Kronofogdemyndigheten har ett brett och viktigt uppdrag i samhället. Förutom att se till att driva in skattemedel handlar det både om att ge stöd till den som inte får betalt för sina fordringar och att underlätta för den som hamnat på obestånd att komma på fötter igen. Detta kan synas som en omöjlig uppgift, men det är viktigt att bevara och utveckla detta dubbla uppdrag. Utformningen och inriktningen av myndighetens verksamhet har stor betydelse för samhällsutvecklingen. Sverigedemokraternas politik för utveckling av Kronofogdemyndighetens arbetssätt och mål utgår från följande huvudlinjer:
Kronofogdemyndigheten hanterar bland annat ärenden om överskuldsättning och obestånd för privatpersoner och företag, där förfarandets angreppssätt kan ha stor betydelse för gäldenärerna. Myndigheten bör ges ett uppdrag att utveckla metoder och förfaranden kring denna typ av ärenden med målsättningen att minimera antalet konkurser, vräkningar och liknande åtgärder som får svåra konsekvenser för de som drabbas. Samtidigt måste borgenärernas rätt också tillgodoses så att deras förluster minimeras.
Vad gäller företagsutmätning och upprättande av avbetalningsplaner för företag med skatteskulder som befinner sig i en svår ekonomisk situation är det viktigt att dessa anpassas till varje företags unika förutsättningar. Sverigedemokraterna vill därför öka möjligheterna att utveckla förfarandena inom detta område. Det kan finnas möjligheter att från Kronofogdens sida på ett mer anpassat sätt bedöma företagets unika ekonomiska ställning till förmån för såväl företag som det allmänna. Det handlar om att se över regelverk så att fler möjligheter kan tas tillvara i det enskilda företagets tillgångar, finansiering och dess intjäningsförmåga för att försöka undvika onödiga konkurser.
Sverigedemokraterna vill därför ge Kronofogdemyndigheten i uppdrag att utveckla metoder och föreslå lagändringar som möter denna ambition.
En viktig uppgift för Kronofogdemyndigheten är att stödja såväl privata företag som myndigheter i arbetet med att driva in förfallna och giltiga fordringar. Det är en central fråga att det skall gå att tvinga gäldenärer att betala sina skulder enligt uppgjorda avtal och lagstiftning.
Det är lika viktigt att Kronofogden ges förutsättningar att utveckla sitt arbete med att identifiera falska indrivningsärenden, som under en lång följd av år har vuxit i omfattning och som ställer till stora problem för dem som drabbas. Så kallade bluffakturor är ett exempel på förfarande som behöver beivras på ett mer effektivt sätt än vad som är möjligt med nuvarande lagstiftning. Därför ska Kronofogdemyndigheten ges i uppdrag att intensifiera arbetet med denna fråga och se över lagstiftningen med målet att utarbeta förslag till ändringar som gör det svårare för kriminella krafter som ägnar sig åt denna typ av bedrägerier.
Den svenska staten har, internationellt sett, en relativt låg skuldsättningsgrad. De svenska hushållen har däremot en motsatt situation med en internationellt sett stor skuldbörda. För hushållen kan man notera att kreditrisken har ökat påtagligt de senaste tio åren. Det innebär en förhöjd risk inte enbart för det enskilda hushållet utan även för samhället i sin helhet. Därför är det viktigt att vidareutveckla ett ramverk som kan bromsa en osund utveckling i ekonomin, som i förlängningen kan påverka företag och arbetsmarknaden på ett negativt sätt. Denna utveckling för hushållen har en direkt påverkan på Kronofogdemyndigheten, som behöver lägga mer fokus på att hitta vägar för att hjälpa hushåll med stora skulder, som på olika sätt hamnar inom ramen för Kronofogdemyndighetens arbetsfält.
En mycket viktig uppgift i detta sammanhang är att utveckla metoder för att öka medvetenheten om risken för överskuldsättning och hur man undviker att hamna i en sådan situation. Kronofogdemyndigheten är redan långt framme i denna uppgift, till exempel genom sitt arbete med projektet Koll på vardagsekonomin, men det finns mycket kvar att göra på detta område. Varje person eller företag som undviker att hamna på obestånd är en vinst för samhället. I de fall där det är absolut nödvändigt måste det finnas möjligheter till skuldsanering.
Kronofogdemyndigheten bör därför ges i uppdrag att utveckla denna del av myndighetens arbete och föreslå lagändringar som skulle kunna bidra till att minska riskerna för överskuldsättning.
Genom samverkan mellan olika myndigheter skapas optimala förutsättningar för att kunna upptäcka och beivra organiserad brottslighet. Det är en ödesfråga för Sverige att rättsstaten lyckas ta tillbaka initiativet och se till att avveckla en så stor andel som möjligt av de kriminella verksamheter som infekterar samhället.
Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter bedriver sedan 2009 en organiserad samverkan inom ramen för projektet Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten. Detta är ett mycket framgångsrikt samarbete som bör intensifieras och utvecklas på olika sätt.
Lagstiftningen behöver dock ses över ur olika perspektiv för att ytterligare öppna samverkansvägar, inte minst genom att utnyttja datoriserade hjälpmedel och informationsutbyte av relevanta data, som finns tillgängliga hos olika myndigheter, i väsentligt högre utsträckning än vad som är möjligt idag. Det svenska samhället har varit naivt ifråga om att inte använda den information som finns för att upptäcka och beivra kriminell verksamhet. Vanliga hederliga människor skall inte behöva bli lidande genom att kriminella kommer undan straff, därför att myndigheter inte använder den information om kriminella som finns tillgänglig.
Kronofogdemyndigheten har en central roll i detta sammanhang genom att man besitter en stor mängd information, som av allt att döma skulle kunna underlätta utredningar och bevissäkring kring ekonomisk brottslighet. Kronofogdemyndigheten skall därför ges i uppdrag att föreslå lagändringar inom sina verksamhetsområden som skulle kunna underlätta de samlade myndigheternas ansträngningar med att utreda och lagföra ekonomiska brottslingar.
En viktig fråga för alla myndigheter är att aktivt verka för att förenkla och effektivisera sina verksamheter, så att skattemedlen används på ett relevant och så effektivt sätt som möjligt. Det gäller även Kronofogdemyndigheten, som bör ges i uppdrag att arbeta aktivt med att ta fram förslag till regelförenklingar och lagändringar som kan bidra till enklare och effektivare rutiner. Arbetet med digitalisering och automatisering av myndighetens verksamhet behöver också intensifieras.
|
Eric Westroth (SD) |
|
|
David Lång (SD) |
Bo Broman (SD) |