2 Sverigedemokraternas vision för en konkurrenskraftig svensk flygindustri
4 Flygindustrins historiska betydelse
5 Konkurrens inom flygindustrin
6 Sverigedemokraternas särskilda prioriteringar för en konkurrenskraftig flygindustri
7 Svensk flygindustri i Europa och på den inre marknaden
8 Stärkt infrastruktur för svenskt flyg
8.1 Investeringsstöd till flygplatser
8.4 Omförhandla Sverigeförhandlingen
9 Trygg och säker flygindustri
9.1 Neutral arbetsuniform på statliga flygplatser
9.2 Ökad säkerhet på direktlinjer
9.3 Stärkta nykterhetskontroller på flygplatser
9.4 Skärpa luftfartslagen och luftfartsförordningen
10 Svensk flygindustri med global miljö i fokus
11 Forskning och innovation för framtidens flygindustri
2 Sverigedemokraternas vision för en konkurrenskraftig svensk flygindustri
Sverigedemokraterna ser den stora betydelsen av flygets roll i det svenska samhället. Flyget tillgodoser både medborgarnas och näringslivets behov av resor och transporter. Strategin för en konkurrenskraftig svensk flygindustri sträcker sig inte enbart till flyget som trafikslag. Alla trafikslag bör vara inkluderade i en heltäckande transport- och infrastrukturplanering. I ett väl fungerande och hållbart samhälle ska förutsättningar finnas för den svenska flygindustrin att samverka med övriga trafikslag, oavsett leveranser av livsmedel till en lokal butik på den svenska landsbygden, frakt av fordon till den internationella gruvindustrin, regionala persontransporter eller nationella affärsresor. Även central myndighetsutövning och viktiga samhällsfunktioner som försvar, sjukvård och polis är i stort behov av flyget som transportmedel med tillhörande infrastruktur. Utöver flyget och de övriga trafikslagens roll i samhället är även digital infrastruktur av betydelse. Digital informationsöverföring och digital infrastruktur ska därmed planeras och samverka med övriga trafikslag för att generera bästa möjliga samhällsnytta.
2.1 Vision
Vi sverigedemokrater avser att stärka den svenska flygindustrins förutsättningar genom direkta och indirekta satsningar samt genom nya och skärpta lagförslag. I en väl sammanhållen it-, infrastruktur- och transportpolitik är även alla trafikslag inkluderade.
Den svenska flygindustrin är av stor betydelse för att tillgodose människors behov av transporter, både inrikes och utrikes, och för att konkurrenssäkra Sverige som en ledande kunskaps- och industrination. Sverige behöver därmed lyfta fram flygets alla olika delar samt tillgängligheten till flygplatser och tillhörande infrastruktur. Sverige behöver även lyfta fram svenska företag som både direkt och indirekt är en del av den svenska flygindustrin. Det regelbundna linjeflyget transporterar passagerare, gods eller post och står tillsammans med den icke regelbundna chartertrafiken för cirka 8 miljoner inrikespassagerare årligen. Inräknas utrikespassagerare stiger antalet till cirka 30 miljoner. Bruksflygets verksamhet består bland annat av specialiserad flygverksamhet och innebär arbete med till exempel lyft, inspektioner och fotoflyg. Affärsflygets roll är transport av personer där huvudsyftet med resan är tjänsteuppdrag.
I Sverige finns cirka 45 instrumentflygplatser som är godkända av Transportstyrelsen. Dessa flygplatser använder någon form av instrumentinflygningshjälpmedel som stödjer piloternas navigering vid flygning i dåliga väderförhållanden. Det finns även cirka 200 mindre flygplatser som används av exempelvis flygklubbar. Dessa flygplatser behöver inte vara godkända av Transportstyrelsen men behöver ändå uppfylla vissa krav. Sverige har även cirka 24 helikopterflygplatser som har godkänts av Transportstyrelsen. Dessa flygplatser får endast nyttjas av helikoptrar och flertalet av dessa används för sjuk- och ambulanstransporter. Det finns privata företag som har etablerat verksamheter via egna helikopterflygplatser.
