Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra regelverket för distansutmätning och tillkännager detta för regeringen.
Sedan 2009 har Kronofogden en jourverksamhet, som samarbetar tätt ihop med polisen, Tullverket och ett tiotal andra myndigheter för att säkra tillgångar som hittas hos personer med koppling till organiserad brottslighet. Arbetssättet bygger på så kallad distansutmätning och innebär att Kronofogdemyndigheten kan utmäta egendom, till exempel smycken, som beslagtagits av polis i samband med att en skuldsatt person anhållits. Arbetet har varit framgångsrikt. Varje år säkras ett antal miljoner kronor, men genom ett förbättrat regelverk skulle arbetet kunna bli betydligt mer effektivt.
För att Kronofogdemyndigheten ska kunna utmäta egendom när myndigheten inte är på plats fysiskt, krävs det idag att den aktuella egendomen är i en annan myndighets besittning, med stöd av denna myndighets regelverk. Det innebär att även om en av de samverkande myndigheterna stöter på egendom hos en skuldsatt person, så kan utmätning inte ske, om inte den aktuella myndigheten kan beslagta egendomen med stöd av sitt eget regelverk. En gäldenär som av något skäl stoppats med värdefull egendom av till exempel polisen, kan alltså behålla den, om inte polisen enligt sitt eget regelverk kan beslagta den. Genom denna lucka i lagen tvingas polis eller tull släppa egendomen, och borgenärer går miste om betalning som rätteligen borde tillfalla dem.
Detta har bland annat Kronofogdemyndigheten själv uppmärksammat och påtalat att en ändring av lagen kan leda till att betydligt mer egendom kan utmätas. Lagen bör ändras så att lämpliga myndigheter kan agera som Kronofogdemyndighetens förlängda arm. Det skulle skapa större effektivitet och kunna bidra till att ytterligare miljontals
kronor kan säkras, men framförallt skulle det ge förutsättningar för att öka förtroendet för statens förmåga att bekämpa brott. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Hampus Hagman (KD) |
|