Regeringens proposition 2019/20:12

Genomförande av regler om beskattning av Prop.
inkomst från obeaktat fast driftställe i EU:s 2019/20:12
direktiv mot skatteundandraganden  

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 26 september 2019

Stefan Löfven

Magdalena Andersson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition lämnas förslag på bestämmelser som är ett led i genomförandet av rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion och rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer.

Direktiven innebär att EU:s medlemsstater samordnar genomförandet av vissa av OECD:s åtgärdspunkter mot BEPS (Base Erosion and Profit Shifting), däribland rekommendationer för att neutralisera effekterna av s.k. hybrida missmatchningar (åtgärd 2). Hybrida missmatchningar kan uppstå när olikbehandling i nationell lagstiftning vad gäller den skattemässiga behandlingen av finansiella instrument, företag och fasta driftställen utnyttjas för att undkomma skatt.

Förslaget innebär att skatteavtalen med Bulgarien, Cypern och Grekland inte ska tillämpas i ett visst fall samt att skatteavtalet mellan Sverige och Grekland införlivas genom lag i stället för genom i dag gällande kungörelse. Vidare innebär förslaget att vissa mindre följdändringar görs i fråga om särskilda bestämmelser om tillämpning av avtalen med Bulgarien och Cypern.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

1

Prop. 2019/20:12

2

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. 4
2 Lagtext .............................................................................................. 5
  2.1 Förslag till lag om skatteavtal mellan Sverige och  
    Grekland............................................................................. 5

2.2Förslag till lag om upphävande av kungörelsen

(1972:539) om kupongskatt för person med hemvist  
i Grekland, m.m................................................................ 32

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1614) om

dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och  
Bulgarien .......................................................................... 33

2.4Förslag till lag om ändring i förordningen (1989:97)

om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och  
Bulgarien .......................................................................... 35

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1989:686) om

dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern ....... 36

2.6Förslag till lag om ändring i förordningen (1989:901) om dubbelbeskattningsavtal mellan

    Sverige och Cypern .......................................................... 38
3 Ärendet och dess beredning ............................................................ 39
4 Bakgrund......................................................................................... 40
  4.1 OECD:s arbete med att motverka skatteplanering  
    med hybrida missmatchningar.......................................... 40
    4.1.1 BEPS-paketet .................................................. 40
    4.1.2 Hybrida missmatchningar................................ 41

4.2EU:s arbete med att motverka skatteplanering med

hybrida missmatchningar ................................................. 42

5Genomförande av regeln om obeaktat fast driftställe i EU:s

direktiv mot skatteundandraganden ................................................ 43

6Upphävande av kungörelsen (1972:539) om kupongskatt för

  person med hemvist i Grekland m.m. ............................................. 47
7 Skatteavtalet med Bulgarien ........................................................... 47
8 Skatteavtalet med Cypern ............................................................... 48
9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................... 49
10 Konsekvensanalys........................................................................... 49
Bilaga 1 Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016  
    om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder  
    som direkt inverkar på den inre marknadens funktion ..... 51
Bilaga 2 Rådets direktiv (EU) 2017/ 952 av den 29 maj 2017  
    om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller  
    hybrida missmatchningar med tredjeländer...................... 65
Bilaga 3 Sammanfattning av promemorian .................................... 76
Bilaga 4 Promemorians lagförslag.................................................. 77
Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna ................................ 86 Prop. 2019/20:12
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 september    
  2019 ...................................................................................... 87  

3

Prop. 2019/20:12 1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om skatteavtal mellan Sverige och Grekland.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1972:539) om kupongskatt för person med hemvist i Grekland, m.m.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1614) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förordningen (1989:97) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:686) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förordningen (1989:901) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern.

4

2 Lagtext Prop. 2019/20:12

2.1Förslag till lag om skatteavtal mellan Sverige och Grekland

Härigenom föreskrivs1 följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet som Sverige och Grekland undertecknade den 6 oktober 1961 ska gälla som lag här i landet. Avtalet är avfattat på engelska. Den engelska texten och en svensk översättning av avtalet framgår av bilagan till denna lag.

2 § Avtalets beskattningsregler ska tillämpas endast till den del dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Bestämmelserna i artikel XXIII § 2 i avtalet ska inte tillämpas i fråga om inkomst hos en svensk juridisk person som får beskattas i Grekland enligt artikel IV i avtalet, om inkomsten inte beskattas i Grekland på grund av att Grekland inte anser att den juridiska personen bedriver verksamhet från fast driftställe där.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.Bestämmelsen i 3 § tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

3.Genom lagen upphävs kungörelsen (1963:497) om tillämpning av ett mellan Sverige och Grekland den 6 oktober 1961 ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.

1 Jfr rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot  
skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion, i lydelsen enligt 5
rådets direktiv (EU) 2017/952.

Prop. 2019/20:12

Bilaga (Översättning)

Convention between the Government of the Kingdom of Sweden and the Government of the Kingdom of Greece for the avoidance of double taxation and the prevention of fiscal evasion with respect to taxes on income and capital

Avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Greklands regering för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

The Government of the Kingdom of Sweden and the Government of the Kingdom of Greece,

Desiring to conclude a Convention for the avoidance of double taxation and the prevention of fiscal evasion with respect to taxes on income and capital,

Have agreed as follows:

Konungariket Sveriges regering och Konungariket Greklands regering hava

föranledda av önskan att ingå ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet,

överenskommit om följande bestämmelser:

Article I

This Convention applies to persons who are residents of one or both of the Contracting States.

Artikel I

Detta avtal är tillämpligt å personer, som äga hemvist i en av de avtalsslutande staterna eller i båda staterna.

Article II

(1)This Convention shall apply to taxes on income and capital imposed on behalf of each Contracting State or its political subdivisions or local authorities, irrespective of the manner in which they are levied.

(2)There shall be regarded as taxes on income and capital all taxes imposed on total income, on total capital, or on the elements of income or of capital, including taxes on profits derived from the alienation of movable or immovable property and taxes on the total amounts of wages or salaries paid by enterprises.

6

Artikel II

§1. Avtalet är tillämpligt å skatter å inkomst och förmögenhet, vilka uppbäras av envar av de avtalsslutande staterna eller av dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter, oberoende av sättet för skattens uttagande.

§2. Med skatter å inkomst och förmögenhet förstås alla skatter, som utgå å inkomst eller å förmögenhet i dess helhet eller å delar av inkomst eller förmögenhet, därunder inbegripna skatter å vinst genom avyttring av lös eller fast egendom samt skatter å ett företags totala löneutbetalningar.

(3)The existing taxes to which this Convention shall apply are, in particular:

(a) In the case of Greece:

(i) the tax on individual incomes (including supplementary taxes); and

(ii) the income tax on legal entities (hereinafter referred to as ”Greek tax”).

(b) In the case of Sweden:

(i)the State income tax, including sailors tax and coupon tax;

(ii)the tax on public entertainers;

(iii)the communal income tax;

and

(iv)the State capital tax (hereinafter referred to as ”Swedish tax”).

(4)This Convention shall also apply to all identical or substantially similar taxes which are imposed in addition to, or in place of the existing taxes. At the end of each year, the competent authorities of the Contracting States shall notify to each other any changes which have been made in their respective taxation laws.

(5)The competent authorities of the Contracting States shall by mutual agreement resolve any doubts which arise as to the taxes to which this Convention ought to apply.

Article III

(1)In the present Convention, unless the context otherwise requires –

(a)The term ”competent authorities” means, in the case of Sweden, the Minister of Finance or his authorised representative; in the case of Greece, the Minister of

§3. De för närvarande utgående skatter, å vilka avtalet skall äga tillämpning, äro särskilt:

1)Beträffande Grekland:

a) Skatten å fysiska personers inkomst, tilläggsskatter däri inbegripna, samt

b) inkomstskatten å juridiska personer;

skatt av sådant slag benämnes i det följande ”grekisk skatt”.

2)Beträffande Sverige:

a)Den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna;

b)bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och rättigheter;

c)den kommunala inkomstskatten, samt

d)den statliga förmögenhetsskatten;

skatt av sådant slag benämnes i det följande ”svensk skatt”.

§ 4. Avtalet skall likaledes tilllämpas å skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, vilka framdeles uttagas vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna skola vid utgången av varje år meddela varandra ändringar i skattelagstiftningen.

§ 5. De behöriga myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna skola i samförstånd avgöra uppkommande tvivelsmål rörande vilka skatter som inbegripas under avtalet.

Artikel III

§1. Där icke sammanhanget annat föranleder, skola i detta avtal följande uttryck hava nedan angiven betydelse:

a) Uttrycket ”behöriga myndigheter” åsyftar för Sveriges vidkommande finansministern eller hans befullmäktigade ombud och för Greklands vidkommande finans-

Prop. 2019/20:12

7

Prop. 2019/20:12 Finance or his authorized representtative;

(b)The term ”tax” means Greek tax or Swedish tax, as the context requires;

(c)The term ”person” includes any body of persons, corporate or not corporate;

(d)The term ”company” means any body corporate;

(e)(aa) The term ”resident” of one of the Contracting States means any person who, under the law of that State, is liable to taxation therein by reason of his domicile, residence, place of management or any other similar criterion; but

(bb)where by reason of the provisions of sub-paragraph (aa) above an individual is a resident of both Contracting States, then this case shall be solved in accordance with the following rules:

a) He shall be deemed to be a resident of the State in which he has a permanent home available to him. If he has a permanent home available to him in both Contracting States, he shall be deemed to be a resident of the State with which his personal and economic relations are closest (hereinafter referred to as his centre of vital interests);

b)If the State in which he has his centre of vital interests cannot be determined, or if he has not a permanent home available to him in either State, he shall be deemed to be a resident of the State in which he has an habitual abode;

c)If he has an habitual abode in both Contracting States or in neither of them, he shall be deemed to be a resident of the Contracting State of which he is a national;

8

ministern eller hans befullmäktigade ombud.

b)Uttrycket ”skatt” åsyftar grekisk skatt eller svensk skatt, alltefter som sammanhanget kräver.

c)Uttrycket ”person” inbegriper varje sammanslutning av personer, antingen denna utgör en juridisk person eller icke.

d)Uttrycket ”bolag” åsyftar varje slag av juridisk person.

e)I) Uttrycket ”person med hemvist” i en av de avtalsslutande staterna åsyftar varje person, som enligt den statens lagstiftning är underkastad beskattning därstädes på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller varje annan liknande omständighet.

II) Då på grund av bestämmelserna i punkt I) ovan en fysisk person äger hemvist i båda avtalsslutande staterna, skall följande gälla:

1)Han skall anses äga hemvist i den stat, i vilken han har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har ett sådant hem i båda avtalsslutande staterna, anses han äga hemvist i den stat, med vilken han har de starkaste personliga och ekonomiska förbindelserna (här nedan betecknat såsom centrum för levnadsintressena).

2)Om det icke kan avgöras, i vilken stat centrum för levnadsintressena befinner sig, eller om han icke i någondera staten har ett hem, som stadigvarande står till hans förfogande, anses han äga hemvist i den stat, där han stadigvarande vistas.

3)Om han stadigvarande vistas i båda avtalsslutande staterna eller om han icke vistas stadigvarande i någon av dem, anses han äga hemvist i den avtalsslutande stat, i vilken han är medborgare

d)If he is a national of both Contracting States or of neither of them, the competent authorities of the States shall determine the question by mutual agreement.

(cc)Where by reason of the provisions of sub-paragraph (aa) above a legal person is a resident of both Contracting States, then it shall be deemed to be a resident of the State in which its place of effective management is situated. The same provision shall apply to partnerships and associations which are not legal persons under the national laws by which they are governed.

(f)The terms ”resident of one of the Contracting States” and ”resident of the other Contracting State” mean a person who is a resident of Greece or a person who is a resident of Sweden, as the context requires;

(g)The terms ”Greek enterprise” and ”Swedish enterprise” mean respectively an industrial or commercial enterprise or undertaking carried on by a resident of Greece and an industrial or commercial enterprise or undertaking carried on by a resident of Sweden, and the terms ”enterprise of one of the Contracting States” and ”enterprise of the other Contracting State” mean a Greek enterprise or a Swedish enterprise, as the context requires;

(h)The term ”industrial or commercial profits” includes rents or royalties in respect of cinematograph including television films;

(i) (aa) The term ”permanent establishment” means a fixed place of business in which the business of the enterprise is wholly or partly carried on.

(bb)A permanent establishment shall include especially:

4)Om han är medborgare i båda avtalsslutande staterna eller om han icke är medborgare i någon av dem, skola de behöriga myndigheterna i de båda staterna avgöra frågan genom överenskommelse.

III) Då på grund av bestämmelserna i punkt I) ovan en juridisk person äger hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses dess hemvist förefinnas i den stat, där dess verkliga ledning är belägen. Detsamma gäller sådana bolag och andra sammanslutningar, vilka enligt vederbörande stats lagstiftning icke äro juridiska personer.

f) Uttrycken ”person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna” och ”person med hemvist i den andra avtalsslutande staten” åsyfta en person med hemvist i Grekland eller en person med hemvist i Sverige, alltefter som sammanhanget kräver.

g)Uttrycken ”grekiskt företag” och ”svenskt företag” åsyfta ett rörelseidkande företag, som bedrives av en person med hemvist i Grekland respektive ett rörelseidkande företag, som bedrives av en person med hemvist i Sverige; uttrycken ”företag i en av de avtalsslutande staterna” och ”företag i den andra avtalsslutande staten” åsyfta ett grekiskt företag eller ett svenskt företag, alltefter som sammanhanget kräver.

h)Uttrycket ”inkomst av rörelse” inbegriper hyresavgifter eller royalty för kinematografisk film ävensom televisionsfilm.

i) I) Med uttrycket ”fast driftställe” förstås en stadigvarande affärsanordning, i vilken företagets verksamhet helt eller delvis utövas.

II)Såsom fast driftställe anses särskilt:

Prop. 2019/20:12

9

Prop. 2019/20:12 a) a place of management;
  b) a branch;
  c) an office;
  d) a factory;
  e) a workshop;
  f) a mine, quarry or other place of
  extraction of natural resources;
  g) a building site or construction
  or assembly project which exists
  for more than twelve months.
  (cc) The term ”permanent estab-
  lishment” shall not be deemed to
  include:
  a) the use of facilities solely for
  the purpose of storage, display or
  delivery of goods or merchandise
  belonging to the enterprise;
  b) the maintenance of a stock of
  goods or merchandise belonging to
  the enterprise solely for the purpose
  of storage, display or delivery;
  c) the maintenance of a stock of
  goods or merchandise belonging to
  the enterprise solely for the purpose
  of processing by another enterprise;
  d) the maintenance of a fixed
  place of business solely for the
  purpose of purchasing goods or
  merchandise, or for collecting in-
  formation, for the enterprise;
  e) the maintenance of a fixed
  place of business solely for the
  purpose of advertising, for the
  supply of information, for scientific
  research or for similar activities
  which have a preparatory or aux-
  iliary character, for the enterprise.
  (dd) A person acting in one of the
  Contracting States on behalf of an
  enterprise of the other Contracting
  State – other than an agent of an
  independent status to whom sub-
  paragraph (ee) applies – shall be
  deemed to be a permanent estab-
  lishment in the first-mentioned
  State if he has, and habitually
  exercises in that State, an authority
10 to conclude contracts in the name

1)plats för företagsledning,

2)filial,

3)kontor,

4)fabrik,

5)verkstad,

6)gruva, stenbrott eller annan plats för utnyttjandet av naturtillgångar,

7)plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsarbete, som varar mer än tolv månader.

III)Uttrycket ”fast driftställe” skall icke anses innefatta:

1)användningen av anordningar, avsedda uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor,

2)innehavet av ett företaget tillhörigt varulager, avsett uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande,

3)innehavet av ett företaget tillhörigt varulager, avsett uteslutande för bearbetning eller förädling genom ett annat företags försorg,

4)innehavet av en stadigvarande affärsanordning, avsedd uteslutande för inköp av varor eller införskaffande av upplysningar för företagets räkning,

5)innehavet av en stadigvarande affärsanordning, avsedd uteslutande för att för företagets räkning ombesörja reklam, meddela upplysningar, bedriva vetenskaplig forskning eller utöva liknande verksamhet, under förutsättning att verksamheten är av förberedande eller biträdande art.

IV) En person, som är verksam i en av de avtalsslutande staterna för ett företag i den andra avtalsslutande staten – härunder inbegripes icke sådan oberoende representant som avses i punkt V) – behandlas såsom ett fast driftställe i den förstnämnda staten om han innehar och i den förstnämnda staten regelbundet använder en fullmakt att sluta avtal i företagets

of the enterprise, unless his activities are limited to the purchase of goods or merchandise for the enterprise.

(ee)An enterprise of one of the Contracting States shall not be deemed to have a permanent establishment in the other Contracting State merely because it carries on business in that other State through a broker, general commission agent or any other agent of an independent status, where such persons are acting in the ordinary course of their business.

(ff)The fact that a company which is a resident of one of the Contracting States controls or is controlled by a company which is a resident of the other Contracting State, or which carries on business in that other State (whether through a permanent establishment or otherwise), shall not of itself constitute either company a permanent establishment of the other.

(j) The term ”international
traffic” includes traffic between

places in one country in the course of a voyage which extends over more than one country.

(2)In the application of the provisions of the present Convention by one of the Contracting States any term not otherwise defined shall, unless the context otherwise requires, have the meaning which it has under the laws in force in that State relating to the taxes which are the subject of the present Convention.

Article IV

(1)The profits of an enterprise of one of the Contracting States shall

namn samt verksamheten icke begränsas till inköp av varor för företagets räkning.

V)Ett företag i en av de avtalsslutande staterna anses icke hava ett fast driftställe i den andra avtalsslutande staten allenast på den grund, att företaget uppehåller affärsförbindelser i den andra staten genom förmedling av en mäklare, kommissionär eller annan fullständigt oberoende representant, under förutsättning att dessa personer därvid fullgöra uppdrag, vilka tillhöra deras vanliga affärsverksamhet.

VI) Den omständigheten, att ett bolag med hemvist i en av de avtalsslutande staterna kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag, som har sitt hemvist i den andra avtalsslutande staten eller som uppehåller affärsförbindelser i denna andra stat (antingen genom ett fast driftställe eller annorledes), skall icke i och för sig medföra att någotdera bolaget betraktas såsom ett fast driftställe för det andra bolaget.

j) Uttrycket ”internationell trafik” inbegriper trafik som utövas mellan orter i ett och samma land såsom ett led i trafik mellan två eller flera länder.

§2. Då en av de avtalsslutande staterna tillämpar bestämmelserna i detta avtal, skall, såvitt icke sammanhanget annorlunda kräver, varje däri förekommande uttryck, vars innebörd icke särskilt angivits, anses hava den betydelse, som uttrycket har enligt gällande lagar inom den ifrågavarande staten rörande sådana skatter, som äro föremål för avtalet.

Artikel IV

§1. Inkomst av rörelse, åtnjuten av ett företag i en av de avtals-

Prop. 2019/20:12

11

Prop. 2019/20:12 be taxable only in that State unless
  the enterprise carries on business in
  the other Contracting State through
  a permanent establishment situated
  therein. If the enterprise carries on
  business as aforesaid, tax may be
  imposed in the other State on the
  profits of the enterprise but only on
  so much of them as is attributable
  to that permanent establishment.
  (2) Where an enterprise of one of
  the Contracting States carries on
  business in the other Contracting
  State through a permanent estab-
  lishment situated therein, there
  shall in each State be attributed to
  that permanent establishment the
  profits which it might be expected
  to make if it were a distinct and
  separate enterprise engaged in the
  same or similar activities under the
  same or similar conditions and
  dealing quite independently with
  the enterprise of which it is a
  permanent establishment.    
  (3) In the determination of the
  profits of a permanent establish-
  ment, there shall be allowed as
  deductions expenses which are
  incurred for the purposes of the
  permanent establishment, includ-
  ing executive and general admi-
  nistrative expenses so incurred,
  whether in the Contracting State in
  which the permanent establishment
  is situated or elsewhere.    
  (4) In so far as it has been
  customary in one of the Contracting
  States to determine the profits to be
  attributed to a permanent establish-
  ment on the basis of an appor-
  tionment of the total profits of the
  enterprise to its various parts,
  nothing in paragraph (2) of this
  Article shall preclude such Con-
  tracting State from determining the
  profits to be taxed by such an
  apportionment as may be custom-
  ary; the method of apportionment
12 adopted shall, however, be such

slutande staterna, må beskattas allenast i denna stat, såvida icke företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från ett där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, äger den andra avtalsslutande staten beskatta företagets inkomst men endast så stor del därav, som är hänförlig till det fasta driftstället.

§2. Om ett företag i en av de avtalsslutande staterna bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från ett där beläget fast driftställe, skall i vardera staten till det fasta driftstället hänföras den inkomst av rörelse, som driftstället kan antagas skola hava åtnjutit, därest driftstället varit ett fristående företag med samma eller liknande verksamhet, bedriven under samma eller liknande villkor, samt driftstället självständigt avslutat affärer med det företag, till vilket driftstället hör.

§3. Vid bestämmandet av det fasta driftställets inkomst av rörelse skall avdrag medgivas för alla kostnader som uppkommit för det fasta driftställets räkning, härunder inbegripna kostnader för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om kostnaderna uppkommit i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

§4. Vad i § 2 av denna artikel stadgas skall emellertid – i den mån i en av de avtalsslutande staterna inkomst hänförlig till ett fast driftställe brukat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget – icke hindra att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestämmes genom ett dylikt brukligt förfarande. Förfarandet skall dock vara sådant att resultatet står i

that the result shall be in accord- överensstämmelse med de i denna Prop. 2019/20:12
ance with the principles laid down artikel angivna principerna.  
in this Article.              
(5) No profits shall be attributed § 5. Inkomst skall icke anses
to a permanent establishment by hänförlig till ett fast driftställe
reason of the mere purchase by that allenast av den anledningen att det
permanent establishment of goods fasta driftstället inköper varor för
or merchandise for the enterprise. företagets räkning.      
(6) For the purposes of the § 6. Vid tillämpningen av före-
preceding paragraphs, the profits to gående paragrafer skall inkomst
be attributed to the permanent hänförlig till det fasta driftstället
establishment shall be determined bestämmas genom samma förfar-
by the same method year by year ande år från år såvida icke särskilda
unless there is good and sufficient förhållanden annat föranleda.  
reason to the contrary.            
Article V         Artikel V      
Where         I fall då      
(a) an enterprise of one of the a) ett företag i en av de avtals-
Contracting States participates slutande staterna direkt eller
directly or indirectly in the indirekt deltager i ledningen eller
management, control or capital of övervakningen av ett företag i den
an enterprise of the other Con- andra avtalsslutande staten eller
tracting State, or     äger del i detta företags kapital,
          eller      
(b) the same persons participate b) samma personer direkt eller
directly or indirectly in the indirekt deltaga i ledningen eller
management, control or capital of övervakningen av såväl ett företag i
an enterprise of one of the Con- en av de avtalsslutande staterna
tracting States and an enterprise of som ett företag i den andra avtals-
the other Contracting State,   slutande staten eller äga del i båda
          dessa företags kapital,      
and in either case conditions are skall iakttagas följande. Om
made or imposed between the two mellan företagen i fråga om handel
enterprises in their commercial or eller andra ekonomiska förbin-
financial relations which differ delser avtalas eller föreskrivas vill-
from those which would be made kor, som avvika från dem som
between independent enterprises, skulle hava avtalats mellan två av
then any profits which would, but varandra oberoende företag, må
for those conditions, have accrued alla vinster, som skulle hava till-
to one of the enterprises, but, by kommit det ena företaget om sagda
reason of those conditions, have not villkor icke funnits men som på
so accrued, may be included in the grund av villkoren i fråga icke
profits of that enterprise and taxed tillkommit detta företag, inräknas i
accordingly.       detta företags inkomster och be-
          skattas i överensstämmelse där-
          med.      
                13

Prop. 2019/20:12

Article VI     Artikel VI          
(1) Notwithstanding the provi- § 1. Utan hinder av bestämmel-
sions of the foregoing Articles of serna i föregående artiklar av detta
this Convention, income derived avtal skall inkomst, som förvärvas
from the operation in international genom utövande av sjöfart i
traffic of ships registered in one of internationell trafik medelst fartyg
the Contracting States shall be registrerade i en av de avtals-
exempt from tax in the other slutande staterna, vara undantagen
Contracting State, unless the från beskattning i den andra
enterprise is a resident of that other avtalsslutande staten, såvida icke
State; in such event the income may företaget äger hemvist i denna
be taxed in the last-mentioned andra stat; i dylikt fall må den
State.     sistnämnda staten beskatta in-
      komsten.          
(2) Income from the operation of § 2. Inkomst,   som förvärvas
aircraft in international traffic shall genom utövande av luftfart i inter-
be taxable only in the Contracting nationell trafik, skall beskattas
State in which the place of effective allenast i den avtalsslutande stat, i
management of the enterprise is vilken företaget har sin verkliga
situated.     ledning.          
Article VII     Artikel VII          
(1) Dividends paid by a company § 1. Utdelning från ett bolag med
which is a resident of Sweden to a hemvist i Sverige till en person med
resident of Greece shall be exempt hemvist i Grekland skall vara
from Swedish tax.     undantagen från svensk skatt.  
(2) Dividends paid by a company § 2. Utdelning från ett bolag med
which is a resident of Greece to a hemvist i Grekland till en person
resident of Sweden shall in Greece med hemvist i Sverige skall i
be subject to Greek income tax Grekland vara underkastad grekisk
provided that such dividends are inkomstskatt under förutsättning att
deducted from the amount of the utdelningen avdrages från det
company’s total net income subject belopp av bolagets sammanlagda
to the income tax on legal entities. nettoinkomst, som är föremål för
      den grekiska inkomstskatten å
      juridiska personer.    
(3) Dividends paid by a company § 3. Utdelning från ett bolag med
which is a resident of Greece to a hemvist i Grekland till ett bolag
company which is a resident of med hemvist i Sverige skall vara
Sweden shall be exempt from undantagen från svensk skatt.
Swedish tax. This exemption shall Denna skattebefrielse inträder dock
not apply unless in accordance with icke med mindre förhållandena äro
the laws of Sweden the dividends sådana att utdelningen enligt
would have been exempt from svensk lag skulle ha varit undan-
Swedish tax if the first-mentioned tagen från svensk skatt, om det
company had been a resident of förstnämnda bolaget hade varit att
Sweden and not a resident of anse som bosatt i Sverige och icke i
Greece.     Grekland.          

