Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om partipolitiska föreningars tillträde till högskolor och universitet och tillkännager detta för regeringen.
Universitet och högskolor ska utgöra en oberoende och opartisk kunskapsorganisation med utgångspunkt i vetenskaplig integritet. Det fria ordet ska ha en given plats inom lärosätenas verksamhet. På landets högre utbildningar fostras många av samhällets framtida ledare, i näringsliv och samhällsliv. Det är av central vikt att universitet och högskolor efterlever och tillämpar de demokratiska principerna, i alla deras bemärkelser. Det demokratiska samtalet ska vara en naturlig del i den högre utbildningen. Demokrati måste vara större och mer än rätten att som medborgare rösta vart fjärde år. Det handlar då exempelvis om bildning, om att få rätt information och att öka intresset för samhällsfrågor bland studenter.
I en tid då demokratin hotas och förtroendet för partipolitiken sjunker är det viktigt att högskolorna, universiteten och studentkårer ger partipolitiska föreningar tillträde för att informera och skapa möjlighet till politiskt engagemang. Tyvärr ser verkligheten inte ut så idag. Många universitet, högskolor och studentkårer nekar partipolitiska föreningar tillträde till högskolan och universiteten. För att få hyra lokaler, dela ut material, affischera och informera studenter om politik krävs ledningens medgivande. Att skaffa ett sådant kan vara snårigt då rutinerna skiljer sig åt lärosäten emellan. Under valrörelsen 2018 blev förbund och lokala föreningar ofta nekade tillträde, ofta utan motivering eller med argumentet att politisk aktivitet inte hör hemma i lokalerna. Det är ett direkt brott mot högskoleförordningen.
De politiska organisationerna har demokratiskt uppbyggda föreningar på flera universitetsorter där medlemmarna är studenter från lärosätena. Föreningarna ordnar sammankomster där de bjuder in företrädare och föreläsare, har studiecirklar och diskussionsträffar i syfte att opinionsbilda och upplysa. Så länge föreningarna följer de riktlinjer som framgår av högskoleförordningen bör det ifrågasättas om högskolor och universitet har rätt att neka politiska föreningar tillträde till deras lokaler.
Av 1 kap. 13 § högskoleförordningen (1993:100) framgår att en högskola är skyldig att låta en demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid lärosätet använda undervisningslokalerna vid en sammankomst som anordnas för medlemmar om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring och liknande eller för framförande av konstnärligt verk. Den som av föreningen har bjudits in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras tillträde till möteslokalerna.
Med anledning av detta bör en översyn av högskoleförordningen (1 kap. 13 §) övervägas i syfte att motverka att godtycklig tolkning av förordningen stänger ute demokratiskt uppbyggda föreningar. Det är viktigt att högskolor, universitet och studentkårer tar sitt demokratiska ansvar och låter politiska föreningar vara en viktig och naturlig del i det demokratiska samtalet.
|
Niklas Karlsson (S) |
|