörelse som försäkringsföretag eller tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag (se t.ex. 6 § lagen om europabolag och 7 § lagen om europakooperativ). För att uppnå en enhetlig lagstiftning bör liknande

Prop. 2019/20:138

107

Prop. 2019/20:138

108

förtydliganden införas i samtliga bestämmelser i lagen om europabolag och lagen om europakooperativ som gäller särskilt för europabolag respek- tive europakooperativ som driver försäkringsrörelse. Dessa lagar bör så- ledes justeras så att det uttryckligen anges att de gäller för europabolag och europakooperativ som är försäkringsföretag respektive tjänstepensions- företag.

Särskild delgivning med juridisk person

Särskild delgivning med juridisk person får användas av en myndighet om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats i samma delgivningsärende eller ett sådant delgivningsförsök bedöms som utsiktslöst vid delgivning med bl.a. försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som är registrerade i försäkringsregistret (29 § 5 del- givningslagen [2010:1932]). Denna form för delgivning får även användas vid delgivning med tjänstepensionsaktiebolag och ömsesidiga tjänstepen- sionsbolag (se prop. 2018/19:158 s. 655).

Den nu gällande ordningen innebär att särskild delgivning med juridisk person inte får användas med samtliga försäkrings- och tjänstepensions- företag. Särskild delgivning med juridisk person får användas med för- säkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, tjänstepensionsaktie- bolag och ömsesidiga tjänstepensionsbolag, men inte med försäkrings- föreningar och tjänstepensionsföreningar. Försäkringsföreningar och tjän- stepensionsföreningar ska båda registreras i försäkringsregistret (se 4 kap. 1 § försäkringsrörelseförordningen [2011:257]). Detta överensstämmer med det som gäller för övriga försäkrings- och tjänstepensionsföretag. Särskild delgivning med juridisk person bör därmed få användas även vid delgivning med sådana företag. Delgivningslagen bör därför ändras så att särskild delgivning med juridisk person också får användas vid delgivning med försäkringsföreningar och tjänstepensionsföreningar som är registre- rade i försäkringsregistret.

Bestämmelser om näringsförbud

Bestämmelser om näringsförbud finns i lagen (2014:836) om närings- förbud. Den som har näringsförbud får inte vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett försäkringsaktiebolag, ett tjänstepen- sionsaktiebolag, ett ömsesidigt försäkringsbolag eller ett ömsesidigt tjän- stepensionsbolag (11 § 7).

De nu gällande bestämmelserna om näringsförbud omfattar inte verk- ställande direktör eller vice verkställande direktör i en försäkringsförening eller en tjänstepensionsförening. En försäkringsförening ska ha en verk- ställande direktör (se 13 kap. 10 § FRL). Detta överensstämmer med det som gäller försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag (11 kap. 9 § och 12 kap. 27 § FRL). Motsvarande gäller för tjänstepen- sionsföretag där såväl tjänstepensionsföreningar som tjänstepensions- aktiebolag och ömsesidiga tjänstepensionsbolag ska ha en verkställande direktör (se 10 kap. 2, 21 och 49 §§ LTF som hänvisar till motsvarande bestämmelser i FRL).

En person som har näringsförbud bör, i likhet med det som gäller för andra typer av försäkringsföretag, inte få vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i en försäkringsförening. Inte heller bör en per-

son med näringsförbud kunna inneha en sådan ställning i en tjänste- Prop. 2019/20:138 pensionsförening. Bestämmelserna om näringsförbud bör därför utökas så

att den som har näringsförbud inte heller ska få vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i en försäkringsförening eller en tjänste- pensionsförening.

9Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2020. En övergångsbestämmelse ska införas för ansökningar om kallelse på

okända borgenärer vid likvidation.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens för- slag. I promemorian föreslås inte någon övergångsbestämmelse.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Ikraftträdandebestämmelser

Vissa av de lagändringar som föreslås i denna proposition har till syfte att i svensk rätt fullt ut genomföra Solvens II-direktivet och andra tjänste- pensionsdirektivet. Detta är helt i enlighet med Sveriges förpliktelser som medlemsstat i EU. Båda dessa direktiv har trätt i kraft. Det är därför an- geläget att lagändringarna träder i kraft så snart som möjligt. Det tidigaste datumet för detta torde vara den 1 juli 2020. Även de lagändringar som inte direkt föranleds av Solvens II-direktivet eller andra tjänstepensions- direktivet bör träda i kraft vid denna tidpunkt.

