Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en tydligare styrning och en utökad uppföljning av Skolinspektionen och tillkännager detta för regeringen.
De allra flesta kan skriva under på att Sveriges skolor ska stå för nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling. Lagstiftningen ställer tydliga och höga krav på att skolan ska vara en trygg plats för alla barn och unga. Tyvärr visar flera utredningar och rapporter att så inte alltid är fallet.
I organisationen Friends senaste rapport kan man läsa om hur kränkning och mobbing fortsätter år efter år. Att vara den som blir utsatt är många gånger förödande. Det kan leda till låg självkänsla, oro, ångest, depressioner och självmordstankar. Barn som mobbas under en längre tid upplever dessutom en lägre känsla av sammanhang och meningsfullhet och löper större risk att hamna i utanförskap. Det är viktigt att dessa situationer uppmärksammas och åtgärdas omedelbart så att de inblandade får den hjälp och det stöd de har rätt till.
Det är Skolinspektionen som har till uppgift att granska om skolorna följer lagar, regler, läroplaner och andra bestämmelser. Riksrevisionen har nyligen granskat Skolinspektionens verksamhet och kommit fram till ett hårresande resultat.
Riksrevisionen skriver följande: Skolinspektionen avslutar många ärenden utan att kontrollera om bristerna verkligen är avhjälpta. Det gäller framför allt när skolor haft problem med otrygghet och stökig studiemiljö. I dessa fall följs färre än hälften av ärendena upp med återbesök på skolan. Riksrevisionen konstaterar också att uppföljning av tillsynsbeslut inte alltid görs tillräckligt snabbt. Myndighetens riktlinje är att beslut ska tas inom tre månader från inkommen redovisning från huvudmannen, men i ungefär en tredjedel av de ärenden där det finns tillgänglig statistik så efterlevs inte detta.
I regeringens svar på Riksrevisionens rapport ser man att regeringen delar Riksrevisionens bedömningar av Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut. I Skolinspektionens yttrande över granskningsrapporten är flera av de brister som påtalats åtgärdade och ytterligare insatser pågår för att utveckla myndighetens arbete med en ändamålsenlig uppföljning av tillsynsbesluten för att se till att de identifierade bristerna avhjälps i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen kommer att följa upp Skolinspektionens arbete med rekommendationerna vid myndighetsdialogen.
I budgeten för år 2020 tillför regeringen mer resurser till Skolinspektionen, vilket är mycket glädjande och helt nödvändigt eftersom Skolinspektionen och Skolväsendets överklagandenämnd har upplevt en stor ökning av ärenden att hantera.
I Sverige har vi skolplikt och det innebär att barn och ungdomar är skyldiga att gå i skolan. Men dagligen gråter tiotusentals barn sig till sömns för att vakna upp till ännu en dag med magont, ännu en dag med elaka kommentarer, knuffar och ryktesspridning. Vissa går till skolan och genomlever ”helvetet”. Andra blir så kallade hemmasittare. Inget av det skulle behöva ske om gällande lagstiftning följdes. Om Skolinspektionen levde upp till det uppdrag de blivit givna så skulle vi kunna komma en ordentlig bit på vägen. Därför bör det övervägas om Skolinspektionen, som på vissa sätt misslyckats med sitt uppdrag, behöver tydligare styrning och utökad uppföljning.
|
Patrik Engström (S) |
Maria Strömkvist (S) |