Den svenska flygindustrin bidrar med cirka 40 000 direkta arbetstillfällen[1] och industrin är både direkt och indirekt kopplad till alla typer av företag i hela varukedjan oavsett storlek, bolagsform eller profession samt att industrin samarbetar med allt ifrån lokala tjänsteföretag till världsomfattande multibolag. Flygindustrin är också forskningsintensiv med nära relation till bland annat rymdindustrin och andra högteknologiska områden. Även utbildningar, tillgång till adekvat arbetskraft och välrenommerade svenska bolag inom flygindustrin, resulterar i att Sverige har goda förutsättningar att fortsättningsvis kunna driva en stark svensk flygindustri.
4 Flygindustrins historiska betydelse
Ända sedan tidernas begynnelse har människan velat bemästra förmågan att kunna flyga, men då troligen ur ett annat perspektiv än i dag. I och med industrialismens intåg på 1800-talet där tillgången på kapital, råvaror och teknik växte, blickades det även upp mot skyn. Det dröjde dock till början av 1900-talet innan en av historiens mest betydelsefulla uppfinningar var verklighet, och möjligheten att kunna flyga var därmed ett faktum. Nya användningsområden och marknader för flyget har sedan dess växt, och genom nya tekniska framsteg kommer flyget att vara en betydande del av framtidens transportmedel. Flyget har revolutionerat transporter för både passagerare och gods genom framför allt snabba logistiklösningar och att människor kan ta sig till olika delar av världen inom rimlig tid. Flyget gör det därmed möjligt med transporter till små regionala delar av Sverige till internationella affärscentra. Ur ett svenskt perspektiv är även vårt geografiska läge en anledning att värna om flygets framtid. Sammantaget genererar flyget cirka 40 miljoner resenärer till svenska flygplatser, som i sin tur genererar utbildningsmöjligheter, jobb och tillväxt.
För Sverige som tillväxt-, turist- och kunskapsnation samt internationell affärspartner är flyget av högsta betydelse. Sverige har därmed många anledningar att värna om flyget som transportmedel.
5 Konkurrens inom flygindustrin
I dag är den internationella konkurrensen knivskarp inom många branscher, särskilt flygindustrin som är extremt hårt ansatt både genom sunda och osunda konkurrensförhållanden. Det finns många andra faktorer som påverkar den svenska flygindustrin. Sverige har dock genom flygets roll stora möjligheter att hävda sig internationellt via goda utbildningsmöjligheter, spetskompetens, forskning och utveckling men även inom specifika branscher och industrier. Sverige behöver hålla sin position som en flyg- och kunskapsnation men även framhålla arbetet gällande arbetsvillkor, koldioxidläckage och säkerhet. Men för att förhindra utflaggning av flygindustrin behöver även arbetet med upphandlingar och internationella avtal stärkas, för att goda villkor ska råda var passagerare än flyger ifrån. Nationella lagförslag bör heller inte överregleras och genererar onödiga administrativa kostnader för såväl företag som skattebetalare.
6 Sverigedemokraternas särskilda prioriteringar för en konkurrenskraftig flygindustri
Den nu införda flygskatten syftar till att reducera utsläpp av växthusgaser och verka för en minskning av flygresandet i en regional, europeisk och global kontext. Vid resor från en svensk flygplats är skatten generellt från 60, 250 till 400 kronor beroende på destination. Den statsfinansiella nettoeffekten förväntas därmed bli omfattande beroende på vidden av kompensationen för särskilt drabbade flygplatser.
Syftet med flygskatten är att minska utsläppen av växthusgaser, men den minskning av växthusgasutsläpp som kan åstadkommas genom en svensk flygskatt är mycket liten ur ett globalt perspektiv. Samtidigt skulle konsekvenserna för vissa delar av Sverige blir dramatiska. Nyttan med flygskatten står inte i proportion till de negativa konsekvenserna. Studier visar att flygskatten skulle minska de svenska utsläppen med 0,2 procent, samtidigt som BNP skulle minska med 1,5 till 5,4 miljarder kronor första året.
