Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera kemikalieskatten och tillkännager detta för regeringen.
Den första juli 2017 infördes kemikalieskatten, en viktbaserad punktskatt på elektronikvaror som kan uppgå till över 300 kronor per produkt exklusive moms. Syftet med skatten är att minska konsumtionen av elektronikvaror som innehåller skadliga flamskyddsmedel. Man förväntade sig att staten skulle öka sina skatteintäkter med 2,4 miljarder kronor.
Utvärderingar som gjorts av Svensk Handel visar på att intäkterna är betydligt lägre samtidigt som antalet arbetstillfällen har minskat med ungefär 1 000 st. Totaleffekten av försäljningsbortfallet till följd av kemikalieskatten kan räknas till ungefär 3 miljarder kronor. Undersökningen visar att privatimporten ökar i ungefär samma takt. Till detta ska tilläggas att de administrativa kostnaderna har ökat med ungefär 300 miljoner kronor.
Kemikalieskatten slår även mycket negativt för de företag som idag köper in gammal och uttjänt elektronik så som exempelvis mobiltelefoner och datorer. Dessa företag renoverar och blåser dessa rena för att sedan sälja till de länder där it-utvecklingen inte kommit så långt eller de verksamheter och företag som inte kan eller behöver köpa just ny utrustning. Affärsidén är att få se en ökad cirkulär användning av de olika elektroniska enheterna och därmed öka livslängden på dessa. Denna skatt kan inte varit tänkt att slå undan benen för dessa företag som numera inte kommer ha möjlighet att fortsätta drivas, pga. kemikalieskatten. Skatten blir kontraproduktiv för det miljötänk som regeringen framlägger i och med införande av skatten.
Regeringen bör utvärdera kemikalieskatten på grund av att den inte har fått de miljöeffekter och ekonomiska effekter som man förväntade sig. Åtgärder för att minska användningen av skadliga kemikalier är viktigt men att Sverige ensamt inför en skatt kan innebära konkurrensnackdelar för svenska näringslivet.
|
Camilla Brodin (KD) |
Larry Söder (KD) |