14

(4)Paragraphs (1) and (2) of this Article shall not apply where a resident of one of the Contracting States has a permanent establishment in the other Contracting State and such dividends are directly associated with the business carried on through such permanent establishment; in such event Article IV of this Convention is applicable.

Article VIII

(1)Interest arising in one of the Contracting States and paid to a resident of the other Contracting State shall be taxable in that other State.

(2)Nevertheless, a Contracting State in which interest arises which is paid to a resident of the other Contracting State shall retain the right under its own law to tax such interest. If it exercises such right, the rate of the tax which it charges may not exceed 10 per cent on the amount of the interest. The competent authorities of the two States shall by mutual agreement settle the mode of application of such limitation.

(3)The term ”interest” employed in this Article means income from Government securities, bonds or debentures, whether or not secured by mortgage and whether or not carrying a right to participate in profits, and debt-claims of every kind, as well as all other income assimilated by the taxation law to income from money lent.

(4)The provisions of the foregoing paragraphs shall not apply if the recipient of the interest, being a resident of one of the Contracting States, has in the other Contracting State in which the interest arises a

§4. Bestämmelserna i §§ 1 och 2 av denna artikel äro icke tilllämpliga, om en person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna innehar ett fast driftställe i den andra avtalsslutande staten och utdelningen i fråga äger direkt samband med den från driftstället bedrivna rörelsen; i dylikt fall skall artikel IV av detta avtal äga tillämpning.

Artikel VIII

§1. Ränta, som härrör från en av de avtalsslutande staterna och utbetalas till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, må beskattas i denna andra stat.

§2. Den avtalsslutande stat, från vilken härrör ränta som utbetalas till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall dock vara bibehållen vid rätten att enligt sin egen lagstiftning beskatta räntan. Utövas denna beskattningsrätt, får den påförda skatten icke överstiga 10 procent av räntans belopp. De behöriga myndigheterna i de båda staterna skola träffa överenskommelse om tilllämpningen av nämnda begränsning.

§3. Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av värdepapper som utfärdats av staten, av obligationer eller debentures, antingen desamma utfärdats mot säkerhet i egendom eller icke och antingen de representera en rätt till andel i vinst eller icke, samt av varje annat slags fordran ävensom all annan inkomst, vilken enligt skattelagstiftningen jämställes med inkomst av försträckning.

§4. Bestämmelserna i föregående paragrafer äro icke tillämpliga, om den person, som äger hemvist i en av de avtalsslutande staterna och uppbär räntan, innehar ett fast driftställe i den andra avtals-

Prop. 2019/20:12

15

Prop. 2019/20:12

permanent establishment with which the debt-claim from which the interest arises is effectively connected. In such a case, Article IV of this Convention shall apply.

(5)Interest shall be deemed to arise in a Contracting State when the payer is that State itself, a political subdivision of that State or a resident of that State. Where, however, the person paying the interest, whether he is a resident of one of the Contracting States or not, possesses in one of the Contracting States a permanent establishment for the requirements of which the loan on which the interest is paid was effected, and such interest is borne by such permanent establishment, then such interest shall be deemed to arise in the Contracting State in which the permanent establishment is situated.

(6)Where, owing to a special relationship between the payer and the recipient or between either of them and some other person, the amount of interest paid, having regard to the indebtedness in respect of which it is paid, exceeds the amount which would have been agreed upon by the payer and the recipient in the absence of such relationship, the provisions of this Article shall apply only to the lastmentioned amount. In such a case, the excess part of the interest shall be taxable in accordance with the laws of the two Contracting States due regard being had to the other provisions of this Convention.

slutande staten varifrån räntan härrör och den fordran av vilken räntan härflyter äger verkligt samband med det fasta driftstället. I dylikt fall skall artikel IV av detta avtal äga tillämpning.

§5. Ränta skall anses härröra från en avtalsslutande stat, om utbetalaren är staten själv, en politisk underavdelning till staten eller en person med hemvist i denna stat. Om den person som utbetalar räntan – antingen han äger hemvist i en av de avtalsslutande staterna eller ej – i en av de avtalsslutande staterna innehar ett fast driftställe, för vilket upptagits det lån som räntan avser, och räntan bestrides av det fasta driftstället, skall räntan dock anses härröra från den avtalsslutande stat, i vilken det fasta driftstället är beläget.

§6. Beträffande sådana fall, då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleda att det utbetalade räntebeloppet med hänsyn till den skuld, för vilken räntan erlägges, överstiger det belopp som skulle hava avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om dylika förbindelser icke förelegat, skola bestämmelserna i denna artikel gälla allenast för sistnämnda belopp. I dylikt fall skall överskjutande räntebelopp beskattas i enlighet med lagstiftningen i de båda avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

16

Article IX

(1)Royalties arising in one of the Contracting States and paid to a resident of the other Contracting State shall be taxable in that other State.

Artikel IX

§1. Royalty, som härrör från en av de avtalsslutande staterna och utbetalas till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, må beskattas i denna andra stat.

(2)Nevertheless, a Contracting State in which royalties arise which are paid to a resident of the other Contracting State shall retain the right under its own law to tax such royalties. If it exercises such right, the rate of the tax which it charges may not exceed 5 per cent of the gross amount of the royalties. The competent authorities of the two States shall by mutual agreement settle the mode of application of such limitation.

(3)The term ”royalties” employed in this Article means payments of any kind received as consideration for the use of, or the right to use, any copyright of literary, artistic or scientific work, any patent, trade mark, design or model, plan, secret process or formula, or for the use of, or the right to use, industrial, commercial or scientific equipment, or for information concerning industrial, commercial or scientific experience, but does not include any royalty or other amount paid in respect of the operation of a mine or quarry or of any other extraction of natural resources or in respect of cinematograph including television films.

(4)Profits from the alienation of any property or rights mentioned in paragraph (3) shall be taxable only in the Contracting State of which the alienator is a resident.

(5)The provisions of paragraphs (1), (2) and (4) shall not apply if the recipient of the royalties, being a resident of one of the Contracting States, has in the Contracting State in which the royalties arise a permanent establishment with which the right giving rise to the royalties is effecttively connected. In such a case,

§2. Den avtalsslutande stat, från vilken härrör royalty som utbetalas till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall dock vara bibehållen vid rätten att enligt sin egen lagstiftning beskatta royaltyn. Utövas denna beskattningsrätt, får den påförda skatten icke överstiga 5 procent av royaltyns bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de båda staterna skola träffa överenskommelse om tillämpningen av nämnda begränsning.

§3. Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slag av utbetalning, som uppbäres såsom ersättning för upphovsrätt till litterära, konstnärliga eller vetenskapliga verk, för nyttjandet av eller rätten att nyttja patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemlig fabrikationsmetod eller recept, för nyttjandet av eller rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysningar om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur; uttrycket omfattar däremot icke något slag av royalty eller annat belopp, som utbetalas för nyttjandet av gruva, stenbrott eller annan naturtillgång eller för kinematografisk film eller televisionsfilm.

§4. Inkomst genom avyttring av egendom eller rättighet, som avses i § 3, skall beskattas allenast i den avtalsslutande stat i vilken säljaren äger hemvist.

§5. Bestämmelserna i §§ 1, 2 och

4 äro icke tillämpliga, om den person, som äger hemvist i en av de avtalsslutande staterna och som uppbär royaltyn, innehar ett fast driftställe i den andra avtalsslutande staten varifrån royaltyn härrör och den rättighet av vilken royaltyn härflyter äger verkligt samband med det fasta driftstället. I

Prop. 2019/20:12

17

Prop. 2019/20:12

18

Article IV of this Convention shall dylikt fall skall artikel IV av detta
apply.             avtal äga tillämpning.    
(6) Where, owing to a special § 6. Beträffande sådana fall, då
relationship between the payer and särskilda förbindelser mellan ut-
the recipient or between either of betalaren och mottagaren eller
them and some other person, the mellan dem båda och annan person
amount of the royalties paid, föranleda att det utbetalade royalty-
having regard to the use or right for beloppet med hänsyn till det
which they are paid, exceeds the nyttjande eller den rätt, för vilken
amount which would have been royaltyn erlägges, överstiger det
agreed upon by the payer and the belopp, som skulle hava avtalats
recipient in the absence of such mellan utbetalaren och mottagaren
relationship, the provisions of this om dylika förbindelser icke
Article shall apply only to the last- förelegat, skola bestämmelserna i
mentioned amount. In such a case, denna artikel gälla allenast för
the excess part of the payments sistnämnda belopp. I dylikt fall
shall be taxable in accordance with skall överskjutande ersättnings-
the laws of the two Contracting belopp beskattas i enlighet med
States due regard being had to the lagstiftningen i de båda avtals-
other provisions of this Conven- slutande staterna med iakttagande
tion.             av övriga bestämmelser i detta
              avtal.          
Article X             Artikel X        
(1) Income from   immovable § 1. Inkomst av fastighet må be-
property may be taxed in the skattas i den avtalsslutande stat i
Contracting State in which such vilken fastigheten är belägen.  
property is situated.       § 2. Uttrycket ”fastighet” skall
(2) The term ”immovable proper-
ty” shall be defined in accordance hava den betydelse som uttrycket
with the laws of the Contracting har enligt gällande lagar i den
State in which the property in avtalsslutande stat, i vilken egen-
question is situated. The term shall domen i fråga är belägen. Under
in any case include property detta uttryck inbegripes dock städse
accessory to immovable property, egendom som utgör tillbehör till
livestock and equipment of agri- fastighet, levande och döda
cultural and forestry enterprises, inventarier i lantbruk och skogs-
rights to which the provisions of bruk, rättigheter å vilka föreskrif-
general law respecting landed terna i allmän lag angående fastig-
property apply, usufruct of immov- heter äga tillämpning, nyttjanderätt
able property and rights to variable till fastighet och rätt till förän-
or fixed payments as consideration derliga eller fasta ersättningar för
for the working of mineral deposits, nyttjandet av gruvor och andra
sources and other natural resources; naturtillgångar. Fartyg och luft-
ships, boats and aircraft shall not be fartyg skola däremot icke betraktas
regarded as immovable property. såsom fastigheter.    
(3) The provisions of para- § 3. Bestämmelserna i §§ 1 och 2
graphs (1) and (2) above shall ovan skola äga tillämpning såväl å
apply to income derived from the inkomst, vilken förvärvas genom
direct use or from the letting of omedelbart brukande av fastighet,

immovable property or the use in any other form of such property, including income from agricultural or forestry enterprises. They shall likewise apply to profits from the alienation of immovable property.

(4)The provisions of paragraphs (1) to (3) above shall also apply to the income from immovable property of any enterprises other than agricultural or forestry enterprises and to income from immovable property used for the performance of professional services.

som å inkomst, vilken erhålles Prop. 2019/20:12 genom uthyrning av fastighet eller

genom annan användning av fastigheten, därunder inbegripet inkomst av lantbruks- och skogsföretag. Bestämmelserna skola likaledes tillämpas å inkomst genom avyttring av fastighet.

§4. Bestämmelserna i §§ 1–3 ovan skola även äga tillämpning å sådan inkomst av fastighet som förvärvas av annat företag än lantbruks- eller skogsföretag ävensom inkomst av fastighet som användes vid utövandet av fria yrken.

Article XI

A resident of one of the Contracting States shall be exempt in the other Contracting State from tax on gains from the sale, transfer, or exchange of capital assets other than immovable property, unless he has a permanent establishment in that other State and the gains are directly associated with the business carried on through such permanent establishment.

Artikel XI

En person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna skall vara befriad från skatt i den andra avtalsslutande staten å vinst på grund av försäljning, överlåtelse eller byte av förmögenhetstillgångar som ej utgöras av fastighet, såvida icke personen i fråga innehar ett fast driftställe i denna andra stat och vinsten äger direkt samband med den från driftstället bedrivna rörelsen.

Article XII

Income derived by a resident of one of the Contracting States in respect of professional services or other independent activities of a similar character shall be taxable only in that Contracting State unless he has a fixed base regularly available to him in the other Contracting State for the purpose of performing his activities. If he has such a fixed base, such part of that income as is attributable to that base may be taxed in that other Contracting State.

Artikel XII

Inkomst, som förvärvas av en person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna genom utövande av fritt yrke eller annan därmed jämförbar självständig verksamhet, skall beskattas allenast i denna stat om han icke har en stadigvarande anordning i den andra avtalsslutande staten, som regelmässigt står till hans förfogande för utövandet av verksamheten. Därest han har en sådan stadigvarande anordning, må den del av inkomsten som är hänförlig till denna anordning beskattas i den andra avtalsslutande staten.

19

Prop. 2019/20:12

20

Article XIII

(1)Subject to the provisions of Articles XIV, XV and XVI salaries, wages and other similar remuneration derived by a resident of one of the Contracting States in respect of an employment shall be taxable only in that State unless the employment is exercised in the other Contracting State. If the employment is so exercised, such remuneration as is derived therefrom may be taxed in that other State.

(2)Notwithstanding the provisions of paragraph (1) above, remuneration derived by a resident of one of the Contracting States in respect of an employment exercised in the other Contracting State shall be taxable only in the firstmentioned State if:

(a) the recipient is present in the other State for a period or periods not exceeding in the aggregate 183 days in the taxable year concerned, and

(b) the remuneration is paid by or on behalf of an employer who is not a resident of the other State, and

(c) the remuneration is not deducted from the profits of a permanent establishment or a fixed base which the employer has in the other State.

(3)Notwithstanding the preceding provisions of this Article, remuneration for personal services performed aboard:

(a) a ship in international traffic and registered in one of the Contracting States may be taxed in that Contracting State unless the enterprise is a resident of the other State; in such event the income may be taxed in the last-mentioned State; and

(b) an aircraft in international traffic may be taxed in the Con-

Artikel XIII

§1. Där icke artiklarna XIV, XV och XVI annat föranleda skola löner och liknande ersättningar, som en person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna uppbär på grund av arbetsanställning, beskattas allenast i denna stat, såvida icke arbetet utföres i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utföres i den andra staten, må ersättningen på grund av anställningen beskattas i denna stat.

§2. Utan hinder av bestämmelserna i § 1 ovan skall ersättning, som en person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna uppbär på grund av arbete som utföres i den andra avtalsslutande staten, beskattas allenast i den förstnämnda staten, under förutsättning att

a) inkomsttagaren vistas i denna andra stat under en tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt icke överstiga 183 dagar under beskattningsåret i fråga,

b) ersättningen betalas av eller på uppdrag av en arbetsgivare, som ej äger hemvist i denna andra stat, och c) ersättningen ej såsom omkostnad belastar ett fast driftställe eller en stadigvarande anordning, som arbetsgivaren har i denna andra

stat.

§3. Utan hinder av vad som stadgas ovan i denna artikel må ersättning för personligt arbete, som fullgöres

a) ombord å fartyg i internationell trafik, vilket är registrerat i en av de avtalsslutande staterna, beskattas i denna avtalsslutande stat, såvida icke företaget äger hemvist i den andra staten; i dylikt fall må inkomsten beskattas i den sistnämnda staten; samt

b) ombord å luftfartyg i internationell trafik, beskattas i den avtals-

tracting State in which the place of effective management of the enterprise is situated.

slutande stat, i vilken företaget har Prop. 2019/20:12 sin verkliga ledning.

Article XIV  
(1) Remuneration, including

pensions, paid by or out of funds created by one of the Contracting States or a political subdivision or a local authority thereof to any individual in respect of services rendered to that State or subdivision or local authority thereof in the discharge of functions of a governmental nature may be taxed in that State. The same shall apply as regards other pensions paid by the State as well as pensions paid by social insurance institutions and similar organisations.

(2)The provisions of Articles XIII, XV and XVI shall apply to remuneration and pensions in respect of services rendered in connection with any trade or business carried on by one of the Contracting States or a political subdivision or a local authority thereof.

Artikel XIV

§1. Ersättningar, pensioner däri inbegripna, vilka utbetalas av – eller från fonder inrättade av – en av de avtalsslutande staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till en fysisk person såsom ersättning för arbete, som utförts i tjänst hos samma stat, underavdelning eller lokala myndighet, må beskattas i den staten. Motsvarande skall gälla i fråga om andra pensioner, som utbetalas av staten, ävensom pensioner som utbetalas av socialförsäkringsanstalter och liknande inrättningar.

§2. Bestämmelserna i artiklarna XIII, XV och XVI äro tillämpliga å ersättningar och pensioner som utbetalas för tjänster, utförda i samband med rörelse som bedrivits av en av de avtalsslutande staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter.

Article XV

Directors' fees and similar payments derived by a resident of one of the Contracting States in his capacity as a member of the board of directors of a company which is a resident of the other Contracting State may be taxed in that other State.

Artikel XV

Styrelsearvoden eller liknande ersättningar, som uppbäras av en person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna i egenskap av styrelseledamot i ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, må beskattas i denna andra stat.

Article XVI

Subject to the provisions of paragraph (1) of Article XIV pensions and other similar payments paid in consideration of past employment shall be taxable only in the Contracting State of which the recipient is a resident.

Artikel XVI

Där icke bestämmelserna i § 1 av artikel XIV annat föranleda, skola pensioner och liknande ersättningar, som utbetalas i anledning av tidigare anställning, beskattas allenast i den avtalsslutande stat i vilken den som uppbär ersättningen äger hemvist.

21

Prop. 2019/20:12

22

Article XVII Artikel XVII          
Notwithstanding anything con- Utan hinder av vad eljest i detta
tained in this Convention, income avtal stadgas må inkomst, som
derived by public entertainers, such skådespelare, filmskådespelare,
as theatre, motion picture, radio or radio- eller televisionsartister,
television artists, and musicians, musiker och dylika ävensom
and by athletes, from their personal idrottsmän förvärva under sin
activities as such may be taxed in yrkesutövning, beskattas i den
the Contracting State in which avtalsslutande stat, i vilken yrket
these activities are exercised. utövas.            
Article XVIII Artikel XVIII        
(1) Any annuity, derived from § 1. Livräntor,   uppburna från
sources within Sweden by an inkomstkällor i Sverige av en fysisk
individual who is a resident of person med hemvist i Grekland,
Greece, shall be exempt from skola vara undantagna från svensk
Swedish tax. skatt.            
(2) Any annuity, derived from § 2. Livräntor,   uppburna från
sources within Greece by an inkomstkällor i Grekland av en
individual who is a resident of fysisk person med hemvist i
Sweden, shall be exempt from Sverige, skola vara undantagna från
Greek tax. grekisk skatt.        
(3) The term ”annuity” means a § 3. Med ”livränta” förstås ett
stated sum payable, under an fastställt belopp, som på grund av
obligation, periodically at stated förpliktelse skall utbetalas
times during life or during a periodiskt på fastställda tider under
specified or ascertainable period of vederbörandes livstid eller under
time. annan angiven eller fastställbar
  tidsperiod.          
Article XIX Artikel XIX          
A professor or teacher of an En professor eller lärare vid en
establishment for higher education institution för högre utbildning
or scientific research in one of the eller vetenskaplig forskning i en av
Contracting States, who receives de avtalsslutande staterna, som
remuneration for teaching or for uppbär ersättning för undervisning
carrying out advanced study or eller för vetenskapliga studier eller
research, during a period of forskning vid universitet, högskola
temporary residence not exceeding eller annan institution för högre
two years, at a university, college utbildning eller för forskning i den
or other establishment for higher andra avtalsslutande staten under
education or for research in the tillfällig vistelse därstädes, ej
other Contracting State, shall be överstigande två år, skall vara
exempt from tax in that other State befriad från   beskattning i
in respect of that remuneration, sistnämnda stat   för ersättningen
provided that such establishment därest ifrågavarande institution
belongs to the State or to non profit- tillhör staten eller ock privaträttslig
making legal entities under the eller offentligrättslig juridisk
Public or Private law.              

Article XX

(1)Payments which a student or business apprentice from one of the Contracting States who is present in the other Contracting State solely for the purpose of his education or training receives for the purpose of his maintenance, education or training, shall not be taxed in that other State, provided that such payments are made to him from sources outside that other State.

(2)An individual from one of the Contracting States who is present in the other Contracting State solely as a student at a university, college or school in the other State or as a business apprentice, shall not be taxed in that other State for a period not exceeding three consecutive taxable years in respect of remuneration from employment in such other State, provided that

(a)the remuneration constitutes earnings necessary for his maintenance and education, and

(b)the said remuneration does not exceed in the taxable year 4.000 Swedish crowns or the equivalent thereof in the currency of Greece as the case may be.

person, vars verksamhet icke Prop. 2019/20:12 bedrives i vinstsyfte.

Artikel XX

§1. En studerande eller affärs- eller hantverkspraktikant från en av de avtalsslutande staterna, som vistas i den andra avtalsslutande staten allenast för sin undervisning eller utbildning, skall ej beskattas i denna andra stat för belopp, som han uppbär till bestridande av sitt uppehälle, sin undervisning eller sin utbildning, därest beloppen i fråga utbetalas till honom från utlandet.

§2. En fysisk person från en av de avtalsslutande staterna, som vistas i den andra avtalsslutande staten allenast såsom studerande vid universitet, högskola eller skola i den staten eller såsom affärs- eller hantverkspraktikant, skall under en period icke överstigande tre på varandra följande beskattningsår vara befriad från beskattning i denna andra stat för inkomst av anställning därstädes, under förutsättning att

a) inkomsten är erforderlig för att bestrida kostnaderna för hans uppehälle och undervisning, och

b) inkomsten i fråga icke överstiger 4 000 svenska kronor under beskattningsåret respektive motsvarande belopp i grekisk valuta.

Article XXI

The items of income not expressly mentioned in the foregoing Articles of the Convention shall be taxable only in the Contracting State of which the recipient is a resident.

Article XXII

Where taxes on capital are imposed by one or other or both of

Artikel XXI        
Inkomst, beträffande vilken  
ingen uttrycklig bestämmelse  
meddelats i föregående artiklar av  
avtalet, skall beskattas allenast i  
den avtalsslutande stat i vilken den  
som uppbär inkomsten äger  
hemvist.        
Artikel XXII      
Om skatt å förmögenhet utgår i  
en av de avtalsslutande staterna 23

Prop. 2019/20:12 the Contracting States the following provisions shall apply:

(a) Capital represented by

immovable property, as defined in paragraph (2) of Article X, may be taxed in the Contracting State in which such property is situated.

(b)Subject to the provisions of paragraph (a) above, capital represented by assets forming part of the business property employed in a permanent establishment of an enterprise, or by assets pertaining to a fixed base used for the performance of professional services, may be taxed in the Contracting State in which the permanent establishment or fixed base is situated.

