Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förbud för politiska partier att ta emot bidrag från organisationer som har en särställning på den svenska arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Idag kan våra svenska partier ta emot bidrag från vilka organisationer som helst så länge dessa bidrag redovisas till Kammarkollegiet enligt lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier. Kammarkollegiet sammanställer och publicerar de inlämnade uppgifterna vilka sedan kan granskas av press och allmänheten.
De ideella organisationer som utgör arbetsmarknadens parter har en kvalificerad särställning bland de ideella organisationerna i Sverige, som inte liknar någon annan föreningskonstruktion. Det skulle i så fall vara den modell som politiska partier använder sig av. Detta innebär att man har iklätt sig ett stort ansvar för att ta tillvara medlemmarnas gemensamma intressen i deras egenskap av sakägare med en monopolliknande ställning i arbetsmarknadspolitiska frågor, lönebildning och andra därmed sammanhängande frågor. Denna modell har utvecklats under lång tid i Sverige och utgör grunden för en bra bas för en stabil arbetsmarknad.
Det är mycket oroande med vissa fackliga organisationers starka partipolitiska segregation, där man på ett odemokratiskt sätt exkluderar vissa medlemmars rätt att delta i den organisatoriska beslutsprocessen av partipolitiska skäl och därigenom exkluderar dem från inflytande i organisationen, av direkt partipolitiska skäl. Detta sker ofta trots att det inte finns någon saklig grund, genom luddiga påhittade ”värdegrundsargument”. Det tar sig även i uttryck i form av uteslutning från den fackliga organisationen. Därigenom visar man att man inte tar det ansvar som krävs av en seriös part på den svenska arbetsmarknaden.
Dagens situation, när parter på arbetsmarknaden använder både ekonomiska och personella resurser i omfattande insatser för ett enskilt politiskt parti, innebär att medlemmar som inte sympatiserar med det partiet, men ändå behöver det stöd som arbetsmarknadens organisationer tillhandahåller, också tvingas bidra med sin andel av organisationens bidrag till det aktuella politiska partiet. Denna korporativism är olycklig och odemokratisk.
Därför menar jag att ett förbud för politiska partier, kandidater eller sidoorganisationer att ta emot bidrag från organisationer som har en särställning på den svenska arbetsmarknaden i första hand bör utredas. I andra hand kan ett krav införas att parterna i en sluten undersökning tvingas efterforska medlemmarnas vilja att bidra till partipolitiskt stöd, för att kunna göra en fördelningsnyckel över hur organisationens eventuella stöd till partier bör fördelas. Det kan dock uppstå problem med den senare lösningen, varför jag istället förordar ett förbud mot att politiska parter tar emot bidrag från arbetsmarknadens parter.
|
Bo Broman (SD) |
|