Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att verka för att kommunerna påbörjar eller fortsätter implementeringsarbetet med Lärande för hållbar utveckling för att ge skolor likvärdiga förutsättningar att uppfylla skollagstiftning och läroplansmål kring hållbar utveckling och tillkännager detta för regeringen.
I september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 globala mål i syfte att leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Sverige har därmed anslutit sig till den globala strategin för en hållbar utveckling.
Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.
Samtidigt som regeringen visar globalt ledarskap i arbetet med FN:s hållbarhetsagenda, satsar allt färre svenska kommuner, enligt en rapport från Naturskyddsföreningen, på undervisning i hållbar utveckling i skolan. Rapporten ”Hållbar utveckling i skolan – vi måste snabba på” publicerades i november 2017 och visar att antagandet av de globala målen 2015 ännu inte har lett till nödvändiga förändringar inom utbildningsväsendet.
Rapporten visar att endast tre av tio kommuner har en strategi för ”Lärande för hållbar utveckling (LHU)” och detta trots nationella krav för undervisningen på området. I rapporten framgår också att i många kommuner har antagandet av de nya globala målen inte fått någon effekt alls i skolan och särskilt anmärkningsvärt är att det framstår som slumpartat vilka elever som får en utbildning som genomsyras av hållbar utveckling.
I tider då Greta Thunberg lyckas locka miljontals människor att aktivt demonstrera och strejka för klimatet världen över visar det på en stark vilja hos människor att något måste göras. Skolan har därför den kanske viktigaste uppgiften av alla institutioner när det kommer till att utbilda människor kring vetenskapen om klimat- och miljöförändringarna som pågår, och därför är det såklart av oerhört stor vikt att alla barn och unga får rätt till samma likvärdiga utbildning inom området.
Enligt rapporten finns det trots bristerna också flera positiva exempel på kommuner som arbetar med LHU i undervisningen såsom Lund, Malmö, Gävle, Karlstad, Linköping, Uddevalla och Umeå. Ett av miljömålen i till exempel Lunds kommun lyder: Andelen grundskolor och förskolor med utmärkelser för lärande för hållbar utveckling ska öka till 100 procent 2020. Och Malmö stad har t.ex. identifierat LHU som ett nödvändigt verktyg för att nå en hållbar samhällsutveckling och arbetar därför med ett LHU-program som syftar till att utveckla handlingskompetens hos alla Malmöbor. Prioriterade insatsområden inom LHU fram till 2018 var att stödja barn och unga som medskapare i hållbar utveckling, att satsa på utomhuspedagogik, att arbeta med globala frågor såväl i Malmö som i omvärlden samt ett permanent samarbete om LHU mellan Malmö och Köpenhamn. Malmö stad är också, genom Pedagogisk Inspiration Malmö, huvudarrangör för InnoCarnival Skåne – ett skolprojekt som ger tusentals barn och unga kunskap om innovationsarbete och hållbar utveckling. Projektet är återkommande varje år och riktar sig till elever i årskurs 6–9 samt gymnasieelever från skolor i hela Skåne. Lärare och elever deltar under läsåret i kreativa lärprocesser och inspirationsseminarier på temat hållbar utveckling.
|
Anna Wallentheim (S) |
|