(c)All other elements of capital of a resident of one of the Contracting States shall be taxable only in that State.

eller i båda staterna, skola följande bestämmelser äga tillämpning:

a)Förmögenhet bestående av sådan fastighet som avses i § 2 av artikel X må beskattas i den avtalsslutande stat, i vilken fastigheten är belägen.

b)Med förbehåll för vad som stadgas i punkt a) ovan skall gälla att förmögenhet, bestående av tillgångar som äro att hänföra till anläggnings- eller driftkapital i ett företags fasta driftställe, eller av tillgångar, som ingå i en stadigvarande anordning för utövandet av fritt yrke, må beskattas i den avtalsslutande stat i vilken det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen är belägen.

c)Alla andra slag av förmögenhet, som innehavas av en person med hemvist i en av de avtalsslutande staterna, skola beskattas allenast i denna stat.

Article XXIII

(1)Subject to the provisions of the law of Greece regarding the allowance as a credit against Greek tax of tax payable in a territory outside Greece, Swedish tax payable under the laws of Sweden and in accordance with this Convention, whether directly or by deduction, in respect of income from sources within Sweden shall be allowed as a credit against any Greek tax payable in respect of that income.

(2)Income from sources within Greece which in accordance with this Convention may be taxed in Greece either directly or by deduction, shall be exempt from Swedish tax, provided that

a) where such income is

24

Artikel XXIII

§1. I enlighet med vad som stadgas i grekisk lag angående kvittning mot grekisk skatt av skatt, som skall betalas i annat land, skall svensk skatt, som enligt svensk lag och i överensstämmelse med detta avtal direkt eller genom skatteavdrag erlägges för inkomst från inkomstkällor i Sverige, kvittningsvis avräknas å varje grekisk skatt, som belöper å samma inkomst.

§2. Inkomst från inkomstkällor i Grekland, vilken inkomst i överensstämmelse med detta avtal må beskattas i Grekland antingen direkt eller genom skatteavdrag, skall vara undantagen från svensk skatt.

Från denna regel skola dock följande undantag gälla:

a) I sådana fall då inkomsten utgöres av

(i) a dividend paid by a company 1) utdelning från ett bolag med Prop. 2019/20:12
being a resident of Greece to a hemvist i Grekland till en person
person resident of Sweden, not med hemvist i Sverige och denne
being a company which is exempt icke är ett sådant bolag, som i
from Swedish tax according to the enlighet med vad som stadgas i § 3
provisions of paragraph (3) of av artikel VII   är frikallat från
Article VII, or       svensk skatt, eller      
(ii) any interest to which 2) ränta, å   vilken § 2 av
paragraph (2) of Article VIII artikel VIII äger tillämpning och
applies and which is paid to a vilken utbetalas till en person med
resident of Sweden, or   hemvist i Sverige, eller    
(iii) any royalty to which 3) royalty, å vilken § 2 av
paragraph (2) of Article IX applies artikel IX äger tillämpning och
and which is paid to a resident of vilken utbetalas till en person med
Sweden,         hemvist i Sverige,      
Swedish tax shall be charged on skall svensk skatt beräknas på
the gross amount of such income, inkomstens bruttobelopp. Från den
but the amount of Greek income tax i enlighet härmed påförda svenska
appropriate to that income shall be skatten skall avräknas den grekiska
allowed as a credit against any inkomstskatt, som belöper å samma
Swedish tax payable in respect of inkomst.            
that income;         b) Vid tillämpningen av den
b) when the Greek income tax
appropriate to the dividend, the under punkt a) ovan angivna
interest or the royalty, as the case undantagsbestämmelsen skall,
may be, has been wholly relieved or hel befrielse från eller nedsättning
reduced for a limited period of av den till utdelningen respektive
time, the credit against Swedish tax räntan eller royaltyn hänförliga
in respect of such income shall be grekiska inkomstskatten meddelats
allowed in an amount equal to the för en bestämd tidsperiod, från den
Greek income tax which would å ifrågavarande belopp påförda
have been appropriate to the svenska skatten avräknas ett belopp
dividend, the interest or the royalty motsvarande den grekiska inkomst-
if no such relief had been given or skatt som skulle hava varit
no such reduction had been hänförlig till utdelningen, räntan
allowed;         eller royaltyn, därest sådan skatte-
          befrielse eller skattenedsättning ej
          meddelats.            
c) where interest arising in c) sådana fall, då ränta uppbäres
Greece is paid to a resident of från inkomstkällor i Grekland av en
Sweden during the period of the person med hemvist i Sverige, skall
first ten taxable years of the – oberoende av bestämmelserna i
application of the Convention, the punkterna a) och b) ovan – med
credit against Swedish tax payable avseende å   de första tio
in respect of that interest shall, beskattningsår, för vilka detta avtal
notwithstanding the provisions of äger tillämpning, från den å räntan
sub-paragraphs a) and b), be belöpande svenska skatten av-
allowed in an amount equal to ten räknas ett belopp motsvarande tio
per cent of the amount of such procent av räntans belopp.  
interest.                       25
                       
Prop. 2019/20:12 (3) If, in accordance with § 3. Om förmögenhet, som inne-
  Article XXII, capital belonging to a haves av en person med hemvist i
  person resident of Sweden may be Sverige, i   enlighet   med
  taxed in Greece, such capital shall artikel XXII   beskattas i
  be exempt from Swedish tax.   Grekland, skall förmögenheten i
            fråga vara undantagen från svensk
            skatt.                    
  (4) The graduated rate of § 4. Svensk progressiv skatt, som
  Swedish tax to be imposed on påföres personer med hemvist i
  residents of Sweden may be Sverige, må beräknas efter den
  calculated as though income or skattesats, som skulle hava varit
  capital exempted under this tillämplig, om även sådan inkomst
  Convention were included in the eller förmögenhet, som enligt
  amount of the total income or föreliggande avtal är undantagen
  capital.         från beskattning, inräknats i den
            skattepliktiga inkomsten   eller
            förmögenheten.              
  Article XXIV       Artikel XXIV                
  (1) Where under the provisions § 1. Om enligt föreskrifterna i
  of this Convention a resident of detta avtal en person med hemvist i
  Greece is exempt or entitled to Grekland är befriad från eller
  relief from Swedish tax, similar berättigad till nedsättning av
  exemption or relief shall be applied svensk skatt, skall motsvarande
  to the undivided estate of a befrielse eller nedsättning komma
  deceased person in so far as one or ett oskift dödsbo till godo, i den
  more of the beneficiaries is a mån en eller flera av döds-
  resident of Greece.     bodelägarna äga     hemvist i
            Grekland.                  
  (2) Swedish tax on the undivided § 2. Svensk skatt, som påföres ett
  estate of a deceased person shall, in oskift dödsbo, skall kvittningsvis
  so far as the income accrues to a avräknas i enlighet med bestäm-
  beneficiary who is resident in melserna i artikel XXIII i den mån
  Greece, be allowed as a credit inkomsten tillkommer en dödsbo-
  under Article XXIII.     delägare med hemvist i Grekland.  
  Article XXV       Artikel XXV                
  (1) The nationals of one of the § 1. Medborgare i en av de
  Contracting States shall not be avtalsslutande staterna skola icke i
  subjected in the other Contracting den andra avtalsslutande staten
  State to any taxation or any bliva föremål för någon beskattning
  requirement connected therewith eller något därmed samman-
  which is other or more burdensome hängande skattekrav, som är av
  than the taxation and connected annat slag eller mer tyngande än
  requirements to which nationals of den beskattning   och därmed
  that other State in the same sammanhängande skattekrav, som
  circumstances are or may be medborgarna i den senare staten
  subjected.       under samma förhållanden äro eller
            kunna bliva underkastade.      
26                                
(2) The term ”nationals” means § 2. Uttrycket ”medborgare” Prop. 2019/20:12
            betyder:              
(a) in relation to Greece, all a) Beträffande Grekland: Alla
Greek citizens and all legal grekiska medborgare samt alla
persons,   partnerships and juridiska personer och andra
associations deriving their status as sammanslutningar, som bildats
such from the law in force in jämlikt gällande grekisk lag.    
Greece,                              
(b) in relation to Sweden, all b) Beträffande Sverige:   Alla
Swedish subjects and all legal svenska medborgare samt alla
persons, partnerships and associa- juridiska personer och andra
tions deriving their status as such sammanslutningar, som bildats
from the law in force in Sweden. jämlikt gällande svensk lag.    
(3) The taxation on a permanent § 3. Beskattningen   av ett fast
establishment which an enterprise driftställe, som ett företag i en av de
of one of the Contracting States has avtalsslutande staterna har i den
in the other Contracting State shall andra avtalsslutande staten, skall i
not be less favourably levied in that denna andra stat icke vara mindre
other State than the taxation levied fördelaktig än beskattningen av ett
on enterprises of that other State företag i den andra   staten, som
carrying on the same activities.   bedriver samma verksamhet.  
This provision shall not be Vad nu sagts skall icke anses
construed as obliging one of the medföra förpliktelse för någon av
Contracting States to grant to de avtalsslutande staterna att
residents of the other Contracting medgiva personer med hemvist i
State any personal allowances, den andra avtalsslutande staten
reliefs and reductions for taxation personliga avdrag vid beskatt-
purposes on account of civil status ningen, skattebefrielser och skatte-
or family responsibilities which it nedsättningar på grund av civil-
grants to its own residents.   stånd eller försörjningsplikt mot
              familj, som medgivas personer med
              hemvist i den förstnämnda staten.
(4) Enterprises of one of the § 4. Företag i den ena avtals-
Contracting States, the capital of slutande staten, vilkas kapital helt
which is wholly or partly owned or eller delvis äges eller kontrolleras,
controlled, directly or indirectly, by direkt eller indirekt, av en eller flera
one or more residents of the other personer med hemvist i den andra
Contracting State, shall not be avtalsslutande staten, skola icke i
subjected in the first-mentioned den förstnämnda staten bliva
State to any taxation or any föremål för någon beskattning eller
requirement connected therewith något därmed sammanhängande
which is other or more burdensome skattekrav, som är av annat slag
than the taxation and connected eller mer tyngande än den
requirements to which other similar beskattning och därmed samman-
enterprises of that first-mentioned hängande skattekrav, som andra
State are or may be subjected.   liknande företag i denna först-
              nämnda stat äro eller kunna bliva
              underkastade.          
(5) In this Article the term § 5. I denna artikel   avser
”taxation” means taxes of every uttrycket ”beskattning” skatter av
kind and description.       varje slag och beskaffenhet.   27

Prop. 2019/20:12

28

Article XXVI       Artikel XXVI            
The provisions of the present Bestämmelserna i detta avtal
Convention shall not affect the påverka icke rätten att åtnjuta
right to more extensive exemptions längre gående befrielser, vilka
which are granted to diplomatic or enligt folkrättens allmänna regler
consular officials by virtue of the eller särskilda överenskommelser
general rules of international law or tillkomma diplomatiska eller kon-
by special agreements. In so far as, sulära befattningshavare. I den mån
under this system of more extensive på grund av sådana längre gående
exemption, income and capital are befrielser inkomst och förmögenhet
not subject to tax in the receiving icke beskattas i den stat i vilken
State, the right to taxation shall be befattningshavaren är ackrediterad,
reserved to the State which such förbehålles beskattningsrätten den
officials represent.     utsändande staten.        
Article XXVII     Artikel XXVII            
The competent authorities of the De behöriga myndigheterna i de
Contracting States may exchange avtalsslutande staterna må utbyta
such information (being infor- sådana upplysningar (av beskaffen-
mation which is at their disposal het att enligt de båda staternas
under their respective taxation laws respektive skattelagar stå till
in the normal course of admini- beskattningsmyndigheternas för-
stration) as is necessary for fogande under deras sedvanliga
carrying out the provisions of the tjänsteutövning) som äro nödvän-
present Convention or for the diga för att tillämpa bestäm-
prevention of fraud or for the melserna i föreliggande avtal eller
administration of statutory provi- för att förebygga bedrägeri eller för
sions against legal avoidance in att tillämpa givna föreskrifter till
relation to the taxes which are the förebyggande av skatteflykt i fråga
subject of the present Convention. om de skatter, som avses i avtalet.
Any information so exchanged De utbytta upplysningarna skola
shall be treated as secret and shall behandlas såsom hemliga och få
not be disclosed to any persons icke yppas för andra personer,
other than those, including a court, befattningshavare vid domstolar
concerned with the assessment and inbegripna, än dem, som handlägga
collection of the taxes or the taxering och uppbörd av de skatter,
determination of appeals in relation som avses i avtalet, eller avgöra
thereto. No information as afore- besvär i anslutning därtill. Sådana
said shall be exchanged which upplysningar emellertid icke
would disclose any trade, business, utbytas, som skulle röja affärs-
industrial or professional secret or hemlighet, hemlig tillverknings-
trade process.     metod, yrkeshemlighet eller något i
        affärsverksamhet nyttjat förfarings-
Information as aforesaid may be sätt.                
Upplysningar som nu sagts må
exchanged ex officio or, in utbytas utan särskild begäran eller,
particular cases, on demand. The i särskilda fall, efter därom gjord
competent authorities of the framställning. De behöriga myn-
Contracting States shall consult digheterna i   de avtalsslutande
together to determine the infor- staterna skola överlägga med Prop. 2019/20:12
mation to be exchanged ex officio. varandra i syfte att fastställa de
              upplysningar, som skola utbytas
              utan särskild begäran.      
Article XXVIII         Artikel XXVIII          
(1) Where a taxpayer shows § 1. Kan skattskyldig visa att
proof that the action of the tax beskattningsmyndigheterna i de
authorities of either Contracting avtalsslutande staterna vidtagit åt-
State has resulted, or will result, in gärder, som medfört eller komma
taxation contrary to the provisions att medföra en mot bestämmelserna
of the present Convention, he shall i detta avtal stridande beskattning,
be entitled to present the facts to the äger han göra framställning i saken
competent authority of the hos den behöriga myndigheten i
Contracting State of which he is a den stat i vilken han äger hemvist.
resident. Such a claim shall be filed Sådan framställning skall göras
before an appeal against the innan besvär över beskattningen i
taxation in dispute is lodged with a fråga anförts hos grekisk skatte-
Greek tax court. Should the claim domstol. Befinnes framställningen
be upheld, the competent authority grundad, skall den behöriga
to which the facts are so presented myndighet hos vilken fram-
shall undertake to come to an ställningen sålunda gjorts vidtaga
agreement with the competent åtgärder för att träffa överens-
authority of the other Contracting kommelse med den behöriga
State with a view to avoidance of myndigheten i den andra avtals-
the taxation in question.   slutande staten i syfte att undvika
(2) Should any difficulty or dylik beskattning.      
§ 2. Skulle svårigheter eller
doubt arise as to the interpretation tvivelsmål uppkomma rörande
or application of the present tolkningen eller tillämpningen av
Convention, the competent detta avtal, skola de behöriga
authorities of the Contracting myndigheterna i de avtalsslutande
States shall settle the question by staterna avgöra frågan genom
mutual agreement.     ömsesidig överenskommelse.    
Article XXIX         Artikel XXIX          
The following agreements Nedan angivna avtal mellan
between Greece and Sweden shall Grekland och Sverige skola icke
not have effect for any period for tillämpas under tid, då föreliggande
which the present Convention has avtal är gällande, nämligen    
effect, that is to say,                    
(a) the   agreement dated 19th a) avtalet den 19 november 1931
November, 1931, for the reciprocal om ömsesidigt fritagande från
exemption from income tax in inkomstskatt i vissa fall av
certain cases of profits accruing inkomster härrörande från rederi-
from the business of shipping; rörelse;              
(b) the   agreement dated 27th b) avtalet den 27 maj 1954 om
May, 1954, for the reciprocal ömsesidigt fritagande från be-
exemption from taxes of profits skattning av inkomster härrörande
              från luftfartstrafik.     29
                           

Prop. 2019/20:12

30

accruing from the business of air transport.

Article XXX       Artikel XXX              
(1) The present Convention shall § 1. Detta avtal skall ratificeras
be ratified by the Contracting States av de avtalsslutande staterna i
in accordance with their respective enlighet med vardera statens
constitutional and legal require- grundlagar och övriga föreskrifter.
ments.                          
(2) The instruments of rati- § 2. Ratifikationshandlingarna
fication shall be exchanged at skola utväxlas i Stockholm snarast
Stockholm as soon as possible. möjligt.1                
(3) Upon exchange of rati- § 3. Sedan ratifikationshandling-
fications the present Convention arna utväxlats skall avtalet äga
shall have effect in respect of tillämpning beträffande inkomst
income derived on or after 1st som förvärvats å eller efter den
January in the calendar year in 1 januari det kalenderår, under
which the exchange of ratifications vilket utväxling av ratifikations-
takes place; and, as regards the handlingarna ägt rum, samt, såvitt
Swedish State capital tax, in respect avser den svenska statliga förm-
of tax which is assessed in or after ögenhetsskatten, i fråga om skatt
the calendar year next following som utgår på grund av taxering
that in which the exchange of under eller efter kalenderåret när-
ratifications takes place.     mast efter det, under vilket
        utväxling av ratifikationshandling-
        arna ägt rum.            
Article XXXI     Artikel XXXI              
The present Convention shall Detta avtal skall förbliva i kraft
continue in effect indefinitely but utan tidsbegränsning, men envar av
either of the Contracting Govern- de avtalsslutande staterna äger att –
ments may, on or before 30th June senast den 30 juni under ett
in any calendar year not earlier than kalenderår, dock icke tidigare än år
the year 1965, give to the other 1965 – på diplomatisk väg skrift-
Contracting Government, through ligen uppsäga avtalet hos den andra
diplomatic channels, written notice avtalsslutande staten. I händelse av
of termination and, in such event, sådan uppsägning skall avtalet
the present Convention shall cease upphöra att gälla beträffande
to be effective in respect of income inkomst som förvärvas å eller efter
derived on or after 1st January in den 1 januari kalenderåret närmast
the calendar year next following efter det, varunder uppsägningen
that in which such notice is given; ägde rum, samt, såvitt avser
and as regards capital tax, in respect förmögenhetsskatt, i fråga om skatt
of tax assessed in or after the som utgår på grund av taxering
second calendar year following that under eller efter det andra
in which such notice is given.   kalenderåret efter det,   varunder
        uppsägningen ägde rum.      

1Ratifikationshandlingarna utväxlades den 20 augusti 1963.

In witness whereof the undersigned being duly authorized thereto have signed the present Convention and have affixed thereto their seals.

Done at Athens, this 6th day of October 1961 in duplicate in the English language.

For the Kingdom of Sweden

Till bekräftelse härå hava under- Prop. 2019/20:12 tecknade, därtill vederbörligen be-

myndigade, undertecknat detta avtal och försett detsamma med sina sigill.

Som skedde i Athén den

6 oktober 1961 i två exemplar på engelska språket.

För Konungariket Sverige

F. StackelbergF. Stackelberg

For the Kingdom of Greece För Konungariket Grekland

M. PesmazoglouM. Pesmazoglou

31

Prop. 2019/20:12 2.2 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen
  (1972:539) om kupongskatt för person med
  hemvist i Grekland, m.m.

Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1972:539) om kupongskatt för person med hemvist i Grekland, m.m. ska upphöra att gälla vid utgången av 2019.

32

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1614) Prop. 2019/20:12
  om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
  Bulgarien                  
Härigenom föreskrivs1 att det i lagen (1988:1614) om dubbelbeskatt-
ningsavtal mellan Sverige och Bulgarien ska införas två nya paragrafer,
4 och 5 §§, av följande lydelse.                  
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse          
    4 §2                
    Bestämmelserna i   artikel 21
    punkt 2 b i avtalet ska inte
    tillämpas i fråga om inkomst hos en
    svensk juridisk person som får be-
    skattas i Bulgarien enligt artikel 6 i
    avtalet, om inkomsten inte be-
    skattas i Bulgarien på grund av att
    Bulgarien inte anser att den
    juridiska personen bedriver verks-
    amhet från fast driftställe där.    
    5 §                
    Följande gäller om en person
    med hemvist i Sverige förvärvar
    inkomst som enligt bestämmelserna
    i artikel 16 punkt 2 eller artikel 17
    i avtalet beskattas endast i
    Bulgarien eller enligt bestäm-
    melserna i artikel 21 punkt 2 b i
    avtalet ska undantas från svensk
    skatt och personen i fråga beskattas
    till statlig inkomstskatt för annan
    inkomst. Först uträknas den stat-
    liga inkomstskatt som skulle ha
    påförts om den skattskyldiges hela
    inkomst hade beskattats endast i
    Sverige. Därefter fastställs hur stor
    procent den på detta sätt uträknade
    skatten utgör av hela den be-
    skattningsbara inkomst på vilken
    skatten har beräknats. Med den
    fastställda procentsatsen tas skatt
    ut på den inkomst som ska
    beskattas i Sverige. Förfarandet
1 Jfr rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot    
skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion, i lydelsen enligt  
rådets direktiv (EU) 2017/952.                 33
2 Tidigare 4 § upphävd genom 2011:1333.                
Prop. 2019/20:12 ska dock endast tillämpas om detta
  leder till högre skatt.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.Bestämmelsen i 4 § tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

34

2.4Förslag till lag om ändring i förordningen (1989:97) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien

Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (1989:97) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien ska upphöra att gälla vid utgången av 2019.

Prop. 2019/20:12

35

Prop. 2019/20:12

36

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1989:686) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern

Härigenom föreskrivs1 att det i lagen (1989:686) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern ska införas två nya paragrafer, 4 och 5 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse    
  4 §2        
  Bestämmelserna i artikel 21
  punkt 2 b i avtalet ska inte
  tillämpas i fråga om inkomst hos en
  svensk juridisk person som får
  beskattas i Cypern enligt artikel 7 i
  avtalet, om inkomsten inte be-
  skattas i Cypern på grund av att
  Cypern inte anser att den juridiska

personen bedriver verksamhet från fast driftställe där.

5 §

Följande gäller om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 18 punkterna 1 och 2 i avtalet beskattas endast i Cypern eller enligt bestämmelserna i artikel 21 punkt 2 b ska undantas från svensk skatt och personen i fråga beskattas till statlig inkomstskatt för annan inkomst. Först uträknas den statliga inkomstskatt som skulle ha påförts om den skattskyldiges hela inkomst hade beskattats endast i Sverige. Därefter fastställs hur stor procent den på detta sätt uträknade skatten utgör av hela den beskattningsbara inkomst på vilken skatten har beräknats. Med den fastställda procentsatsen tas skatt ut på den inkomst som ska beskattas i Sverige. Förfarandet ska dock

1Jfr rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2017/952.

2 Tidigare 4 § upphävd genom 2011:1335.

endast tillämpas om detta leder till högre skatt.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.Bestämmelsen i 4 § tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

Prop. 2019/20:12

37

Prop. 2019/20:12 2.6 Förslag till lag om ändring i förordningen
  (1989:901) om dubbelbeskattningsavtal mellan
  Sverige och Cypern

Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (1989:901) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern ska upphöra att gälla vid utgången av 2019.

38

3 Ärendet och dess beredning Prop. 2019/20:12
 

Den 5 oktober 2015 lämnade OECD rekommendationer mot skattebaserosion och flyttning av vinster (”Base Erosion and Profit Shifting Project”, BEPS) avseende hybrida missmatchningar i rapporten ”Final report on action 2: Neutralising the Effects of Hybrid Mismatch Arrangements” (OECD:s BEPS-rekommendationer åtgärd 2). OECD lämnade vidare den 27 juli 2017 rekommendationer för att neutralisera effekterna av missmatchningar med fasta driftställen. Rekommendationerna återfinns i OECD:s rapport ”Neutralising the Effects of Branch Mismatch Arrangements”.

Den 12 juli 2016 antogs rådets direktiv (EU) 2016/1164 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (direktivet mot skatteundandraganden). Direktivet innehåller bl.a. regler om hybrida missmatchningar som är tillämpliga på transaktioner inom EU (artikel 9). Genom ett ändringsdirektiv har tilllämpningsområdet utökats till att även omfatta hybrida missmatchningar med tredjeländer och till att gälla fler situationer, bl.a. missmatchningar med fasta driftställen (rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om hybrida missmatchningar med tredje länder). Direktivet och ändringsdirektivet finns i bilaga 1 och 2.

Den 1 januari 2019 trädde nya bestämmelser i inkomstskattelagen (1999:1229) om avdragsförbud för ränteutgifter i vissa gränsöverskridande situationer i kraft (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). Bestämmelserna är ett första steg i genomförandet av OECD:s BEPS-rekommendation (åtgärd 2) samt de motsvarande reglerna i direktivet mot skatteundandraganden och ändringsdirektivet.

