Myndigheten Skatteverket hanterar i första hand skatteärenden med inriktning på service och indrivning av skatter, men har ett flertal andra uppdrag. Utformningen och inriktningen av myndighetens verksamhet har betydelse för samhällsutvecklingen i dessa avseenden. Sverigedemokraternas politiska inriktning för myndigheten Skatteverket utgår från ett utvecklingsarbete inom följande områden:
Skatteverket arbetar med flera internationella samarbetsprojekt för skatteavtal. Några av dem har en mellanstatlig karaktär. Denna typ av frivilliga mellanstatliga skatteavtal är att föredra framför federala överstatliga regleringar på EU-nivå. Sverigedemokraterna vill prioritera arbetet med de internationella skatteavtalen i syfte att upprätthålla och stärka svensk exportkonkurrens som är en viktig faktor för svensk industri med avseende på sysselsättningen i Sverige.
En viktig uppgift för Skatteverket är att motverka och bekämpa brottslighet inom sitt ansvarsområde och i samverkan med andra myndigheter. Problemen med skatteflykt och skatteundandragande har expanderat i takt med globaliseringen, enligt OECD. Nya möjligheter till aktiva arrangemang som syftar till att minimera skatteinbetalningen har etablerats efter hand som förutsättningarna för detta har utvecklats. Detta är viktiga områden där berörda myndigheter måste utveckla sin kompetens, och de måste arbeta aktivt inom ramen för OECD:s ramverk för att se till att Sverige ligger i framkant i de internationella samarbetsprojekten på detta område. Det är positivt att Sverige agerar för ett brett internationellt samarbete, inom ramen för OECD:s arbete med åtgärder mot skatteundandragande och vinstförflyttning.
Sveriges handel med andra länder beror på många faktorer, bland annat vårt nät av skatteavtal. För Sveriges del finns det risk att en del av våra skatteavtal med andra länder har börjat bli utdaterade och att detta gör att vi kan bli utkonkurrerade av andra länders export som en följd av att de har mer uppdaterade och bättre avtal.
Många tar för givet att trygghet och välfärd finns där när de behöver det, men tryggheten och välfärden finansieras av skatter och avgifter. Och skulle underlaget för finansieringen försämras så kan man inte längre ta välfärden för given.
För att säkerställa finansieringen av trygghet och välfärd behöver man arbeta med flera strategiska angreppssätt. Dels behöver man långsiktigt fortsätta att upprätthålla nollvisionen för skattefelet, det vill säga skillnaden mellan förväntat inbetald skatt och faktiskt inbetald skatt. Det behövs också en kontinuerlig utvärdering av skattesystemet och hur detta upprätthåller en hög skattemoral.
Under de senaste åren har antalet skattebrott inom Sverige minskat, vilket är glädjande, men det finns fortfarande utrymme att förbättra detta i avsikten att nå nollvisionen för skattefelet. Sverigedemokraterna vill därför satsa mer resurser på fördjupade och mer sofistikerade processer för skattekontroller för att stävja skattebrott i Sverige. Genom minskat antal skattebrott tryggar vi finansieringen av välfärden och tryggheten.
Svenska företag är verksamma under förutsättningar som omgärdas av skatter, regelverk och administrativa förfaranderegler, samt annat som påverkar deras vardag. Myndigheterna som hanterar dessa frågor kan på flera sätt genom sina förfaranden gentemot företagen skapa förutsättningar för att underlätta redovisning och inbetalning av skatter och avgifter och därmed bidra till en situation som främjar en positiv sysselsättningsutveckling.
De myndigheter som verkar inom ramen för utgiftsområde 3 har en svår uppgift i att dels ge service till företag i olika situationer och dels hantera myndighetsutövning som kan uppfattas som motvikt mot det första ansvaret. Det är därför viktigt att de verktyg som har karaktären av bestraffningar hanteras i enlighet med ett sunt rättstänkande. Sverigedemokraternas uppfattning är att dessa olika uppgifter ger myndigheterna en särställning, som bör utvecklas ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Alla företag i Sverige ska behandlas likvärdigt. Åtgärder som har karaktären av bestraffningsmetoder får inte hanteras så att de framstår som oskäliga. Inom vissa branscher kan det därför vara lämpligt att utreda alternativa beskattningsformer för att uppnå ett mer företagsvänligt förfarande.