Flyget har liksom alla andra trafikslag en viss miljöpåverkan och målet är att minska denna. Införandet av flygskatten är ett alldeles för högt pris för en väldigt marginell miljövinst. Flygsektorn ingår även redan i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter och finansierar därmed redan införande av utsläppsreducerande teknik. Eftersom systemet är marknadsbaserat åstadkoms därmed maximal reduktion till lägsta möjliga kostnad. Dessutom är Sveriges utsläpp av växthusgaser per capita redan bland de lägsta inom OECD. Den införda flygskatten behöver avskaffas.
Sverigedemokraterna vill
7 Svensk flygindustri i Europa och på den inre marknaden
Sverigedemokraterna ser vikten av att ta vara på den inre marknaden inom EU och behovet av långsiktiga reella tillväxtåtgärder, innovation, hållbarhet, kompetensförsörjning och handel. Europeiska kommissionen kan förvisso i viss mån ha goda intentioner angående mål gällande exempelvis den europeiska och svenska flygindustrin, men att dessa mål kan nås på olika sätt. Målen för den europeiska industrin i sin helhet ska vara konkreta, realistiska och ekonomiskt förankrade, detta för att generera en långsiktig trovärdighet, både mot investerare och EU-medborgare; dessvärre har återkommande motsatsen visat sig.
Sverigedemokraterna har vid upprepade tillfällen starkt kritiserat kommissionens förslag gällande ständigt ökade kostnader. Nu ökas EU-budgeten i vissa delar med cirka 50 procent som berör bland annat infrastruktur[2]. Skenande kostnader som dessa, och att Storbritannien som nettogivare drar sig ur EU, kommer att bli ytterst problematiskt gällande kommande budgetar och inför reella satsningar inom exempelvis flygindustrin. Budgethöjningar på 50 procent för flygindustrin är orimliga och oproportionerliga. Dessutom bör förslag som strider mot proportionalitetsprincipen stoppas, men det finns även en otydlighet i hur dessa förslag ska behandlas i riksdagen.
Gällande hur en s.k. subsidiaritetsprövning ska tolkas bör därmed riksdagen följa Europafördraget artikel 69 och artikel 5 i protokollet, som beskriver mer utförligt hur Europafördraget ska tolkas.
Sverigedemokraterna vill
8 Stärkt infrastruktur för svenskt flyg
8.1 Investeringsstöd till flygplatser
Det finns ett behov för både små och stora flygplatser att bygga ut kapaciteten. Detta för att möjliggöra fler avgångar, trafik av större flygplan och för infrastrukturen i övrigt som är kopplad till flygplatser. En utbyggnad underlättar människors resande överlag men även för att minimera exempelvis negativa miljöeffekter eller att binda samman övrig infrastruktur. Införande av ett investeringsstöd som inte strider mot europeiska konkurrensregler ska utredas.
Arlanda har en viss särställning och betydelse som Sveriges största flygplats. Arlanda är ett nav gällande nationella och internationella affärsresor och därmed även ett nav i Sverige som tillväxtmotor. Utöver detta är Arlanda även ett nav för turism, forskning, utbildning och diplomatiska relationer. Infrastrukturen som är kopplad till Arlanda är av stort betydelse för att underlätta människors resande, inte minst affärsresor. Arlanda utgör ett ansikte utåt och speglar Sverige, både kulturellt och som kunskapsnation. För att Sverige och Arlanda fortsättningsvis ska kunna hävda sig internationellt behöver framtidens trafikvolymer och kommande generationers flygbehov ses över. Trafiken tenderar att öka och konkurrensen och nya tekniker inverkar till större flygplan. Arlanda behöver få förutsättningar att följa med i utvecklingen.