Övergångsbestämmelser

I lagen om kallelse på okända borgenärer föreslås att vissa ansökningar ska ges in till Bolagsverket, se förslaget i avsnitt 8. De aktuella ansökning- arna ska i dag ges in till Kronofogdemyndigheten.

Ansökningar som vid ikraftträdandet redan har getts in till Kronofogde- myndigheten bör som utgångspunkt lämnas över till Bolagsverket i sam- band detta. En övergångsbestämmelse med sådant innehåll bör gälla för förslaget till ändring i lagen om kallelse på okända borgenärer. Om Krono- fogdemyndigheten redan har fattat beslut i ärendet, bör dock en ansökan fortsätta att handläggas av den myndigheten (jfr punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen [2018:712] om ändring i lagen [1981:131] om kallelse på okända borgenärer).

109

Prop. 2019/20:138 10

Förslagens konsekvenser

Offentligfinansiella konsekvenser

Förslagen bedöms inte ha några offentligfinansiella konsekvenser.

Konsekvenser för företag och andra berörda aktörer

Förslagen i avsnitt 4 till ändringar i tryggandelagen leder enligt bedöm- ningen i denna proposition bara till begränsade konsekvenser för enskilda. Arbetsgivare åläggs att på begäran tillhandahålla viss ytterligare infor- mation. En stiftelse ska offentliggöra information om sin ersättnings- policy. Något fler anmälningar ska göras till länsstyrelserna. Dessa och övriga ändringar som föreslås kan ge upphov till en något ökad adminis- trativ börda för arbetsgivare och pensionsstiftelser. Förslagen kan därmed leda till något ökade kostnader. Någon alternativ lösning till att införa be- stämmelserna torde dock knappast finnas eftersom det handlar om regler som i flera delar krävs för att genomföra unionsrätt. Regelrådet efterfrågar en analys av dessa och övriga förslags eventuella påverkan på konkurrens- förhållandena inom tjänstepensionssektorn. I den delen gör regeringen be- dömningen att de föreslagna ändringarna i tryggandelagen inte på något märkbart sätt kommer att försämra attraktiviteten hos tryggande av tjänste- pension genom överföring till pensionsstiftelse i förhållande till andra tryggandeformer.

Förslagen i avsnitt 5 till ändringar i lagen om utländska försäkrings- givares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige bedöms inte leda till några nämnvärda konsekvenser för enskilda. Ändringarna är en följd av att Sverige har valt att inte längre använda sig av den möjlighet som finns enligt såväl första tjänstepensionsdirektivet som andra tjänste- pensionsdirektivet (artikel 4) att tillämpa reglerna i tjänstepensionsdirekti- vet om bl.a. gränsöverskridande verksamhet på tjänstepensionsverksam- heten hos livförsäkringsföretag. Som berörs i avsnitt 5.1 torde inte heller utmönstrandet av de särskilda bestämmelserna om tjänstepensionsverk- samhet hos försäkringsgivare inom EES leda till att gränsöverskridande verksamhet in i Sverige inom ramen för sådan verksamhet hanteras på något annat sätt hos Finansinspektionen. Inte heller påverkas möjlighet- erna att driva sådan gränsöverskridande verksamhet. Förslagen torde alltså inte påverka konkurrensförhållandena inom tjänstepensionssektorn.

Regelrådet efterlyser en tydligare redogörelse för vilka alternativa lösningar som finns till de föreslagna lagändringarna. Regeringen kon- staterar att utmönstrandet av de särskilda reglerna är en närmast formell följd av att en valmöjlighet för medlemsstaterna som finns i andra tjänste- pensionsdirektivet, enligt ett tidigare ställningstagande av regeringen, inte ska utnyttjas. Att låta de aktuella bestämmelserna vara kvar blir därför missvisande och kan inte ses som något alternativ.

Förslagen i avsnitt 6 till ändringar i försäkringsrörelselagen har även de mestadels karaktär av förtydliganden och bedöms inte föranleda några kostnader eller andra negativa konsekvenser för enskilda. Genom förtyd- ligandena förmodas tvärtom tillämpningen av de aktuella bestämmelserna kunna underlättas.

110

Förslagen i avsnitten 6.1 och 7 till ändringar i lagen om tjänstepensions- företag innebär bara mindre justeringar i den associationsrättsliga regle- ringen och i fråga om grupptillsyn enligt den lagen. Dessa ändringar väntas inte medföra några kostnader eller andra negativa konsekvenser för en- skilda. Inte heller väntas någon påverkan uppkomma för konkurrensför- hållandena inom tjänstepensionssektorn.