En central uppgift för Skatteverket är att vara en serviceinstans för företag och privatpersoner. Servicen till företag bör utformas på ett sådant sätt att de kan ha fokus på företagets kärnverksamhet, vilket har stor betydelse för företagen som arbetsgivare. Skatteverket har lagt ner stor möda på att utvecklas i denna riktning, men det finns mycket kvar att göra.
Sverige har introducerat så kallade servicekontor runtom i landet. Inom ramen för dessa kontor finns Skatteverket representerat. Dessa servicekontor utgör bra institutioner för att förbättra samhällsservicen för företagen på ett kostnadseffektivt sätt. Vid sidan om detta utvecklar myndigheten successivt e-tjänster, som också bidrar till att förbättra servicen för företagen. Koncepten kan dock vidareutvecklas och det är därför av stort intresse att utreda hur företag i olika delar av landet har möjlighet att ta del av Skatteverkets service och om de skulle kunna ges ännu bättre förutsättningar att göra det.
Från att Skatteverket historiskt har varit en renodlad kontrollmyndighet har myndigheten utvecklats till att bli mer serviceorienterad, vilket är en positiv utveckling. Denna ambition måste också finnas i situationer där fel och brister hanteras, så att situationer inte uppstår som gör att enkla misstag förstoras upp och får oproportionerliga konsekvenser. Å andra sidan är det också viktigt att fokusera de korrigerande åtgärderna där det faktiskt förekommer medvetna oegentligheter. Det är viktigt att hålla båda dessa processer igång. Det är viktigt att kunna dra en tydlig rågång mellan vad som får anses vara uppsåtligt och vad som mer är att betrakta som administrativt slarv från småföretagares sida. En miss som kanske beror på okunskap om ett snårigt regelverk kan få förödande konsekvenser för en hel bygd, där exempelvis ett företag kan stå för en stor andel av sysselsättningen. Det är därför mycket viktigt att vi har en rättssäker indrivning av skatter, avgifter och skulder för att inte oskäligt drabba företagen. Därför vill Sverigedemokraterna utreda möjligheten att förtydliga rågången mellan dessa typer av företeelser och förenkla regelverket i sådan mening att det skall bli svårare att göra den här typen av misstag.
Under flera decennier har stora strömmar av migranter kommit till Sverige. Det råder bostadsbrist och samhällssystemet bygger på boenderegistrering av alla i Sverige. Mot bakgrund av detta är det inte acceptabelt att människor går under jorden för att leva i ett parallellt samhälle utan folkbokförd bostadsadress. Problemet med personer som bor i Sverige men saknar folkbokföring förväntas öka med den fortsatt mycket höga invandringen. Därför föreslår Sverigedemokraterna större anslag för Skatteverket som skall användas för att ytterligare granska bostadsområden där risken för illegalt boende förväntas vara större. Det som avses är de områden som brukar kallas för utanförskapsområden. Kvalitetsbristerna i folkbokföringen underlättar dessutom olika typer av brottslighet, exempelvis bidragsfusk, och orsakar även andra problem. Myndigheterna behöver dessutom ordning och reda i folkbokföringen även för att kunna lokalisera personer som saknar legala skäl att stanna i Sverige.
Sverige har under några år, då skatterna sänktes, sett ett minskat skattefuskande. På det internationella området pågår ett omfattande arbete med att förhindra skattefusk i multinationella storbolag, vilket är positivt. Sverigedemokraterna menar att det är lika viktigt att upprätthålla en kollektiv skattemoral i Sverige och vill därför möjliggöra fler skattekontroller genom att tillföra Skatteverket mer resurser. Det bör få som effekt att skattefelet, dvs skillnaden mellan lagstadgad skatt och inbetald skatt, minskar. Fler skattekontroller är en av flera vägar för att spåra och beivra brottslighet i Sverige. Samtidigt är det också viktigt att skattekontrollerna inte träffar fel. Ärliga småföretagare ska inte drabbas i onödan. Fokus behöver ligga på de som medvetet gör fel.
|
Eric Westroth (SD) |
|
|
David Lång (SD) |
Bo Broman (SD) |