Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en civilkuragelag och tillkännager detta för regeringen.
Det finns ingen allmän skyldighet i svensk lag att bistå människor i nöd eller fara, även om denna skyldighet finns för vissa yrkesgrupper – en polis eller sjuksköterska kan exempelvis dömas för underlåtenhet om denna i sin tjänst inte fullföljer skyldigheten som medföljer av yrket.
Under sommaren 2018 drunknade en ung man vid en badplats i Örebro och polis hade svårigheter att ta sig fram till följd av att människor stod i vägen för att filma händelsen. Det har även funnits tillfällen då människor filmat pågående brott och sålt eller överlämnat bilderna till media, i stället för till polisen.
Varje människa har en moralisk skyldighet att bistå en person i nöd förutsatt att det kan ske utan risker för en själv. Det bör anses brottsligt att se på när ett barn drunknar i en vattenpöl när detta kan förhindras med en liten riskfri insats. Det bör således införas en straffsanktionerad allmän skyldighet att bistå nödställda personer, det vill säga vad som även brukar benämnas en civilkuragelag.
De flesta länder i Europa, bland annat våra nordiska grannländer, tillämpar någon form av civilkuragelag – Sverige bör inte vara ett undantag från detta.
En civilkuragelag bör fastställa att man som medmänniska ska göra vad man kan utifrån den egna förmågan att undsätta någon i nöd. I många fall kan det handla om enkla saker som att kontakta ambulans vid en trafikolycka, kasta ned en livboj till en
person som trillat i vattnen eller göra plats för räddningspersonal som behöver komma fram. Den närmare utformningen av en civilkuragelag bör bli föremål för en särskild utredning som återkommer med ett förslag som riksdagen kan ta ställning till.
|
Adam Marttinen (SD) |
|
|
Katja Nyberg (SD) |
Bo Broman (SD) |
|
Henrik Vinge (SD) |
|