Stockholm är landets starkaste tillväxtmotor och en attraktiv plats för både företag och privatpersoner. För att Stockholm fortsatt ska vara attraktivt, särskilt för företag, krävs goda flygkommunikationer till och från Bromma. Bromma flygplats är en av landets mest trafikerade och cirka 90 procent av resorna är arbetsrelaterade, och en nedläggning skulle därmed hota ett stort antal arbetstillfällen. Arlanda behöver Bromma flygplats eftersom Arlanda befinner sig nära sitt kapacitetsmaximum och i dagsläget inte kan ta över trafiken från Bromma. Vidare kan konstateras att Arlanda vid internationella jämförelser har visat sig få en låg placering i rankningen när det gäller närhet till stadskärnan. En nedläggning av Bromma riskerar att få stora konsekvenser för ett antal orter ute i landet och att Bromma därmed har ett stort värde för Sveriges näringsliv i sin helhet. Bromma kan ansvara för ett antal direktlinjer till och från Stockholm. Mot denna bakgrund ska betydelsen av att bevara Bromma flygplats framhållas.
8.4 Omförhandla Sverigeförhandlingen
Sverigeförhandlingen handlar om höghastighetståg, bostäder och anslutande infrastruktur. Sverigedemokraterna har i ett tidigt skede[3] varit skeptiska till satsningen. Sverige är i ett skriande behov av att investera i den befintliga infrastrukturen gällande flaskhalsar och underhåll. Satsning på höghastighetståg är i nuläget orimlig i vårt glesbefolkade land och minskar därmed utrymmet för andra viktiga investeringar inom såväl vägtrafik, flyg och sjöfart, både regionalt och nationellt. Sverigeförhandlingen ska snarast avbrytas eller omförhandlas.
Ett riksintresse ska skydda anläggningar mot åtgärder som försvårar åtkomsten eller funktionen av det skyddade objektet. Fler flygplatser kan ligga till grund för detta skydd, än det som är gällande i dag. Utöver den vardagliga funktionen har en flygplats en samhällsviktig infrastruktur som är av stor betydelse vid extraordinära händelser och denna kan gå förlorad vid en nedläggning. Ett riksintresse betyder inte vare sig ekonomiskt eller förvaltningsansvar, men enligt Trafikverket, som pekar ut dessa intressen, finns omtanken om att säkra den framtida funktionen och nyttjandet. Vi anser att en översyn behöver göras gällande riksintresseflygplatser för att på så sätt poängtera betydelsen av att bevara flyginfrastrukturen.
Sverigedemokraterna vill
9 Trygg och säker flygindustri
Sverigedemokraterna lägger inga ideologiska värderingar i de olika trafikslagen, utan ser pragmatiskt på förslag och fördelning mellan de olika transportsätten. Tryggheten ska ökas. Därför ska ett omfattande säkerhetsarbete inom alla trafikslag genomföras. Detta för att förebygga kapningar, attentat och triggerfaktorer samt nya typer av ideologisk brottslighet. Säkerheten ska ökas och nya rutiner införas för att underlätta resandet både inom och utanför Europa.
9.1 Neutral arbetsuniform på statliga flygplatser
Flyget har utöver resor och transporter också en viss särställning när det gäller att marknadsföra Sverige som turist-, handels- och industrination men även att avspegla svenska värderingar. Personer som reser till och från Sverige med flyg ska bemötas med respekt och professionalism samt att arbetande personal på ett enkelt sätt ska kunna kännas igen utifrån både profession och identitet men även med en viss mån av religiös neutralitet för att tydliggöra att Sverige är i princip en sekulär välfärdsstat. Uniformer på arbetande personal på statliga flygplatser ska utformas neutralt, med betoning på säkerhet, öppenhet och igenkännbarhet mot kollegor och resenärer. Arbetsuniformer på statliga flygplatser ska vara fria från politiska och religiösa budskap.
9.2 Ökad säkerhet på direktlinjer
Det finns ett behov av att förenkla resandet samtidigt som ökad säkerhet är viktigt. Detta gäller exempelvis direktlinjer från Arlanda flygplats. Aktuellt är särskilt säkerhetsrutiner som berör resor till USA och Storbritannien efter ett utträde ur Europeiska unionen. Kapacitet, teknik och anslutande infrastruktur behöver ses över och byggas ut för att säkerställa särskilda direktlinjer.