Förslagen i avsnitt 8 till ändringar i lagen om europabolag och lagen om europakooperativ utgör bara förtydliganden som gör de båda lagarna lät- tare att tillämpa, och bedöms inte föranleda några kostnader eller andra negativa konsekvenser för enskilda.

Förslagen i avsnitt 8 till ändringar i delgivningslagen och lagen om näringsförbud innebär bara att försäkringsföreningar och tjänstepensions- föreningar i de lagarna behandlas på samma sätt som övriga försäkrings- företag respektive tjänstepensionsföretag. Detta torde inte leda till ökade kostnader eller andra negativa konsekvenser för enskilda.

Inte heller ändringarna i lagen om kallelse på okända borgenärer bedöms medföra några kostnader för enskilda.

Konsekvenser för berörda myndigheter

Förslagen i avsnitt 4 till ändringar i tryggandelagen leder enligt bedöm- ningen i denna proposition bara till begränsade konsekvenser för det all- männa. Något fler anmälningar ska göras till länsstyrelserna som sedan ska underrätta Finansinspektionen om anmälningarna. Dessa och de övriga ändringar som föreslås kan ge upphov till en något ökad administrativ börda för berörda myndigheter. Förslagen kan därmed leda till något ökade kostnader. Någon alternativ lösning till att införa bestämmelserna torde dock knappast finnas eftersom det handlar om regler som i flera delar krävs för att genomföra unionsrätt och i övrigt om bestämmelser som behövs för att Finansinspektionen ska kunna utöva tillsyn över de berörda pensions- stiftelserna. Eventuella ökade kostnader ska finansieras inom myndig- heternas befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen i avsnitt 5 till ändringar i lagen om utländska försäkrings- givares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige bedöms inte leda till några nämnvärda konsekvenser för det allmänna. Som anges ovan är ändringarna en följd av att Sverige har valt att inte längre använda sig av den möjlighet som finns enligt såväl första tjänstepensionsdirektivet som andra tjänstepensionsdirektivet (artikel 4) att tillämpa reglerna i tjänste- pensionsdirektivet om bl.a. gränsöverskridande verksamhet på tjänste- pensionsverksamheten hos livförsäkringsföretag. Som berörs i avsnitt 5.1 torde inte heller utmönstrandet av de särskilda bestämmelserna om tjänstepensionsverksamhet hos försäkringsgivare inom EES leda till att gränsöverskridande verksamhet in i Sverige inom ramen för sådan verk- samhet hanteras på något annat sätt hos Finansinspektionen.

Förslagen i avsnitt 6 till ändringar i försäkringsrörelselagen har även de mestadels karaktär av förtydliganden och bedöms inte föranleda några kostnader eller andra negativa konsekvenser för det allmänna. Genom för- tydligandena förmodas tvärtom tillämpningen av de aktuella bestäm- melserna kunna underlättas. Att dispensprövningen när det gäller bosätt- ningskravet för styrelseledamöter och verkställande direktör för samtliga försäkrings- och tjänstepensionsföretag kommer att göras av Finans-

Prop. 2019/20:138

111

Prop. 2019/20:138 inspektionen, som berörs i avsnitt 6.1, bedöms inte föranleda några ökade kostnader för myndigheten. Detsamma gäller den utökade skyldigheten för Finansinspektionen att skicka underrättelser till Skatteverket även vid ab- sorption av helägda dotterbolag.

Förslagen i avsnitten 6.1 och 7 till ändringar i lagen om tjänstepensions- företag innebär bara mindre justeringar i den associationsrättsliga regle- ringen och i fråga om grupptillsyn enligt den lagen. Ändringarna kan leda till marginellt högre kostnader för Finansinspektionen och Skatteverket på grund av att det tillkommer vissa ytterligare krav på underrättelser mellan dessa två myndigheter. Eventuella ökade kostnader ska hanteras inom de båda myndigheternas befintliga ekonomiska ramar. I övrigt väntas inte dessa ändringar medföra några kostnader eller andra negativa konsekven- ser för det allmänna.

Förslagen i avsnitt 8 till ändringar i lagen om europabolag och lagen om europakooperativ utgör bara förtydliganden som gör de båda lagarna lät- tare att tillämpa, och bedöms inte föranleda några kostnader eller andra negativa konsekvenser för det allmänna.

