Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1 Motivering
2 Avskaffad pensionärsskatt
3 Höjt grundskydd för pensionärer
4 Högre pensioner
5 Stärkt möjlighet till privat pensionssparande – allemanspension
6 Ingen höjd pensionsålder
För Sverigedemokraterna är det viktigt att varje person som uppnår pensionsålder inte ska behöva leva på existensminimum och ständigt oroa sig för hur sista veckan innan nästa pensionsutbetalning ska hanteras på grund av en ekonomiskt ansträngd situation. Ingen ska heller behöva arbeta långt över pensionsåldern för att övergången mellan lön och pension vore ekonomiskt förödande. Att arbeta efter pension måste vara frivilligt och inte vara avhängigt enbart ekonomiska faktorer. För oss är det en prioriterad fråga att se till att skyddsnäten är så täckande att begreppet fattigpensionärer inte längre existerar. I vårt Sverige ska alla människor ha rätt till en värdig tillvaro genom hela livet.
Den så kallade pensionärsskatten består egentligen av de fem stegen i jobbskatteavdraget, vilket ledde till att vanliga löntagare fick lägre skatt (vilket i sig var en bra sak), men att pensionärerna inte fick detsamma (vilket var en dålig sak). Vår principiella utgångspunkt har länge varit att pension är att betrakta som uppskjuten lön. Det finns därför ingen rimlig eller vettig anledning att ha två olika inkomstskattesystem avseende inkomst av tjänst respektive lön. Vårt förslag är därmed att avskaffa själva begreppet inkomst av pension och istället låta detta omfattas av inkomst av tjänst. I praktiken försvinner således det så kallade förhöjda grundavdraget och ersätts istället med befintligt jobbskatteavdrag. Därav vill vi verka för att den så kallade straffskatten för pensionärer helt avskaffas.
3 Höjt grundskydd för pensionärer
Regeringen har i en proposition föreslagit ett höjt grundskydd för pensionärer, där såväl garantipension som bostadstillägg för äldre stärks. Sverigedemokraterna är positiva till själva inriktningen, även om den är otillräcklig. Exempelvis stärktes garantipensionen med bara 200 kr per månad. Sverigedemokraterna har tidigare föreslagit och budgeterat för en höjning av garantipensionen med 1 000 kr per månad. För att nå upp till denna ambition föreslår vi därför en höjning, utöver regeringens 200 kr per månad, på ytterligare 800 kr per månad. Nästan 700 000 äldre över 65 år uppbar garantipension i någon form 2018. Den föreslagna åtgärden syftar dock inte enbart till att stärka socioekonomiskt svaga grupper bland äldre utan medför även en jämställdhetsreform; bland äldre kvinnor uppbär ungefär varannan kvinna garantipension medan motsvarande siffra för äldre män uppgår till mer modesta 15 procent.
Ålderspensionssystemet är inte långsiktigt finansiellt hållbart i den meningen att medborgarna inte får en tillräckligt hög pension, mätt som andel av slutlönen. Exempelvis får en genomsnittlig 80-talist (född 1985) som träder in på arbetsmarknaden vid 25 års ålder och arbetar fram till 67 år, med en slutlön på 30 000 kr per månad (i nuvarande penningvärde), en inkomstpension på enbart 13 600 kr. Det motsvarar bara drygt 45 procent av slutlönen, vilket är långt ifrån målbilden om minst 80 procent. Genom att växla mellan lägre allmän löneavgift och högre pensionsavsättningar inom arbetsgivaravgifterna, på så sätt att företagarna inte drabbas av högre skatter, kommer samma person få en lika hög eller högre pension utan att den generella pensionsåldern behöver höjas. Vi vill därför utreda en sådan lösning som på sikt kan bidra till högre pensioner.
5 Stärkt möjlighet till privat pensionssparande – allemanspension
Sverigedemokraterna ser väldigt skeptiskt på att regeringen avskaffade möjligheten att spara privat till sin pension. Effekten blir att invånarna blir mer beroende av ett offentligt ålderspensionssystem som inte klarar av att leverera tillräckligt höga pensioner. Det gamla systemet var dock bristfälligt såtillvida att det i praktiken bara var lönsamt att pensionsspara för individer som låg över någon av skiktgränserna i skattesystemet, det vill säga relativt välavlönade individer. Vårt förslag är ett system för privat pensionssparande där man inte gör något skatteavdrag vid själva insättningarna och heller ingen reavinstbeskattning när man säljer exempelvis fonder eller aktier, utan istället har en väldigt låg schablonbeskattning. Förslaget är att denna schablonbeskattning uppgår till 15 procent av föregående års statslåneränta, vilket är detsamma som för befintliga tjänstepensioner, och som för 2018 hade uppgått till bara 0,08 procent.
Tillika bör även skatten på investeringssparkonto återställas till nivån som var
innan regeringens senaste höjning. Många som idag sparar i investeringssparkonto uppger att dom gör det som ett pensionssparande. Det bör givetvis uppmuntras med förmånliga skattevillkor snarare än tvärtom.
Regeringen har i en proposition föreslagit att pensionsåldern ska höjas genom att en ny generell riktålder för pension införs, som sedan successivt trappas upp. Självklart finns det en logik i att vi kan arbeta längre upp i åldrarna i takt med att vi blir allt äldre. Dock bör detta åstadkommas genom en betydligt högre grad av flexibilitet och med riktade incitament snarare än med tvång. Regeringens proposition missar att det inte finns en enda gemensam pensionsålder som lämpar sig för alla individer och i alla yrkesgrupper. De som är utslitna som ett resultat av ett långt och krävande yrkesliv ska inte tvingas att stanna på arbetsmarknaden mot sin vilja, medan de som känner sig kapabla och vill fortsätta sitt yrkesverksamma liv ska erbjudas incitament att stanna kvar på arbetsmarknaden, exempelvis genom rätten att gå ner till deltid samt genom införandet av ett särskilt jobbskatteavdrag för äldre som frivilligt stannar kvar på arbetsmarknaden. Vi vill därför uppdra till regeringen att riva upp reformen om att införa en ny och högre riktålder för pension.
|
Julia Kronlid (SD) |
|
|
Linda Lindberg (SD) |
Ann-Christine From Utterstedt (SD) |
|
Oscar Sjöstedt (SD) |
|