Finansdepartementet har tagit fram promemorian ”Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar”. De bestämmelser som föreslås i promemorian är ett andra steg i genomförandet av OECD:s BEPS- rekommendationer (åtgärd 2 och fasta driftställen) samt de motsvarande reglerna i direktivet mot skatteundandraganden och ändringsdirektivet. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3 och promemorians lagförslag avseende beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe finns

ibilaga 4. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2019/00329/S1).

I denna proposition behandlas promemorians förslag avseende beskattning av inkomst från s.k. obeaktat fast driftställe – för att genomföra direktivets sekundärregel i artikel 9.2 b i kombination med artikel 2.9 första stycket d samt artikel 9.5 – och vissa mindre följdändringar i berörda lagar. Övriga förslag i promemorian behandlas i propositionen Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar (prop. 2019/20:13). Regeringen avser att senare återkomma med föreskrifter i fråga om promemorians förslag att upphäva förordningen (1988:336) om befrielse från och nedsättning av grekisk skatt för person med hemvist i Sverige.

39

Prop. 2019/20:12 Lagrådet
  De lagändringar som föreslås i den här propositionen innebär att skatte-
  avtalen med Bulgarien, Cypern och Grekland inte ska tillämpas i ett visst
  fall och att skatteavtalet mellan Sverige och Grekland införlivas genom lag
  i stället för genom i dag gällande kungörelse. Vidare förs det i fråga om
  tillämpning av skatteavtalen med Bulgarien respektive Cypern in en ny
  bestämmelse om s.k. progressionsuppräkning som på grund av avtalens
  regler ska ske. Bestämmelsen innebär att även om inkomst ska undantas
  från beskattning så ska den påverka progressionen vid beräkningen av
  skatten på annan inkomst. Lagförslagen är författningstekniskt och även i
  övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
  Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.
  4 Bakgrund
  4.1 OECD:s arbete med att motverka
    skatteplanering med hybrida missmatchningar
  4.1.1 BEPS-paketet
  OECD har under flera år arbetat med att motverka aggressiv skatte-
  planering. Våren 2013 påbörjade OECD med understöd av G20 ett projekt
  för att motverka skattebaserodering och vinstförflyttning (”Base Erosion
  and Profit Shifting Project”, BEPS-Project). I oktober 2015 publicerades
  13 rapporter (avseende 15 åtgärdsområden) och ett sammanfattande doku-
  ment som tillsammans utgör det s.k. BEPS-paketet. Såväl OECD- som
  G20-länderna har godkänt BEPS-paketet. I januari 2016 enades OECD:s
  skattekommitté om ett inkluderande ramverk för genomförande och över-
  vakning av åtgärderna enligt BEPS-paketet. Ramverket godkändes sedan
  av G20-länderna i februari 2016. Över 100 jurisdiktioner deltar i det in-
  kluderande ramverket.
  Ett skäl till att BEPS-paketet har tagits fram är att det är svårt för ett
  enskilt land att på egen hand motverka BEPS. Detta eftersom den del av
  bolagsskattebasen som kan hänföras till multinationella företag kan anses
  vara mycket rörlig. Det betyder att om ett land unilateralt, dvs. på egen
  hand, inför vissa åtgärder för att motverka skattebaserodering och vinst-
  förflyttning är det ofta möjligt för multinationella företag att kringgå dessa
  åtgärder. Unilaterala åtgärder kan dessutom skada ett lands konkurrens-
  kraft när det gäller att attrahera investeringar. Vidare kan regler som ett
  enskilt land antar för att motverka skattebaserodering och vinstförflyttning
  i stället leda till internationell dubbelbeskattning. Mot denna bakgrund
  finns det bred internationell samsyn kring att regler som ska motverka
  skattebaserodering och vinstförflyttning behöver vara gemensamma.
  BEPS-paketet innehåller därför åtgärder för ett koordinerat internationellt
  tillvägagångssätt för att reformera företagsbeskattningen utifrån ett
  internationellt perspektiv. Till vissa av åtgärderna följer rekommendation-
  er och medlemsländerna i OECD har gemensamt tagit fram detaljerade
40 kommentarer till dessa.

4.1.2Hybrida missmatchningar

En av åtgärderna i det ovan nämnda BEPS-paketet rör internationell skatteplanering där olikheter i nationell lagstiftning vad gäller den skattemässiga behandlingen av finansiella instrument, företag och fasta driftställen (s.k. hybrida missmatchningar) utnyttjas. Sådan olikbehandling stater emellan kan leda till dubbel icke-beskattning vid gränsöverskridande situationer, vilket kan utnyttjas av företag för att minimera eller helt undgå beskattning.

I arbetet har ett antal olika rekommendationer tagits fram för att neutralisera de skattemässiga effekter som kan uppstå vid hybrida missmatchningar. Rekommendationerna återfinns i OECD:s rapport ”Final report on action 2: Neutralising the Effects of Hybrid Mismatch Arrangements” (OECD:s BEPS-rekommendationer, åtgärd 2). Rekommendationerna är indelade i dels specifika rekommendationer, dels hybrida missmatchningsregler. De specifika rekommendationerna avser utformningen av nationella regler och syftar till att förhindra att situationer med hybrida missmatchningar överhuvudtaget uppstår och till att förhindra avräkning av utländsk skatt i vissa fall. De hybrida missmatchningsreglerna syftar till att neutralisera effekterna av uppkomna hybridsituationer genom lagstiftning som justerar det skattemässiga resultat som uppstår vid en hybrid missmatchning. Det rör sig om lagstiftning som kan beskrivas som ”länkningsregler” (linking rules) där den skattemässiga behandlingen av ett företag eller ett finansiellt instrument i en stat anpassas till den skattemässiga behandlingen i en annan stat.

För att undvika risken för dubbelbeskattning har vissa av de olika rekommendationerna en inbördes turordning, s.k. primär- och sekundärregler, så att en stat inte behöver tillämpa sina regler för att neutralisera effekterna av en hybrid missmatchning, om effekten kommer att neutraliseras i den andra staten. Primärreglerna innebär att en stat ska vägra avdrag för betalningar i den utsträckning som de inte inkluderas i eller även får dras av i en annan stat, t.ex. en stat där en betalning tas emot. Tillämpas inte primärregeln kan den andra staten i stället enligt sekundärreglerna inkludera inkomsten alternativt neka s.k. duplicerat avdrag, beroende av vilken typ av hybrid missmatchningssituation det rör sig om. Missmatchningar med fasta driftställen uppstår när den skattemässiga behandlingen av fasta driftställen skiljer sig åt mellan olika länder.

Arbetet med att ta fram rekommendationer för att neutralisera effekterna av missmatchningar med fasta driftställen inleddes kort efter att OECD:s BEPS-rekommendationer (åtgärd 2) publicerades. Arbetet resulterade i ett antal rekommendationer och återfinns i OECD:s rapport ”Neutralising the Effects of Branch Mismatch Arrangements” (OECD:s BEPS-rekommen- dationer om fasta driftställen). Rapporten behandlar fem situationer med missmatchningar med fasta driftställen. En av dessa situationer avser s.k. obeaktade fasta driftställen. Med detta avses fall där en hybridsituation uppkommer på grund av att två stater gör olika bedömning av förekomsten av fast driftställe. Detta kan leda till avdrag utan inkludering, dvs. att avdrag för en betalning får göras i en stat samtidigt som motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den mottagande staten. Övriga fyra situationer avser s.k. obeaktade betalningar, fiktiva betalningar, dubbla avdrag och importerade missmatchningar. Dessa fyra situationer

Prop. 2019/20:12

41

Prop. 2019/20:12 behandlas i propositionen Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar (prop. 2019/20:13).

4.2 EU:s arbete med att motverka skatteplanering med hybrida missmatchningar

  Inom EU har arbete för att motverka skadlig skattekonkurrens pågått under
  en längre tid. I december 1997 antog rådet en resolution om en upp-
  förandekod för företagsbeskattningen. Syftet med koden är att motverka
  skadlig skattekonkurrens. En särskild högnivågrupp inom rådet inrättades
  1998 för att genomföra uppförandekodens principer (uppförandekod-
  gruppen). Uppförandekodgruppen har sedan 2009 arbetat med frågor om
  snedvridande effekter av olikheter i medlemsstaternas skattesystem, bl.a.
  hybrida missmatchningar. Uppförandekodgruppen har tagit fram riktlinjer
  för att motverka missmatchningar med hybridföretag och fasta driftställen
  inom EU samt mellan EU och tredjeland. Även om medlemsstaterna har
  enats kring dessa riktlinjer så är de inte juridiskt bindande för medlems-
  staterna.
  Vid Ekofin-rådets möte den 8 december 2015 antogs rådsslutsatser om
  OECD:s BEPS-arbete i EU. I rådsslutsatserna understryks bl.a. behovet av
  gemensamma lösningar på EU-nivå samt en effektiv och snabb koor-
  dinerad implementering av BEPS-åtgärderna av medlemsstaterna. Den
  12 juli 2016 antog rådet direktiv (EU) 2016/1164 om fastställande av
  regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre mark-
  nadens funktion (direktivet mot skatteundandraganden). Direktivet finns i
  bilaga 1. Direktivet innebär att EU:s medlemsstater samordnar genom-
  förandet av vissa av OECD:s åtgärdspunkter mot BEPS. Direktivet utgör
  en minsta skyddsnivå för medlemsstaternas bolagsskattebaser (artikel 3).
  Det betyder att striktare regler kan införas för att skydda skattebasen.
  Direktivet mot skatteundandraganden innehåller bl.a. regler om hybrida
  missmatchningar (artikel 9). När direktivet mot skatteundandraganden
  antogs av rådet gav finansministrarna samtidigt kommissionen i uppdrag
  att ta fram ett förslag med regler om hybrida missmatchningar som
  involverar tredjeländer och som är förenliga med och inte mindre effektiva
  än OECD:s BEPS-rekommendationer om hybrida missmatchningar. Den
  29 maj 2017 antog rådet direktiv (EU) 2017/952 om ändring av direktiv
  (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer
  (ändringsdirektivet). Ändringsdirektivet finns i bilaga 2. Genom ändrings-
  direktivet utvidgas tillämpningsområdet för de antagna hybridreglerna i
  direktivet mot skatteundandraganden till att även omfatta situationer som
  rör tredjeländer och till fler situationer, bl.a. missmatchningar med fasta
  driftställen. Ändringsdirektivet är i linje med OECD:s BEPS-rekom-
  mendationer (åtgärd 2) och i skälen till direktivet hänvisas till tillämpliga
  förklaringar och exempel i rekommendationerna som en källa till illust-
  ration eller tolkning i den mån dessa överensstämmer med bestämmelserna
  i ändringsdirektivet och unionsrätten (skäl 28).
  Genom ändringsdirektivet ändras lydelsen i befintliga artiklar och nya
42 artiklar införs i direktivet mot skatteundandraganden. När denna propo-
 

sition författas finns inte någon konsoliderad version tillgänglig. När det i Prop. 2019/20:12 propositionen hänvisas till en viss artikel i direktivet mot skatteundan-

draganden avses den lydelse som artikeln har efter ändring genom ändringsdirektivet. Ändringsdirektivet har däremot ett relativt omfattande skälavsnitt som endast gäller för de ändringar som följer av ändringsdirektivet.

Enligt ändringsdirektivet ska de nu aktuella hybridreglerna vara genomförda i svensk rätt senast den 31 december 2019 och tillämpas senast från och med den 1 januari 2020.

5 Genomförande av regeln om obeaktat  
  fast driftställe i EU:s direktiv mot  
  skatteundandraganden  
   
Regeringens förslag: För svensk juridisk person ska bestämmelserna  
om undantag från svensk beskattning i skatteavtalet med Bulgarien inte  
tillämpas i fråga om inkomst från fast driftställe som får beskattas i  
Bulgarien, om inkomsten inte beskattas där på grund av att Bulgarien  
inte anser att den juridiska personen bedriver verksamhet från fast  
driftställe där. Motsvarande ska gälla i fråga om skatteavtalen med  
Cypern och Grekland. I fråga om Grekland ersätts nuvarande kun-  
görelse om skatteavtal med en ny lag.  
  Regeringens bedömning: Gällande svenska reglering bedöms i  
övrigt leva upp till kraven i artikel 9.5 i direktivet mot skatteundan-  
draganden om att inkomst från ett obeaktat fast driftställe ska beskattas.  
Genom förslaget bedöms också sekundärregeln i artikel 9.2 b i kom-  
bination med artikel 2.9 första stycket d i direktivet som genomförd.  
     
  Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regering-  
ens.  
  Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna uttalar sig särskilt i  
frågan.  
Skälen för regeringens förslag och bedömning  
Hybrida missmatchningar med obeaktat fast driftställe enligt artikel 9.5 i  
direktivet mot skatteundandraganden  
Artikel 9.5 i direktivet mot skatteundandraganden behandlar en situation  
där en hybrid missmatchning omfattar inkomst från ett obeaktat fast  
driftställe som inte beskattas i den medlemsstat där företaget hör hemma i  
skattehänseende. Vid en sådan situation ska de inkomster som annars  
skulle hänföras till det obeaktade fasta driftstället tas upp till beskattning i  
sistnämnda medlemsstat. Detta gäller dock inte om medlemsstaten ska  
undanta inkomsterna från beskattning enligt ett skatteavtal som med-  
lemsstaten ingått med ett tredjeland. I direktivet finns även en definition  
av vad som avses med begreppet obeaktat fast driftställe (artikel 2.9 tredje  
stycket n). Av definitionen framgår att ett obeaktat fast driftställe är varje 43

Prop. 2019/20:12 arrangemang som enligt lagstiftningen i huvudkontorets jurisdiktion behandlas som om det utgör ett fast driftställe och som enligt lagstiftningen i den andra jurisdiktionen inte behandlas som om det utgör ett fast driftställe.

Artikel 9.5 saknar motsvarighet i OECD:s BEPS-rapporter avseende åtgärd 2. I stället har denna regel utarbetats i EU:s arbete i uppförandekodgruppen. Uppförandekodgruppen har bl.a. tagit fram två riktlinjer för att motverka missmatchningar med fasta driftställen, ”Guidance on hybrid permanent establishment mismatches concerning two Member states” och ”Guidance on hybrid permanent establishment mismatches concerning a Member state and a third state”. Dessa riktlinjer är inte juridiskt bindande för medlemsstaterna.

Gällande svenska regler uppfyller i allt väsentligt direktivets krav på beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe

För att artikel 9.5 i direktivet mot skatteundandraganden ska anses vara genomförd i svensk rätt ska det följa av svensk skattelagstiftning att i de fall då en hybrid missmatchning omfattar inkomst från ett obeaktat fast driftställe ska dessa inkomster tas upp till beskattning i Sverige.

Enligt 6 kap. 3 och 4 §§ IL är obegränsat skattskyldiga juridiska personer skattskyldiga för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet. Det innebär att om ett svenskt företag har ett fast driftställe i en annan stat ska även det fasta driftställets inkomster tas upp till beskattning i Sverige. Även delägare i svenska handelsbolag ska beskattas för så stort belopp som motsvarar dennes andel av handelsbolagets inkomst (5 kap. 3 § IL). I svensk intern rätt finns således en reglering som uppfyller kravet i artikel 9.5 i direktivet mot skatteundandraganden.

Enligt Sveriges skatteavtal med ett fåtal stater gäller den s.k. exempt- eller undantagandemetoden för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst från fast driftställe. För att den svenska regleringen ska motsvara direktivets krav ska nämnda metod inte tillämpas i förhållandet mellan Sverige och övriga EU-medlemsstater. För svenskt vidkommande finns bestämmelser om undvikande av dubbelbeskattning genom tillämpning av exemptmetoden i skatteavtalen med Bulgarien, Cypern och Grekland. Om en svensk juridisk person vid beskattningen i Sverige anses bedriva verksamheten från fast driftställe i t.ex. Grekland, samtidigt som Grekland inte anser att det föreligger något fast driftställe där och inkomsten därför inte beskattas i Grekland, ska inkomsten undantas från beskattning i Sverige enligt skatteavtalet. I detta fall kan därmed den situation som regleras i direktivets artikel 9.5 aktualiseras för svensk del.

För att svensk rätt ska motsvara direktivets krav i artikel 9.5 föreslås därför att exemptbestämmelserna i skatteavtalen med Bulgarien, Cypern och Grekland inte ska tillämpas i Sverige i fråga om inkomst hos en svensk juridisk person som får beskattas i den andra avtalsslutande staten enligt skatteavtalets bestämmelser om inkomst av rörelse, om inkomsten inte beskattas i denna andra stat på grund av att denna inte anser att den juridiska personen bedriver verksamhet från fast driftställe där.

44

Skatteavtalet med Grekland

Undantag från avtalets bestämmelser om undvikande av dubbelbeskattning i artikel XXIII § 2 bedöms nödvändigt för att den svenska regleringen ska motsvara direktivets krav i artikel 9.5. Det bedöms lämpligt att införa ett undantag i den författning genom vilken avtalet inkorporerats i svensk rätt. Avtalet med Grekland har inkorporerats i svensk rätt genom kungörelsen (1963:497) om tillämpning av ett mellan Sverige och Grekland den 6 oktober 1961 ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet (prop. 1962:7). I kungörelsen stadgas, utöver att avtalet ska lända till efterrättelse för Sveriges del, uppgiftsskyldighet till ledning för taxeringen även i de fall inkomst enligt avtalet delvis undantagits från beskattning. Skatteavtal införlivas numera i svensk rätt genom lag. En ny lag om skatteavtal mellan Sverige och Grekland, som avses ersätta nämnda kungörelse, föreslås därför. Lagförslaget består dels av paragraferna 1–3, dels av en bilaga som innehåller nuvarande bilaga 1 till kungörelsen. I förslaget till lag föreskrivs att avtalet ska gälla som lag här i landet (1 §). Vidare regleras där frågan om avtalets tillämplighet i förhållande till annan skattelag (2 §). Slutligen anges att bestämmelserna i artikel XXIII § 2 i avtalet (metodartikeln) inte ska tillämpas, i fråga om inkomst hos en svensk juridisk person som får beskattas i Grekland enligt artikel IV i avtalet, om inkomsten inte beskattas i Grekland på grund av att Grekland inte anser att den juridiska personen bedriver verksamhet från fast driftställe där. Den uppgiftsskyldighet till ledning för taxeringen som följer av 1963 års kungörelse saknar motsvarighet i den föreslagna nya lagen. Bestämmelsen är obehövlig eftersom denna uppgiftsskyldighet numera följer av 30 kap. 5 § andra stycket och 31 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Innebörden av 30 kap. 5 § andra stycket SFL är att inkomst som inte ska tas upp vid beskattningen på grund av bestämmelserna i ett skatteavtal likväl ska beaktas vid bedömningen av om deklarationsskyldighet föreligger. Enligt 31 kap. 3 § SFL ska den som är deklarationsskyldig också lämna de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna fatta riktiga beslut om slutlig skatt och beslut om pensionsgrundande inkomst. 1963 års kungörelse föreslås upphävas, varigenom även den i kungörelsen intagna bilaga 2 upphävs. Bilaga 2 innehåller ”anvisningar” för avtalets tillämpning. Dessa utgör närmast förklarande upplysningar av ett slag som numera inte ges i författningsform.

Skatteavtalet med Bulgarien

Undantag från avtalets bestämmelser om undvikande av dubbelbeskattning i artikel 21 punkt 2 b) bedöms nödvändigt för att den svenska regleringen ska motsvara direktivets krav i artikel 9.5. Det bedöms lämpligt att införa ett undantag i den författning genom vilken avtalet inkorporerats i svensk rätt. En ny 4 § föreslås därför i lagen (1988:1614) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien. Bestämmelsen innebär att artikel 21 punkt 2 b) i avtalet (metodartikeln) inte ska tillämpas, i fråga om inkomst hos en svensk juridisk person som får beskattas i Bulgarien enligt artikel 6 i avtalet, om inkomsten inte beskattas i Bulgarien på grund av att Bulgarien inte anser att den juridiska personen bedriver verksamhet från fast driftställe där.

Prop. 2019/20:12

45

Prop. 2019/20:12

46

Skatteavtalet med Cypern

Undantag från avtalets bestämmelser om undvikande av dubbelbeskattning i artikel 21 punkt 2 b) bedöms nödvändigt för att den svenska regleringen ska motsvara direktivets krav i artikel 9.5. Det bedöms lämpligt att införa ett undantag i den författning genom vilken avtalet inkorporerats i svensk rätt. En ny 4 § föreslås därför i lagen (1989:686) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern. Bestämmelsen innebär att artikel 21 punkt 2 b) i avtalet (metodartikeln) inte ska tillämpas, i fråga om inkomst hos en svensk juridisk person som får beskattas i Cypern enligt artikel 7 i avtalet, om inkomsten inte beskattas i Cypern på grund av att Cypern inte anser att den juridiska personen bedriver verksamhet från fast driftställe där.

Sekundärregeln vid missmatchningar med obeaktat fast driftställe enligt artikel 9.2 b i direktivet mot skatteundandraganden

Som nämnts i avsnitt 3 behandlas genomförandet av flera andra hybridregler i propositionen Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar (prop. 2019/20:13). En av de hybridregler som föreslås i nämnda proposition är ett avdragsförbud vid missmatchningar med obeaktat fast driftställe, dvs. när stater gör olika bedömning avseende förekomsten av ett fast driftställe och olikbehandlingen leder till ett avdrag utan inkludering. Avdragsförbudet motsvarar artikel 9.2 a i kombination med artikel 2.9 första stycket d i direktivet mot skatteundandraganden och rekommendation 2, ”Disregarded branch structure”, i OECD:s BEPS- rapport (fasta driftställen).

Artikel 9.2 a i direktivet är en primärregel. Om avdrag inte vägras enligt primärregeln ska den del av betalningen som annars skulle ge upphov till en missmatchning inkluderas i inkomsten i den medlemsstat som är betalningsmottagarens jurisdiktion. Detta framgår av sekundärregeln i artikel 9.2 b.

I direktivet ges dock en valfrihet för medlemsstaterna att implementera sekundärregeln eller inte (artikel 9.4 a). Det kan samtidigt konstateras att sekundärregeln i artikel 9.2 b (i kombination med artikel 2.9 första stycket d) neutraliserar en sådan missmatchning som även neutraliseras genom regeln i artikel 9.5. Detta innebär att de ovan föreslagna justeringarna avseende skatteavtalen med Bulgarien, Cypern och Grekland, som syftar till att genomföra artikel 9.5 i direktivet mot skatteundandraganden, även genomför denna sekundärregel.

Lagförslag

Förslaget föranleder en ny lag om skatteavtal mellan Sverige och Grekland samt att en ny paragraf, 4 §, införs i lagen (1988:1614) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien och att en ny paragraf, 4 §, införs i lagen (1989:686) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern.

6 Upphävande av kungörelsen (1972:539) Prop. 2019/20:12
  om kupongskatt för person med hemvist
  i Grekland m.m.

Regeringens förslag: Kungörelsen om kupongskatt för person med hemvist i Grekland, m.m. upphävs.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna uttalar sig särskilt om

förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I kungörelsen (1972:539) om kupongskatt för person med hemvist i Grekland m.m. finns huvudsakligen administrativa regler om verkställighet av lag. Flertalet bestämmelser behandlar frågor om sättet för innehållande och återbetalning av kupongskatt. Dessa bestämmelser har blivit otidsenliga och saknar numera praktisk betydelse och bör därför upphävas. I 1 § andra stycket nämnda kungörelse finns en bestämmelse med ett begränsat materiellt innehåll som syftar till att vägra nedsättning av kupongskatt i vissa särskilda fall då någon obehörigen bereds en förmån. En motsvarande regel finns i 4 § tredje stycket kupongskattelagen (1970:624). Även av den anledningen saknas skäl att behålla kungörelsen. Bestämmelsen är av sådant slag att kungörelsen upphävs genom lag.