Förslagen i avsnitt 8 till ändringar i delgivningslagen och lagen om när- ingsförbud innebär bara att försäkringsföreningar och tjänstepensions- föreningar i de lagarna behandlas på samma sätt som övriga försäkrings- företag respektive tjänstepensionsföretag. Detta torde inte leda till ökade kostnader eller andra negativa konsekvenser för det allmänna.

Inte heller ändringarna i lagen om kallelse på okända borgenärer bedöms i praktiken leda till ökade eller minskade kostnader för de berörda myndig- heterna. Eventuella ökade kostnader ska hanteras inom befintliga eko- nomiska ramar.

11 Författningskommentar

11.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

9 a § För en pensionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 16 personer för vilka avsättningar har gjorts till stiftelsen gäller 10 a § andra stycket, 10 b–10 d och 16 b §§.

Om pensionsstiftelsen tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer för vilka avsättningar har gjorts till stiftelsen, gäller dessutom 10 e–10 l och 10 n §§, 11 § fjärde och femte styckena, 15 a–15 d, 16 a, 16 c–16 j och 16 l §§.

Även för en pensionsstiftelse som har gjort en anmälan i enlighet med 31 c § andra stycket gäller bestämmelserna som anges i första och andra styckena, dock inte beträffande egenföretagares tryggande i stiftelse för egen räkning.

I paragrafen anges vilka bestämmelser som är tillämpliga på olika pensionsstiftelser.

I tredje stycket görs en följdändring.

10 d § Sådana pensionsstiftelser som avses i 9 a § får använda optioner och terminskontrakt och andra liknande finansiella instrument för att sänka den finansi-

112

ella risken i stiftelsen eller för att i övrigt effektivisera förvaltningen av stiftelsens Prop. 2019/20:138 tillgångar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om användning av derivatinstrument enligt första stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om en pensionsstiftelses användning av optioner och terminskontrakt och andra liknande finansiella instrument (s.k. derivatinstrument) i sin placeringsverksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

I första stycket anges att vissa pensionsstiftelser får använda optioner och terminskontrakt och andra liknande finansiella instrument, s.k. derivatinstrument, för att sänka den finansiella risken i stiftelsen eller för att i övrigt effektivisera förvaltningen av stiftelsens tillgångar. De pensionsstiftelser som på detta sätt får använda sig av derivatinstrument är dels de stiftelser som tryggar utfästelser till minst 16 personer, dels de stiftelser som själva valt att omfattas av de bestämmelser i denna lag som har sin grund i andra tjänstepensionsdirektivet.

I andra stycket finns en bestämmelse om ytterligare bestämmelser om en pensionsstiftelses användning av derivatinstrument. Stycket ändras på så sätt att den hittillsvarande hänvisningen till föreskrifter som har med- delats med stöd av försäkringsrörelselagen (2010:2043), förkortad FRL, ersätts med ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om användning av derivat- instrument enligt denna lag.

10 e § En pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket och som placerar medel i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), ska anta principer för sitt aktieägarengagemang i fråga om sådana aktier. Av principerna ska det framgå hur stiftelsen integrerar aktieägarengagemanget i sin placeringsstrategi.

Principerna ska beskriva hur stiftelsen

1.övervakar relevanta frågor om bolag som den placerar medel i (portfölj- bolag), däribland bolagens strategi, finansiella och icke-finansiella resultat och risker, kapitalstruktur, sociala och miljömässiga påverkan och bolagsstyrning,

2.för dialoger med företrädare för portföljbolag,

3.utövar rösträtt och andra rättigheter som är knutna till aktieinnehavet,

4.samarbetar med andra aktieägare,

5.kommunicerar med relevanta intressenter i portföljbolag, och

6.hanterar faktiska och potentiella intressekonflikter.

10 h § Principerna för aktieägarengagemang enligt 10 e §, den årliga redogörelsen enligt 10 f § och uppgifter enligt 10 g § ska hållas tillgängliga på pensions- stiftelsens webbplats. Om stiftelsen inte har en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Om pensionsstiftelsen inte redovisar omröstningar i den årliga redogörelsen på grund av att stiftelsen har gett en sådan kapitalförvaltare som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnytt- jande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, i uppdrag att ansvara för placeringarna, ska stiftelsen på webbplatsen uppge var kapitalförvaltaren har offentliggjort informationen om omröstningarna.

Informationen ska tillhandahållas utan kostnad.

