Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erkänna att trä är ett klimatsmart alternativ och ett utmärkt substitut till andra byggmaterial i byggandet av våra framtida utemiljöer och tillkännager detta för regeringen.
Förändringar som ger långsiktig effekt kräver ett bestämt och modigt politiskt ledarskap som vågar ta nödvändiga beslut. Samhällsfrågor som berör vårt klimat är i synnerhet ett område som kräver en särskild djärvhet från oss politiker. Ett centralt område för att nå detta ambitiösa mål är att vi på allvar bör se över de förutsättningar som vi kan skapa för att ge plats åt den moderna träbyggnadstekniken.
Sverige har de senaste två årtiondena kunnat se alltmer byggande med trä i till exempel våra offentliga miljöer, i byggandet av flerbostadshus, idrottsarenor, industribyggnader och kommersiella fastigheter. Detta är en utveckling som visar på en progressiv vilja till att förändra vårt gemensamma förhållningssätt till hur vi bygger ut vårt framtida samhälle. Vi kan nu se denna positiva utveckling där byggföretagen i allt högre utsträckning integrerat byggandet med trä i sina affärsmodeller. Framförallt är detta ett tecken på att näringslivet anammat träbyggnadsteknikens fördelar och värdesätter dess klimatsmarta effekt.
I maj i år publicerade den europeiska branschorganisationen WEI rapporten WEI Sustainability Brochure May 19 – Treated Wood, A Sustainable Choice, där man beskriver träets olika klimatmässiga fördelar, att det framförallt är en naturlig kolsänka och ett utmärkt substitut till andra byggmaterial vars tillverkning bidrar till höga koldioxidutsläpp. I rapporten argumenterar man för att ett ökat användande av trä i de huvudsakliga strukturella komponenterna i det industriella husbyggandet med 10 % kan få oerhörda positiva effekter för att minska koldioxidutsläppet. I rapporten påtalar man hur tåligt trä kan vara efter korrekt behandling och att det då passar som ett utmärkt byggmaterial för konstruktioner i våra utemiljöer.
Vårt framtida Sverige formas redan idag. Denna möjlighet kräver nytänkande och helhetslösningar som grundar sig i ett ansvarstagande som sträcker sig flera generationer framåt. Våra urbana stadsmiljöer är utmärkta platser för oss att arbeta med för att släppa fram kreativitet och innovation där klimatsmarta och hållbara alternativ kan ta plats och ersätta konventionella metoder och byggnadstekniker. Med en ökad användning av trä vid byggnation av utemiljöer, hus och broar kan vi göra miljön en stor och nödvändig tjänst.
Som WEI-rapporten också påtalar är de positiva effekterna vad gäller nettoutsläpp av koldioxid när man bygger med trä mycket stora i jämförelse mot när man använder stål eller betong. Den fortsatt höga användningen stål och betong i konstruktioner och material i våra utemiljöer i stadsmiljön påverkar vårt klimat negativt och det är något som måste ändras. Vi kan inte aktivt blunda för att vissa konventionella metoder inte längre försvarbara utifrån ett klimatperspektiv. Med den kunskap som vi besitter idag, som baseras på beprövad och framgångsrik innovation, kan vi se goda möjligheter till att skapa nödvändiga förutsättningar och morötter för att öka träbaserade konstruktioner i det offentliga rummet och i anslutning till byggnader.
Det ökande byggandet med trä i byggnationer av utemiljöer, hus och broar vilar på att vi har en industri i Sverige som förädlar den svenska träråvaran vidare med hjälp av industriell impregnering. Denna industri är en stark partner till sågverksindustrin och sysselsätter tillsammans, både direkt och indirekt, drygt 25 000 arbetstillfällen. Dessa arbeten finns och skapas uteslutande i våra landsbygdskommuner, där de är den dominerande och bärande näringen som håller dessa kommuner vid liv. Denna industri bidrar därmed till en stor del av den ekonomiska grunden i välfärdsutbudet på dessa platser. Detta i sig är en viktig anledning för att vi politiker ska stötta och förstärka de förutsättningar som dessa industrier förlitar sig på. Vi har därmed makten och skyldigheten att uppmuntra till ett ökat byggande med trä där vi både kan göra våra städer mer klimatsmarta och hållbara, samtidigt som det ger ett nödvändigt tillskott av uppdrag till en industri som håller vår landsbygd vid liv.
Låt oss därför se fördelarna med ett byggande med trä och aktivt forma reformer som skapar en samverkan mellan de behov som finns våra urbana miljöer och den tillväxt och sysselsättning som finns ute i landsbygdskommunerna. Vi har i Sverige unika förutsättningar där vi med hjälp av kloka och strategiskt riktade satsningar förstärka vår landsortsindustri för att bygga moderna, klimatsmarta och hållbara städer. Samtidigt skulle detta också leda till att städernas behov av en klimatsmart modernisering håller en världsledande industri vid liv ute på vår landsbygd. En politik som ser till helheten, över hela landet, samtidigt som den vilar på ny innovation och ett klimatsmart fokus är den typ av politik som generar positiva effekter som på sikt kommer att stärka vårt land.
|
Camilla Brodin (KD) |
|