Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga åtgärder i syfte att stärka den kommunala beslutsrätten vad gäller elektriska sparkcyklar och tillkännager detta för regeringen.
De senaste åren har flera städer i Sverige översvämmats av elektriska sparkcyklar. Flera bolag konkurrerar med varandra, vilket lett till att ett enormt utbud av billiga sparkcyklar placerats ut på städernas gator.
Sparkcyklar har många fördelar för medborgarna. Snabba fortskaffningsmedel gör det definitivt lättare för folk att transportera sig. I den mån som det har lett till att folk lämnat bilen hemma i stället för att ge sig in i överbelamrad trafik så är det till lättnad för såväl medtrafikanter som miljö.
Samtidigt så finns det skäl att överväga om detta är lösningen på städernas trafik- och miljöutmaningar. Flera patientorganisationer, däribland de synskadade, larmar om att det har blivit betydligt svårare att ta sig fram på städernas trottoarer, eftersom medborgare tenderar att lämna sparkcykeln där de för stunden råkar befinna sig efter avslutad färd.
Det rapporteras även om att de slängs på mindre lämpliga platser som i sjöar och andra vattendrag. Hållbarheten för dessa färdmedel är dessutom exceptionellt kort. Efter ett halvår är sparkcykeln kasserad. Det går att ifrågasätta om nyttjandet av de material som krävs för att framställa cykeln och tillhörande elektriskt material är rimligt med så kort hållbarhetstid.
Ute i kommunerna råder i dag rena rama vilda västern vad gäller expansionen av sparkcykelföretag. I Stockholm finns i dagsläget 4–5 olika bolag som lite slumpmässigt placerar ut cyklar i stadens gatumiljöer. Rättsläget verkar i högsta grad vara oklart. Det är dessutom mycket oklart om kommunerna har rätt att reglera verksamheten och i så fall i vilken utsträckning.
Min uppfattning är att frågan om sparkcyklar helst bör hanteras lokalt av de olika kommuner där sparkcyklar förekommer. Men kommunerna borde få möjlighet att reglera antalet hyrsparksbolag och att bötfälla bolag som inte ser till att deras kunder parkerar cyklarna säkert. Dessutom borde det vara möjligt för kommunerna att kräva geofencing av rena trafiksäkerhetsskäl. Sparkcyklar som framförs i hög fart på gågator är en fara inte bara för fordonets förare utan även för allmänheten i stort, sparkcyklar som framförs i låg fart på cykelstigar är till stor irritation och fara för vanliga cyklister och sparkcyklar som framförs på tunnelbanestationer skapar en kaotisk miljö i ett trångt utrymme.
|
Dag Larsson (S) |
|