113

Prop. 2019/20:138 10 i § En pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket och som placerar medel i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och

som har getts ut av ett bolag inom EES, ska i fråga om sådana aktier redogöra för hur de viktigaste inslagen i placeringsstrategin bidrar till tillgångarnas utveckling på medellång till lång sikt.

10 j § Om en sådan kapitalförvaltare som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, placerar medel för en pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket och placeringarna avser aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska pensionsstiftelsen i fråga om sådana aktier redogöra för

1.hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar placeringsbeslut som grundas på bedömningar av portföljbolagens finansiella och icke-finansiella resul- tat på medellång till lång sikt och främjar ett engagemang i portföljbolagen i syfte att förbättra deras resultat på medellång till lång sikt,

2.hur dels metoden och tiden för utvärdering av kapitalförvaltarens prestationer, dels ersättningen för kapitalförvaltningstjänsterna beaktar det långsiktiga resultatet

iabsoluta tal,

3.hur pensionsstiftelsen bevakar dels kapitalförvaltarens kostnader för port- följens omsättning, dels portföljens avsedda omsättningshastighet eller gränser för omsättningshastigheten, och

4.hur lång tid som överenskommelsen med kapitalförvaltaren gäller.

Om överenskommelsen med kapitalförvaltaren saknar en eller flera av de delar som redogörelsen ska omfatta, ska pensionsstiftelsen tydligt ange skälen för det.

Paragraferna, 10 e och 10 h–10 j §§, innehåller bestämmelser om skyldig- het för en pensionsstiftelse att anta principer för sitt aktieägarengagemang (10 e §), att offentliggöra viss information (10 h §) samt att redogöra för inslag i sin aktieinvesteringsstrategi och i sina överenskommelser med kapitalförvaltare (10 i och 10 j §§). Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

I paragraferna görs språkliga ändringar på så sätt att termen investe- ringar ersätts med termen placeringar, som används i övrigt i lagen. Det innebär ingen ändring i sak. I 10 e, 10 i och 10 j §§ läggs även begreppet medel till. Inte heller detta utgör någon ändring i sak.

10 m § En arbetsgivare vars utfästelser om pension tryggas av en pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket ska till de personer som omfattas av utfästelsen lämna den information som de behöver om

1.villkoren för pensionerna och deras värdeutveckling,

2.de överenskommelser som ligger till grund för pensionerna, och

3.utbetalningsalternativ inför pensioneringen.

Arbetsgivaren ska också årligen ge de personerna ett pensionsbesked som inne- håller den information som de behöver om de individuella förmånerna och en upp- lysning om var ytterligare information finns tillgänglig.

Arbetsgivaren ska på begäran av den som omfattas av utfästelsen lämna infor- mation om de antaganden som ligger till grund för prognoser i pensionsbeskedet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken information som en arbets- givare ska lämna till de personer som den tryggar utfästelser om pension till i en pensionsstiftelse och om pensionsbesked. Ändringen i paragrafen genomför artikel 44 c i andra tjänstepensionsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

114

I första stycket anges att en arbetsgivare ska lämna den information som behövs om villkoren för pensionerna och deras värdeutveckling, de över- enskommelser som ligger till grund för pensionerna, och utbetalnings- alternativ inför pensioneringen. En arbetsgivare ska, enligt andra stycket, ge samma personer ett pensionsbesked med viss grundläggande informa- tion om de individuella förmånerna och en upplysning om var ytterligare information finns tillgänglig.

Som en del av den grundläggande informationen i pensionsbeskedet ska det finnas information om prognoser för pensionsförmåner grundade på den pensionsålder som gäller för personen i fråga och en varning om att dessa prognoser kan avvika från det slutliga värdet av mottagna förmåner. Om prognosen för pensionsförmånerna grundas på ekonomiska scenarier ska det i pensionsbeskedet också finnas information om ett bästa scenario och ett oförmånligt scenario, med beaktande av pensionsplanens särskilda karaktär (artikel 39.1 d i andra tjänstepensionsdirektivet).

Enligt tredje stycket, som är nytt, ska arbetsgivaren på begäran av den som omfattas av en utfästelse om pension lämna information om de antag- anden som ligger till grund för dessa prognoser i pensionsbeskedet.

16 g § En pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket ska upprätta och följa riktlinjer för

1.riskhantering,

2.internrevision, och

3.verksamhet som omfattas av uppdragsavtal.

Pensionsstiftelsen ska upprätta och vid behov följa en beredskapsplan som säkerställer att verksamheten kan bedrivas kontinuerligt.

