Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsmiljölagstiftningen bör moderniseras och tillkännager detta för regeringen.
Arbetsmiljölagstiftningen är det skydd som arbetande omgärdas av. Dagens lagstiftning framhäver särskilt den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, vilket är viktiga delar för att främja hälsa och hälsosamma arbetsplatser samt förebygga arbetsolyckor/skador. Den digitala arbetsmiljön ingår i arbetsmiljölagen (1977:1160), AFS 2001:1 samt AFS 2015:4 men regleras särskilt i AFS 1998:5 Arbete vid bildskärm. AFS 1998:5 är äldre och behöver antingen moderniseras eller så behöver den digitala arbetsmiljön framhävas och regleras i annan lagstiftning.
Arbetsgivare behöver kartlägga och förebygga digital stress, så kallad digistress, med särskilt fokus på den kognitiva inverkan som digital stress kan ha. Det är viktigt att kartlägga och förebygga stress i olika former av flera skäl, inte minst för att utbrändhet innebär ett individuellt lidande för de drabbade men även för att det är ett stort samhällsproblem och en stor kostnad. Det är inte endast kontorsarbetande personal som drabbas som när AFS 1998:5 stiftades.
I dag har undersköterskor mobiler med sig under hela sitt arbetspass och dessa fungerar som både larm, telefon och dator i ett litet fickformat. I mobilen signeras insatser, tider registreras och olika datorsystem används med varierande användarvänlighet. Detta är ett exempel på hur till synes praktiska yrken också påverkas av den digitala omställningen. En stor källa till stress är när tekniken inte fungerar och
dagens tekniska hjälpmedel är många fler än då lagstiftningen infördes och de är under ständig utveckling, vilket också bör återspeglas i lagtexten.
|
Anna Wallentheim (S) |
Hillevi Larsson (S) |