7Skatteavtalet med Bulgarien

Regeringens förslag: Den lag genom vilken skatteavtalet med Bulgarien inkorporerats i svensk rätt föreslås kompletteras med en särskild bestämmelse om s.k. progressionsuppräkning, vilken för närvarande regleras i förordning. Den nu gällande förordningsbestämmelsen om progressionsuppräkning föreslås upphävas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna uttalar sig särskilt om

förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I förordningen (1989:97) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien, genom vilken lagen (1998:1614) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien trädde i kraft, finns en bestämmelse om att s.k. progressionsuppräkning ska ske (2 §). Bestämmelsen, vilken inte berörs av direktivet mot skatteundandraganden, är av sådant slag att den bör meddelas i lag. Det bedöms därför vara lämpligt att i samband med den i avsnitt 5 föreslagna ändringen i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien även införa en ny paragraf, 5 §, om s.k. progressionsuppräkning. Av paragrafen, vilken alltså flyttas från 2 § i förordningen, följer att progressionsuppräkning på grund av avtalets regler ska ske. Bestämmelsen innebär att även om en inkomst ska undantas från beskattning så ska den påverka pro-

47

Prop. 2019/20:12 gressionen vid beräkningen av skatten på annan inkomst. Bestämmelsen i 2 § i förordningen föreslås samtidigt upphävas. Den föreslagna nya 5 § motsvarar i sak nuvarande bestämmelse. I nuvarande bestämmelse anges att inkomst som endast ska beskattas i Bulgarien inte ska tas med vid taxeringen i Sverige. Det följer redan av avtalet att vissa inkomster ska undantas från svensk skatt, varför den föreslagna bestämmelsen inte anger detta. Vidare föreslås, i förhållande till 2 § i förordningen, vissa anpassningar till terminologin i skatteförfarandelagen (2011:1244), jfr prop. 2010/11:166 s. 237–239.

Lagförslag

Förslaget föranleder en ny paragraf, 5 §, i lagen (1988:1614) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien. Bestämmelsen i 2 § i förordningen (1989:97) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien upphävs.

  8 Skatteavtalet med Cypern
   
  Regeringens förslag: Den lag genom vilken skatteavtalet med Cypern
  inkorporerats i svensk rätt föreslås kompletteras med en särskild
  bestämmelse om s.k. progressionsuppräkning, vilken för närvarande
  regleras i förordning. Den nu gällande förordningsbestämmelsen om
  progressionsuppräkning föreslås upphävas.
     
    Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
    Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna uttalar sig särskilt om
  förslaget.
    Skälen för regeringens förslag: I förordningen (1989:901) om dubbel-
  beskattningsavtal mellan Sverige och Cypern, genom vilken lagen
  (1989:686) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern trädde
  i kraft, finns en bestämmelse om att s.k. progressionsuppräkning ska ske
  (2 §). Bestämmelsen, vilken inte berörs av direktivet mot skatteundan-
  draganden, är av sådant slag att den bör meddelas i lag. Det bedöms därför
  vara lämpligt att i samband med den i avsnitt 5 föreslagna ändringen i
  lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern införa en ny
  paragraf, 5 §, om s.k. progressionsuppräkning. Av paragrafen, vilken alltså
  flyttas från 2 § i förordningen, följer att progressionsuppräkning på grund
  av avtalets regler ska ske. Bestämmelsen innebär att även om en inkomst
  ska undantas från beskattning så ska den påverka progressionen vid
  beräkningen av skatten på annan inkomst. Bestämmelsen i 2 § i förord-
  ningen föreslås samtidigt upphävas. Den föreslagna nya 5 § motsvarar i
  sak nuvarande bestämmelse. I nuvarande bestämmelse anges att inkomst
  som endast ska beskattas i Cypern inte ska tas med vid taxeringen i
  Sverige. Det följer redan av avtalet att vissa inkomster ska undantas från
  svensk skatt, varför den föreslagna bestämmelsen inte anger detta. Vidare
  föreslås, i förhållande till 2 § i förordningen, vissa anpassningar till
  terminologin i skatteförfarandelagen (2011:1244), jfr prop. 2010/11:166
48 s. 237–239.

LagförslagProp. 2019/20:12

Förslaget föranleder en ny paragraf, 5 §, i lagen (1989:686) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern. Bestämmelsen i 2 § i förordningen (1989:901) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern upphävs.

9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De nya bestämmelserna i 3 § lagen om skatteavtal mellan Sverige och Grekland, 4 § lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien och 4 § lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern träder i kraft den 1 januari 2020 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

De nya bestämmelserna i 1–2 §§ lagen om skatteavtal mellan Sverige och Grekland, 5 § lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien och 5 § lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern träder i kraft den 1 januari 2020.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna uttalar sig särskilt om

förslaget.

Skälen för regeringens förslag: De hybridregler som i denna proposition föreslås genomföras i svensk rätt ska enligt direktivet mot skatteundandraganden och ändringsdirektivet vara genomförda i svensk rätt senast den 31 december 2019 och tillämpas senast från och med den 1 januari 2020. De nya bestämmelserna i 3 § lagen om skatteavtal mellan Sverige och Grekland, 4 § lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien och 4 § lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2020. Ändringarna ska tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

Övriga författningsförslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

10 Konsekvensanalys

Förslaget är föranlett av direktivet mot skatteundandraganden. Det övergripande syftet är därmed att fullgöra ett åliggande som följer av Sveriges medlemskap i EU.

Förslagen i avsnitt 5 om beskattning av inkomst från s.k. obeaktat fast driftställe innebär att en juridisk persons inkomst från fast driftställe i Bulgarien, Cypern respektive Grekland ska beskattas i Sverige i ett visst fall. Syftet med regleringen är att motverka dubbel skattefrihet i det fall

49

Prop. 2019/20:12 som omfattas av de föreslagna reglerna. I vilken omfattning denna situation förekommer är oklart. I den mån förslagen ger upphov till någon offentligfinansiell effekt kan denna förväntas vara positiv. Det är svårt att förutse eventuellt tillkommande kostnader på grund av ökad arbetsbörda för Skatteverket eller för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Regeringen bedömer dock att eventuellt tillkommande kostnader är marginella och kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen i avsnitt 7 och 8 om progressionsuppräkning vid tillämpning av skatteavtalen med Bulgarien och Cypern innebär endast att motsvarande bestämmelser i förordning överförs till lag och utgör ingen ändring i sak. Ändringarna medför inte några sådana självständiga konsekvenser som det finns anledning att behandla i detta sammanhang.

Förslagen torde inte heller medföra några märkbara effekter på vare sig inkomstfördelningen eller den ekonomiska jämställdheten mellan män och kvinnor. Förslagen bedöms i övrigt inte ha effekter på sysselsättning, miljö eller integration.

50

Prop. 2019/20:12

Bilaga 1

19.7.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning L 193/1
       

I

(Lagstiftningsakter)

DIREKTIV

RÅDETS DIREKTIV (EU) 2016/1164

av den 12 juli 2016

om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens

funktion

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)De nuvarande politiska prioriteringarna inom området internationell beskattning belyser behovet att säkerställa att skatt betalas där vinster och mervärde skapas. Det är därmed viktigt att återupprätta förtroendet för att skattesystemen är rättvisa och ge regeringarna möjlighet att effektivt utöva sin suveränitet på skatteområdet. Dessa nya politiska mål har omsatts i konkreta rekommendationer om åtgärder inom ramen för initiativet mot erodering av skattebasen och flyttning av vinster (BEPS) av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Europeiska rådet välkomnade detta arbete i sina slutsatser av den 13–14 mars 2013 och 19–20 december 2013. Som svar på behovet av en rättvisare beskattning fastställer kommissionen i sitt meddelande av den 17 juni 2015 en handlingsplan för rättvis och effektiv företagsbeskattning inom Europeiska unionen.

(2)Slutrapporterna om OECD:s 15 åtgärdspunkter mot BEPS offentliggjordes den 5 oktober 2015. Detta resultat välkomnades av rådet i dess slutsatser av den 8 december 2015. I rådets slutsatser betonades behovet av att finna

gemensamma, men likväl flexibla, lösningar på EU-nivå, som är i enlighet med OECD:s BEPS-slutsatser. I slutsatserna stöddes dessutom ett effektivt, snabbt och samordnat genomförande av åtgärder mot BEPS på EU-nivå och gavs uttryck för att EU-direktiv bör, om så är lämpligt, vara det verktyg som föredras för att genomföra OECD:s BEPS-slutsatserEU-nivå. Det är avgörande för en väl fungerande inre marknad att medlemsstaterna

(1) Ännu ej offentliggjord i EUT.

(2) Ännu ej offentliggjord i EUT.

51

Prop. 2019/20:12

Bilaga 1

L 193/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 19.7.2016
       

åtminstone genomför sina åtaganden enligt BEPS och, mer allmänt, vidtar åtgärder för att motverka skatteflyktsmetoder och säkerställa en rättvis och effektiv beskattning i unionen på ett tillräckligt konsekvent och samordnat sätt. På en marknad med mycket integrerande ekonomier, finns ett behov av gemensamma strategier och samordnade åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion och maximera de positiva effekterna av initiativet mot erodering av skattebasen och flyttning av vinster. Dessutom kan bara ett gemensamt ramverk förhindra en fragmentering av marknaden och få ett slut på nuvarande bristande överensstämmelse och snedvridning av marknaden. Slutligen skulle nationella genomförandeåtgärder som följer en gemensam hållning inom unionen kunna ge de skattskyldiga rättslig säkerhet genom att dessa åtgärder skulle vara förenliga med unionsrätten.

(3)Det är nödvändigt att fastställa regler för att stärka den genomsnittliga skyddsnivån mot aggressiv skatteplanering på den inre marknaden. Eftersom dessa regler ska passa in i 28 olika bolagsskattesystem bör de begränsas till allmänna bestämmelser, medan genomförandet bör överlåtas till medlemsstaterna, som är bättre lämpade att utforma de specifika delarna i dessa regler på ett sätt som bäst passar deras bolagsskattesystem. Detta mål kan uppnås genom att man skapar en minsta skyddsnivå för nationella bolagsskattesystem mot skatteflyktsmetoder

iunionen. Det är därför nödvändigt att samordna svaren från medlemsstaterna vid genomförandet av resultaten av OECD:s 15 åtgärdspunkter mot BEPS i syfte att förbättra effektiviteten hos den inre marknaden som helhet genom att motverka skatteflyktsmetoder. Det är därför nödvändigt att fastställa en gemensam lägsta skyddsnivå för den inre marknaden inom vissa områden.

(4)Det är nödvändigt att införa regler som är tillämpliga på alla skattskyldiga som är föremål för bolagsbeskattning

ien medlemsstat. Med tanke på att detta skulle leda till att det krävdes att fler nationella skatter omfattades, är det inte önskvärt att utvidga detta direktivs tillämpningsområde till att omfatta typer av subjekt som inte omfattas av bolagsbeskattning i en medlemsstat, dvs. i synnerhet transparenta subjekt. Dessa regler bör även gälla för fasta driftställen, som tillhör dessa bolagsskatteskyldiga företag, vilka kan vara belägna i en annan medlemsstat eller

iandra medlemsstater. Bolagsskatteskyldiga företag kan vara skattemässigt hemmahörande i en medlemsstat eller vara etablerade enligt en medlemsstats rätt. Fasta driftställen till subjekt som är skattemässigt hemmahörande i ett tredjeland bör också omfattas av dessa regler om de är belägna i en eller flera medlemsstater.

(5)Det är nödvändigt att fastställa regler mot erodering av skattebasen på den inre marknaden och motflyttning av vinster från den inre marknaden. Det är nödvändigt med regler på följande områden för att bidra till att uppnå det målet: begränsade ränteavdrag, utflyttningsbeskattning, en allmän regel mot missbruk, regler om utländska kontrollerade bolag och regler för att motverka hybrida missmatchningar. Om tillämpningen av dessa regler ger upphov till dubbelbeskattning bör de skattskyldiga få skattelättnader genom avdrag för den skatt som erlagts i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, allt efter omständigheterna. Dessa regler bör därför inte bara syfta till att motverka skatteflyktsmetoder utan också undvika att skapa andra hinder på marknaden, som exempelvis dubbelbeskattning.

(6)I ett försök att minska sin globala skattebörda, har företagsgrupper i allt större utsträckning ägnat sig åt BEPS genom för höga räntebetalningar. Regeln om räntebegränsning är nödvändig för att avskräcka från sådana metoder genom att man begränsar avdragsrätten för de skattskyldigas överstigande lånekostnader. Det är därför nödvändigt att fastställa ett procenttal för avdragsrätt som hänför sig till en skattskyldiges beskattningsbara vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA). Medlemsstaterna skulle kunna sänka detta procenttal, införa tidsgränser eller begränsa beloppet för de låneutgifter som inte dragits av och som kan rullas framåt eller bakåt för att säkerställa en högre skyddsnivå. Med tanke på att syftet är att föreskriva miniminormer, skulle medlemsstaterna kunna anta ett alternativt mått som hänvisar till rörelseresultat före räntor och skatt (EBIT) och fastställs på ett sätt som är likvärdigt med det EBITDA-grundade måttet. Medlemsstaterna skulle utöver den regel om räntebegränsning som föreskrivs i detta direktiv även kunna använda riktade regler mot koncernintern skuldfinansiering, särskilt regler om underkapitalisering. Intäkter som inte tas upp till beskattning bör inte avräknas mot avdragsgilla lånekostnader. Detta beror på att endast skattepliktig inkomst bör beaktas vid fastställandet av hur mycket ränta som får dras av.

(7)Om den skattskyldige är del av en företagsgrupp som lämnar lagstadgad koncernredovisning, kan företags­ gruppens övergripande skuldsättning på världsnivå övervägas för att ge de skattskyldiga rätt att dra av större belopp av överstigande lånekostnader. Det kan också vara lämpligt att fastställa undantagsregler utifrån eget kapital enligt vilka regeln om räntebegränsningar inte tillämpas om företaget kan visa att förhållandet mellan dess egna kapital och dess totala tillgångar är ungefär lika med eller högre än motsvarande andel för företagsgruppen. Regeln om räntebegränsning bör tillämpas avseende den skatteskyldiges överstigande lånekostnader, oberoende av

52

Prop. 2019/20:12

Bilaga 1

19.7.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning L 193/3
       

om kostnaderna har sitt ursprung i skuld som uppkommit nationellt, gränsöverskridande inom unionen eller i ett tredjeland eller av om de har sitt ursprung hos tredje part eller närstående företag eller är interna inom en företagsgrupp. Om en företagsgrupp omfattar mer än ett subjekt i en medlemsstat kan medlemsstaten överväga den övergripande ställningen för företagsgruppens samtliga subjekt i samma stat, inbegripet ett system med beskattning av subjekt separat som möjliggör överföring av vinster eller räntekapacitet mellan subjekt i en företagsgrupp, vid tillämpning av regler som begränsar ränteavdraget.

(8)För att minska den administrativa börda och börda när det gäller efterlevnad av lagstiftningen som reglerna medför, utan att påtagligt minska deras skatteeffekt, kan det vara lämpligt att föreskriva om en safe harbour-regel så att nettoräntan alltid är avdragsgill upp till ett fastställt belopp, när detta leder till ett högre avdrag än det EBITDA-grundade procenttalet. Medlemsstaterna skulle kunna sänka tröskelbeloppet för att säkerställa högre skydd av sin inhemska skattebas. Eftersom BEPS i princip genomförs genom för höga räntebetalningar mellan subjekt som är närstående företag, är det lämpligt och nödvändigt att tillåta ett eventuellt undantag för fristående subjekt från räntebegränsningsregelns tillämpningsområde med tanke på att risken för skatteflykt är begränsad. För att underlätta övergången till den nya regeln om räntebegränsning skulle medlemsstaterna kunna föreskriva om en övergångsregel som skulle omfatta befintliga lån i den mån som villkoren för dessa inte därefter ändras, dvs. att undantaget enligt övergångsregeln i fall av efterföljande ändring inte skulle vara tillämpligt på höjningar av lånets belopp eller löptid utan begränsas till de ursprungliga lånevillkoren. Utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om statligt stöd skulle medlemsstaterna även kunna undanta överstigande lånekostnader för lån som används för att finansiera långvariga offentliga infrastrukturprojekt med hänvisning till att sådana finansieringsarrangemang innebär ringa eller inga risker för BEPS. I detta sammanhang bör medlemsstaterna på rätt sätt visa att finansieringsarrangemang för offentliga infrastrukturprojekt har vissa särdrag som motiverar en sådan behandling i jämförelse med andra finansieringsarrangemang som omfattas av den restriktiva regeln.

(9)Även om det är allmänt accepterat att finansiella företag, dvs. finansinstitut och försäkringsföretag, också bör omfattas av begränsningarna av ränteavdrag är det också vedertaget att dessa två sektorer uppvisar särskilda egenskaper som kräver ett mer skräddarsytt tillvägagångssätt. Eftersom diskussionerna på detta område ännu inte är tillräckligt slutgiltiga internationell nivå och inom unionen, är det ännu inte möjligt att föreskriva särskilda regler inom finans- och försäkringssektorn, och medlemsstaterna bör därför kunna undanta dem från tillämpningsområdet för räntebegränsningsreglerna.

(10)Utflyttningsskatt har funktionen att garantera att, när en skattskyldig person flyttar ut tillgångar eller sin skatterättsliga hemvist från en stats skattejurisdiktion, så beskattar den staten det ekonomiska värdet av den vinst som skapats inom dess territorium, även om denna vinst ännu inte har realiserats vid tidpunkten för utflyttningen. Det är därför nödvändigt att ange i vilka fall skattskyldiga omfattas av regler om utflyttningsskatt och beskattas för orealiserade vinster som har upparbetats i deras överförda tillgångar. Det är också bra att klarlägga att överföringar av tillgångar, inbegripet kontanter, mellan ett moderbolag och dess dotterbolag faller utanför tillämpningsområdet för den föreskrivna regeln om utflyttningsbeskattning. För att beräkna beloppen är det avgörande att fastställa ett marknadsvärde för de överförda tillgångarna vid tidpunkten för utflyttningen baserat på armlängdsprincipen. För att säkerställa regelns förenlighet med användningen av avräkningsmetoden är det önskvärt att medlemsstaterna får hänvisa till den tidpunkt då rätten att beskatta överförda tillgångar upphör. Rätten att beskatta bör definieras på nationell nivå. Det är också nödvändigt att den mottagande staten får ifrågasätta det värde av de överförda tillgångarna som fastställts av den stat från vilken utflyttningen sker, när värdet inte motsvarar ett sådant marknadsvärde. Medlemsstaterna skulle i detta avseende kunna använda befintliga tvistlösningsmekanismer. Inom unionen är det nödvändigt att ta itu med tillämpningen av utflyttningsskatt och fastställa på vilka villkor den ska anses vara förenlig med unionsrätten. I sådana situationer bör de skattskyldiga ha rätt att antingen omedelbart betala det fastställda utflyttningsskattebeloppet eller få anstånd med betalningen av skatten genom att betala den i delbetalningar under ett visst antal år, eventuellt jämte ränta och en garanti.

I detta syfte skulle medlemsstaterna kunna begära att de berörda skattskyldiga inkluderar nödvändig information i en deklaration. Utflyttningsskatt bör inte tas ut i de fall överföringen av tillgångar är av tillfällig natur och det är fastställt att tillgångarna ska återgå till överförarens medlemsstat, om överföringen sker i syfte att uppfylla kapitaltillsynskrav eller för likviditetshantering eller när det gäller transaktioner för värdepappersfinansiering eller tillgångar som ställs som säkerhet.

(11)Allmänna regler mot missbruk ingår i skattesystemen för att motverka skatteflyktsmetoder som ännu inte har behandlats genom särskilt riktade bestämmelser. Dessa regler har därför till syfte att täcka luckor och bör inte

53

Prop. 2019/20:12

Bilaga 1

L 193/4 SV Europeiska unionens officiella tidning 19.7.2016
       

påverka tillämpningen av specifika regler för att motverka missbruk. Inom unionen bör de allmänna reglerna mot missbruk tillämpas på arrangemang som inte är genuina. Annars bör den skattskyldige ha rätt att välja den skattemässigt mest effektiva strukturen för sin kommersiella verksamhet. Det är dessutom viktigt att se till att de allmänna reglerna mot missbruk tillämpas på ett enhetligt sätt i inhemska situationer, inom unionen och gentemot tredjeländer, så att deras räckvidd och resultatet av deras tillämpning i inhemska och gränsöverskridande situationer inte skiljer sig åt. Medlemsstaterna bör inte hindras att tillämpa sanktioner, när de allmänna reglerna mot missbruk är tillämpliga. Vid bedömningen av om ett arrangemang ska betraktas som icke-genuint skulle medlemsstaterna kunna beakta alla giltiga ekonomiska skäl, inbegripet finansiell verksamhet.

(12)Reglerna om utländska kontrollerade bolag (CFC) får till följd att inkomster från ett lågt beskattat kontrollerat dotterbolag omfördelas till dess moderbolag. Då blir moderbolaget skattskyldigt för inkomsten i den stat där det är skattemässigt hemmahörande. Beroende på de politiska prioriteringarna i den staten, kan reglerna om utländska kontrollerade bolag vara inriktade på hela det lågt beskattade dotterbolaget eller specifika inkomstka­ tegorier eller begränsas till inkomster som artificiellt har avletts till dotterbolaget. I synnerhet för att säkerställa att CFC-reglerna utgör ett proportionerligt svar vid farhågor om BEPS är det avgörande att medlemsstater som begränsar sina CFC-regler till att endast omfatta inkomster som artificiellt har avletts till dotterbolaget specifikt inriktar sig på situationer där merparten av de beslutsfunktioner som genererat avledda inkomster hos det kontrollerade dotterbolaget utövas i den skattskyldiges medlemsstat. För att minska den administrativa bördan och efterlevnadskostnaderna bör det också vara godtagbart att dessa medlemsstater undantar vissa subjekt med låga vinster eller låg vinstmarginal som innebär lägre risker för skatteflykt. Följaktligen måste CFC-reglerna utsträckas till att omfatta inkomst från fasta driftställen, om dessa inkomster inte beskattas eller är skattebefriade i den medlemsstat där den skattskyldige är skattemässigt hemmahörande. Däremot finns det ingen anledning att inom ramen för CFC-reglerna beskatta inkomst från fasta driftställen som enligt nationella regler nekas skattebefrielse genom att dessa fasta driftställen behandlas som om de vore utländska kontrollerade bolag. I syfte att säkerställa en högre skyddsnivå skulle medlemsstaterna kunna sänka tröskelvärdet för kontroll eller använda ett högre tröskelvärde vid jämförelse av den faktiska bolagsskatt som betalats med den bolagsskatt som skulle ha tagits ut i den skattskyldiges medlemsstat. När medlemsstaterna införlivar CFC-reglerna i sin nationella rätt skulle de kunna använda ett tröskelvärde som utgör en tillräckligt hög andel av skattesatsen.

Det är önskvärt att hantera sådana situationer både i tredjeländer och i unionen. För att iaktta de grundläggande friheterna bör inkomstkategorierna kombineras med ett undantag för verklig verksamhet som syftar till att i unionen begränsa effekterna av reglerna till fall där det utländska kontrollerade bolaget inte bedriver verklig ekonomisk verksamhet. Det är viktigt att skatteförvaltningarna och de skattskyldiga samarbetar för att samla in relevanta fakta och omständigheter för att avgöra huruvida undantaget för verklig verksamhet ska tillämpas. Det bör vara godtagbart att medlemsstaterna när de införlivar CFC-reglerna i sin nationella rätt använder vita, grå eller svarta listor över tredjeländer som sammanställts på grundval av vissa kriterier som anges i detta direktiv och som kan omfatta bolagsskattesatsens nivå, eller använder vita listor över medlemsstater som sammanställts på den grunden.

(13)Hybrida missmatchningar är följden av skillnader i den rättsliga klassificeringen av betalningar (finansiella instrument) eller subjekt och dessa skillnader visar sig vid interaktionen mellan rättssystemen i de två jurisdik­ tionerna. Effekten av sådana missmatchningar är ofta dubbla avdrag (dvs. avdrag i båda staterna) eller ett avdrag av inkomst i den ena staten som inte är inkluderad i skattebasen i den andra. För att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar är det nödvändigt att fastställa regler som innebär att en av de två jurisdiktionerna i en hybrid missmatchning bör vägra avdrag för en betalning som leder till ett sådant resultat. I detta sammanhang vore det lämpligt att klargöra att åtgärder som syftar till att motverka hybrida missmatchningar i detta direktiv är avsedda att ta itu med sådana situationer av hybrida missmatchningar som är hänförliga till skillnader i den

rättsliga klassificeringen av ett finansiellt instrument eller ett subjekt och att de inte är avsedda att inverka på de allmänna dragen i en medlemsstats skattesystem. Även om medlemsstaterna, inom ramen för uppförande­ kodgruppen för företagsbeskattning, har enats om riktlinjer för den skattemässiga behandlingen av hybridsubjekt och hybrida fasta driftställen inom unionen samt för den skattemässiga behandlingen av hybridsubjekt i förbindelserna med tredjeländer är det fortfarande nödvändigt att utfärda bindande regler. Det är avgörande att ytterligare insatser görs när det gäller hybrida missmatchningar mellan medlemsstater och tredjeländer samt när det gäller andra hybrida missmatchningar, till exempel sådana som berör fasta driftställen.