Pensionsstiftelsen ska upprätta och följa en sund ersättningspolicy för personer som leder eller övervakar verksamheten eller på annat sätt kan påverka riskerna i verksamheten. Stiftelsen ska regelbundet offentliggöra relevant information om ersättningspolicyn.

Paragrafen innehåller bestämmelser om styrdokument (riktlinjer). Änd- ringen i paragrafen genomför artikel 23.2 i andra tjänstepensionsdirek- tivet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

I tredje stycket anges att en pensionsstiftelse ska upprätta och följa en sund ersättningspolicy för personer som leder eller övervakar verksam- heten eller på annat sätt kan påverka riskerna i verksamheten. I stycket införs en skyldighet för en pensionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer att regelbundet offentliggöra information om sin ersättningspolicy. Det är inte hela ersättningspolicyn som behöver offentliggöras, utan det är tillräckligt med relevant information om denna (se även artikel 23.2 i andra tjänstepensionsdirektivet). Vilken information som är relevant och ska offentliggöras får avgöras utifrån en pensions- stiftelses enskilda ersättningspolicy och den verksamhet som stiftelsen faktiskt driver. I 16 i § andra stycket införs en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om hur information om ersättningspolicyn ska offentliggöras.

16 i § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vad placeringsriktlinjerna och redogörelsen enligt 16 f § ska innehålla, och

Prop. 2019/20:138

115

Prop. 2019/20:138 2. vad de styrdokument som anges i 16 g § ska innehålla.

116

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om hur information om ersätt- ningspolicyn ska offentliggöras enligt 16 g §.

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om att meddela föreskrifter inom de angivna områdena. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

I andra stycket, som är nytt, införs en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om hur information om ersättningspolicyn ska offentliggöras enligt 16 g §. Detta motsvarar det som gäller för tjänstepensionsföretag enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, förkortad LTF (9 kap. 27 § andra stycket).

31 § En pensions- eller personalstiftelse står under tillsyn av den länsstyrelse som är tillsynsmyndighet i det län där arbetsgivaren har sin hemvist.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilken länsstyrelse som är tillsynsmyndighet i ett län.

I paragrafen finns bestämmelser om tillsyn över pensionsstiftelser. Första stycket delas upp i två stycken genom att den hittillsvarande

andra meningen i första stycket blir ett nytt andra stycke. Ingen ändring i sak är avsedd.

De hittillsvarande andrationde styckena flyttas till de nya 31 a–31 d, 36 och 37 §§.

31 a § Styrelsen för en pensions- eller personalstiftelse ska anmäla stiftelsen för tillsyn. En pensionsstiftelse ska anmälas för tillsyn genast efter det att styrelsen har tagit emot sitt uppdrag. En personalstiftelse ska anmälas för tillsyn senast sex månader efter det att styrelsen har tagit emot sitt uppdrag.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om anmälan för tillsyn. Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 31 § andra stycket. Över- vägandena finns i avsnitt 4.4.

I paragrafen anges att styrelsen för en pensions- eller personalstiftelse ska anmäla stiftelsen för tillsyn. Detta överensstämmer med det som hit- tills gällt enligt 31 § andra stycket. Ändringen rör endast pensionsstiftelser och innebär att kravet på att en sådan stiftelse ska anmälas för tillsyn genast efter det att styrelsen har tagit emot sitt uppdrag utvidgas. Detta krav gäller nu för samtliga pensionsstiftelser och inte som hittills bara sådana pensionsstiftelser som tryggar utfästelser om pension till minst 100 per- soner (andra meningen). En personalstiftelse ska anmälas för tillsyn senast sex månader efter det att styrelsen har tagit emot sitt uppdrag. Detta överensstämmer med det som hittills gällt för dessa stiftelser.

31 b § En anmälan enligt 31 a § ska innehålla uppgifter om stiftelsens postadress och telefonnummer samt om styrelseledamöternas namn, personnummer, bostads- adress, postadress och telefonnummer. Tillsammans med anmälan ska det lämnas en bestyrkt kopia av de handlingar som arbetsgivaren har upprättat avseende stiftelsen samt, om möjligt, uppgifter om storleken och arten av stiftelsens för- mögenhet.

En anmälan från en pensionsstiftelse ska även innehålla uppgifter om det antal

Prop. 2019/20:138

personer som stiftelsen tryggar utfästelser om pension till och för vilka avsätt-

 

ningar har gjorts till stiftelsen.

 

När en ändring har inträtt i något förhållande som anges i första stycket och

 

som tidigare har anmälts, ska detta genast anmälas till tillsynsmyndigheten.

