Motion till riksdagen
2019/20:402
av Solveig Zander (C)

Digital inkludering ger friskare äldre


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till skattesubvention för inköp av digitala verktyg och internetuppkoppling och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över anslag till forskning om digital delaktighet och inkludering och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över resurser till folkbildningen för ett digitalt kunskapslyft och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bredbandstäckning på Sveriges landsbygder och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det nationella målet för digitalisering är att ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.” Det framkommer i regeringens digitaliserings­strategi som också förelagts riksdagen. Målet är högt ställt och kommer bara att kunna uppnås om hela samhället och alla invånare engageras i uppgiften. Ett av målen i bredbandsstrategin är att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund år 2020. God bredbandstäckning är en förutsättning för digital utveckling i hela landet.

Internetstiftelsen i Sverige (IIS) visar i sin senaste årliga rapport – Svenskarna och internet 2018 – att 1 miljon svenskar inte använder internet alls eller gör det mer sällan än varje dag. När det gäller specifika tjänster är det ännu fler som inte använder dem. De som inte använder internet alls eller bara mer sällan är i större utsträckning kvinnor, ensamstående, arbetslösa, sjukskrivna, har lägre hushållsinkomst och bor oftare i lands­bygder. 1,5 miljoner svenskar använder inte mobilt bank-id. En stor majoritet av de över 76 år använder varken mobilt bank-id eller Swish. Internetstiftelsen har uppmanat ”Den som planerar morgondagens samhälle behöver ta hänsyn till, inte bara om en viss målgrupp använder internet, utan också hur ofta den gör det och hur erfaren den är.”

Folkhälsomyndigheten framhåller att digital delaktighet kan främja hälsa och välbefinnande hos äldre, eftersom digitala verktyg kan öka äldre självständighet och trygghet samt minska ofrivillig ensamhet och social isolering.

Då digital teknik är relativt ny är forskningen och kunskapen på området begränsad. Det gäller bland annat effekter av digitala verktyg på social stimulans. Med mer forskning vet vi bättre vad som fungerar bra.

Om alla ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter krävs särskild omsorg om de som inte har råd, kompetens, förmåga eller vilja att delta i det digitala samhället. Större spridning av digitala verktyg och kunskap om hur de används och vilka möjligheter de ger är nödvändig.

Tillgången till verktyg skulle underlättas om en individuell skattesubvention infördes för inköp av dem, liksom av internetuppkoppling.

Eftersom det allmänna ställer krav på att invånarna ska vara digitalt delaktiga är det rimligt att invånarna också erbjuds digital fortbildning – hela livet. De som står utanför den digitala utvecklingen har rätt till ett digitalt kunskapslyft. Folkbildningen och folkbiblioteken finns i hela landet och är därmed lokala kunskapsnoder. De har därför en nyckelroll i att höja kompetensen i digital användning.

 

 

Solveig Zander (C)