9.3 Stärkta nykterhetskontroller på flygplatser
Trenden är negativ med minskat antal nykterhetskontroller inom flyget, tyvärr gäller det även kontroller på väg. Nykterhetskontroller är positivt i sin helhet oavsett transportslag. Kontroller förhindrar olyckor. Regelbundna kontroller inom yrkestrafiken fungerar även proaktivt för piloter och övrig personal. Det genererar även positiva effekter ur ett kundperspektiv beträffande förtroendet för flygpersonal och flygbolag. Kontroller är positivt ur ett mer personligt perspektiv, där den enskilde i ett tidigt skede kan få hjälp med sitt missbruk. Kontroller fyller sitt syfte, men tyvärr speglar det minskade antalet kontroller samhällsutvecklingen i det stora hela. Resurserna till polisen ska utökas för ökat antal nykterhetskontroller, i nära anslutning till flygplatser.
9.4 Skärpa luftfartslagen och luftfartsförordningen
Sveriges flygindustri har under senare tid fått uppleva en ny typ av brottslighet, där förövaren utför ett slags sabotage genom att aktivt och uppsåtligt motsätta sig flygpersonalens anvisningar och gällande säkerhetsrutiner[4]. Detta agerande har bland annat använts för att förhindra verkställande av utvisningar. Det är allvarligt att vissa individer ställer sig över svensk lag. Ett problem är att den nuvarande luftfartslagen inte är tillräckligt långtgående och att det därför skyndsamt bör ske en översyn över straffsatserna, men även vilka gärningar som ska anses vara straffbara. Luftfartslagen och luftfartsförordningen behöver snabbutredas liksom möjligheten att öka minimistraffet i dessa lagar. Resurserna till polisen ska utökas i nära anslutning till flygplatser.
Sverigedemokraterna vill
10 Svensk flygindustri med global miljö i fokus
Miljöproblem i allmänhet och växthusgaser i synnerhet tar inte hänsyn till nationsgränser. En konstruktiv, realistisk miljöpolitik utgår från att på det mest kostnadseffektiva sättet bekämpa miljöförstöring och utsläpp av växthusgaser globalt, utan att för den delen omöjliggöra svenska företag och flygindustris verksamhet. Alltför betungande ekonomiska pålagor som läggs på svenska företag och flygindustri resulterar i att svensk produktion och industri flyttar till mindre nogräknade nationer med sämre reglerade miljömål, med ökade utsläpp som resultat. Koldioxidläckage, som vi vill benämna denna typ av företeelser, bidrar till en negativ utveckling. Miljösatsningar som berör svensk flygindustri ska innefatta beräkningarna gällande koldioxidläckage och satsningar ska styras mot internationella åtgärder och forskning framför höjda skatter på flygande.
Sverigedemokraterna vill
11 Forskning och innovation för framtidens flygindustri
Forskningsområden inom kunskapsintensiva sektorer som flyg- och rymdindustrin ska lyftas fram, samtidigt som den fria forskningen ska värnas. Att Sverige medverkar i forskningsprojekt i samarbete med EU är positivt. Internationell konkurrenskraft grundas bland annat på att forskning och utveckling ligger i framkant. Även starka regionala forsknings- och innovationskluster kan ligga till grund för tillväxt och konkurrenskraft.
11.1 Elflyg
Forskningen gällande elflyg bör bevakas, även om vissa hinder förekommer för att i stor skala kunna konkurrera med den befintliga industrin. Forskningen inom drivmedel går dock framåt på alla områden, även inom batterier och laddinfrastruktur. När exempelvis energiförhållandena mellan dagens bränsle och morgondagen batterier jämnas ut kommer elflyget att vara mer konkurrenskraftigt. Detta kan på sikt kan gynna Sverige, då svensk elproduktion redan i dag är i stort sett fri från fossila utsläpp.
Sverigedemokraterna vill
|
Jimmy Ståhl (SD) |
|
|
Patrik Jönsson (SD) |
Thomas Morell (SD) |
|
Anne Oskarsson (SD) |
|
[1] https://www.svensktflyg.se/wp-content/uploads/2015/04/flygets-ekonomiska-betydelse-for-sverige.pdf.
[2] Förslag om inrättade av fonden för ett sammanlänkat Europa och upphävande av förordning (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014.
[3] SD motion 2016/17:312.
[4] Göteborgs tingsrätt, 2019-02-18, mål nr B 12206-18.