 

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om vad en anmälan för tillsyn

 

ska innehålla och om att en stiftelse i vissa fall är skyldig att anmäla

 

ändrade förhållanden. Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 31 §

 

tredje stycket. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

 

I första stycket anges vad en anmälan om tillsyn ska innehålla och de

 

handlingar som ska lämnas in tillsammans med en sådan anmälan. Detta

 

överensstämmer med det som hittills gällt enligt 31 § tredje stycket första

 

och andra meningarna. I stycket görs även språkliga ändringar.

 

I andra stycket införs ett nytt krav för en anmälan för tillsyn. En sådan

 

anmälan från en pensionsstiftelse ska också innehålla uppgift om omfatt-

 

ningen av tryggandet i stiftelsen. Kravet gäller endast för pensionsstiftel-

 

ser. Det som ska anges är det antal personer som stiftelsen tryggar utfästel-

 

ser om pension till och för vilka avsättningar har gjorts till stiftelsen.

 

Tredje stycket motsvarar det som hittills gällt enligt 31 § tredje stycket

 

tredje meningen. Om det inträffar en ändring i något förhållande som

 

anges i första stycket och som tidigare har anmälts, ska detta genast

 

anmälas till tillsynsmyndigheten. Uppgifter om hur många personer som

 

en pensionsstiftelse tryggar utfästelser om pension till (andra stycket) om-

 

fattas inte av skyldigheten att enligt detta stycke anmäla ändrade förhållan-

 

den till tillsynsmyndigheten.

 

31 c § När en pensionsstiftelses verksamhet når den omfattning som anges i 9 a §

 

första eller andra stycket, ska dess styrelse genast göra en anmälan till tillsyns-

 

myndigheten. Detsamma gäller när stiftelsens verksamhet inte längre har den

 

omfattning som anges i 9 a § första stycket.

 

Styrelsen för en pensionsstiftelse ska också genast göra en anmälan till tillsyns-

 

myndigheten när stiftelsen har beslutat att tillämpa de bestämmelser som anges i

 

9 a § första och andra styckena.

 

I paragrafen, som är ny, finns bl.a. bestämmelser om att en pensions-

 

stiftelse ska anmäla när dess verksamhet ändrar omfattning. Paragrafen

 

motsvarar delvis hittillsvarande 31 § fjärde stycket. Övervägandena finns

 

i avsnitt 4.4.

 

En pensionsstiftelses styrelse ska enligt första stycket göra en anmälan

 

till tillsynsmyndigheten när verksamheten når den omfattning som anges i

 

9 a § första eller andra stycket, dvs. minst 16 eller 100 personer. En sådan

 

anmälan ska göras genast. Skyldigheten att anmäla när verksamheten blir

 

mer omfattande har hittills bara gällt när tryggandet nått upp till minst

 

100 personer (se hittillsvarande 31 § fjärde stycket första meningen).

 

I stycket anges även att styrelsen för en pensionsstiftelse också ska göra

 

en anmälan till tillsynsmyndigheten genast efter det att tryggandet i

 

stiftelsen inte längre omfattar minst 16 personer. I en sådan situation har

 

det hittills inte funnits något krav på anmälan.

 

Enligt andra stycket ska styrelsen för en pensionsstiftelse anmäla när en

 

stiftelse har beslutat att tillämpa de bestämmelser som anges i 9 a § första

 

och andra styckena. Också en sådan anmälan ska göras genast. Detta

117

Prop. 2019/20:138 överensstämmer med det som hittills gällt enligt 31 § fjärde stycket andra meningen.

118

31 d § Efter ansökan från en pensionsstiftelse vars verksamhet inte längre har den omfattning som anges i 9 a § andra stycket får Finansinspektionen, om det finns särskilda skäl, besluta att pensionsstiftelsen inte längre ska tillämpa de bestäm- melser som gäller enligt 9 a § andra stycket.

Efter ansökan från en pensionsstiftelse som i enlighet med 31 c § andra stycket har anmält att den beslutat att tillämpa de bestämmelser som gäller enligt 9 a § första och andra styckena får Finansinspektionen, om det finns särskilda skäl, besluta att pensionsstiftelsen inte längre är skyldig att tillämpa de bestämmelserna på grund av sin anmälan.

I paragrafen, som är ny, finns bl.a. bestämmelser om förfarandet när en pensionsstiftelses verksamhet har ändrat omfattning. Paragrafen motsvarar hittillsvarande 31 § femte och sjätte styckena.

