Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stråket Stockholm–Oslo ska utpekas som en stomnätskorridor för EU:s transeuropeiska transportnät (TEN-T) och tillkännager detta för regeringen.
Stråket Stockholm–Oslo är Nordens folkrikaste korridor och innefattar ett femtiotal kommuner och närmare 3,4 miljoner människor. Resandet mellan framför allt noderna Stockholm och Oslo har ökat kraftigt över tid.
Trafikverket presenterade i november 2017 en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) som pekade på att det finns betydande brister i tillgänglighet och punktlighet för personresor på spår inom stråket. Men även att det finns brister i trafiksäkerheten på delar av vägnätet. I åtgärdsvalsstudien pekas Värmlandsbanan ut som den främsta flaskhalsen för den spårbundna trafiken, och sträckan Valnäs–Töcksfors är den enda delen av E18 mellan huvudstäderna som inte är mötesseparerad. Trots den ökande trafiken och bristerna i infrastrukturen mellan Stockholm och Oslo är stråket ej utpekat som en stomnätskorridor inom ramen för EU:s transeuropeiska transportnät (TEN-T). I dag går denna dragning mellan Stockholm och Örebro.
I maj 2018 kungjorde regeringen att den avsåg att prioritera hela stråket Stockholm–Oslo i samband med den översyn av CEF inom ramen för TEN-T som nu äger rum. Enligt uppgift kommer dock inte stråket att bli prioriterat av EU-kommissionen mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktivitet samt att regeringen i dialogen med kommissionen i stället har prioriterat andra sträckningar.
Pål Jonson (M) |
|