(14)Det är nödvändigt att förtydliga att genomförandet av reglerna mot skatteflykt som föreskrivs i detta direktiv inte bör påverka den skattskyldiges skyldighet att följa armslängdsprincipen eller medlemsstatens rätt att justera upp det skattepliktiga underlaget i enlighet med armlängdsprincipen, där så är tillämpligt.

54

Prop. 2019/20:12

Bilaga 1

19.7.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning L 193/5
       

(15)I enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 45/2001 har samråd ägt rum med Europeiska datatillsynsmannen (1). Rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (2) är tillämpliga på den behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för detta direktiv.

(16)Med tanke på att ett viktigt mål med detta direktiv är att förbättra motståndskraften hos den inre marknaden som helhet mot gränsöverskridande skatteflyktsmetoder, kan detta inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna var för sig. De nationella bolagsskattesystemen är olika, och oberoende åtgärder från medlemsstaternas sida skulle bara återskapa den nuvarande fragmenteringen av den inre marknaden vid direkt beskattning. Det skulle därför göra det möjligt för ineffektiviteter och felaktigheter att kvarstå vid samverkan av olika nationella åtgärder. Resultatet skulle bli bristande samordning. På grund av det faktum att en stor del av ineffektiviteten på den inre marknaden främst skapar problem av gränsöverskridande karaktär måste avhjälpande åtgärder antas på unionsnivå. Det är därför avgörande att anta lösningar som fungerar på den inre marknaden som helhet, och detta kan bättre uppnås på unionsnivå. Unionen kan därmed vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Genom att fastställa en minsta skyddsnivå för den inre marknaden syftar detta direktiv endast till att uppnå nödvändig minsta samordning inom unionen för att förverkliga dess mål.

(17)Kommissionen ska utvärdera genomförandet av detta direktiv fyra år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till rådet. Medlemsstaterna bör till kommissionen överlämna all information som behövs för denna utvärdering.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

Detta direktiv är tillämpligt på samtliga skattskyldiga som omfattas av bolagsbeskattning i en eller flera medlemsstater, inbegripet fasta driftställen i en eller flera medlemsstater som tillhör subjekt vilka är skattemässigt hemmahörande i ett tredjeland.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

1.lånekostnader: räntekostnader för alla former av skuld, andra kostnader som ekonomiskt motsvarar ränta och kostnader som uppkommer i samband med införskaffandet av kapital, enligt definitionen i nationell rätt, inbegripet men ej begränsat till betalningar avseende vinstandelslån, tillskriven ränta på instrument som konvertibla obligationer och nollkupongsobligationer, belopp enligt alternativa finansieringsarrangemang, till exempel islamisk finansiering, finansieringskostnadsdelen av betalningar av finansiell leasing, kapitaliserad ränta som ingår i balansräk­ ningsvärdet av en därtill relaterad tillgång, eller nedskrivning av kapitaliserad ränta, belopp som i förekommande fall mäts med hänvisning till avkastningen på finansiering inom ramen för internprissättningsregler, belopp av fiktiv

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutio­

nerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1). (2) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling

av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

55

Prop. 2019/20:12

Bilaga 1

L 193/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 19.7.2016
       

ränta inom ramen för derivatinstrument eller säkringsarrangemang med anknytning till ett subjekts lån, vissa utländska valutakursvinster och valutakursförluster på lånat kapital och instrument med anknytning till införskaffandet av kapital, garantiavgifter för finansieringsarrangemang, arrangemangsavgifter och liknande kostnader som gäller upplåning av kapital.

2.överstigande lånekostnader: det belopp med vilket en skattskyldiges avdragsgilla lånekostnader överstiger de skattepliktiga ränteintäkterna och andra ekonomiskt motsvarande skattepliktiga intäkter som uppbärs av den skattskyldige enligt nationell rätt.

3.beskattningsperiod: beskattningsår, kalenderår eller annan lämplig period för skatteändamål.

4.närstående företag:

a)ett subjekt i vilken den skattskyldige direkt eller indirekt har en andel i form av rösträtt eller kapitalinnehav motsvarande 25 procent eller mer eller har rätt att motta 25 procent eller mer av vinsterna i det subjektet.

b)en fysisk person eller ett subjekt som direkt eller indirekt har en andel i form av rösträtt eller kapitalinnehav motsvarande 25 procent eller mer eller har rätt att motta 25 procent eller mer av den skattskyldiges vinster.

Om en fysisk person eller ett subjekt direkt eller indirekt har en andel motsvarande 25 procent eller mer i en skattskyldig och ett eller fler subjekt, ska alla berörda subjekt, inbegripet den skattskyldige, betraktas som närstående företag.

Vid tillämpningen av artikel 9 och där en missmatchning innefattar ett hybridsubjekt ska denna definition ändras så att kravet på 25 procent ersätts med ett krav på 50 procent.

5. finansiellt företag: avser något av följande subjekt:

a) Ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG (1) eller en förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) enligt definitionen i artikel 4.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (2) eller förvaltningsbolag för företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) enligt definitionen i artikel 2.1 b i Europapar­ lamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (3).

b)Ett försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (4).

c)Ett återförsäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.4 i direktiv 2009/138/EG.

d)Ett tjänstepensionsinstitut som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG (5), om inte en medlemsstat har beslutat att helt eller delvis inte tillämpa det direktivet på det institutet i enlighet med artikel 5 i det direktivet, eller den kapitalförvaltare till ett tjänstepensionsinstitut som avses i artikel 19.1 i det direktivet.

e)Pensionsinstitut som förvaltar pensionsplaner som betraktas som en del av sociala trygghetssystem och som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 (6) och (EG) 987/2009 (7) samt alla rättssubjekt som har inrättats i syfte att investera i sådana planer.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv

93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174,

1.7.2011, s. 1)

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser

företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och

återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut

(EUT L 235, 23.9.2003, s. 10).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen

(EUT L 166, 30.4.2004, s. 1).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 30.10.2009, s. 1).

56

Prop. 2019/20:12

Bilaga 1

19.7.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning L 193/7
       

f)En alternativ investeringsfond (AIF) som förvaltas av en AIF-förvaltare enligt definitionen i artikel 4.1 b i direktiv 2011/61/EU eller en AIF som omfattas av tillsyn enligt tillämplig nationell rätt.

g)Fondföretag i den mening som avses i artikel 1.2i direktiv 2009/65/EG.

h) En central motpart enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
  nr 648/2012 (1).              
i) En värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
  nr 909/2014 (2).              

6.överföring av tillgångar: en transaktion varigenom en medlemsstat förlorar rätten att beskatta de överförda tillgångarna, medan tillgångarna fortsätter att rättsligt eller ekonomiskt tillhöra samma skattskyldige.

7.överföring av skatterättslig hemvist: en transaktion varigenom en skattskyldig upphör att ha skatterättslig hemvist i en medlemsstat och erhåller skatterättslig hemvist i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.

8.överföring av näringsverksamhet som bedrivs vid ett fast driftställe: en transaktion varigenom den skattskyldige upphör med skattepliktig verksamhet i en medlemsstat och inleder sådan skattepliktig verksamhet i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, utan att bli skattermässigt hemmahörande i den medlemsstaten eller i det tredjelandet.

9.hybrida missmatchningar: en situation som råder mellan en skattskyldig i en medlemsstat och ett närstående företag

ien annan medlemsstat eller ett strukturerat arrangemang mellan parter i medlemsstater där följande resultat kan hänföras till skillnader i den rättsliga klassificeringen av ett finansiellt instrument eller ett subjekt

a)ett avdrag av samma betalning, kostnader eller förluster görs både i den medlemsstat där betalningen har sin källa eller kostnaden eller förlusten uppstår och i en annan medlemsstat (dubbla avdrag), eller

b)det görs ett avdrag i den medlemsstat där betalningen har sin källa utan att samma betalning tas med på motsvarande sätt för skatteändamål i en annan medlemsstat (avdrag utan inkludering).

Artikel 3

Minsta skyddsnivå

Detta direktiv ska inte hindra tillämpningen av sådana nationella eller avtalsgrundade bestämmelser som syftar till att säkerställa en högre skyddsnivå för inhemska bolagsskattebaser.

KAPITEL II

ÅTGÄRDER MOT SKATTEFLYKT

Artikel 4

Räntebegränsningsregel

1.Överstigande lånekostnader ska vara avdragsgilla under den beskattningsperiod då de uppkommer med upp till

30procent av den skattskyldiges vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA).

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktions­

register (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).

57

Prop. 2019/20:12

Bilaga 1

L 193/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 19.7.2016
       

Vid tillämpning av denna artikel får medlemsstaterna även betrakta följande som skattskyldig:

a)Ett subjekt som får eller måste tillämpa reglerna på en företagsgrupps vägnar, definierad enligt nationell skatterätt.

b)Ett subjekt i en företagsgrupp, definierad i enlighet med nationell skatterätt, som inte konsoliderar sina medlemmars resultat för skatteändamål.

Under sådana omständigheter får överstigande lånekostnader och EBITDA beräknas på gruppnivå och omfatta alla gruppmedlemmars resultat.

2.EBITDA ska beräknas genom att man till de bolagsskattepliktiga inkomsterna i den skattskyldiges medlemsstat lägger tillbaka de skattejusterade beloppen för överstigande lånekostnader och de skattejusterade beloppen för av- och nedskrivningar. Inkomstbelopp som inte ska tas upp till beskattning ska inte tas med i den skattskyldiges EBITDA.

3.Genom undantag från punkt 1 kan den skattskyldige ges rätt till

a)att dra av överstigande lånekostnader upp till 3 000 000 EUR,

b)att fullt dra av överstigande lånekostnader, om den skattskyldige är ett fristående subjekt. Vid tillämpning av punkt 1 andra stycket ska 3 000 000 EUR anses gälla hela företagsgruppen.

Vid tillämpning av första stycket b avses med fristående subjekt en skattskyldig som inte för affärsredovisningsändamål ingår i en koncern eller har något närstående företag eller fast driftställe.

4.Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för punkt 1 undanta överstigande lånekostnader som uppkommit till följd av

a)lån som avtalats före den 17 juni 2016, men undantaget får inte utvidgas till några efterföljande ändringar av sådana lån,

b)lån som används för att finansiera ett långfristigt offentligt infrastrukturprojekt där projektansvariga, lånekostnader, tillgångar och inkomster finns i unionen.

Vid tillämpning av första stycket b avses med långfristigt offentligt infrastrukturprojekt ett projekt som ska tillhandahålla, uppgradera, driva och/eller upprätthålla en storskalig tillgång som en medlemsstat anser vara i det allmännas intresse.

När första stycket b är tillämpligt ska alla inkomster från ett långfristigt offentligt infrastrukturprojekt undantas från den skattskyldiges EBITDA, och inga undantagna överstigande lånekostnader får inkluderas i företagsgruppens överstigande lånekostnader gentemot en tredje part som avses i punkt 5 b.

5.Om den skattskyldige är medlem i en koncern för affärsredovisningsändamål får denne ges rätt att antingen:

a)Göra fullt avdrag för överstigande lånekostnader om den skattskyldige kan visa att förhållandet mellan dess eget kapital och dess totala tillgångar är lika med eller högre än motsvarande förhållande för företagsgruppen, om följande villkor är uppfyllda:

i)Förhållandet mellan den skattskyldiges eget kapital och dess totala tillgångar anses vara lika med motsvarande förhållande för företagsgruppen om förhållandet mellan den skattskyldiges eget kapital och dess totala tillgångar är upp till två procentenheter lägre, och

ii)alla tillgångar och skulder värderas med hjälp av samma metod som i koncernredovisningen enligt punkt 8

eller

58

Prop. 2019/20:12

Bilaga 1

19.7.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning L 193/9
       

b)dra av överstigande lånekostnader till ett belopp som överstiger vad den skattskyldige skulle ha rätt att dra av enligt punkt 1. Denna högre gräns för rätten till avdrag av överstigande lånekostnader ska gälla för den koncern där den skattskyldige för affärsredovisningsändamål är medlem, och ska beräknas i två steg:

i)först ska företagsgruppens andel fastställas genom att gruppens överstigande lånekostnader gentemot tredje part delas med företagsgruppens EBITDA, och

ii)därefter ska företagsgruppens andel multipliceras med den skattskyldiges EBITDA, beräknad i enlighet med punkt 2.

6.Den skattskyldiges medlemsstat får anta bestämmelser som innebär att man antingen

a)utan tidsbegränsning rullar framåt överstigande lånekostnader som inte kan dras av under innevarande beskattningsperiod enligt punkterna 1–5,

b)utan tidsbegränsning rullar framåt, och under högst tre år rullar bakåt, överstigande lånekostnader som inte kan dras av under innevarande beskattningsperiod enligt punkterna 1–5, eller

c)utan tidsbegränsning rullar framåt överstigande lånekostnader och, under högst fem år, oanvänd räntekapacitet som inte kan dras av under innevarande beskattningsperiod enligt punkterna 1–5.

7.Medlemsstaterna får undanta finansiella företag från tillämpningsområdet för punkterna 1–6, även när sådana finansiella företag för affärsredovisningsändamål ingår i en koncern.

8.Vid tillämpning av denna artikel består en koncern för affärsredovisningsändamål av alla subjekt som är fullt integrerade i den koncernredovisning som upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder eller nationella finansiella redovisningssystem i en medlemsstat. Den skattskyldige får ges rätt att använda koncernredovisning som utarbetats enligt andra redovisningsstandarder.

Artikel 5

Utflyttningsbeskattning

1.En skattskyldig ska beskattas för ett belopp som motsvarar marknadsvärdet av de överförda tillgångarna vid tidpunkten för utflyttningen av tillgångarna, minus deras skattemässiga värde, om någon av följande omständigheter föreligger:

a)En skattskyldig överför tillgångar från sitt huvudkontor till sitt fasta driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, om huvudkontorets medlemsstat inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna på grund av överföringen.

b)En skattskyldig överför tillgångar från sitt fasta driftställe i en medlemsstat till sitt huvudkontor eller ett annat fast driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, om det fasta driftställets medlemsstat inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna på grund av överföringen.

c)En skattskyldig överför sin skatterättsliga hemvist till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland, med undantag för sådana tillgångar som fortsatt har verkligt samband med ett fast driftställe i den första medlemsstaten.

d)En skattskyldig överför den näringsverksamhet som bedrivs vid dess fasta driftställe från en medlemsstat till en annan medlemsstat eller ett tredjeland, om det fasta driftställets medlemsstat inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna på grund av överföringen.

2.En skattskyldig ska ges rätt att få anstånd med betalningen av den utflyttningsskatt som avses i punkt 1, genom att betala den i delbetalningar under fem år, om någon av följande omständigheter föreligger:

a)En skattskyldig överför tillgångar från sitt huvudkontor till sitt fasta driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet).

59

Prop. 2019/20:12

Bilaga 1

L 193/10 SV Europeiska unionens officiella tidning 19.7.2016
       

b)En skattskyldig överför tillgångar från sitt fasta driftställe i en medlemsstat till sitt huvudkontor eller ett annat fast driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i EES-avtalet.

c) En skattskyldig överför sin skatterättsliga hemvist till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland som är part

i EES-avtalet.

d)En skattskyldig överför den näringsverksamhet som bedrivs vid sitt fasta driftställe till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland som är part i EES-avtalet.

Denna punkt ska tillämpas på tredjeländer som är parter i EES-avtalet, om de med den skattskyldiges medlemsstat eller med unionen har ingått ett avtal om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar, motsvarande det ömsesidiga bistånd som föreskrivs i rådets direktiv 2010/24/EU (1).

3.Om en skattskyldig får anstånd med betalningen i enlighet med punkt 2, får ränta debiteras i enlighet med lagstiftningen i den skattskyldiges medlemsstat eller det fasta driftställets medlemsstat, allt efter omständigheterna.

Om det finns en påvisbar och faktisk risk för utebliven uppbörd, får den skattskyldige också åläggas att lämna en garanti som ett villkor för att uppskjuta betalningen i enlighet med punkt 2.

Det andra stycket ska inte tillämpas om lagstiftningen i den skattskyldiges medlemsstat eller det fasta driftställets medlemsstat föreskriver möjligheten till återkrav av skatteskulden genom en annan skattskyldig som tillhör samma företagsgrupp och är skattemässigt hemmahörande i den medlemsstaten.

4.När punkt 2 är tillämplig ska anståndet med betalningen omedelbart upphöra och skatteskulden blir möjlig att återkräva i följande fall:

a)De överförda tillgångarna eller den näringsverksamhet som bedrivs vid den skattskyldiges fasta driftställe säljs eller på annat sätt avyttras.

b)De överförda tillgångarna överförs vidare till ett tredjeland.

c)Den skattskyldiges skatterättsliga hemvist eller den näringsverksamhet som bedrivs vid dess fasta driftställe överförs vidare till ett tredjeland.

d)Den skattskyldige går i konkurs eller avvecklas.

e)Den skattskyldige underlåter att fullgöra sina skyldigheter med avseende på delbetalningar och korrigerar inte situationen inom en rimlig tidsperiod som inte får överstiga 12 månader.

Leden b och c ska inte tillämpas på tredjeländer som är parter i EES-avtalet, om de med den skattskyldiges medlemsstat eller med unionen har ingått ett avtal om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar, motsvarande det ömsesidiga bistånd som föreskrivs i direktiv 2010/24/EU.

5.Om överföringen av tillgångar, skatterättslig hemvist eller den näringsverksamhet som bedrivs vid ett fast driftställe görs till en annan medlemsstat, ska den medlemsstaten godta det värde som fastställts av den skattskyldiges medlemsstat eller det fasta driftställets medlemsstat som ingångsvärde för tillgångarna för skatteändamål, såvida detta inte motsvarar marknadsvärdet.

6.Vid tillämpning av punkterna 1–5 avses med marknadsvärde det belopp till vilket en tillgång kan bytas eller ömsesidiga skyldigheter kan fastställas mellan villiga köpare och säljare som inte är närstående vid en direkt transaktion.

7.Förutsatt att tillgångarna inom 12 månader ska återgå till överförarens medlemsstat ska denna artikel inte tillämpas på överföring av tillgångar för värdepappersfinansiering, tillgångar som ställs som säkerhet eller när överföringen av tillgångar sker i syfte att uppfylla tillsynskapitalkrav eller med avseende på likviditetshantering.

(1) Rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder (EUT L 84, 31.3.2010,s. 1).

60

Prop. 2019/20:12

Bilaga 1

19.7.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning L 193/11
       

Artikel 6

Allmän regel mot missbruk

1.Vid beräkningen av det skattepliktiga underlaget för bolagsskatt ska en medlemsstat inte ta hänsyn till ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som har införts med det huvudsakliga syftet eller ett av de huvudsakliga syftena att få en skattefördel som motverkar målet eller syftet med tillämplig skatterätt och som inte är genuina med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter. Ett arrangemang kan bestå av mer än ett steg eller av mer än en del.

2.Vid tillämpning av punkt 1 ska ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som icke-genuina i den utsträckning som de inte har införts av giltiga kommersiella skäl som återspeglar den ekonomiska verkligheten.

3.Om ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang inte ska tas hänsyn till i enlighet med punkt 1 ska det skattepliktiga underlaget beräknas i enlighet med nationell rätt.

Artikel 7

Regel om kontrollerade utländska bolag

1.Den skattskyldiges medlemsstat ska behandla ett subjekt, eller ett fast driftställe vars vinster är befriade eller undantagna från skatter i den medlemsstaten, som ett kontrollerat utländskt bolag om följande villkor är uppfyllda:

a)När det gäller ett subjekt, att den skattskyldige själv eller tillsammans med sina närstående företag innehar en direkt eller indirekt andel på över 50 procent av rösterna eller direkt eller indirekt äger mer än 50 procent av subjektets kapital eller har rätt att motta mer än 50 procent av subjektets vinst och

b)Den faktiska bolagsskatt som subjektet eller det fasta driftstället betalat på sin inkomst dessutom är lägre än skillnaden mellan den bolagsskatt som skulle ha tagits ut på subjektet eller det fasta driftstället enligt det tillämpliga systemet för bolagsbeskattning i den skattskyldiges medlemsstat och den faktiska bolagsskatt som subjektet eller det fasta driftstället betalat på sin inkomst.

Vid tillämpning av första stycket b ska ett fast driftställe till ett kontrollerat utländskt bolag som är befriat eller undantaget från skatt i det utländska kontrollerade bolagets jurisdiktion inte beaktas. Vidare ska med den bolagsskatt som skulle ha tagits ut i den skattskyldiges medlemsstat avses bolagsskatt beräknad enligt reglerna i den skattskyldiges medlemsstat.

2.Om ett subjekt eller ett fast driftställe betraktas som ett kontrollerat utländskt bolag enligt punkt 1 ska den skattskyldiges medlemsstat i skattebasen inbegripa

a)ett subjekts ej utdelade inkomster eller det fasta driftställets inkomster, från kategorierna

i)räntor eller andra inkomster som genereras av finansiella tillgångar,

ii)royalty eller andra inkomster som genereras av immateriella rättigheter,

iii)utdelningar och inkomster från avyttring av aktier,

iv)inkomster från finansiell leasing,

v)inkomster från försäkrings- och bankverksamhet och annan finansiell verksamhet,

vi)inkomster från faktureringsföretag som får försäljnings- och tjänsteintäkter från varor och tjänster som köpts från och sålts till närstående företag och som inte tillför något eller litet ekonomiskt mervärde.

61

Prop. 2019/20:12

Bilaga 1

L 193/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 19.7.2016
       

Detta led ska inte tillämpas om det kontrollerade utländska bolaget bedriver verklig ekonomisk verksamhet som stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler, vilket visas av relevanta fakta och omständigheter.

Om det kontrollerade utländska bolaget är skattemässigt hemmahörande eller är beläget i ett tredjeland som inte är part i EES-avtalet får medlemsstaterna besluta att avstå från att tillämpa det föregående stycket

eller

b)ett subjekts eller ett fast driftställes ej utdelade inkomster, från icke-genuina arrangemang som har genomförts med det huvudsakliga syftet att uppnå en skattefördel.

Vid tillämpning av detta led ska ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som icke-genuina i den mån som subjektet eller det fasta driftstället inte skulle äga tillgångarna eller inte skulle ha åtagit sig de risker som genererar hela eller delar av dess inkomster om det inte kontrollerades av ett företag i vilket de betydelsefulla funktioner som utförs av personer, som är relevanta för dessa tillgångar och risker, utförs och som är av stor betydelse för att generera det kontrollerade företagets inkomster.

3.Om en skattskyldigs skattebas enligt en medlemsstats regler ska beräknas i enlighet med punkt 2 a får medlemsstaten välja att inte betrakta ett subjekt eller ett fast driftställe som ett kontrollerat utländskt bolag enligt

punkt 1 om en tredjedel eller mindre av de inkomster som tillfaller subjektet eller det fasta driftstället ingår i kategorierna enligt punkt 2 a.

Om en skattskyldigs skattebas enligt en medlemsstats regler ska beräknas i enlighet med punkt 2 a får medlemsstaten välja att inte betrakta finansiella företag som kontrollerade utländska bolag om en tredjedel eller mindre av subjektets inkomster från kategorierna enligt punkt 2 a kommer från transaktioner med den skattskyldige eller dess närstående företag.

4.Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för punkt 2 b undanta ett subjekt eller ett fast driftställe

a)med bokförd vinst på högst 750 000 EUR och passiv inkomst på högst 75 000 EUR, eller

b)vars bokförda vinst uppgår till högst 10 procent av dess driftskostnader under beskattningsperioden.

Vid tillämpning av första stycket b får driftskostnaderna inte omfatta kostnaderna för varor som säljs utanför det land där subjektet är hemmahörande eller det fasta driftstället är beläget, för skatteändamål och betalningar till närstående företag.

Artikel 8

Beräkning av kontrollerade utländska bolags inkomster

1.Om artikel 7.2 a tillämpas ska de inkomster som ska inbegripas i den skattskyldiges skattebas beräknas enligt bestämmelserna i bolagsskattelagstiftningen i den medlemsstat där den skattskyldige är skattemässigt hemmahörande eller belägen. Subjektets eller det fasta driftställets förluster ska inte inbegripas i skattebasen, utan kan i enlighet med nationell rätt rullas framåt och beaktas under kommande beskattningsperioder.