I första stycket anges att en pensionsstiftelse vars verksamhet inte längre har den omfattning som anges i 9 a § andra stycket, dvs. att den inte längre tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer för vilka avsätt- ningar gjorts i stiftelsen, kan ansöka hos Finansinspektionen om att inte längre behöva tillämpa de bestämmelser som anges i 9 a § andra stycket. För ett sådant beslut krävs att det föreligger särskilda skäl. Detta överens- stämmer med det som hittills gällt enligt 31 § femte stycket.

I andra stycket finns bestämmelser för en pensionsstiftelse som frivilligt valt att tillämpa de bestämmelser som anges i 9 a § första och andra styckena. Även en sådan stiftelse kan ansöka om att inte längre behöva tillämpa de bestämmelser som särskilt anges i 9 a § första och andra styckena. Finansinspektionen får i ett sådant fall, om det finns särskilda skäl, besluta att pensionsstiftelsen inte längre är skyldig att tillämpa de bestämmelserna på grund av sin tidigare anmälan. Detta överensstämmer med det som hittills gällt enligt 31 § sjätte stycket.

Frågan om vad som kan utgöra särskilda skäl behandlas i prop. 2004/05:165 s. 250 och prop. 2018/19:159 s. 154.

35 § Finansinspektionen får meddela de anmärkningar i fråga om en pensions- stiftelses förvaltning som inspektionen anser behövs.

Finansinspektionen ska förelägga pensionsstiftelsen eller styrelsen att vidta rättelse, om inspektionen bedömer att

1. avvikelse skett från någon av de bestämmelser som anges i 34 § första eller andra stycket,

2. placeringsriktlinjerna inte längre är tillfredsställande med hänsyn till om- fattningen och beskaffenheten av stiftelsens förvaltning,

3. stiftelsen använder olämpliga kreditvärderingsförfaranden eller hänvisningar i placeringsriktlinjerna till kreditbetyg som har utfärdats av ett kreditvärderings- institut, eller

4. styrdokumenten eller den egna riskbedömningen inte är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av stiftelsens förvaltning.

Om Finansinspektionen bedömer att en stiftelse förvaltar medel som avsatts till stiftelsen för personer som den tryggar utfästelser om pension till på ett sådant sätt som innebär att dessa personers intressen hotas, får inspektionen besluta om att utse en särskild företrädare att sköta hela eller delar av driften av stiftelsen.

Finansinspektionen får även begränsa pensionsstiftelsens förfoganderätt eller förbjuda stiftelsen att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om det bedöms vara

nödvändigt för att skydda de personer som anges i tredje stycket. Finansinspek- Prop. 2019/20:138 tionen får besluta hur pensionsstiftelsen ska förvaltas efter ett sådant beslut.

I fråga om styrelsens skyldighet att lämna upplysningar och hålla tillgångar och

 

handlingar tillgängliga för granskning och beträffande tillsynen i övrigt ska 14 kap.

 

5 och 6 §§, 7 § 1 och 17 § samt 15 kap. 1 § andra stycket, 15 och 25 §§ lagen

 

(2019:742) om tjänstepensionsföretag och 17 kap. 13 § första stycket första

 

meningen och andra stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) gälla för

 

pensionsstiftelser. Vid tillämpningen av bestämmelserna ska det som sägs om

 

tjänstepensionsföretag och försäkringsföretag i stället gälla pensionsstiftelser.

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens möjligheter

 

att vidta åtgärder mot en pensionsstiftelse och om vissa skyldigheter för

 

styrelsen i en pensionsstiftelse. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

 

Femte stycket ändras på så sätt att vissa hänvisningar till tillämpliga be-

 

stämmelser i 17 och 18 kap. försäkringsrörelselagen ersätts med hänvis-

 

ningar till motsvarande bestämmelser i lagen om tjänstepensionsföretag.

 

Detta gäller bestämmelser om upplysningsskyldighet, platsundersökning,

 

avgifter, ingripande vid gränsöverskridande verksamhet, information till

 

Eiopa och vite. I stycket tas även hänvisningen till föreskrifter som med-

 

delats med stöd av 17 kap. 30 § försäkringsrörelselagen bort. Den änd-

 

ringen innebär att föreskrifter om försäkringsföretagens upplysningsskyl-

 

dighet och avgifter inte längre ska tillämpas vid Finansinspektionens till-

 

syn över pensionsstiftelser. I lagen införs i stället bemyndiganden för rege-

 

ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela sådana