Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta initiativ till förhandlingar om ramverk för diplomatiska garantier om human behandling, efter brittisk modell, och tillkännager detta för regeringen.
I januari 2016 biföll Europarådets parlamentariska församlings resolution 2091 och rekommendationer till ministerrådet 2084 om resande stridande i Syrien och Irak. I sina rekommendationer uppmanas medlemsstaterna att upprätta instrument för att underlätta återsändning av misstänkta såväl som dömda terrorister.
Utdrag ifrån rekommendationerna till ministerrådet ”Foreign Fighters in Syria and Iraq 2084”: ”The Assembly invites the member States to work towards concluding agreements with third countries, the terms of which would guarantee:
6.1. that they stand ready to receive their nationals who have been expelled from Council of Europe member States on account of terrorist offences;
6.2. that, in accordance with international law, such persons will not be subjected to torture or capital punishment.”
Även om utländska medborgare döms för mycket allvarliga brott eller misstänks utgöra ett hot mot rikets säkerhet finns det en överhängande risk att gärningsmannen ändå inte utvisas eftersom Sverige upprätthåller principen om non-refoulement. Det vill säga att vi inte utvisar personer till länder där det råder osäkerhet kring huruvida personen skulle utsättas för tortyr eller annan kränkande behandling om utvisningen verkställdes. Denna princip kan i sig anses vara sund och försvarbar.
Problemet som uppstår till följd av denna princip har uppmärksammats i ett flertal fall då irakisk säkerhetstjänst skarpt kritiserat Säkerhetspolisen för att den senare inte delat med sig av information om misstänkta IS-terrorister som reser från Sverige till Irak. Bakgrunden till att Säkerhetspolisen inte vill dela denna information är att personer som döms för terrorbrott i Irak riskerar dödsstraff och att detta i så fall strider mot ovan princip.
Sverige låter sig på så sätt utnyttjas som en ”safe haven” av IS-terrorister. Dessutom riskerar vi att bli ett hot mot andra länder som ägnar stora resurser åt arbetet mot terrorn, då vi i praktiken blir en fristad för dessa.
I Europadomstolens mål Abu Qatada mot Storbritannien hävdade gärningsmannen att utvisningen till Jordanien inte kunde verkställas eftersom han skulle utsättas för tortyr i hemlandets fängelse. Att tortyr är vanligt förekommande i jordanska fängelser var ostridigt i målet, men verkställighet accepterades ändå eftersom Jordanien utfärdade en diplomatisk garanti om human behandling av gärningsmannen. Domstolen har vid flera tillfällen avvisat sådana garantier eftersom de inte ansetts trovärdiga, men i detta fall accepterades dessa garantier bland annat eftersom de var transparenta och detaljerade, utfärdade av högsta myndighet, och eftersom det fanns mekanismer för kontroll och uppföljning av dessas efterlevnad.
Sverige bör därför följa Europarådets resolution och ta initiativ till bi- eller multilaterala ramavtal för utfärdande av sådana garantier, något som skulle möjliggöra ett svenskt återsändande av IS-terrorister som idag hindras.
|
Markus Wiechel (SD) |
|
|
Björn Söder (SD) |
Ludvig Aspling (SD) |
|
Tobias Andersson (SD) |
Lars Andersson (SD) |
|
Sara Gille (SD) |
|