2.Om artikel 7.2 b tillämpas ska de inkomster som ska inbegripas i den skattskyldiges skattebas begränsas till belopp som genereras genom de tillgångar och risker som är kopplade till de betydelsefulla funktioner som utförs av personer

idet kontrollerande företaget. Allokeringen av kontrollerade utländska bolags inkomster ska beräknas i enlighet med armlängdsprincipen.

3.De inkomster som ska inbegripas i skattebasen ska beräknas i förhållande till den skattskyldiges andel i subjektet enligt artikel 7.1 a.

4.Inkomsterna ska inbegripas i den beskattningsperiod för den skattskyldige under vilken subjektets beskattningsår löper ut.

62

Prop. 2019/20:12

Bilaga 1

19.7.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning L 193/13
       

5.Om subjektet delar ut vinst till den skattskyldige och denna utdelade vinst inbegrips i den skattskyldiges beskattningsbara inkomst ska, för att undvika dubbelbeskattning, de inkomster som tidigare inbegripits i skattebasen enligt artikel 7 dras av från skattebasen vid beräkning av det skattebelopp som ska betalas på utdelad vinst.

6.Om den skattskyldige avyttrar sin andel i subjektet eller i den verksamhet som bedrivs av det fasta driftstället och någon del av inkomsterna från avyttringen tidigare har inbegripits i skattebasen i enlighet med artikel 7 ska, för att undvika dubbelbeskattning, det beloppet dras av från skattebasen vid beräkning av det skattebelopp som ska betalas på inkomsterna.

7.Den skattskyldiges medlemsstat ska medge avdrag för den skatt som subjektet eller det fasta driftstället har betalat från den skatt som den skattskyldige ska betala i den stat där den skattskyldige är skattemässigt hemmahörande eller belägen. Avdraget ska beräknas i enlighet med nationell rätt.

Artikel 9

Hybrida missmatchningar

1.I den mån en hybrid missmatchning leder till dubbla avdrag ska avdraget endast göras i den medlemsstat där en sådan betalning har sin källa.

2.I den mån en hybrid missmatchning leder till ett avdrag utan inkludering ska betalarens medlemsstat vägra avdrag för denna betalning.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 10

Översyn

1.Kommissionen ska utvärdera genomförandet av detta direktiv, särskilt effekterna av artikel 4, senast den 9 augusti 2020 och rapportera om detta till rådet. Kommissionens rapport ska, om det är lämpligt, åtföljas av ett lagstift­ ningsförslag.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna all information som behövs för att utvärdera genomförandet av detta direktiv.

3.De medlemsstater som avses i artikel 11.6 ska senast den 1 juli 2017 till kommissionen överlämna all information som behövs för att utvärdera ändamålsenligheten i de nationella riktade reglerna för att förebygga risker för erodering av skattebasen och flyttning av vinster (BEPS).

Artikel 11

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2018 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen överlämna texten till dessa bestämmelser utan dröjsmål.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2019.

63

Prop. 2019/20:12

Bilaga 1

L 193/14 SV Europeiska unionens officiella tidning 19.7.2016
       

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

3.När det i detta direktiv nämns ett penningbelopp i euro (EUR) får de medlemsstater som inte har euron som valuta välja att beräkna motsvarande värde i nationell valuta den 12 juli 2016.

4.Genom undantag från artikel 5.2 får Estland så länge landet inte beskattar outdelade vinster, betrakta en överföring av tillgångar i monetär eller icke-monetär form, inbegripet kontanter, från ett fast driftställe beläget i Estland till ett huvudkontor eller ett annat fast driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i EES-avtalet som vinstutdelning och ta ut inkomstskatt, utan att ge de skattskyldiga rätt att skjuta upp betalningen av sådan skatt.

5.Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstaterna senast den 31 december 2019 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 5. De ska överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen utan dröjsmål.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2020.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

6.Genom undantag från artikel 4 får medlemsstater som vid tidpunkten den 8 augusti 2016 har nationella riktade regler för att förebygga risker för BEPS som är lika effektiva som den regel om räntebegränsning som fastställs i detta direktiv tillämpa dessa riktade regler fram till utgången av det första hela beskattningsåret efter dagen för offentlig­ görandet, på den officiella webbplatsen, av överenskommelsen mellan OECD-medlemmarna om en miniminorm för BEPS-åtgärd 4, dock längst till och med den 1 januari 2024.

Artikel 12

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 13

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 12 juli 2016.

På rådets vägnar

P. KAŽIMÍR

Ordförande

64

Prop. 2019/20:12

Bilaga 2

7.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 144/1
       

I

(Lagstiftningsakter)

DIREKTIV

RÅDETS DIREKTIV (EU) 2017/952

av den 29 maj 2017

om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)Det är viktigt att återupprätta förtroendet för att skattesystemen är rättvisa och ge regeringarna möjlighet att effektivt utöva sin suveränitet på skatteområdet. Därför har Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) utfärdat konkreta rekommendationer om åtgärder inom ramen för initiativet mot erodering av skattebasen och flyttning av vinster (Beps).

(2)Slutrapporterna om OECD:s 15 åtgärdspunkter mot Beps offentliggjordes den 5 oktober 2015. Detta resultat välkomnades av rådet i dess slutsatser av den 8 december 2015. I rådets slutsatser betonades behovet av att finna gemensamma, men likväl flexibla, lösningar på unionsnivå, som är förenliga med OECD:s Beps-slutsatser.

(3)Som svar på behovet av en rättvisare beskattning och i synnerhet på uppföljningen av OECD:s Beps-slutsatser, lade kommissionen fram sitt paket mot skatteflykt den 28 januari 2016. Rådets direktiv (EU) 2016/1164 (3) om fastställande av regler mot skatteflykt antogs inom ramen för detta paket.

(4)Direktiv (EU) 2016/1164 ger en ram för att hantera hybrida missmatchningar.

(5)Det är nödvändigt att fastställa regler som neutraliserar hybrida missmatchningar på ett så övergripande sätt som möjligt. Med hänsyn till att direktiv (EU) 2016/1164 endast omfattar hybrida missmatchningar som uppstår

(1) Yttrande av den 27 april 2017 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) Yttrande av den 14 december 2016 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(3) Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1).

65

Prop. 2019/20:12

Bilaga 2

L 144/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2017
       

i samverkan mellan medlemsstaternas bolagsskattesystem, utfärdade Ekofinrådet den 12 juli 2016 ett uttalande, där man begärde att kommissionen senast i oktober 2016 skulle lägga fram ett förslag om hybrida missmatchningar som berör tredjeländer i syfte att införa regler som är förenliga med och inte mindre effektiva än de som rekommenderas i OECD:s slutrapport från 2015 om neutralisering av effekterna av hybrida missmatchningar, om åtgärd 2 (nedan kallad OECD:s Bepsrapport om åtgärd 2), med målet att nå en överenskommelse före slutet av 2016.

(6)I direktiv (EU) 2016/1164 konstateras bland annat att det är avgörande att ytterligare insatser görs när det gäller andra hybrida missmatchningar, till exempel sådana som berör fasta driftställen. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att hybrida missmatchningar med avseende på fasta driftställen också behandlas i det direktivet.

(7)I syfte att tillhandahålla en ram som är förenlig med och inte mindre effektiv än OECD:s Bepsrapport om åtgärd 2, är det viktigt att direktiv (EU) 2016/1164 också innehåller regler om hybridöverföringar och importerade missmatchningar och behandlar alla former av dubbla avdrag, i syfte att förhindra att skattskyldiga utnyttjar kvarvarande kryphål.

(8)Direktiv (EU) 2016/1164 innehåller regler om hybrida missmatchningar mellan medlemsstater och bör således inkludera regler om hybrida missmatchningar med tredjeländer, om minst en av de berörda parterna är ett bolagsskattepliktigt företag eller, om det rör sig om omvända hybrider, ett subjekt i en medlemsstat, samt importerade missmatchningar. Följaktligen bör reglerna om hybrida missmatchningar och missmatchningar med avseende på skatterättslig hemhörighet gälla för alla skattskyldiga som är föremål för bolagsbeskattning i en medlemsstat, inbegripet fasta driftställen – eller arrangemang som behandlas som fasta driftställen – för subjekt hemmahörande i tredjeländer. Reglerna om omvända hybrida missmatchningar bör gälla för alla subjekt som behandlas som skattemässigt transparenta av en medlemsstat.

(9)Regler om hybrida missmatchningar bör vara inriktade på missmatchningssituationer som är ett resultat av dubbla avdrag, skillnader i klassificeringen av finansiella instrument, betalningar och subjekt eller av allokeringen av betalningar. Eftersom hybrida missmatchningar kan leda till dubbla avdrag eller till avdrag utan inkludering, är det nödvändigt att fastställa regler enligt vilka den berörda medlemsstaten antingen vägrar avdrag för en betalning, kostnader eller förluster eller kräver att den skattskyldige inkluderar betalningen i sin beskattningsbara inkomst, beroende på vad som är lämpligt. Dessa regler tillämpas emellertid endast på avdragsgilla betalningar och bör inte påverka de allmänna dragen i ett skattesystem, oavsett om det är ett klassiskt system eller ett imputationssystem.

(10)Hybrida missmatchningar med avseende på fasta driftställen uppkommer när skillnader i reglerna i det fasta driftställets och hemhörighetens jurisdiktioner för allokering av inkomster och utgifter mellan olika delar av samma subjekt ger upphov till en missmatchning av skatteresultat och inbegriper de fall där en missmatchning uppstår till följd av att ett fast driftställe inte beaktas i lagstiftningen i filialens jurisdiktion. Dessa missmatchningar kan leda till dubbla avdrag eller ett avdrag utan inkludering och bör därför undanröjas. När det gäller obeaktade fasta driftställen bör den medlemsstat i vilken den skattskyldige är hemmahörande inkludera den inkomst som annars skulle hänföras till det fasta driftstället.

(11)De eventuella anpassningar som krävs enligt detta direktiv bör i princip inte påverka den fördelning av beskattningsrätt mellan jurisdiktioner som fastställts i ett skatteavtal.

(12)För att säkerställa proportionalitet är det endast nödvändigt att behandla sådana fall där det föreligger en betydande risk för skatteflykt genom användning av hybrida missmatchningar. Det är därför lämpligt att inbegripa de hybrida missmatchningar som uppstår mellan huvudkontor och fast driftställe eller mellan två eller flera fasta driftställen för samma subjekt, hybrida missmatchningar som uppstår mellan den skattskyldige och denne närstående företag eller mellan närstående företag samt hybrida missmatchningar som är ett resultat av ett strukturerat arrangemang som innefattar en skattskyldig.

(13)Missmatchningar som särskilt härrör från subjekts hybridkaraktär bör endast behandlas om ett av de närstående företagen, som ett minimum, har faktisk kontroll över övriga närstående företag. I sådana fall bör det följaktligen krävas att ett närstående företag innehas av eller innehar den skattskyldige eller ett annat närstående företag genom en andel i form av rösträtt, kapitalinnehav eller rätt till erhållna vinster motsvarande 50 procent eller mer. Innehavet eller rättigheterna för de personer som agerar tillsammans bör räknas samman vid tillämpningen av detta krav.

66

Prop. 2019/20:12

Bilaga 2

7.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 144/3
       

(14)För att få en tillräckligt bred definition av närstående företag vid tillämpningen av reglerna om hybrida missmatchningar, bör definitionen också omfatta ett subjekt som av redovisningsskäl ingår i samma koncern, ett företag i vilket den skattskyldige har ett betydande inflytande på förvaltningen och omvänt ett företag som har ett betydande inflytande på förvaltningen av den skattskyldige.

(15)Det är nödvändigt att behandla fyra kategorier av hybrida missmatchningar: för det första hybrida missmatchningar som är ett resultat av betalningar enligt ett finansiellt instrument, för det andra hybrida missmatchningar som är en följd av skillnader i allokeringen av betalningar som gjorts till ett hybridsubjekt eller ett fast driftställe, inbegripet som ett resultat av betalningar till ett obeaktat fast driftställe, för det tredje hybrida missmatchningar som är ett resultat av de betalningar som gjorts av ett hybridsubjekt till dess ägare eller fiktiva betalningar mellan huvudkontor och fast driftställe eller mellan två eller flera fasta driftställen och till sist dubbla avdrag som är ett resultat av betalningar som gjorts av ett hybridsubjekt eller ett fast driftställe.

(16)Vad gäller betalningar enligt ett finansiellt instrument kan en hybrid missmatchning uppstå om avdraget utan

inkludering kan hänföras till skillnaderna i klassificeringen av instrumentet eller de betalningar som görs i enlighet därmed. Om betalningen är av sådan art att den uppfyller kraven för dubbel skattelättnad enligt lagstiftningen i betalningsmottagarens jurisdiktion, t.ex. genom undantag från skatt, sänkt skattesats, skatterabatt eller återbetalning av skatt, ska betalningen anses ge upphov till en hybrid missmatchning motsvarande det belopp som beskattats i otillräcklig omfattning. En betalning enligt ett finansiellt instrument bör dock inte anses ge upphov till en hybrid missmatchning, om den skattelättnad som beviljats i betalningsmottagarens jurisdiktion enbart beror på betalningsmottagarens skattemässiga status eller på att instrumentet omfattas av villkoren för en särskild ordning.

(17)För att undvika oönskade resultat vid samspelet mellan bestämmelsen om hybridinstrument och det krav på förlusttäckningskapacitet som ställs på banker bör medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av reglerna för statligt stöd, ha möjlighet att från direktivets tillämpningsområde undanta koncerninterna instrument som har emitterats med det enda syftet att uppfylla kraven på emittentens förlusttäckningskapacitet och inte för att undvika skatt.

(18)När det gäller betalningar som görs till ett hybridsubjekt eller ett fast driftställe kan en hybrid missmatchning uppstå om avdraget utan inkludering beror på skillnader i reglerna för allokering av denna betalning mellan hybridsubjektet och dess ägare i de fall en betalning som görs till ett hybridsubjekt, mellan huvudkontoret och ett fast driftställe eller mellan två eller fler fasta driftställen vid en fiktiv betalning till ett fast driftställe. Definitionen av en hybrid missmatchning bör endast gälla om missmatchningen är ett resultat av skillnader i reglerna för allokeringen av betalningar enligt lagstiftningen i de två jurisdiktionerna och en betalning bör inte ge upphov till en hybrid missmatchning som skulle ha uppkommit i alla händelser, på grund av att betalningsmottagaren är undantagen från skatt enligt lagstiftningen i en betalningsmottagares jurisdiktion.

(19)Definitionen av hybrid missmatchning bör även omfatta avdrag utan inkludering som är en följd av betalningar

till ett obeaktat fast driftställe. Ett obeaktat fast driftställe är varje arrangemang som enligt lagstiftningen i huvudkontorets jurisdiktion behandlas som att det ger upphov till ett fast driftställe men som enligt lagstiftningen i den andra jurisdiktionen inte ska behandlas som ett fast driftställe. Regeln för hybrida missmatchningar bör dock inte tillämpas om missmatchningen skulle ha uppkommit i alla händelser på grund av att betalningsmottagaren är undantagen från skatt enligt lagstiftningen i en betalningsmottagares jurisdiktion.

(20)Vad gäller betalningar som görs av ett hybridsubjekt till dess ägare eller fiktiva betalningar mellan huvudkontoret och ett fast driftställe eller mellan två eller fler fasta driftställen kan en hybrid missmatchning uppstå om ett avdrag utan inkludering har sin grund i att betalningen eller den fiktiva betalningen inte erkänns i betalningsmot­ tagarens jurisdiktion. I detta fall, när missmatchningen uppstår till följd av att betalningen eller den fiktiva betalningen inte allokeras, är betalningsmottagarens jurisdiktion den jurisdiktion där betalningen eller den fiktiva betalningen behandlas som mottagen i enlighet med lagstiftningen i betalarens jurisdiktion. Inga hybrida missmatchningar bör uppstå om betalningsmottagaren är undantagen från skatt enligt lagstiftningen i betalnings­ mottagarens jurisdiktion, såsom vid andra missmatchningar avseende hybridsubjekt och filialer som ger upphov

67

Prop. 2019/20:12

Bilaga 2

L 144/4 SV Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2017
       

till avdrag utan inkludering. När det gäller denna kategori av hybrida missmatchningar, skulle en missmatchning emellertid endast uppstå i den mån som betalarens jurisdiktion medger avdraget med avseende på den betalning eller den fiktiva betalning som ska kvittas mot ett belopp som inte är inkomst med dubbel inkludering. Om betalarens jurisdiktion medger att avdraget överförs till en följande beskattningsperiod, kan kravet att göra en justering enligt detta direktiv skjutas upp till en tidpunkt då avdraget faktiskt kvittas mot inkomst som inte är inkomst med dubbel inkludering i betalarens jurisdiktion.

(21)Definitionen av hybrid missmatchning bör även omfatta dubbla avdrag, oavsett om de uppkommer till följd av betalningar eller kostnader som inte behandlas som betalningar enligt inhemsk lagstiftning eller till följd av nedskrivningar eller förlust vid avskrivningar. En hybrid missmatchning bör emellertid endast uppstå i den mån som betalarens jurisdiktion medger att avdraget kvittas mot ett belopp som inte är inkomst med dubbel inkludering, såsom vid fiktiva betalningar och betalningar av ett hybridsubjekt som inte beaktas av betalnings­ mottagaren. Det innebär att kravet på en justering enligt detta direktiv kan skjutas upp till en tidpunkt då avdraget faktiskt kvittas mot inkomst som inte är inkomst med dubbel inkludering i betalarens jurisdiktion, om betalarens jurisdiktion medger att avdraget överförs till följande beskattningsperiod.

(22)Skillnader i fråga om skatteresultat som endast kan hänföras till skillnader i värderingen av en betalning, inbegripet tillämpningen av internprissättning, bör inte omfattas av räckvidden för hybrida missmatchningar. Eftersom jurisdiktioner använder olika beskattningsperioder och har olika regler för att fastställa när inkomster eller utgifter har erhållits eller uppstått, bör dessa avvikelser avseende tidpunkt allmänt sett inte heller anses ge upphov till missmatchningar i fråga om skatteresultat. En avdragsgill betalning i enlighet med ett finansiellt instrument som rimligen inte kan förväntas inkluderas i inkomst inom rimlig tid bör dock anses ge upphov till en hybrid missmatchning, om detta avdrag utan inkludering kan hänföras till skillnader i klassificeringen av det finansiella instrumentet eller betalningar som görs i enlighet med detsamma. Det förutsätts att en missmatchning kan uppstå om en betalning som görs i enlighet med ett finansiellt instrument inte inkluderas i inkomst inom rimlig tid. En sådan betalning bör anses som inkluderad i inkomst inom rimlig tid, om den inkluderas av betalningsmottagaren inom tolv månader efter utgången av betalarens beskattningsperiod, eller såsom fastställts

ienlighet med armlängdsprincipen. Medlemsstater kan kräva att en betalning inkluderas inom en bestämd tidsperiod för att undvika att ge upphov till en missmatchning och säkra skattekontroll.

(23)Hybridöverföringar kan ge upphov till en skillnad i skattemässig behandling, om den underliggande avkastningen på instrumentet, som ett resultat av ett arrangemang för att överföra ett finansiellt instrument, behandlades som om den har erhållits av fler än en av parterna i arrangemanget. I dessa fall kan betalningen enligt hybridöverföring leda till ett avdrag för betalaren samtidigt som betalningsmottagaren behandlar den som en avkastning på det underliggande finansiella instrumentet. Denna skillnad i skattemässig behandling kan leda till avdrag utan inkludering eller till att det skapas ett för högt avräkningsbelopp för källskatt på det underliggande finansiella instrumentet. Sådana missmatchningar bör därför undanröjas. Vid avdrag utan inkludering bör samma regler gälla som för neutralisering av missmatchningar av betalningar enligt ett hybridinstrument. Vid hybridöver­ föringar som har strukturerats för att framkalla ett för högt avräkningsbelopp bör den berörda medlemsstaten hindra betalaren från att använda det för höga avräkningsbeloppet för att få en skattefördel, inbegripet genom tillämpning av en allmän regel mot missbruk, i överensstämmelse med artikel 6 i direktiv (EU) 2016/1164.

(24)Det är nödvändigt med en bestämmelse som gör det möjligt för medlemsstaterna att hantera sådana skillnader

idet här direktivets införlivande och genomförande som resulterar i en hybrid missmatchning, trots att medlemsstaterna efterlever direktivet. Om en sådan situation uppkommer och den primära bestämmelsen i detta direktiv inte är tillämplig, bör en sekundär bestämmelse tillämpas. Tillämpningen av såväl den primära som den sekundära bestämmelsen gäller dock endast hybrida missmatchningar såsom de definieras i detta direktiv och bör inte inverka på de allmänna dragen i en medlemsstats skattesystem.

(25)Vid importerade missmatchningar flyttas effekten av en hybrid missmatchning mellan parter i tredjeländer till en medlemsstats jurisdiktion genom användning av ett icke-hybridinstrument, vilket gör de regler som ska motverka hybrida missmatchningar mindre effektiva. En avdragsgill betalning i en medlemsstat kan användas för att finansiera utgifter som omfattar en hybrid missmatchning. För att neutralisera sådana importerade missmatchningar är det nödvändigt att införa bestämmelser om att inte tillåta avdrag för en betalning, om den motsvarande inkomsten från den betalningen direkt eller indirekt kvittas mot ett avdrag som uppkommer på grund av en hybrid missmatchning som ger upphov till dubbla avdrag eller ett avdrag utan inkludering mellan tredjeländer.

68

Prop. 2019/20:12

Bilaga 2

7.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 144/5
       

(26)En missmatchning med avseende på dubbel hemhörighet kan leda till dubbla avdrag, om en betalning som har gjorts av en skattskyldig med dubbel hemhörighet dras av i enlighet med lagstiftningen i båda de jurisdiktioner där den skattskyldige är hemmahörig. Eftersom missmatchningar med avseende på dubbel hemhörighet kan ge upphov till dubbla avdrag, bör de omfattas av detta direktiv. En medlemsstat bör vägra ett dubbelt avdrag som uppstår med avseende på ett företag med dubbel hemhörighet i den mån som denna betalning kvittas mot ett belopp som inte behandlas som inkomst enligt lagstiftningen i den andra jurisdiktionen.

(27)Syftet med detta direktiv är att förbättra motståndskraften hos den inre marknaden som helhet mot hybrida missmatchningar. Eftersom de nationella bolagsskattesystemen är olika och oberoende åtgärder från medlemsstaternas sida endast skulle återskapa den nuvarande fragmenteringen av den inre marknaden på området för direkt beskattning, kan detta inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna var för sig. Det skulle göra det möjligt för ineffektivitet och felaktigheter att kvarstå vid samverkan av olika nationella åtgärder. Det skulle leda till bristande samordning. På grund av det gränsöverskridande inslaget i hybrida missmatchningar och behovet av att anta lösningar som fungerar på den inre marknaden som helhet, kan målet uppnås bättre på unionsnivå. Unionen får anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Genom att fastställa den nödvändiga skyddsnivån för den inre marknaden syftar detta direktiv endast till att uppnå den väsentliga grad av samordning inom unionen som är nödvändig för att uppnå dess mål.

(28)Vid genomförandet av detta direktiv bör medlemsstaterna använda de tillämpliga förklaringarna och exemplen i OECD:s Bepsrapport om åtgärd 2 som en källa till illustration eller tolkning i den mån som dessa överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv och unionsrätten.

(29)Bestämmelserna om hybrida missmatchningar i artikel 9.1 och 9.2 kommer endast att vara tillämpliga i den mån som den situation som innefattar en skattskyldig ger upphov till missmatchning. Det bör inte uppstå någon missmatchning när ett arrangemang är föremål för en justering i enlighet med artikel 9.5 eller 9a och följaktligen bör arrangemang som är föremål för justering i enlighet med dessa delar av detta direktiv inte vara föremål för ytterligare justering enligt bestämmelserna om hybrid missmatchning.

(30)När bestämmelserna i ett annat direktiv, såsom rådets direktiv 2011/96/EU (1), leder till att missmatchningen av skatteresultat neutraliseras, bör det inte finnas utrymme för någon tillämpning av bestämmelserna om hybrid missmatchning i detta direktiv.

(31)Kommissionen bör utvärdera genomförandet av detta direktiv fem år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till rådet. Medlemsstaterna bör till kommissionen överlämna all information som behövs för denna utvärdering.

(32)Direktiv (EU) 2016/1164 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv (EU) 2016/1164 ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 1 ska ersättas med följande: ”Artikel 1

Tillämpningsområde

1.Detta direktiv är tillämpligt på samtliga skattskyldiga som omfattas av bolagsbeskattning i en eller flera medlemsstater, inbegripet fasta driftställen i en eller flera medlemsstater som tillhör subjekt vilka är skattemässigt hemmahörande i ett tredjeland.

