Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om information till nyblivna 18-åringar och tillkännager detta för regeringen.
18-årsdagen är kanske inte så dramatisk, särskilt som många bor kvar hemma en bra bit därefter. Men 18-årsdagen är början på resan mot vuxenlivet, vilket är en stor omställning i livet för de flesta. Det är viktigt att så snabbt som möjligt bli medveten om vilka rättigheter och skyldigheter man har som vuxen.
En viktig rättighet är rösträtten i allmänna val. Vi kan se att valdeltagandet i senaste riksdagsvalet var lägst i den yngsta åldersgruppen, 18–29 år, följt av den äldsta åldersgruppen, 65 år och äldre. Högst var valdeltagande i gruppen 50–64 år.
Information om att Sveriges utveckling avgörs av dem som utnyttjar sin rösträtt och hur man röstar är en bra start på vuxenlivet.
Informationen bör också klargöra vad som gäller i de olika valen om man är utländsk medborgare, har dubbelt medborgarskap eller är statslös. Vad gäller personer med utländskt medborgarskap och statslösa finns det åtskilliga som inte vet att de har rösträtt i kommun- och landstingsval efter tre års bosättning och folkbokföring i Sverige. I val till Europaparlamentet vet inte alla berörda att de kan få rösta i Sverige trots att de är medborgare i ett annat EU-land. De måste dock vara folkbokförda i Sverige och anmäla att de vill rösta här en tid innan valet. Detsamma gäller för personer med dubbla EU-medborgarskap, de behöver i förväg välja vilket land de vill rösta i. Detta är information som behöver spridas så att fler berörda får vetskap om vad som gäller.
Regeringen bör överväga möjligheten att i framtiden informera alla nyblivna 18-åringar om deras skyldigheter och rättigheter.
|
Hillevi Larsson (S) |
|