2.Artikel 9a är också tillämplig på alla subjekt som behandlas som skattemässigt transparenta av en medlemsstat.”

(1) Rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EUT L 345, 29.12.2011, s. 8).

69

Prop. 2019/20:12

Bilaga 2

L 144/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2017
       

2.Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 4 ska sista stycket ersättas med följande:

”Vid tillämpningen av artiklarna 9 och 9a ska följande gälla:

a)Har missmatchningen uppstått enligt punkt 9 första stycket b, c, d, e eller g i denna artikel eller när en justering krävs enligt artikel 9.3 eller 9a, ändras definitionen av närstående företag så att kravet på 25 procent ersätts med ett krav på 50 procent.

b)En person som agerar tillsammans med en annan person när det gäller röster eller kapitalinnehav i ett subjekt ska anses inneha ett ägarintresse i samtliga röster eller det kapitalinnehav i det subjektet som innehas av den andra personen.

c)Med närstående företag ska även förstås ett subjekt som, för affärsredovisningsändamål, ingår i samma koncern som den skattskyldige, ett företag i vilket den skattskyldige har ett betydande inflytande på förvaltningen eller ett företag som har ett betydande inflytande på förvaltningen av den skattskyldige.”

b)Punkt 9 ska ersättas med följande:

”9. hybrida missmatchningar: en situation som involverar en skattskyldig eller, när det gäller artikel 9.3, ett subjekt där

a)en betalning i enlighet med ett finansiellt instrument ger upphov till ett avdrag utan inkludering och

i)en sådan betalning inte inkluderas inom rimlig tid, och

ii) missmatchningen kan hänföras till skillnader i klassificeringen av instrumentet eller betalningen i enlighet med detsamma.

Vid tillämpningen av första stycket ska en betalning i enlighet med ett finansiellt instrument anses som inkluderad i inkomst inom rimlig tid om

i)betalningen inkluderas av betalningsmottagarens jurisdiktion under en beskattningsperiod som inleds inom 12 månader från utgången av betalarens beskattningsperiod, eller

ii)det rimligen kan förväntas att betalningen kommer att inkluderas av betalningsmottagarens jurisdiktion under en kommande beskattningsperiod och att betalningsvillkoren motsvarar vad man kan förvänta sig mellan fristående företag.

b)en betalning till ett hybridsubjekt ger upphov till ett avdrag utan inkludering och den missmatchningen är ett resultat av skillnaderna i allokeringen av betalningar som gjorts till hybridsubjektet i enlighet med lagstiftningen i den jurisdiktion där hybridsubjektet är etablerat eller registrerat och jurisdiktionen för en person som innehar andelar i hybridsubjektet,

c)en betalning till ett subjekt med ett eller flera fasta driftställen ger upphov till ett avdrag utan inkludering och den missmatchningen är ett resultat av skillnaderna i allokeringen av betalningar mellan huvudkontor och fast driftställe eller mellan två eller fler fasta driftställen till samma subjekt enligt lagstiftningen i de jurisdiktioner där subjektet har sin verksamhet,

d)en betalning ger upphov till ett avdrag utan inkludering som ett resultat av en betalning till ett obeaktat fast driftställe,

e)en betalning som görs av ett hybridsubjekt ger upphov till ett avdrag utan inkludering och den missmatchningen är ett resultat av att betalningen inte beaktas enligt lagstiftningen i betalningsmottagarens jurisdiktion,

f)en fiktiv betalning mellan huvudkontor och fast driftställe eller mellan två eller fler fasta driftställen ger upphov till ett avdrag utan inkludering och den missmatchningen är ett resultat av att betalningen inte beaktas enligt lagstiftningen i betalningsmottagarens jurisdiktion, eller

g)ett resultat av dubbla avdrag uppstår.

70

Prop. 2019/20:12

Bilaga 2

7.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 144/7
       

Vid tillämpningen av denna punkt 9 ska

a)en betalning motsvarande den underliggande avkastningen på ett överfört finansiellt instrument inte ge upphov till någon hybrid missmatchning enligt första stycket a, om betalningen görs av en värdepappers­ handlare inom ramen för en hybridöverföring på marknaden under förutsättning att betalarens

jurisdiktion ålägger värdepappershandlaren att inkludera som inkomst alla belopp som mottagits i samband med det överförda finansiella instrumentet,

b)en hybrid missmatchning endast uppstå enligt första stycket e, f eller g i den mån betalarens jurisdiktion medger att avdraget kvittas mot ett belopp som inte är inkomst med dubbel inkludering,

c)en missmatchning inte behandlas som en hybrid missmatchning såvida den inte uppstår mellan närstående företag, mellan en skattskyldig och ett närstående företag, mellan huvudkontor och fast driftställe, mellan två eller fler fasta driftställen till samma subjekt eller inom ramen för ett strukturerat arrangemang.

Vid tillämpningen av denna punkt 9 och artiklarna 9, 9a och 9b ska följande definitioner gälla:

a)missmatchning: dubbla avdrag eller avdrag utan inkludering.

b)dubbla avdrag: avdrag för samma betalning, kostnader eller förluster görs både i den jurisdiktion där betalningen har sin källa eller kostnaden eller förlusten uppstår (betalarens jurisdiktion) och i en annan jurisdiktion (investerarens jurisdiktion). I de fall då en betalning görs av hybridsubjekt eller fasta driftställen är betalarens jurisdiktion den jurisdiktion där hybridsubjektet eller det fasta driftstället är etablerat eller beläget.

c)avdrag utan inkludering: ett avdrag för en betalning görs eller fiktiv betalning görs mellan huvudkontor och fast driftställe eller mellan två eller fler fasta driftställen i den jurisdiktion där den betalningen eller den fiktiva betalningen anses som utförd (betalarens jurisdiktion) utan att den betalningen eller den fiktiva betalningen tas med på motsvarande sätt för skatteändamål i betalningsmottagarens jurisdiktion. Betalningsmottagarens jurisdiktion är den jurisdiktion där den betalningen eller den fiktiva betalningen tas emot, eller behandlas som mottagen enligt lagstiftningen i en annan jurisdiktion.

d)avdrag: det belopp som behandlas som avdragsgillt från den skattepliktiga inkomsten enligt lagstiftningen i betalarens eller investerarens jurisdiktion. Begreppet avdragsgillt ska tolkas i enlighet med detta.

e) inkludering: det belopp som beaktas när det gäller den skattepliktiga inkomsten enligt lagstiftningen i betalningsmottagarens jurisdiktion. En betalning enligt ett finansiellt instrument ska inte behandlas som inkluderad i den utsträckning som betalningen uppfyller kraven för en skattelättnad enbart på grund av det sätt på vilket betalningen klassificeras enligt lagstiftningen i betalningsmottagarens jurisdiktion. Begreppet inkluderad ska tolkas i enlighet med detta.

f)skattelättnad: undantag från skatt, sänkt skattesats eller skatterabatt eller återbetalning av skatt (med undantag för avdrag för källskatt).

g)inkomst med dubbel inkludering: varje inkomst som inkluderas enligt lagstiftningen i de båda jurisdiktioner där missmatchningen har uppstått.

h)person: en fysisk person eller ett subjekt.

i)hybridsubjekt: ett subjekt eller arrangemang som anses vara ett skattesubjekt enligt lagstiftningen i en jurisdiktion och vars inkomster eller utgifter behandlas som en eller flera andra personers inkomster eller kostnader enligt lagstiftningen i en annan jurisdiktion.

j)finansiellt instrument: varje instrument i den mån det ger upphov till avkastning på investeringar eller eget kapital som beskattas i enlighet med bestämmelserna för beskattning av skulder, eget kapital eller derivat i lagstiftningen i antingen betalningsmottagarens eller betalarens jurisdiktion och omfattar en hybridöverföring.

k)värdepappershandlare: en person eller ett subjekt som bedriver verksamhet som består i att regelbundet köpa och sälja finansiella instrument på eget konto i syfte att skapa vinst.

71

Prop. 2019/20:12

Bilaga 2

L 144/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2017
       

l)hybridöverföring: ett arrangemang för att överföra ett finansiellt instrument där den underliggande avkastningen på det finansiella instrument som överförs, för skatteändamål behandlas som att det erhållits samtidigt av fler än en part i detta arrangemang.

m)hybridöverföring på marknaden: varje hybridöverföring som en värdepappershandlare gör i sin löpande verksamhet och inte som del av ett strukturerat arrangemang.

n)obeaktat fast driftställe: varje arrangemang som enligt lagstiftningen i huvudkontorets jurisdiktion behandlas som om det utgör ett fast driftställe och som enligt lagstiftningen i den andra jurisdiktionen inte behandlas som om det utgör ett fast driftställe.”

c)Följande punkter ska läggas till:

”10. koncern för affärsredovisningsändamål: en koncern bestående av alla subjekt som är fullt integrerade i den koncernredovisning som upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder eller nationella finansiella redovisningssystem i en medlemsstat.

11.strukturerat arrangemang: arrangemang som involverar en hybrid missmatchning, där missmatchningen har prissatts i villkoren för arrangemanget eller ett arrangemang som har utformats för att leda fram till en hybrid missmatchning, såvida inte den skattskyldige eller ett närstående företag inte rimligen kunde ha förväntats känna till den hybrida missmatchningen och inte tog del av värdet på den skattefördel som den hybrida missmatchningen gett upphov till.”

3.Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 5 a ska ii ersättas med följande:

”ii) alla tillgångar och skulder värderas med hjälp av samma metod som i den koncernredovisning som upprättats

ienlighet med internationella redovisningsstandarder eller nationella finansiella redovisningssystem i en medlemsstat”

b)Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. Vid tillämpningen av punkterna 1–7 får den skattskyldige ges rätt att använda koncernredovisning som utarbetats enligt andra redovisningsstandarder än de internationella redovisningsstandarderna eller de nationella finansiella redovisningssystemen i en medlemsstat.”

4.Artikel 9 ska ersättas med följande: ”Artikel 9

Hybrida missmatchningar

1.I den mån en hybrid missmatchning leder till dubbla avdrag

a)ska avdraget vägras i den medlemsstat som är investerarens jurisdiktion, och

b)om avdraget inte vägras i investerarens jurisdiktion, ska avdraget vägras i den medlemsstat som är betalarens jurisdiktion.

Varje sådant avdrag ska icke desto mindre kunna kvittas mot inkomster som omfattas av dubbel inkludering oavsett om de uppkommer under den innevarande eller följande beskattningsperioden.

2.I den mån en hybrid missmatchning leder till ett avdrag utan inkludering

a)ska avdraget vägras i den medlemsstat som är betalarens jurisdiktion, och

b)om avdraget inte vägras i betalaren jurisdiktion, ska den del av betalningen som annars skulle ge upphov till en missmatchning inkluderas i inkomsten i den medlemsstat som är betalningsmottagarens jurisdiktion.

72

Prop. 2019/20:12

Bilaga 2

7.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 144/9
       

3.En medlemsstat ska vägra avdrag för varje betalning av en skattskyldig i den mån en sådan betalning direkt eller indirekt finansierar avdragsgilla utgifter som ger upphov till en hybrid missmatchning genom en transaktion eller en serie av transaktioner mellan närstående företag eller som ingås som en del av ett strukturerat arrangemang utom i den mån någon av de jurisdiktioner som är inblandade i transaktionerna eller i serien av transaktioner har gjort en likvärdig justering avseende en sådan hybrid missmatchning.

4.En medlemsstat får undanta följande från tillämpningsområdet för

a)punkt 2 b i denna artikel: hybrida missmatchningar såsom de definieras i artikel 2.9 första stycket b, c, d eller f,

b)punkt 2 a och b i denna artikel: hybrida missmatchningar som är ett resultat av en räntebetalning som gjorts enligt ett finansiellt instrument till ett närstående företag där

i)det finansiella instrumentet har funktioner av konvertering, bail-in eller nedskrivning,

ii)det finansiella instrumentet har emitterats med det enda syftet att tillgodose de krav på förlusttäcknings­ kapacitet som är tillämpliga på banksektorn och det finansiella instrumentet behandlas som sådant i den skattskyldiges krav på förlusttäckningskapacitet,

iii)det finansiella instrumentet

har emitterats i samband med finansiella instrument med funktioner av konvertering, bail-in eller nedskrivning hos ett moderföretag,

har emitterats på en nivå som krävs för att uppfylla tillämpliga krav på förlusttäckningskapacitet,

är inte en del av ett strukturerat arrangemang, och

iv)det totala nettoavdraget för koncernen enligt arrangemanget inte överstiger det belopp det skulle ha uppgått till om den skattskyldige hade emitterat sådana finansiella instrument direkt till marknaden.

Led b ska tillämpas till och med den 31 december 2022.

5.I den mån en hybrid missmatchning omfattar inkomster för ett obeaktat fast driftställe vilka inte beskattas i den medlemsstat där den skattskyldige är skattemässigt hemmahörande ska den medlemsstaten kräva att den skattskyldige inkluderar de inkomster som annars skulle hänföras till det obeaktade fasta driftstället. Detta gäller såvida inte medlemsstaten måste undanta inkomsterna enligt ett skatteavtal som medlemsstaten ingått med ett tredjeland.

6.I den mån en hybridöverföring har utformats för att framkalla ett avräkningsbelopp för källskatt på en betalning som härrör från ett överfört finansiellt instrument till mer än en av de deltagande parterna, ska den skattskyldiges medlemsstat begränsa förmånen med denna lättnad i proportion till den skattepliktiga nettoinkomsten avseende en sådan betalning.”

5.Följande artiklar ska införas: ”Artikel 9a

Omvända hybrida missmatchningar

1.Om en eller flera närstående utomlands hemmahörande subjekt som sammanlagt har ett direkt eller indirekt intresse om 50 procent eller mer av rösterna, kapitalet eller rätten till en del av vinsten i ett hybridsubjekt som är registrerat eller etablerat i en medlemsstat, är belägna i en jurisdiktion eller jurisdiktioner som behandlar hybridsubjektet som en beskattningsbar person ska hybridsubjektet anses hemmahörande i den medlemsstaten och beskattas på sin inkomst i den mån denna inkomst inte på annat sätt beskattas enligt medlemsstatens eller någon annan jurisdiktions lagstiftning.

2.Punkt 1 ska inte gälla för företag för kollektiva investeringar. Vid tillämpningen av denna artikel avses med företag för kollektiva investeringar en investeringsfond eller ett investeringsföretag som har bred ägarbas, innehar en diversifierad värdepappersportfölj och omfattas av bestämmelser om investerarskydd i det land där det är etablerat.

73

Prop. 2019/20:12

Bilaga 2

L 144/10 SV Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2017
       

Artikel 9b

Missmatchningar med avseende på skatterättslig hemhörighet

I den mån ett avdrag för en betalning, kostnader eller förluster för en skattskyldig som är skattemässigt hemmahörande i två eller flera jurisdiktioner är avdragsgillt från beskattningsunderlaget i båda jurisdiktionerna, ska den skattskyldiges medlemsstat vägra avdraget i den mån som den andra jurisdiktionen tillåter att det dubbla avdraget kvittas från inkomster som inte omfattas av dubbel inkludering. Om båda jurisdiktionerna är medlemsstater ska den medlemsstat där den skattskyldige enligt skatteavtalet mellan de båda berörda medlemsstaterna inte anses ha sin hemvist vägra avdraget.”

6.I artikel 10.1 ska följande stycke läggas till:

”Genom undantag från första stycket ska kommissionen utvärdera genomförandet av artiklarna 9 och 9b, och särskilt konsekvenserna av det undantag som anges i artikel 9.4 b, senast den 1 januari 2022 och rapportera om detta till rådet.”

7.I artikel 11 ska följande punkt införas:

”5a. Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstaterna senast den 31 december 2019 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 9. De ska överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen utan dröjsmål.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2020.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.”

Artikel 2

1.Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2019 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2020.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

3.Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstaterna senast den 31 december 2021 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 9a i direktiv (EU) 2016/1164. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2022.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

74

Prop. 2019/20:12

Bilaga 2

7.6.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning L 144/11
       

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 29 maj 2017.

På rådets vägnar

C. CARDONA

Ordförande

75

Prop. 2019/20:12 Bilaga 3

76

Sammanfattning av promemorian

Olikheter i nationell lagstiftning vad gäller den skattemässiga behandlingen av finansiella instrument, företag och fasta driftställen (s.k. hybrida missmatchningar) gör det möjligt för skattskyldiga att använda gränsöverskridande skatteplaneringsstrategier för att undkomma skatt. Inom ramen för OECD:s BEPS-arbete (Base Erosion and Profit Shifting) har rekommendationer tagits fram för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar (åtgärd 2).

Den 12 juli 2016 antog rådet direktiv (EU) 2016/1164 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (direktivet mot skatteundandraganden). Direktivet innebär att EU:s medlemsstater samordnar genomförandet av vissa av OECD:s åtgärdspunkter mot BEPS, däribland åtgärd 2 om hybrida missmatchningar. Den 29 maj 2017 antog rådet direktiv (EU) 2017/952 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer (ändringsdirektivet).

Den 1 januari 2019 trädde nya bestämmelser i inkomstskattelagen (1999:1229) om avdragsförbud för ränteutgifter i vissa gränsöverskridande situationer i kraft (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). Bestämmelserna är ett första steg i genomförandet av OECD:s BEPS-rekommendationer, åtgärd 2, samt de motsvarande reglerna i direktivet mot skatteundandraganden och ändringsdirektivet.

I denna promemoria föreslås att de nämnda bestämmelserna i inkomstskattelagen ska utökas till att omfatta fler situationer med hybrida missmatchningar samt att bestämmelserna ska omfatta även andra utgifter än ränteutgifter. Det föreslås också att tillämpningsområdet utökas till att omfatta förfaranden som har ingåtts i syfte att medföra en skatteförmån. Det föreslås även ändringar i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) för att direktivets regler ska uppfyllas. Vidare anpassas lagar om skatteavtal med vissa medlemsstater för att motsvara direktivets krav.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om skatteavtal mellan Sverige och Grekland

Härigenom föreskrivs1 följande.

Prop. 2019/20:12 Bilaga 4

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet som Sverige och Grekland undertecknade den 6 oktober 1961 ska gälla som lag här i landet. Avtalet är avfattat på engelska. Den engelska texten och en svensk översättning av avtalet framgår av bilagan till denna lag.

2 § Avtalets beskattningsregler ska tillämpas endast till den del dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

3 § Bestämmelserna i artikel XXIII § 2 i avtalet ska, i fråga om inkomst hos en svensk juridisk person som får beskattas i Grekland enligt artikel IV i avtalet, inte tillämpas om inkomsten inte beskattas i Grekland på grund av att Grekland inte anser att den juridiska personen bedriver verksamhet från fast driftställe där.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.Bestämmelsen i 3 § tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

3.Genom lagen upphävs kungörelsen (1963:497) om tillämpning av ett mellan Sverige och Grekland den 6 oktober 1961 ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.

1 Jfr rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot  
skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion och rådets  
direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad 77
gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer.

Prop. 2019/20:12 Bilaga 4

Convention between the Government of the Kingdom of Sweden and the Government of the Kingdom of Greece for the avoidance of double taxation and the prevention of fiscal evasion with respect to taxes on income and capital

Bilaga (Översättning)

Avtal mellan Konungariket

Sveriges regering och

Konungariket Greklands regering för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

78

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

[Nuvarande lydelse SFS 1963:497 bilaga 1]

Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1972:539) om kupongskatt för person med hemvist i Grekland, m.m.

Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1972:539) om kupongskatt för person med hemvist i Grekland, m.m. ska upphöra att gälla vid utgången av 2019.

Prop. 2019/20:12 Bilaga 4

79

Prop. 2019/20:12 Bilaga 4

80

Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1614) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien

Härigenom föreskrivs1 att det i lagen (1988:1614) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien ska införas två nya paragrafer, 4 och 5 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse    
  4 §2        
  Bestämmelserna i artikel 21
  punkt 2 b) i avtalet ska, i fråga om
  inkomst hos en svensk juridisk
  person som får beskattas i
  Bulgarien enligt artikel 6 i avtalet,
  inte tillämpas om inkomsten inte
  beskattas i Bulgarien på grund av
  att Bulgarien inte anser att den
  juridiska personen bedriver verks-
  amhet från fast driftställe där.  
  5 §        
  Följande gäller om en person
  med hemvist i Sverige förvärvar
  inkomst som enligt bestämmelserna
  i artikel 16 punkt 2 eller artikel 17
  i avtalet beskattas endast i
  Bulgarien eller enligt bestämmel-
  serna i artikel 21 punkt 2 b) i
  avtalet ska undantas från svensk
  skatt och personen i fråga beskattas
  till statlig inkomstskatt för annan
  inkomst. Först uträknas den stat-
  liga inkomstskatt som skulle ha
  påförts om den skattskyldiges hela
  inkomst hade beskattats endast i
  Sverige. Därefter fastställs hur stor
  procent den sålunda uträknade
  skatten utgör av hela den beskatt-
  ningsbara inkomst på vilken
  skatten har beräknats. Med den
  fastställda procentsatsen tas skatt
  ut på den inkomst som ska
  beskattas i Sverige. Förfarandet

1Jfr rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion och rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer.

2 Tidigare 4 § upphävd genom 2011:1333.

ska användas endast om detta leder till högre skatt.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.Bestämmelsen i 4 § tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

Prop. 2019/20:12 Bilaga 4

81

Prop. 2019/20:12 Bilaga 4

82

Förslag till lag om ändring i förordningen (1989:97) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien

Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (1989:97) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien ska upphöra att gälla vid utgången av 2019.

Förslag till lag om ändring i lagen (1989:686) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern

Härigenom föreskrivs1 att det i lagen (1989:686) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern ska införas två nya paragrafer, 4 och 5 §§, av följande lydelse.

Prop. 2019/20:12 Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse    
  4 §2        
  Bestämmelserna i artikel 21
  punkt 2 b) i avtalet ska, i fråga om
  inkomst hos en svensk juridisk
  person som får beskattas i Cypern
  enligt artikel 7 i avtalet, inte tilläm-
  pas om inkomsten inte beskattas i
  Cypern på grund av att Cypern inte
  anser att den juridiska personen
  bedriver verksamhet från fast drift-
  ställe där.      
  5 §        
  Följande gäller om en person
  med hemvist i Sverige förvärvar
  inkomst som enligt bestämmelserna
  i artikel 18 punkterna 1 och 2 i
  avtalet beskattas endast i Cypern
  eller enligt bestämmelserna i
  artikel 21 punkt 2 b) ska undantas
  från svensk skatt och personen i
  fråga beskattas till statlig inkomst-
  skatt för annan inkomst. Först ut-
  räknas den statliga inkomstskatt
  som skulle ha påförts om den
  skattskyldiges hela inkomst hade
  beskattats endast i Sverige. Där-
  efter fastställs hur stor procent den
  sålunda uträknade skatten utgör av
  hela den beskattningsbara inkomst
  på vilken skatten har beräknats.
  Med den fastställda procentsatsen
  tas skatt ut på den inkomst som ska
  beskattas i Sverige. Förfarandet
  ska användas endast om detta leder
  till högre skatt.    
1 Jfr rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot  
skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion och rådets  
direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad  
gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer.       83
2 Tidigare 4 § upphävd genom 2011:1335.        

Prop. 2019/20:12

Bilaga 4

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2.Bestämmelsen i 4 § tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

84

Förslag till lag om ändring i förordningen (1989:901) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern

Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (1989:901) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Cypern ska upphöra att gälla vid utgången av 2019.

Prop. 2019/20:12 Bilaga 4

85

Prop. 2019/20:12 Bilaga 5

86

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har följande instanser yttrat sig över promemorian Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar: Bokföringsnämnden, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Finansbolagens förening, Finansinspektionen, Fondbolagens förening, Föreningen Svenskt Näringsliv, Förvaltningsrätten i Malmö, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Kammarrätten i Göteborg, Konkurrensverket, Regelrådet, Skatteverket, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) och Sveriges advokatsamfund,

Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig över promemorian: FAR, Företagarna, Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas Riksförbund, Näringslivets regelnämnd, Sparbankernas Riksförbund, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges Handelskamrar och Tjänstemännens centralorganisation.

Yttrande har även inkommit från Näringslivets skattedelegation och Svensk Sjöfart.

Prop. 2019/20:12

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 september 2019

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin,

Johansson, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg,

Shekarabi, Ygeman, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Nordmark

Föredragande: statsrådet Andersson

Regeringen beslutar proposition Genomförande av regler om beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe i EU:s direktiv mot skatteundandraganden

87